Sida 1 (15) 2016-02-22 Båtholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016 stockholm.se
Sida 2 (15) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Annika Karlsson (huvudansvarig) Blåklockan Ewa Amin Agadam (Violen) Valentina Jovanovic (Tussilago) Roula Sidiroupolo (Gullvivan) Vår vision På vår förskola ges alla barn möjlighet att vistas i trygga miljöer och sammanhang som präglas av empati, gemenskap och utveckling. På vår förskola skall inga barn, föräldrar eller pedagoger utsättas för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från 2016-01-01 Planen gäller till 2016-12-31 Läsår 2016 Barnens delaktighet Barnen ska vara delaktiga genom; * Barnintervjuer * Samtal i barngruppen * Samtal i barngrupper i specifika situationer som kräver konflikthantering * Vi tar tillvara barnens tankar och frågeställningar kring värdegrundsfrågor i högläsningsprojekt. Vårdnadshavarnas delaktighet
Sida 3 (15) I underlaget för utvecklingssamtalen finns det riktade frågor om likabehandling och hur föräldrar/vårdnadshavare upplever förskolans arbete kring likabehandlingsfrågor. Brukarundersökningen - Föräldrarnas uppfattning av vår verksamhet används som underlag när vi utvärderar vår verksamhet. På föräldramöten ger vi föräldrarna möjlighet att få inblick i vårt arbete med likabehandling vilket leder till diskussioner och funderingar. Personalens delaktighet Pedagoger på alla avdelningar har deltagit i kartläggning av nuläget. Resultatet har analyserats av varje avdelnings arbetslag och gemensamt med hela förskolans arbetslag vid en studiedag. Uppföljning har gjorts vid arbetsplatsträffar och avdelningsreflektioner. Förskolan har en huvudansvarig och en ansvarig på varje avdelning för likabehandling. Dessa har träffats kontinuerligt för att följa upp och diskutera arbetet. Förankring av planen Personal och ledning följer upp och utvärderar planen vid avdelningsreflektioner, tavelmöten, arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Vi ska informera om planen på föräldramöten och utvecklingssamtal. Planen kommer att finnas på förskolans webbsida och på förskolans anslagstavla. Likabehandlingsplanen ska göras känd för barnen vid samlingar och i samtal med barnen. För de yngsta barnen praktiserar vi planen och synliggör vad och varför vi gör som vi gör.
Sida 4 (15) Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen har baserats på kartläggningen av det sociala klimatet på förskolan, barnintervjuer, observationer, sociogram, uppföljning och analys av de arbetssätt vi arbetat med utifrån likabehandlingsplanen. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder har diskuterats på arbetsplatsträff och studiedag. Föräldrarnas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades upp i brukarundersökningen. Utifrån resultatet arbetade vi vidare för att förbättra vår verksamhet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna har genomfört kartläggningen. Huvudansvariga har sammanställt resultatet och utifrån resultatet satte vi upp gemensamma mål att arbeta med. Vi beskrev arbetssätt, hur, när och vem som skulle följa upp. Barnen har deltagit i utvärderingen genom att bli intervjuade och delta i samtal. Vi pedagoger försökte tolka och läsa av hur de yngsta barnen kände sig i den pedagogiska miljön. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultaten av utvärderingen har visat att pedagogerna har utvecklat större medvetenhet om vad kränkande behandling innebär. Vi pedagoger har diskuterat. Arbetssätt för hur kränkningar ska åtgärdas samt hur konflikter mellan barn ska lösas har förankrats. Utvärderingen visade även ett fortsatt behov av att stärka gruppgemenskapen och behov att arbeta med empatiutveckling i barngruppen och ett bättre samarbete mellan pedagoger. Årets plan ska utvärderas senast 2016-11-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen ska baseras på kartläggning av det sociala klimatet på förskolan, barnintervjuer, observationer,socigram, uppföljning och analys av de arbetssätt vi arbetat med utifrån likabehandlingsplanen. Vi ska ta del av föräldraundersökningens resultat, diskussioner i nätverken och arbetsplatsträffar. Vi ska också ta del av föräldrarnas synpunkter på föräldramöten, utvecklingssamtal och i samtal vid daglig kontakt. Ansvarig för att årets plan utvärderas Annika Karlsson, Ewa Agadam
Sida 5 (15)
