FEM2: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i flera variabler
|
|
- Olof Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MVE255 Mtemtisk nlys i fler vribler M FEM2: Rndvärdesproblem och finit elementmetoden i fler vribler Prtiell integrtion Kom ihåg tt finit elementmetoden bygger på den svg formuleringen v rndvärdesproblemet och tt den svg formuleringen bygger på prtiell integrtion. Prtiell integrtion bygger i sin tur på differentil- och integrlklkylens fundmentlsts och produktderivering. Fundmentlstsen (The Fundmentl Theorem of Clculus), Theorem 5 i Adms 5.5, säger tt [ ] b Obs tt insättningstermen u(x) u(x) dx = [ ] b u(x) = u(b) u(). = u(b) u() hr plustecken i intervllets högr rndpunkt b och minustecken i den vänstr rndpunkten. Tecknet kommer från den utåtriktde enhetsnormlen: ˆN = i vid x =, ˆN = i vid x = b. ˆN = i ˆN = i b x Produktderiveringsregeln säger tt Tillsmmn med fundmentlstsen ger dett dvs prtiell integrtion [ ] b uv = Figur 1: Utåtriktde enhetsnormler. (uv) = u v + u v. (uv) dx = u v dx = [ ] b uv u v dx + u v dx. u v dx, Obs hur derivtn flyger över från u till v och tt insättningstermen inte innehåller någon derivt. Vi behöver en flervribelversion v dett. et finns fler versioner v fundmentlstsen och produktderivering, se formelsmlingen på insidn v pärmen i Adms. Vi väljer följnde mj 214, tig Lrsson, Mtemtisk vetenskper, Chlmers teknisk högskol 1
2 Fundmentlsts: Guss divergenssts (Theorem 8 i Adms 16.4; Teorem i Kolsrud) (1) F dv = ˆN F d. Här är V ett område med orienterd, sluten rndyt och ˆN det utåtriktde enhetsnormlvektorfältet till. tsen relterr integrlen v divergensen F v vektorfältet F i till det utåtriktde flödet v F genom rnden. Flödesintegrlen ˆN F d = F ˆN d motsvrr insättningstermen [ ] b u(x) i den vnlig fundmentlstsen. Obs tt vektorn i vänsterledet ersätts v vektorn ˆN i högerledet. Produktderivering: (Theorem 3 (b) i Adms 16.2) (φf) = φ F + φ F. Tillsmmns med divergensstsen ger dett ˆN Fφ d = ˆN (φf) d = (φf) dv = dvs prtiell integrtion (2) V V Fφ dv = ˆN Fφ d F φ dv. V V Fφ dv + F φ dv, V Obs hur nbl-opertorn flyger över från F till φ och tt flödesintegrlen ˆN Fφ d inte innehåller någon derivt. Vektorn ersätts v ˆN i flödesintegrlen. 1.2 Härledning v värmeledningsekvtionen Vi sk härled värmeledningsekvtionen. Härledningen bygger på en konserveringslg, som uttrycker tt en viss kvntitet bevrs, smt en konstitutiv lg, som beskriver mterilets egenskper. Vi studerr sttionär tidsoberoende värmeledning i en kropp i rummet med begränsningsytn. Vi inför följnde beteckningr: u(x, y, z) temperturen [K] i punkten (x, y, z) [m], F(x, y, z) värmeflödestäthet (vektorfält) [J/(m 2 s)], (x, y, z) värmeledningskoefficient [J/(m K s)], f(x, y, z) källtäthet för inre värmekällor [J/(m 3 s)], u A (x, y, z) omgivningens tempertur ( mbient temperture ) [K], k(x, y, z) värmeöverföringskoefficient för det