Kvalitetsarbete Vattenexperiment och vattenlek Lilla Foss Förskola Blåbäret 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Kajsa Mattsson Ingela Zackrisson Hult Jessica Andersson
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 4 uppföljning... 4 Pedagogernas insatser... 10 Koppling till forskning... 10 Barnens utveckling... 11 Dokumentation... 12 Information till vårdnadshavare... 12 Utvärdering... 13 Pedagogernas insatser... 13 Barnens upplevelser... 13 Barnens utveckling... 13 Koppling till forskning... 14 Analys av utvärderingen... 14 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 14 Referenser... 15 2
Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av 20 barn i åldrarna 1-5 år (4 barn födda -08, 6 barn födda -09, 3 barn födda -10, 3 barn födda -11, 4 barn födda -12). Vi är 3,0 pedagoger. Vi är två förskollärare och en barnskötare. Våra lokaler är ljusa, trevliga och öppna. Vi har ett stort rum och två mindre rum. Utemiljön är stor med öppna ytor samt ett liten skogsparti. Vi har en asfalterad gång där barnen kan cykla. Fina lekredakap och närhet till skogen och centrum. Kartläggning av barnens intressen Under våren har vi observerat att många av våra barn tillbringar mycket tid vid handfatet och gärna står där och leker. Vid uteleken leker de gärna i vattenpölarna och gillar att hälla vatten och måla med vatten. De äldre barnen talade om olika experiment de sett på barnprogram. Vi ser att det finns ett intresse av vatten och experiment och därför väljer vi att bygga vidare på detta intresse hos barnen. Mål Eget formulerat mål Stimulera barnens intressen för experiment samt vattenlek. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen s.10 Barnens utveckling Barnen känner till att vissa saker sjunker medans andra flyter. Ett exempel är en flicka som var och fiskade med sin morfar och hela fiskespöt sjönk och morfar fick ta på sig dykarutrustning och hämtar fiskespöt. Hon undrade varför det inte flöt. Det blev ett samtal under frukosten omkring flyta och sjunka. Ett av de äldsta barnen talar om olika experiment som han gör hemma. Barnen leker mycket med vatten både inne och i utomhus miljön och gillar att experimentera med vatten på eget initiativ så som att tvätta en spegel. 3
Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer att genomföra olika vattenexperiment tillsammans med barnen. Så som apelsin experimentet, russinhissen, flyta/sjunka experiment, avdunstning, färga blommor samt densiteten på olika flytande ämnen. Vi ska även försöka undersöka vatten i olika former så som fast, flytande och ånga. Vi planerar att göra experimenten både inomhus och utomhus. Detta kommer vi pedagoger i arbetslaget ansvara för. Vi har även barn som vill gör egna experiment så det kommer dem att få ansvara för. Barnen ska få själva titta i experiment böcker och ifrån dem välja experiment de vill prova. Koppling till forskning Elisabeth Arnér (2012) skriver om att säga ja till barnen i stället för nej. Att man som pedagog ska välkomna barns initiativ. De allra yngsta observerar genom att rent konkret undersöka platsen de befinner sig på med hjälp av sina sinnen; syn, känsel, hörsel, smak och lukt. Äldre barn och vuxna är lite mer återhållsamma och har dessutom mer erfarenhet att bygga vidare på. Ingela Elfström & Bodil Nilsson, med flera (2011) Dokumentation Vi kommer att dokumentera barnens alster samt reflektioner kring experimenten i deras portfolio. På avdelningen har vi en central vägg som vi kommer att sätta upp bilder och dokumentation över experimenten. Vi kommer att sätt dem i ordning eftersom vi gör experimenten och hänga en röd tråd i mellan de olika tillfällena för att få en röd tråd. Till hjälp för dokumentationen använder vi oss av vår Ipad. Barnen blir delaktiga genom att vi skriver ner deras reflektioner. De kommer få använda Ipaden och ta kort på experimenten. Information till vårdnadshavare 24/3 informerade vi föräldrarna om vårt kvalitetsarbete genom ett informationsbrev. De får även information under den dagliga kontakten. uppföljning Efter lunchen ska vi experiment samlingar för 4-6 år gamla. Vi kommer även att försöka ha vattenlek minst en gång i veckan. Vecka 12 planering av tema tillsammans med barnen. Barnen fick komma med förslag på vad för experiment man kan göra. 4