Sida 6 (15) Främjande insatser Namn Insats nummer 1 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Barnen ska känna sig trygga i förskolan Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som diskuteras under avdelningsreflektionerna för att utveckla arbetet. Insats * Vi arbetar i små grupper och har en tydlig organisation vid övergångar. * Pedagoger är utspridda på gården och är aktiva med barnen. * Vi arbetar med sociala färdigheter genom gruppstärkande lekar och aktiviteter som t.ex. Katten och råttan, Kom alla mina kycklingar, Lilla lejon osv. * Vid konflikter låter vi alla inblandade berätta sin version av händelsen så gott det går. Vi frågar barnen hur man kan lösa konflikten och vid behov hjälper vi barnen att hantera konflikten och ser till att alla inblandade är nöjda med lösningen. * Med hjälp av handockor, flanosagor och barnböcker konkretiserar vi vanliga konflikter och situationer som uppstår på förskolan samt kopplar det till olika känslor så som ledsen, arg, glad, rädsla osv och vi diskuterar olika beteenden och lösningar med barnen för att barnen ska lära sig att hantera känslor och konflikter. * Vi utgår från barnens behov, intresse och nyfikenhet och skapar en verksamhet utifrån barnens språk och kunskapsnivåer. * På samlingar arbetar vi med konkret material som t.ex. bilder, handdockor, flanobilder. Materialet är anpassad till olika barns behov som utmanar och stimulerar dem på olika sätt. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart
Sida 7 (15) 2016-12-31 Namn Insats nummer 2 Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Vi bemöter alla barn som individer oavsett kön. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som diskuteras under avdelningsreflektionerna för att utveckla arbetet samt vid arbetsplatsträff. Insats * Vid val av högläsningsprojektets bok och annan barnlitteratur vill vi motverka traditionella könsroller. Vi vill att varje barn oavsett kön ska stärka sin självkänsla och identifikation med hjälp av litteraturen. * Benämna barnens kön. Flicka-snippa pojke-snopp Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart 2016-03-31 Namn Insats nummer 3 Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning
Sida 8 (15) Mål och uppföljning Alla familjer känner sig välkomna och bemöts med respekt. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som diskuteras under avdelningsreflektionerna för att utveckla arbetet samt vid arbetsplatsträff. Insats * Vi kommer att använda oss av barnlitteratur när vi ska uppmärksamma barnen på olika sexuella läggningar som tex. att en mamma kan vara gift med en kvinna, nämligen regnbågsfamiljer. * Vi skriver "Hej alla familjer" i våra månadsbrev till hemmen för att markera och signalera att vi respekterar olika familjeformer. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart 2016-12-31 Namn Insats nummer 4 Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn deltar i förskolans rutiner och aktiviteter. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som diskuteras under avdelningsreflektionerna för att utveckla arbetet samt vid arbetsplatsträff. Insats * Vi anpassar verksamheten utifrån olika behov och förutsättningar som barnen har. Vi ger mer tid och utrymme för barn som behöver extra stöd. * Vid behov får vi konsultation av förskolepsykologen och talpedagogen i stadsdelens stödenhet.
Sida 9 (15) * Vi har tydliga rutiner kring allergibarn. * Vi förmedlar viktig information kring det berörda barnet för att kunna bemöta och arbeta med barnet på bästa sättet. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart 2016-12-31 Namn Insats nummer 5 Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla barn bekräftas oavsett etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer som diskuteras under avdelningsreflektionerna för att utveckla arbetet samt vid arbetsplatsträff. Insats * Genom att uppmärksamma barnen på att det finns olika kulturer, länder, språk bekräftar och uppmärksammar vi deras kulturella bakgrund. Detta gör vi genom att använda oss av musik, böcker, bilder, lekar från olika kulturer. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt och har en öppen dialog med föräldrarna där vi lyfter upp att alla språk, kulturer, religioner och trosuppfattningar är viktiga. *Genom att bjuda in föräldrar till vår familjefest där de tar med sig maträtter från sina länder ger vi föräldrar möjlighet att vara delaktiga samt synliggör vi vårt interkulturella synsätt. * Genom olika projekt gör vi föräldrarna delaktiga och samarbetar för att ta del av barnens, hemmiljöer, traditioner och kulturer. * Vi uppmärksammar världens flaggor *Språkkort/material på olika språk
Sida 10 (15) Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart 2016-12-31