isolernde ytskiktet [J/(m 2 s K)], g(x, y, z) flödestäthet för värmekällor på ytn [J/(m 2 s)]. Konserveringslg: energiprincipen. Vi betrktr värmeblnsen i en godtycklig delvolym med begränsningsytn. Nettoflödet v värme ut genom är F ˆN d [J/s]. Här är ˆN den utåtriktde enhetsnormlen till ytn. Energiprincipen säger tt värmeflödet ut genom är lik med värmeproduktionen per tidsenhet inuti, dvs f dv [J/s]. Alltså F ˆN d = f dv. Vi tillämpr nu divergensstsen (1) på vektorfältet F: F ˆN d = F dv, 2
3 ˆN ˆN Figur 2: Kropp med godtycklig delvolym. vilket leder till ( F f ) dv =. Eftersom är godtycklig, så måste integrnden vr identiskt lik med noll, F f =, dvs (3) F = f i. Här hr vi nvänt tt en kontinuerlig funktion v som uppfyller tt v dv = för ll, måste vr identiskt noll, dvs v = i. För om v(p ), till exempel om v(p ) >, så måste v > även i en omgivning v P. Välj då tt vr denn omgivning, så fås v dv >, vilket strider mot ntgndet tt v dv = för ll. Konstitutiv lg: Fouriers lg. enn säger tt värmeflödestätheten är proportionell mot temperturgrdienten och tt värme strömmr från vrmt till kllt. ärför blir flödestätheten (4) F = u = grd u. Om vi sätter in dett i (3) får vi (5) ( u) = f i. ett är värmeledningsekvtionen. Ekvtion (5) måste kombiners med ett rndvillkor, som uttrycker tt värmeflödet genom rnden är proportionellt mot temperturdifferensen, plus eventuellt bidrg från värmekällor på rnden. Värmeflödestätheten ut genom rnden blir då F ˆN = k(u u A ) g på, där u är temperturen på insidn v rndytn, u A är omgivningens tempertur ( mbient temperture ), k är värmeöverföringskoefficienten för det isolernde ytskiktet, och g är tätheten för ett föreskrivet inflöde. Enligt Fouriers lg (4) hr vi F ˆN = u ˆN = ˆNu på, 3
4 där ˆNu = ˆN u betecknr normlderivtn v u, dvs riktningsderivtn i normlriktningen ˆN. ärför blir rndvillkoret (6) ˆNu + k(u u A ) = g på. (Robins rndvillkor) Gränsfllet k = svrr mot tt begränsningsytn är isolerd: och, om även g =, Om vi å ndr sidn dividerr med k i (6), och sedn låter k, får vi ˆNu = g på, (Neumnns rndvillkor) ˆNu = på. (Neumnns rndvillkor) 1 k ˆNu + (u u A ) = 1 k g, u = u A på. (irichlets rndvillkor) Gränsfllet k = betyder lltså tt begränsningsytn är helt oisolerd, dvs värme kn obehindrt strömm genom ytn och kroppens yttempertur blir då lik med omgivningens tempertur. Vi hr nu ett rndvärdesproblem: { ( u) = f i, Poissons ekvtion Om är konstnt får vi där ˆNu + k(u u A ) = g på. ( u) = u = u, u = u = 2 u x u y u z 2 är Lplce-opertorn. Värmeledningsekvtionen blir då (med = 1) u = f i, vilken klls Poissons ekvtion. Om f = får vi Lplces ekvtion: Andr beteckningr u = i. Vi hr nvänt Adms beteckningr. I ndr böcker beteckns den utåtriktde enhetsnormlen n eller n och normlderivtn skrivs u n. 1.3 vg formulering Vi hr ett Rndvärdesproblem. Finn u = u(x, y, z) sådn tt { ( u) = f i, (7) ˆNu + k(u u A ) = g på. 4