Vecka 13 introducerar vi vattenexperiment och vattenlek som tema. När de äldre barnen var på gymnastik fick de yngre barnen pröva på vattenlek själva, då de prövade på att hälla mellan behållare, känna och plaska i vattenbadet. När de äldre barnen kom tillbaka från gymnastiken fick de också vara med i vattenleken. Vi gjorde apelsin experimentet. Innan experimentet frågade vi barnen vad de trodde som skulle hända med apelsinen i vattnet. Efter experimentet reflekterade vi om resultatet tillsammans med barnen. Experimentet gick som vi planerat men vi fick många fler intressanta teorier från barnen om varför apelsinen inte flöt utan skal som exempelvis att vitaminerna försvinner. Fler reflektioner finns i bilaga ett. Vi samtalade med barnen om avdunstning. Inomhus ställer vi en tillbringare med en liter vatten i på hyllan. Tillbringaren inne är markerad med deciliter så barnen kan se hur mycket det är kvar i den. Planen är att undersöka hur mycket vatten som har avdunstat efter två veckor. Uppföljning planerad vecka 15. Vecka 14 avdunstning för att kunna jämföra vart det försvinner mest vatten vid avdunstning väljer vi att hälla upp en hink med vatten med exakt lika mycket vatten som tillbringaren inomhus. Hinken hängde vi på altanen efter att tillsammans med barnen hällt upp och räknat så att det är en liter i hinken. Vecka 15 under samlingen började vi samtala med barnen om hur mycket vatten det var kvar i vår hink på altanen. Barnen säger att vattnet har krympt. Vi tar ner vår tillbringare från hyllan för att titta ifall om det fattas vatten här också. Barnen visar stort intresse för hur mycket vatten det finns i tillbringaren och vet att då vi tillsammans fyllde tillbringaren var det en liter vatten i den och det är 10 deciliter. Intresset för avdunstningen är stort hos de äldre barnen och de vill gärna att vi tar ner tillbringaren så de kan få titta hur många deciliter vatten det finns kvar i tillbringaren. Under samlingen fick barnen berätta sina egna teorier om hur vattnet har försvunnit detta finns i bilaga 2. Vilka av våra leksaker flyter/sjunker? Denna vecka introducerar vi också vad för föremål som flyter och vad som sjunker. På hur vi introducerade detta var att barnen fick lov att hämta var sin leksak på avdelningen som de sedan fick lägga i en hink med vatten för att se om leksaken flyter eller sjunker. Resultatet blev bra och barnen lyckades gissa rätt på de flesta leksaker om de flöt eller sjönk i vattnet. Då vi påbörjat flyt och sjunk experiment har vi också gjort russinhissen tillsammans med barnen. Innan experimentet lät vi barnen få måla det de trodde skulle hända då russin kommer ner i vattnet med bubbelvatten i och vad som händer då de kommer ner i ett glas med enbart vanligt vatten. Resultatet av experimentet blev bra då barnen kom med olika förslag på vad som kommer hända med russinen. Efter experimentet fick barnen 5
berätta vad som hände då vi lade ner russinen i bubbelvattnet och i vanligt vatten. Teckningarna barnen målade innan russinhissen sattes upp på väggen så barnen kan titta på dem. Vattenleken bland barnen är något som tilltalat dem det tilltalar både de yngre barnen samt de äldre. De vill gärna stå vid baljan och leka med vatten, de gillar att hälla vatten i mellan de olika vattenkannorna, skålarna samt trattarna. Något som förekommer är också att barnen mäte hur många deciliter de är på en liter då det finns ett decciliter mått och ett liter mått i baljan. Under veckan har vi gått på promenad till Örekilsälven och stått på bron och tittat på vattnet och lyssnat på bruset. Både de yngre och äldre barnen var med på promenaden. Barnen fick även kolla i experimentböcker och valde ut experiment de ville göra. Barnen valde ut två experiment som de ville pröva på. En var att frysa in leksaker i vatten och se hur de blev. Detta kommer vi följa upp vecka 17 då fler barn är tillbaka efter påsklovet. Det andra experimentet var att hälla färg på en sockerbit och lägga på ett fat med vatten. Det skulle då skapas fina mönster av färgen i vattnet på fatet. Detta experiment lyckades vi 6