Sida 11 (15) Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi använder oss av; *Barnintervjuer *Sociogram *Psykosociala frågeformuläret *Uppföljning och analys av de arbetssätt vi arbetat med utifrån likabehandlingsplanen *Observationer av barnen och verksamheten *Frågor till föräldrar Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi intervjuar barnen en gång under året för att ta reda på hur barnen mår och trivs på förskolan. Vi bjuder föräldrar till drop-in för att ge föräldrarna möjlighet att prova på vår verksamhet tillsammans med sina barn. I samband med utvecklingssamtal har föräldrar svarat på frågor om deras barn blivit kränkta och diskriminerade. Vi har haft föräldramöte två gånger där vi beskrivit och synliggjort vår verksamhet och vårt arbetssätt utifrån läroplanen och styrdokument så som likabehandlingsplan och handlingsplaner. Vi har haft dialog med föräldrar vid lämning och hämtning. Vi har en synpunktslåda uppsatt i hallen där föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter om de vill vara anonyma. Föräldrar har möjlighet att svara på brukarenkäten som kommer en gång om året. Vi har haft planerade och spontana samtal med barn. Dessa samtal har vi använt för att planera, organisera och vidareutveckla verksamheten. Hur personalen har involverats i kartläggningen
Sida 12 (15) Varje avdelnings arbetslag har observerat, gjort sociogram och besvarat den psykosociala enkäten under avdelningsreflektioner. De har intervjuat och samtalat med barn och föräldrar. Resultatet av kartläggningen har analyserats av all personal vid en studiedag. Resultat och analys 1. SOCIALA KLIMATET Det lilla huset på gården, rutschkanan upplevs som otrygga platser. Det förekommer att barn använder ord som gör någon ledsen. Barnen kan känna sig otrygga vid på/avklädning när många barn är i småbarnsavdelningarnas groventré samtidigt. Detta händer sällan eftersom avdelningarna brukar turas om. 2. INTERVJUER Barnintervjuerna har visat att alla barn har kamrater på förskolan. Barnen är glada att komma till förskolan och föräldrarna känner sig nöjda när de lämnar sina barn till förskolan. 3. SOCIOGRAM Sociogrammet "barn- barn" har visat att det finns behov hos vissa barn att utveckla och stärka goda relationer till andra barn. Att utveckla ett positivt klimat i barngruppen, som präglas av empati och gemenskap är ett område som vi alltid måste arbeta med. Jämfört med förra året upplever pedagogerna att klimatet mellan barnen har utvecklats positivt. Det är färre konflikter där personalen behöver gripa in och reda ut tillsammans med barnen. Sociogrammet mellan "barn-pedagog" har visat att barnen på förskolan känner sig trygga och har goda relationer till avdelningens pedagoger. Sociogrammet "pedagog-förälder" har visat att pedagoger har goda kontakter med föräldrar, samarbetet mellan föräldrar och förskolan har ökat, samtal med föräldrar visar att föräldrarna känner sig mer trygga i kontakten med förskolans pedagoger.
Sida 13 (15) Förebyggande åtgärder Namn Åtgärd nummer 1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Barnen känner sig trygga i förskolan Vi följer upp genom kontinuerliga observationer som diskuteras vid avdelningsreflektioner och arbetslagsträffar. Åtgärd Det finns personal där barnen befinner sig. Personalen sprider ut sig, är flexibla och aktiva med barnen. Vi arbetar i små grupper både inne och ute Vi tar några barn i taget vid in och utgång. Motivera åtgärd Resultatet och analys har visat att det uppstår konflikter mellan barn ute på gården. Barnen känner sig otrygga på vissa platser, det känns rörigt i hallen ibland när det befinner sig för många barn samtidigt där vid in och utgång. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart 2016-12-31
Sida 14 (15) Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Läsare hänvisas till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Läsare hänvisas till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Valentina Jovanovic (Tussilago) telefon 08 508 48 569 Ewa Amin Agadam(Violen) telefon 08 508 48 568 Roula Sidiroupolou(Gullvivan) telefon 08 508 48 571 Annika Karlsson (Blåklockan) telefon 08 508 48 572 Självklart kan barn och föräldrar vända sig till någon annan personal de har förtroende för på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Läsare hänvisas till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Läsare hänvisas till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för uppföljning Läsare hänvisas till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för dokumentation Läsare hänvisas till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvarsförhållande Läsare hänvisare till Skärholmens förskolors gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Sida 15 (15)