5 Vi multiplicerr med en testfunktion v och integrerr prtiellt, dvs vi nvänder (2) med F = u och φ = v: fv dv = ( u)v dv = ˆN ( u)v d + u v dv. I flödesintegrlen nvänder vi rndvillkoret: et leder till ˆN ( u) = ˆN u = ˆNu = g k(u u A ). fv dv = gv d + kuv d ku A v d + u v dv. Vi smlr termer med u i vänsterledet: u v dv + kuv d = fv dv + (g + ku A )v d. en svg formuleringen. Finn u = u(x, y, z) sådn tt (8) u v dv + kuv d = fv dv + (g + ku A )v d för ll testfunktioner v. irichlets rndvillkor är speciellt: om u = u A på en del 1 v rnden (eventuellt hel ), så måste vi välj testfunktioner v med v = på 1. en svg formuleringen blir då: en svg formuleringen. Finn u = u(x, y, z) med u = u A på 1 och sådn tt u v dv + kuv d = fv dv + (g + ku A )v d 2 2 för ll testfunktioner v med v = på 1. Här är 2 resten v, dvs 2 = \ 1. et betyder tt = 1 2 dels upp i icke överlppnde delr. 1.4 Finit elementmetoden i 2- Låt vr ett område i plnet och skp ett tringulärt beräkningsnät i. Nätet består v N punkter {P i } N i=1, M tringlr {T j } M j=1, L knter (edges) {E l } L l=1. En kontinuerlig och styckvis linjär funktion U(x, y) är v formen U(x, y) = + bx + cy inuti vrje tringel och hopskrvd till en kontinuerlig funktion. En sådn funktion bestäms entydigt v sin nodvärden U(P i ): (9) N U(x, y) = U i φ i (x, y), U i = U(P i ). i=1 5
6 Figur 3: Tringulärt beräkningsnät i plnt område. φ i = 1 φ i = P i Figur 4: Bsfunktion ( pyrmidfunktion ). Bsfunktionern {φ i } N i=1 är kontinuerlig styckvis linjär funktioner och bestäms v { 1, om i = j, φ i (P j ) =, om i j. Hur sk vi bestämm de okänd nodvärden U i = U(P i ) så tt U(x, y) = N i=1 U iφ i (x, y) blir en pproximtiv lösning till rndvärdesproblemet? Vi kn inte sätt in U i den ursprunglig formuleringen (7) för U hr inte två derivtor. Istället nvänder vi den svg formuleringen, se (8), u v da + kuv ds = fv da + (g + ku A )v ds C C för ll testfunktioner v. Eftersom vi nu rbetr i plnet hr vi bytt ut volymselementet dv = dx dy dz mot reelementet da = dx dy och istället för en ytintegrl över begränsningsytn hr vi en kurvintegrl längs rndkurvn C till området. Här sätter vi in U(x, y) = N i=1 U iφ i (x, y) och v = φ j. För enkelhets skull genomför vi dett endst för fllet k =, g =. Vi får ( N ) U i φ i φ j da = fφ j da, j = 1,..., N. i=1 Vi bryter ut koefficientern U i : N U i i=1 φ i φ j da = } {{ } = ji fφ j da, j = 1,..., N. } {{ } =b j 6
7 ett är på formen N ji U i = b j, j = 1,..., N, dvs ett linjärt ekvtionssystem för U i. Vi skriver på mtrisform: A U = b, i=1 med U = U 1. U N och styvhetsmtrisen (stiffness mtrix) N A =....., ji = N1... NN φ i φ j da och lstvektorn (lod vector) b 1 b =., b j = b N fφ j d. Mtrisen A är symmetrisk: A = A T ( ij = ji ), stor: ntlet noder N är stort (t ex N = 1 3 eller mer) och gles (sprse): de flest mtriselementen ij =. Vi hr ij endst då motsvrnde noder P i och P j är grnnr. PE Toolbox Mtlb-progrmmet PE Toolbox ställer upp och löser ekvtionssystemet A U = b. 7
