Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Irene Aronsson Camilla Georgsson Förskolechef i samarbete med arbetslagen på förskolan. Vår vision På Bikupans förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder samt att inget barn blir diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet vi arbetar med barns delaktighet genom samtal med barnen, tex hur man är en bra kompis och hur vi är mot varandra. En gång/år intervjuas samtliga barn på syskonavdelningen om hur de trivs på förskolan. På småbarnsavdelningen är pedagogerna nära barnen och vägleder dem i leken, hur man är mot varandra. Korrigerar och berömmer beteenden. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom information i månadsbrev och föräldramöten och/eller utvecklingssamtal samt spontana samtal. Enkätundersökning genomförs varje år. Personalens delaktighet Irene och Camilla delger pedagoger i arbetslagen om innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan på APT. All personal skall sätta sig in i likabehandlingsplanen och arbeta med att målet för handlingsplanen uppnås. Förankring av planen Vi informerar via månadsbrev och föräldramöten. Vi berättar på samlingarna om likabehandlingsplanen och dess innehåll. Samtlig personal är delaktig i barnens lek och berättar om planen när det är aktuellt.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personal: Personalen har, på respektive avdelning, diskuterat/reflekterat och utvärderat planen. Därefter har ansvariga för planen sammanställt och lämnat den till förskolechefen. Framöver kommer vi att ha en stående punkt på dagordningen på APT för att aktuellisera planen i personalgruppen, samt fortlöpande utvärdering. Barn: De yngre barnen har blivit intervjuade kring deras dag på förskolan. Vi gör det genom att använda en barnintervju med glada och ledsna ansikten där barnen väljer. Barnen är även delaktiga genom personalens arbetssätt utifrån planen. Vårdnadshavare: Vårdnadshavare är delaktiga genom att vi anslår likabehandlingsplanen i tamburen och lagt ut den på hemsidan. Vårdnadshavare är delaktiga genom att svara på attitydundersökningen som går ut till alla vårdnadshavare till barn i förskolan. Vi delger resultatet av attitydundersökningen på höstens föräldramöte. Åtgärder för att öka delaktigheten: Likabehandlingsplanen finns med i dagordningen på APT. Planen kommer att skrivas in som en aktivitet under aktuella mål i det systematiska kvalitetsarbetet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen har avdelningsvis gått igenom likabehandlingsplanen och utvärderat. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kränkande behandling: Vi har inte fullt ut uppnått målet (syskonavdelning) att alla ska bli trygga och respekterade. Vi har varit medvetna om situationen och vidtagit en rad åtgärder men ändå inte nått ända fram. Exempel på aktiviteter är: specialpedagogisk handledning, ständiga diskussioner i barngrupperna om hur man är en bra kompis, resursförstärkning med 40%, läst böcker och sjungit kompissånger samt utvecklingssamtal och dagliga samtal med vårdnadshavare. Kön, könsidentitet och könsuttryck samt sexuell läggning: Vi upplever att alla barn blir respekterade för den man är. Vi ser detta genom att alla barn leker i olika konstellationer, tjej-tjej, kille-kille, tjej-kille, stora-små. Etnisk tillhörighet: Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga sin etniska tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning:

4 Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga. av sin religion eller annan trosuppfattning. Vi har haft god kontakt med föräldrar, där vi har fått goda råd ang. traditioner/mat som är lämpliga att uppmärksamma/inte uppmärksamma. Funktionsnedsättning: Vi har delvis nått målet. En del aktiviteter har kunnat anpassas utifrån barnets förutsättningar, ibland tvärtom. Vi har bland annat planerat miljön utifrån det enskilda barnet så att det stimuleras och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vi har haft god kontakt med vårdnadshavare om vi behövt rådfråga om något. Ålder: Vi har inte fullt uppnått målet. Vi bemöter inte barnen utifrån var de är i sin utveckling fullt ut. Vi har barn i olika åldersgrupper t.ex. vilan/läsvilan, skaparrummet. Vi har öppnat upp grinden ute på gården mellan små och syskonavdelningen vilket vi upplevt som positivt. Vi tycker att det blivit mindre konflikter mellan barnen, fler lekmöjligheter samt kompisrelationer. Barnen visar mer hänsyn till varandra. Konflikterna bakom kullen har minskat. Bra att alla lär känna alla i huset, barn/barn, barn/vuxen - bättre sammanshållning/stämning. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Arbetslagen går igenom planen och lämnar skriftlig utvärdering till ansvariga för planen senast Camilla, Irene och Magnus sammanställer resultatet. Barnen på syskonavdelningarna intervjuas med hjälp av enkät "glada och ledsna ansikten. Vårdnadshavarens utvärdering sker i samband med dagliga samtal, attitydundersökningen samt dialog vid föräldramöte. för att årets plan utvärderas Camilla, Irene och Magnus