inte med. Eftersom att barnen ville pröva experimenten direkt så hade vi ingen möjlighet att testa dem innan. Vecka 16 Har vi valt att inte lägga så mycket fokus till experiment då vi gjort påskpyssel, påskparad till ålderboendet och äggjakt. Valt att göra fler uppföljningar av experiment vecka 17 då fler barn är tillbaka från ledighet under påsklovet. Vecka 17 Avslutade vi experimentet avdunstning som vi arbetat med under fyra veckors tid. Under experimentets gång har barnen visat intresse och ställt egna hypoteser (se bilaga 2) om vart de tror vattnet tar vägen. Vid en samling kollade vi gemenast på hur mycket vatten som försvunnit, efter vi fyllde en tillbringare med en liter vatten för fyra veckor sedan. Efter att alla barnen fått sälla sin hypotes visade vi en enkel bild på vattnets kretslopp. Denna bild satte vi sedan på dokumentationsväggen. Vecka 18 Har vi startat upp sockermålning tillsammans med barnen. Socker målning innebär att man blandar en deciliter vatten med två deciliter socker och målar på ett tjockt papper och sedan skvätter färg på. Färgen sprider sedan ut sig över pappret och skapar fina mönster. Vecka 19 Under denna vecka har vi fortsätt arbeta med sockermålningar tillsammans med barnen. Vi har även påbörjat en ny vattenlek/vattenexperiment som vi kallar vattenvirveln. Barnen var intresserade av vattenvirveln då det ibland kom bubblor och ibland uppstod vattenvirveln. 7
Vecka 20 Vi tar ut vattenleken så barnen får leka och experimentera med vatten ute. Barnen häller vatten på asfalten och upptäcker att solen reflekterar sig i vattnet och det ser ut som en regnbåge. Vi förklarar för barnen att ljuset reflekteras i vattnet. Vecka 21 Bubbelvecka. Vi blandar vatten och diskmedel i hinkar och ger barnen varsitt sugrör. Vi visar dem hur de kan göra bubblor genom att blåsa i sugröret. Detta fångar barnens intresse och de håller på med detta hela dagen under utevistelsen. För att få ännu större bubbel berg sätter de ihop sina hinkar och blåser samtidigt. De experimenterade mycket med detta på egen hand. 8
Några dagar senare fick barnen såpbubblor att blåsa ute. Detta fångade inte barnens intresse lika mycket som bubbelblåsningen med sugrör. Vecka 22 Brandkåren kommer på besök och visar barnen brandbilen och pratar med dem om brand. De sprutar vatten på barnen och de får hoppa i brandskum. 9
vecka 23 Under denna vecka hade vi tänkt att göra experiment som exploderade så som bakpulver och vatten, skakat kolsyrat vatten mm. Vi hittade ej tid i verksamheten för att göra experiment då andra saker så exempel skolresa. Vecka 24 Då vi upptäckt att barnens intresse för vattenexperiment avtagit väljer vi nu att avsluta temat. Pedagogernas insatser Än så länge har vi genomfört det som vi planerat, men det har även blivit fler experiment då barnen visat stort intresse och velat visa egna experiment som de kan. Vi pedagoger har gett barnen inflytande till att påverka temats gång. Har bemöt barnen positivt då de kommer med egna initiativ. Vi har lyssnat på allas tankar kring experimenten och skrivit ner dem. Vi har kommit fram till att vi måste vara två pedagoger vid temasamlingarna för att hinna med att skriva alla barnens kommentarer och tankar. Vi ger barnen positiv feedback till deras tankar och är öppna för deras idéer. Vi har upptäckt att man som pedagog ska pröva de olika experimenten själv först innan man gör dem tillsammans med barnen. Det är inte alltid att experimenten går som i böckerna. Under senare delen av vårt tema har vi inte hunnit med allt som varit planerat, men vi känner oss ändå nöjda med alla experiment vi hunnit med. vi anser att vi fångat barnens intressen under temats gång. Under temats gång har vi blivit bättre på att använda oss av naturvetenskapliga begrepp