8 Problem Problem 1.1. () kriv ned rndvärdesproblemet för värmeledning i kvdrten x 1, y 1, med värmeledningskoefficienten 3, källtätheten 2 och omgivnde temperturen 1 på ll sidor. På sidn y = hr vi värmeöverföringskoefficienten 7 medn övrig sidor hr oändligt stor värmeöverföringskoefficient. Ing värmekällor på rnden. (b) kriv end den svg formen v dett rndvärdesproblem. Problem 1.2. mm som i Problem 1.1 men med värmeledningskoefficienten 1 + xy, ing värmekällor, omgivnde temperturen 1 överllt, ytskiktets värmeöverföringskoefficient för x =, och 7 för x = 1, och oändligheten för y = och y = 1. Problem 1.3. () kriv ned finit elementbsfunktionern φ 1, φ 2, φ 3 för ett nät som består v en end tringel T med hörnen P 1 = (, ), P 2 = (1, ), P 3 = (, 1). (b) Beräkn motsvrnde styvhetsmtris ij = T φ i φ j dx dy. Problem 1.4. kriv ned den svg formuleringen v () { ( u) + cu = f i V, u = u A på. (b) u = i V, u = u A på 1, ˆNu = g på 2, där u = u och = 1 2 (ej överlppnde). 8
9 vr och lösningr () På sidn y = hr vi g = och den utåtriktde normlvektorn ˆN = j så tt rndvillkoret blir u(x, ) ˆNu + k(u u A ) = 3( j) u(x, ) + 7(u(x, ) 1) = 3 + 7(u(x, ) 1) =. y Rndvärdesproblemet är 3 u(x, y) = 2 för x 1, y 1, u(x, 1) = u(, y) = u(1, y) = 1, u(x, ) 3 + 7(u(x, ) 1) =, y där u = u. (b) Finn u = u(x, y) sådn tt u(x, 1) = u(, y) = u(1, y) = 1 och u(x, y) v(x, y) dx dy u(x, )v(x, ) dx = för ll testfunktioner v = v(x, y) med v(x, 1) = v(, y) = v(1, y) =. v(x, y) dx dy v(x, ) dx 1.2. () På sidn x = hr vi = 1 + xy = 1, g =, k = och den utåtriktde normlvektorn ˆN = i så tt rndvillkoret blir u(, y) ˆNu + k(u u A ) = ( i) u(, y) = =. x På sidn x = 1 hr vi = 1 + xy = 1 + y, g =, k = 7 och den utåtriktde normlvektorn ˆN = i så tt rndvillkoret blir u(1, y) ˆNu + k(u u A ) = (1 + y)i u(1, y) + 7(u(1, y) 1) = (1 + y) + 7(u(1, y) 1) =. x Rndvärdesproblemet är ((1 + xy) u(x, y)) = för x 1, y 1, u(x, ) = u(x, 1) = 1, u(, y) =, x u(1, y) (1 + y) + 7(u(1, y) 1) =. x (b) Finn u = u(x, y) sådn tt u(x, ) = u(x, 1) = 1 och 1 1 (1 + xy) u(x, y) v(x, y) dx dy för ll testfunktioner v = v(x, y) med v(x, ) = v(x, 1) =. u(1, y)v(1, y) dy = 7 1 v(1, y) dy 1.3. () Bsfunktionern är v formen φ(x, y) = + bx + cy och lik med 1 en v nodern och i de övrig. Vi får φ 1 (x, y) = 1 x y, φ 2 (x, y) = x, φ 3 (x, y) = y. 9
10 (b) φ 1 (x, y) = i j, φ 2 (x, y) = i, φ 3 (x, y) = j. och så vidre. 11 = 12 = T T φ 1 φ 1 dx dy = 2 dx dy = 2 re(t ) = 1, T φ 1 φ 2 dx dy = ( 1) dx dy = re(t ) = A = T 1.4. () Finn u = u(x, y, z) med u = u A på och ( u v + cuv) dv = för ll testfunktioner v = v(x, y, z) med v = på. (b) Finn u = u(x, y, z) med u = u A på 1 och u v dv = för ll testfunktioner v = v(x, y, z) med v = på 1. 2 gv d fv dv 1
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs merFEM1: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i en variabel.