5 Främjande insatser Kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet I vår förskola ska alla respektera varandra. Vårt mål är att alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga, lära känna varandra och inte bli utsatta för kränkande behandling av barn eller vuxna. Insats Alla vuxna på förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man är mot varandra. Diskutera och samtala med barnen om hur man är en bra kompis. Lära barnen sätta/visa stopp, när något inte känns bra. Pedagogerna är närvarande och aktiva i barnens lek och vägleder vid behov. Vi påminner varandra om vårt förhållningssätt och vår attityd i det dagliga arbetet. Vi arbetar aktivt att uppmärksamma barns positiva beteende. Vi hjälper barnen i konflikthantering, att lösa uppkomna situationer på ett kreativt sätt. Vi informerar vårdnadshavare om hur vi arbetar med att stärka barnets positiva beteende och hur man är en bra kompis. Det är viktigt att tänka på att vara mer närvarande med en del barn som behöver extra stöd och att sprida ut oss i de olika rummen. Vi läser "kompisböcker" och dramatiserar för att ge underlag till att prata med barnen om situationer som ger barnen olika upplevelser (känslor, empati, dela med sig, turtagning etc) och hur man kan hantera detta. Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer Uppföljning av arbetet görs i arbetslaget, Irene och Camilla sammanställer. Kön, Könsidentitet och könsuttryck samt sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck I förskolan ska alla bli respekterade för den man är, oavsett kön. Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi arbetar för att bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Alla har lika värde.

6 Insats Vi behandlar barnen som individer och har samma förväntningar på dem. Vi erbjuder aktiviteter utifrån intresse och förmågor. Förskolan tillhandahåller samma sorts marerial för alla barn. Vi är tillåtande i barnens lek och vilja till att prova nya saker, kläder med mera. Vi pratar med barnen om att det är okej att klä ut sig utanför traditionella mönster. Vi pratar med barnen om att man får tycka om vem man vill. Vi svarar på barnens frågor när de kommer. Vi kommer att låna böcker som visar olika typer av familjebildningar. Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer. Uppföljning görs i arbetslagen. Irene och Camilla sammanställer. Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet I vår förskola ska alla barn oavsett etnisk tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin etniska tillhörighet. Insats Vi arbetar för att stärka varje barns kulturella identitet. Vi arbetar för att barn ska våga använda sig av sitt eget modersmål. Vi arbetar med miljöerna genom att köpa in en världskarta och ta fram jordgloben. Vi lånar böcker på barnens modersmål. Vi kommer att arbeta för att kunna erbjuda modersmålsstöd i förskolan. Förskolechef,arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer Uppföljning görs i arbetslagen. Irene och Camilla sammanställer. Religion och annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen

7 Religion eller annan trosuppfattning Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin religion och annan trosuppfattning. Insats Vi respekterar varje familjs rätt till sin religion eller trosuppfattning. Vårdnadshavare delges information vid inskolning om högtider och födelsedagar via Bikupanhäftet. Förskolechef, arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer. Uppföljningen görs i arbetslaget, Irene och Camilla sammanställer. Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Insats Vi arbetar för att alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Vi använder tecken som stöd i kommunikation. Vi köper in teckenböcker. Vi arbetar enskilt med barn i behov av särskilt stöd. Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer. Uppföljning görs i arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer. Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder

8 Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av sin ålder. Insats Vi bemöter barnen utifrån var de är i sin utveckling och inte enbart utifrån ålder. Vi skapar fler möjligheter/tillfällen för barn i olika åldrar att utvecklas och lära i samspel med varandra. Eftersom det ibland finns risk att de äldsta barnen på småbarnsavdelningen inte utmanas i tillräcklig grad tänker vi på att ha tillfällen med aktiviteter för bara de äldsta. Förskolechef, arbetslagen, Irene och Camilla sammanställer. Uppföljning görs i arbetslagen och Irene och Camilla sammanställer.