och termer samt att gett barnen den rätta förklaringen på experimenten utan att påpeka att deras teorier och hypoteser är fel. Vi pedagoger har gett varandra positiv feedback och uppmuntrat varandra i försöken i att lyckas med experimenten. Koppling till forskning Vi har sett att då barnen tar initiativ till experiment eller vattenlek så håller barnen kvar vid aktiviteten under längre tid än vad de skulle gjort om vi skulle bestämt aktivitet. Då vi säger ja till deras experiment har vi sett att det lockar fler barn till att komma med förslag på experiment. I vattenleken har vi upptäckt att de yngre barnen utforskar mycket med sina sinnen. Detta ser vi även att barnen gör i den fria leken. Vi ser att de äldre barnen använder deras tidigare erfarenheter då de drar slutsatser vid experiment. Exempel en flicka hade tidigare gjort russinhissen och kunde utifrån detta veta vad som slutsatsen blev av experimentet. 10
Barnens utveckling Barnen har blivit mer engagerade i valet av experiment. De kommer med förslag på experiment de vill göra i gruppen. Barnen har även börjat använda sig av termer som flyta/sjunka i den fria vattenleken. De pratar mycket om att tio deciliter är en liter. Barnen har fortsatt att göra vatten experiment hemma som exempelvis frysa in leksaker. Barnen har även hemma utvecklat egna experiment som exempel vis bakpulver, vatten och kakao för att se vad det blir för kemisk reaktion. Efter att vi samtalat om vattnets kretslopp tog ett barn eget initiativ till att måla sig ett eget vattenkretslopp som barnet kallade för vattensystem. Ett av barnen kopplade ihop då vi hade vattenleken utomhus med hur det såg ut på marken när han tvättade sin cykel hemma då solen också hade reflekterats i vattnet som blev på marken då han tvättade sin cykel. 11
Dokumentation Största delen av vår dokumentation sker på vår temavägg som är centralt placerad på avdelningen. Till en början satt dokumentationen högt upp på väggen och vi upptäckte att barnen inte intresserade sig så mycket av dokumentationen som vi önskade. Vi valde att flytta ner dokumentationen i barnens höjd och detta har resulterat i att just de yngsta barnen ofta går och pekar på dokumentationen och sig själva. Går ett barn och kollar på dokumentationen så kommer ofta fler dit. Då det inte var många föräldrar som kom in och kollade på dokumentationen valde vi även att sätta upp dokumentationen i hallen så att föräldrarna blev mer engagerade. Vi har dokumenterat barnens egna tankar om experimenten genom att barnen fick måla och sedan satte vi upp teckningarna på avdelningen. Vi har även dokumenterat deras tankar genom att vi skrivit ner vad de sagt. Vi har även dokumenterat i barnens portfolio. Information till vårdnadshavare Informationen om våra experiment får föräldrarna genom dokumentations tavlan i hallen. Där vi hänger upp kort på barnen när vi gör experimenten samt att vi sätter upp anteckningar om barnens tankar och reflektioner kring experimenten. Föräldrarna pratar om experiment som barnen gjort hemma och ger oss förslag på experiment vi kan göra i barngruppen. En förälder har lånat ut experiment böcker åt oss. Barnen vill gärna prata om experimenten med föräldrarna vilket engagerar föräldrarna i vårt kvalitetsarbete. 12
Utvärdering Pedagogernas insatser Vi upplevde att det har varit svårt att hitta den vetenskapliga förklaringen till vissa experiment. Då barnen valde experimenten hann vi inte alltid att förbereda oss och testa experimenten och det var inte alla experiment som lyckades så bra som det stod i böckerna. Vi har bemöt barnen med öppenhet och visat intresse för deras idéer om experiment och teorier kring dem. Vi har fört utvecklande samtal med barnen men vi kunde varit bättre på att ge dem den vetenskapliga förklaringen på alla experiment. Arbetslaget har fungerat bra och vi har arbetat efter samma mål. Flera föräldrar har utryckt att de tycker det är roligt att vi arbetar med experiment. En mamma har komenterat att det är roligt med experiment och hon delger oss olika experiment de gjort hemma. En annan förälder har lånat ut experiment böcker. Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen har gjorts både enskilt och i grupp. När vi utvärderade i grupp var det några barn som sa samma som sina kompisar men när vi lyssnat på dem enskilt har vi fått fram deras egna åsikter mer. Utvärderingen som gjordes i grupp gjordes i en samling och den enskilda utvärderingen har varit mer spontan i den dagliga verksamheten då barnen stått vid dokumentationen och pratat med oss om den. Vi har försökt att få med så många barns reflektioner som möjligt. Exempel på några av barnens reflektioner om vattenexperiment och vattenlek: Jag tycker det var roligast med mitt egna experiment (vattenbron) och flaskan med vattenvirveln. Jag tyckte bäst om bubblorna Jag gillade mitt egna experiment (mjölbollen) och när vi hällde oregano i vattnet. Men jag tycker att vi kunde hällt salt i kallt vatten och lagt i ett snöre. Då skulle det blivit en isbit. Det var roligt med vattenlek ute. Kan vi ha det igen. När vi har frågat de allra yngsta har de visat på bilderna och många av dem har visat tycke för vattenleken genom att peka på bilderna och gå fram till vattenleken. Barnens utveckling Vi anser att barnen har ökat sin kunskap om vatten och dess olika former, vad som flyter och sjunker mm. Vi hör att barnen använder sig av de rätta begreppen kring experimenten när de står och samtalar tillsammans vid dokumentationsväggen. Några av de yngre barnen har från börjat valt att iaktta kompisarna när de lekt i vattenleken eller gjort experimenten, men sedan vågat pröva vattenlek och experiment när de andra lämnat. Vi ser hur glada dessa barn blir då de vågar och lyckas att pröva på. Barnen har experimenterat hemma och utvecklat ett större intresse för experiment och vidarutvecklat experiment. 13
Koppling till forskning Forskningen stämmer väl överens med det vi har sett under vårt tema. Som Elisabeth Arnér anser att man ska säga fler ja till barnet och färre nej detta anser vi att vi gjort då vi tagit till oss av barns förslag till experiment och vi har även tänkt på detta i verksamheten för övrigt. Vi ser att då barnen får mer inflytande väljer de att stanna längre vid sina valda aktiviteter än om vi skulle bestämma. Som Ingela Elfström & Bodil Nilsson skriver att de yngre barnen utforskar med alla sina sinnen samt att de håller sig lite i bakgrunden. Detta har vi sett att det stämmer som exempelvis då de yngre höll sig i bakgrunden vid bubbelblåsningen och de utforskar med alla sina sinnen vid vatten lek då de till exempel smakar och känner på vattnet samt leksakerna i vattnet. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen har tagit stor del av temat och visat stort engagemang i experimenten och vattenleken. Föräldrar har berättat för oss att deras barn experimenterar hemma och att de gärna vill få med syskon att leka experiment i sandlådan. Teorin om barns inflytande har vi arbetat mycket med i vattentemat men vi har även tänkt på den ännu mer i den dagliga verksamheten än innan. Vi pedagoger anser att vi själva tagit till oss och lärt oss mer kring experimenten än innan och det har varit roligt och givande för oss. Däremot tycker vi att det varit lite svårt att få fram den vetenskapliga förklaringen på experimenten när vi sökt på Ipaden. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Barnen har visat stort intresse för vatten, så man skulle kunnat utveckla temat med exempelvis: Var finns vatten eller vem bor i vattnet mm. Utifrån analysen tänker vi låta barnen få ännu mer inflytande i den dagliga verksamheten. Vi tänker fortsätta följa barnens intresse och initiativ vid val av teman. Nu visar barnen stort intresse för maskinen som är här och borrar inför bygget av den nya förskolan. 14
Referenser E. Arnér: barns inflytande i förskolan en fråga om demokrati. Studentlitteratur AB Lund. 2012 Elfström, I. Nilsson, B L.Sterner & C. Wehner-Godée: Barn och naturvetehnskap upptäcka, utforska, lära. Liber AB Stockholm 2012 Skolverket (2010) Läroplan för förskolan lpfö 98(rev2010) 15