MVE255/TMV191 Matematisk analys i flera variabler M/TD FEM1: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i en variabel. 1 Inledning Vi ska lösa partiella differentialekvationer PDE, dvs ekvationer som
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen T Erlndsson TENTAMEN 5--4 Anlys MN SVAR OCH ANVISNINGAR FRÅGOR... 4. 5. x-xeln 6. y = x + x + 7. y = sin x + 8. y = xe x + 9. y = e x. y = x +.. + x. x = 4. 5.
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merOm stationära flöden och Gauss sats i planet
Om sttionär flöden och Guss sts i plnet Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning Här diskuterr vi den mtemtisk formuleringen v det uppenbr fktum tt om vi hr en ström v prtiklr genom
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merLösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf Envribelnlys, 0 hp STS, X 00-0-7 Föreläsning 6-7, 00: Genomgånget på föreläsningrn 6-0. Här gick vi inte igenom något nytt mteril, utn räknde igenom Blndde
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs merLösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)
Lösningsskiss för tentmen Vektorfält och klssisk fysik (FFM34 och FFM3) Tid och plts: Måndgen den 3 oktober 07 klockn 4.00-8.00 i Mskinslrn. Lösningsskiss: Christin Forssén Dett är enbrt en skiss v den
Läs mer6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill
6 Greens formel, tokes sts och lite därtill 6.1 Greens formel i låter de två sklärvärd funktionern P (, ) och Q(, ) vr kontinuerligt deriverbr i ett öppet område i -plnet. Området begränss v en positivt
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs merLösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π och F Tid och plts: 7 jnuri, 4, kl. 8.., lokl: MA9, EF. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem Den totlt upplgrde elektrosttisk energin ges v W = i,j= i
Läs mer24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs merTMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
Läs merVolum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
Läs merGauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
Läs merVolym och dubbelintegraler över en rektangel
Volym oh dubbelintegrler över en rektngel All funktioner nedn nts vr kontinuerlig. Om f (x i intervllet [, b], så är ren v mängden {(x, y : y f (x, x b} lik med integrlen b f (x dx. Låt = [, b] [, d] =
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs mer13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Läs merFFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar
FFM234, Klssisk fysik och vektorfält - Föreläsningsnteckningr Christin Forssén, Institutionen för fysik, Chlmers, Göteborg, verige ep 13, 218 4. Integrlstser Minnesregel för strukturen på ll integrlstser
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merf(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
Läs merVilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Läs merLösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π3 och F3 Tid och plts: 31 oktober, 14, kl. 14.19., lokl: Vic 3BC. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem 1 Vi beräknr potentilen från en stv och multiplicerr
Läs merKOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015
KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015 ANDRZEJ SZULKIN 1. Supremum, infimum och kontinuerlig funktioner I ppendix A3 i [PB2] definiers begreppen supremum och
Läs merÏ x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1
Tentmensskrivning i Mtemtik IV, 5B2 Fredgen den 2 ugusti 24, kl 4-9 Hjälmedel: BETA, Mthemtics Hndook Redovis lösningrn å ett sådnt sätt tt eräkningr och resonemng är lätt tt följ Svren skll ges å reell
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merArea([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)
Aren och integrl Summor Huvudämne i föreläsningen är reor v gurer i plnet och integrler. Integrl är ett egrepp som låter de nier reor v gurer i plnet, och speciellt eräkn reor melln grfer v funktioner
Läs merUppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Läs merEGENVÄRDEN och EGENVEKTORER
EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER Definition. (Linjär vbildning) En funktion T från R n (n-dimensionell vektorer) till R m (m-dimensionell vektorer) säges vr en linjär vbildning ( linjär funktion eller linjär
Läs merAnalys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53
Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen
Läs merIntegraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentmen i Elektromgnetisk fältteori för π3 (ETEF1) och F3 (ETE55) Tid och plts: 7 jnuri, 215, kl. 8. 13., lokl: MA9, E F. Kursnsvrig lärre: Anders Krlsson, tel. 222 4 89. Tillåtn hjälpmedel:
Läs merIntegraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Läs merTavelpresentation grupp 5E
Tvelpresenttion grupp 5E Elis Elmquist, Mtild Hnes, Isk Pettersson, Juli Wennerblom, John Jxing, Boel Brndström, Edvin Cllisen, Cjs Hjolmn 19 februri 2017 1 Multipelintegrler Frmställningen för definitionen
Läs merNågra partiella differentialekvationer med
Anlys 360 En webbserd nlyskurs Differentilklkyl Någr prtiell differentilekvtioner med våglösningr Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Någr prtiell differentilekvtioner med våglösningr
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs mery > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1
Lösningsförslg till tentmensskrivning i Diff & Trns I, 5B12 och Diff & Trns I för LV, 5B122 Fredgen den 2 ugusti 24, kl 14-19 DEL1: 1 Betrkt differentilekvtionen y y (y -1)(y - 3), där y y(t) och t nger
Läs merTillämpning av integraler
CTH/GU LABORATION 3 MVE6 - /3 Mtemtisk vetenskper Inledning Tillämpning v integrler Vi skll se på två tillämpningr v integrler. Först ren oh volymen v rottionskropp sedn omkretsen v en ellips. Rottionskroppr
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs merTATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Läs merMatris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Läs merSats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b
Sts 3: Egenskper () f(x) dx = 0 (b) f(x) dx = b f(x) dx (c) (Af(x) + Bg(x))dx = A f(x) dx + B g(x) dx (d) f(x) dx + c c f(x) dx = b f(x) dx (e) Om b och f(x) g(x) f(x) dx g(x) dx (f) Tringelolikheten:
Läs merTentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl
Tentmen i Elektromgnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 9 ugusti, 8, kl. 14. 19., lokl: MA9A Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson, tel. 45 6 & Anders Krlsson tel.
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merTillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.
TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys
Läs merAnalys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013
Anlys grundkurs B lb 1 Stefn Gustfsson Per Jönsson Fkulteten för Teknik och Smhälle, 13 1 Viktig informtion om lbortionern Lbortionsdelen på kursen i kursen Anlys grundkurs B exminers genom tt mn gör två
Läs merLäsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Läs merKAPITEL 8. Integralekvationer Introduktion
KAPITEL 8 Integrlekvtioner 8 Introduktion Integrlekvtioner förekommer inom de flest tillämpde områden och är minst lik viktig som differentilekvtioner I de flest fll kn mn även skriv om differentilekvtioner
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT
ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT DAN STRÄNGBERG Innehåll Smmnfttning. Vd som börjde som föreläsningsnteckningr till en repetitionskurs i envribelnlys hr utvecklts till dett kompendium som är ment som
Läs merSamling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018
Smling v bevis som krävs på tentn MVE5, 8 Meelväresstsen för integrler. Det är Theorem, på si. i Ams. Lecture, si. -8 Om f är en kontinuerlig funktion på intervllet [; b], så nns et en punkt c [; b] sån
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015
Tentmen i ETE Ellär och elektronik, 0/ 20 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Observer tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. g 2 v in
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
Läs merGeneraliserade integraler
Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst
Läs merMatematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Läs merFöreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
Läs merEnhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt
Vektorddition u v u + v u + v = + = u 2 v 2 u 2 + v 2 u v u + v u + v = u 2 + v 2 = u 2 + v 2 u 3 v 3 u 3 + v 3 Multipliktion med sklär u α u α u = α = u 2 α u 2 u α u α u = α u 2 = α u 2 u 3 α u 3 Längden
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merAppendix. De plana triangelsatserna. D c
ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:
Läs merAnalys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH
Anlys 360 En webbserd nlyskurs Grundbok Integrlklkyl Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Integrlklkyl (3) Introduktion Vi sk här introducer den bestämd integrlen f(x) dx. Den hr nästn
Läs merLösningar till uppgifter i magnetostatik
Lösningr till uppgifter i mgnetosttik 16-1-14 Uppgift 1 Metodvl: Biot-Svrts lg ing symmetrier som kn nvänds. Biot-Svrts lg evluerd i origo r = är B = µ 4π dr r r = µ dr r 4π r Linjeelementet dr bestäms
Läs merMat Grundkurs i matematik 1, del II
Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del II G. Gripenberg TKK 12 november 2009 G. Gripenberg (TKK) Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del II 12 november 2009 1 / 44 Mx och min Om A R så är mx A det störst elementet
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Läs mer= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.
Löningförlg till tentmenkrivning i SF16 Differentilekvtioner I Tidgen den 8 jnuri 1, kl 14-19 Hjälpmedel: BETA, Mthemtic Hndbook Redovi löningrn på ett ådnt ätt tt beräkningr och reonemng är lätt tt följ
Läs mer9 Dubbelintegralens definition
Nr 9, 5 pril -5, Ameli 9 ubbelintegrlens definition 9. Enkelintegrlen En ursprunglig tolkning v en enkelintegrl är ren under dess grf dvs ren melln funktionsgrfen oh x-xeln. å räkns reor under (söder om)
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. 1. En svängningsrörelse beskrivs av
SF166 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 13-3-1 DEL A 1. En svängningsrörelse beskrivs av ( πx ) u(x, t) = A cos λ πft där amplituden A, våglängden λ och frekvensen f är givna konstanter.
Läs merLaboration i matematik Envariabelanalys 2
Lbortion i mtemtik Envribelnlys Per-Anders Boo Institutionen för mtemtik och mtemtisk sttistik Umeå universitet Jnuri Regler och llmän informtion om lbortionen I denn lbortion finns uppgifter som skll
Läs merKan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Läs merFÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN. ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 21 december Bordsnummer:
FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN Din tentmenskod (6 siffror): ELLER (fyll br i om du sknr tentmenskod): Personnummer: - Dtum: december Kursens nmn (inkl. grupp): Beräkningsvetenskp I (TD393), KF (TD399) Termin
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs merNågra integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Läs merMat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merSIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH
SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION Fredrik Andrésson Deprtment of Mthemtics, KTH Lplcetrnsformen. I förr delkursen studerde vi fouriertrnsformen v en funktion h(t) H(iω) F[h(t)] Vi definierr
Läs mer1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14
Innehåll 1 Inledning 2 2 Måttet v en öppen mängd 3 3 Integrlen v en kontinuerlig funktion 9 4 Jämförelse med Riemnnintegrlen 14 5 Skivformeln och itererd integrtion 17 6 Generliserde positiv integrler
Läs merSvar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.
Svr till uppgifter 42 SF62 Di. Int. Svr kortuppgifter. 3: i) Om f(x) är kontinuerlig på [, ] kn mn då skriv lim k k n= f(n/k) på ett enklre sätt? k Svr: J, dett är f(x)dx. (Rit en bild med grfen v f(x)
Läs merx ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF160, Differential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F1. Tentamen onsdag 0 maj 2012, 8.00-1.00 Förslag till lösningar 1. Bestäm tangentplanet
Läs merMATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12
Kurskod: TAMS65 Provkod: TEN MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS Tentmen måndgen den 7 oktober 206 kl 8 2 Hjälpmedel: Formelsmling i mtemtisk sttistik utgiven v mtemtisk institutionen och/eller formelsmling
Läs merINLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som
Läs merLäsanvisningar till kapitel
Läsnvisningr till kpitel 4.1 4.6 4.1 Konturer Dett är ett vsnitt om kurvor och hur mn prmetriserr kurvor, som borde vr en repetition från lägre kurser. Låt oss gå igenom lite ändå. Definition 4.1. Låt
Läs mer