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal med barnen. Barnobservationer. Daglig kontakt med vårdnadshavare samt utvecklingssamtal. Diskussion i arbetslaget. Attitydundersökning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi samtalar med barnen när kränkande situationer uppstår. Vårdnadshavare besvarar en attitydundersökning en gång om året. Barnintervjuer på syskonavdelningarna. Barnen har tillsammans med pedagoger kontinuerliga kompissamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom samtal med barnen när kränkande situationer uppstår. Daglig kontakt med alla som vistas i verksamheten. Arbetslagsträffar tillsammans med förskolechef. Resultat och analys Funktionsnedsättning: Vi ser ibland att barn retar barn med funktionsnedsättning. Vi upplever en brist i att inte all personal som arbetar med barn som har tecken som stöd har samma kunskap. Detta gör att all personal inte har lika lätt att förstå och kommunicera med barnet. Kön: Vi upplever att alla barn blir respekterade för den man är. Barnen leker i alla konstellationer. Vi strävar efter att vid fler tillfällen ha öppna dörrar mellan syskonavdelningarna för att gynna leken i olika konstellationer. Etnisk tillhörighet: Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade av sin etniska tillhörighet. Det är viktigt att stärka de barn som har ett annat modersmål. Det är även viktigt att ha en bra kommunikation med vårdnadshavarna. Därför ska vi alltid fråga om tolk önskas vid utvecklingssamtal och föräldramöten. För att stärka barnet förordar vi alltid modersmålsstöd i förskolan. Religion och annan trosuppfattning: Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga sin religion eller annan trosuppfattning. Ålder: Vår upplevelse är att det finns risk att de äldsta barnen på småbarnsavdelningen ibland får otillräckliga utmaningar. Vi tänker därför på att ha tillfällen med aktiviteter för bara de äldsta.

10 Förebyggande åtgärder Motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vårt mål är att förebygga all form av kränkande behandling på förskolan. Kontinuerlig uppföljning sker genom samtal med barn, vårdnadshavare och all personal på förskolan. Åtgärd Pedagoger finns alltid i barnens närhet, både inne och ute. Personalen arbetar förebyggande genom att intervjua och observera risker som finns i barngruppen. Kompissamtal. Samarbetsövningar/drama/lekar. Personal har extra tillsyn över de platser som upplevs otrygga, tex. bakom kullen, bakom förråden samt vid uteköket. Att lära barnen sätta ord på sina känslor och åsikter. Motivera åtgärd Åtgärden är viktig både för de barn som ha funktionsnedsättning och övriga barn som behöver utveckla sin sociala kompetens. Gemensamt ansvar i arbetslaget. Fortlöpande. Språkstödjande aktiviteter för barn med annat modersmål Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Målet är att barn med annat modersmål ska ha förutsättningar att förstå och vara delaktiga i lek och aktiviteter. Målet är att kommunikationen med barnen, vårdnadshavare ska fungera utan missförstånd. Etnisk tillhörighet:

11 Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade av sin etniska tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning: Vi upplever att inga barn känner sig diskriminerade pga sin religion eller annan trosuppfattning. Ålder: Vår upplevelse är att det finns risk att de äldsta barnen på småbarnsavdelningen ibland får otillräckliga utmaningar. Vi tänker därför på att ha tillfällen med aktiviteter för bara de äldsta. Åtgärd För att stärka barnet förordar vi alltid modersmålsstöd i förskolan. Vi frågar alltid om tolk önskas vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Motivera åtgärd Det är viktigt att stärka de barn som har ett annat modersmål. Det är även viktigt att ha en bra kommunikation med vårdnadshavarna så att de får samma information som övriga och känner sig trygga med förskolan. Förskolechef, samtlig personal fortlöpande

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en pedagog i närhet av barnen. Personal ska vara närvarande och lyhörda i barns lek. Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen. Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning tar kontakt med en vuxen. Samtal med barnen om trivsel och trygghet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal tar reda på vad som hänt i situationen, pratar med barnen som berörts. Samtal i arbetslaget. Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder. Förskolechef informeras. Samtal med berörda barn, vårdnadshavare och berörd pedagog. Dokumentation. Om kränkningarna fortsätter kallar förskolechefen till ett nytt möte. Handlingsplan upprättas vid behov. Vid behov sker anmälan till Individ och familjeomsorgen (IFO). Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning och meddelar förskolechefen om händelsen. Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals. Förskolechefen dokumenterar och kontaktar vårdnadshavare och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal genomförs av berörd pedagog. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare beslut. Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av berörd pedagog för att bekräfta att kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas. Rutiner för dokumentation pedagog och förskolechef dokumenterar händelsen som inträffat. Blanketter finns i datorn/stortorget. Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande All personal ansvarar för att stoppa kränkningar. Arbetslaget ska vidta åtgärder vid uppmärksammande kränkningar. Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört.