Duvboskolan. Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat (17) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Erik Byström

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Erik Byström (17) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Duvboskolan SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (17) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (17) Resultat och måluppfyllelse Resultaten och måluppfyllelsen var mycket god på Duvboskolan för läsåret Vi är mycket stolta över skolans arbete och de uppnådda resultaten! Nedan kommer en redovisning av skolans resultat. LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4

4 4 (17) Årskurs 5 Årskurs 6 Under läsåret har eleverna tagit stora kliv i sin läsutveckling. I årskurs 1 4 har eleverna flyttat sig mycket i Lusschemat, men i årskurs 5 och 6 har mindre tydliga förbättringar gjorts. I några årskurser har vi elever som inte klarar adekvat punkt för åldern. Dessa elever har utredd dyslexi och skolan arbetar aktivt med att utveckla deras läsförmåga och göra anpassningar för att få dem att lyckas. Elever som inte når önskad Luspunkt får möjligheter att lyckas under skoltiden genom olika arbetssätt, metoder och anpassningar, samt vid behov extra träning med specialpedagog.

5 5 (17) Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Nedan diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas Ämne/antal Ämne/antal Ämne/antal Ämne/antal Total elever elever elever elever elevvolym Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs 4 Engelska (2) Svenska (2) Årskurs 5 Engelska (3) Svenska(6) Historia (1) Religion(1) Ämne/antal Ämne/antal Total elever elever elevvolym Årskurs Årskurs Årskurs 3 Svenska (3) - 59 Årskurs 4 Svenska (3) Engelska (3) 40 Årskurs 5 - Engelska (2) 34 Utifrån ovan tabell läses att Duvboskolan har en mycket stor andel elever som under sin skoltid når målen i samtliga ämnen. Det är några få elever som riskerar att inte nå målen men dessa arbetar skolan aktivt med. Eleverna som riskerar att inte nå målen i ovan ämnen har i stort sett samtliga dyslexi. För dessa görs aktivt anpassningar, såsom material, arbetssätt, hjälpmedel och större tillgång till lärarpersonal.

6 6 (17) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans goda resultat beror på många olika faktorer. En viktig faktor är personalens höga kompetens och motivation att arbeta med elevernas utveckling. Mycket tid läggs att arbeta med elever som kan vara i riskzonen att inte nå målen. Dessa elever får dagligen extra anpassningar, extra träning och anpassade uppgifter. För elever som t.ex. inte har nått adekvat Luspunkt, görs många ansträngningar. Lärarna ser till att läsa oftare och med dessa elever, och ofta sätts specialpedagog in för utredning, eller extra undervisning för att få eleverna att lyckas. Viktigt för skolans resultat och utveckling är personalens kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte och bedömning är centrala inslag. Genom detta anpassas och justeras upplägg, material, planeringar osv som genererar goda resultat. En central del i skolans resultat, är de mycket höga förväntning som råder på skolan. De gäller för varandra, elever, personal och vårdnadshavare. Detta gör att vi mycket ofta gör det lilla extra som i slutändan genererar mervärde. Genom de höga förväntningarna präglas skolan av lärande och goda insatser för att tillägna sig kunskaper. Mycket viktigt för elevernas resultat är den goda studie- och arbetsro som präglar skolan. Genom arbetet från förskoleklass och uppåt i åldrarna kring värdegrundsfrågor, struktur, etablerandet av goda vanor skapas en miljö där stor del av skoltiden används till skolarbete och lärande. På Duvboskolan är högläsning ett viktigt inslag i den dagliga verksamheten, i förskoleklass, på fritids och i klassrummen. Genom den dagliga läsningen och samtalet kring det lästa vidgas elevernas ordförråd och läsförmåga. Läsningen har även många andra positiva effekter för elevernas trivsel, välmående och lärande. En annan framgångsfaktor för elevernas resultat är den helhet som eleverna befinner sig i. Utöver fastställd timplan, ger skolan läxläsning för årskurs 3-6 utöver timplanen minst 60 minuter i veckan, men ger även eleverna i årskurs 3-6 fler minuter undervisning i idrott och musik vilket ger gynnsamma effekter på elevernas lärande. I förskoleklass, årskurs 1 och 2 får eleverna mer idrott.

7 7 (17) Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Svenska A, tala % Svenska B, läsa, berättande text % Svenska C, läsa, fakta text % Svenska D, läsa, elevens högläsning % Svenska E, läsa, elevens textsamtal % Svenska F, skriva, berättande text % Svenska G, skriva, stavning, interpunktion % Svenska H, skriva, faktatext % Ämnesprov i årskurs 3 vt-15 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation Matematik B, skriftliga räknemetoder Matematik C, bråk och uppdelning av tal Matematik D, geometriska begrepp Matematik E, taluppfattning Matematik F, problemlösning Matematik G, mätning, tid, area Svenska A, tala Svenska B, läsa, berättande text Svenska C, läsa, fakta text

8 8 (17) Svenska D, läsa, elevens högläsning Svenska E, läsa, elevens textsamtal Svenska F, skriva, berättande text Svenska G, skriva, stavning, interpunktion Svenska H, skriva, faktatext Svenska som andraspråk A, tala Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 4 75 Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text Svenska som andraspråk G, skriva, stavning, interpunktion 4 75 Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 4 75 Eleverna når målen i mycket hög grad i de nationella proven. En elev har inte blivit godkänd på tre prov i svenska som andraspråk, och en till två elever har inte klarat samtliga prov i svenska och matematik. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är den kontinuerligt goda undervisning som treorna har fått, liksom det nära samarbetet mellan lärarna och lärarna och fritidspersonalen. Detta har gjort att undervisning och förstärkning av denna för att få eleverna att lyckas har fungerat mycket väl. En annan förklaring till de goda resultaten hittas i det goda samarbetet på skolan. Detta har inneburit att lärare som har haft ämnesprov i trean och sexan har rättat dessa med lärare från tvåan eller femman. Sedan har övrig lärarpersonal fått en dragning i vad proven har mätt liksom hur elevernas resultat har varit. I dessa samtal har diskussioner skett om hur läraren har undervisat med olika metoder, material osv, och hur detta har gett utslag. När lärarna sedan samplanerat årskursvist och enskilt inför kommande läsår, har kunskapen om de områden som eleverna upplevt som svåra varit en av utgångspunkterna för planeringen, för att se till att eleverna får tillräcklig undervisning i dessa områden, och att eleverna är väl förberedda inför proven.

9 9 (17) De elever som har stödbehov har också fått mycket stöd både i klass, genom olika typer av material och uppgifter liksom enskild eller gruppträning med specialpedagog, något som har gett gynnsamt utslag på proven. Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, 20 elever VT 14 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Historia Kemi Ämne Provbetyg, årskurs 6, 26 elever VT 15 Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Geografi Biologi Duvboskolans elever presterade även i år mycket bra på de nationella proven. Majoriteten av eleverna visar mycket goda resultat 2015 och har fått resultat mellan A och C var eleverna mer utspridda mellan A-D. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är summan av kvalitéen på undervisningen under elevernas år på skolan. Genom hög nivå på undervisningen från förskoleklass genom åldrarna möjliggörs de goda resultaten. En mycket viktig faktor har varit att skolan har förstärkt resurserna till sexan, vilket har gjort att två lärare har undervisat klassen i matematik, SO, NO, engelska och svenska. Lärartätheten har inneburit att eleverna har fått mycket tid av lärarna, och gett stora möjligheter för lärarna att möta eleverna där de befinner sig. Lärarnas enormt goda samarbete sinsemellan och tillsammans med eleverna, engagemang och höga förväntningar har resulterat i en mycket studiemotiverad kultur i klassen. 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

10 10 (17) Genom lärarnas kunskap om de nationella provens upplägg genom det kollegiala samarbetet har eleverna också blivit väl förberedda för proven. De elever som har haft stödbehov har tidigt fångats upp och fått extra anpassningar, ökad lektionstid och specialpedagogiskt stöd. Betyg årskurs 6 Sammanlagt betyg pojkar och flickor vårterminen 2014 och Pojkar och flickor Vt Pojkar och flickor Vt Betyg för pojkar och flickor 2015 Flickor Vt Pojkar Vt. 2015

11 11 (17) Betyg för pojkar och flickor 2014 Flickor Vt Pojkar Vt Duvboskolans elever når både 2014 och 2015 betyg E som lägst. Flickorna har båda åren högre betyg än pojkarna. Skolan som helhet har höjt betygsvärdet från 2014 till 2015 med 23 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet var 2014, 239 poäng och 2015, 262 poäng. Intressant är att utläsa ur diagrammet att skolans båda förstelärare i musik och matematik har lyckats väl i undervisningen av sina ämnen, liksom att teknikämnet hamnar väldigt långt ner i betygslistan. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? I och med att detta var tredje läsåret som betygssättande skola var personalens kunskap mycket god i vad eleverna skall kunna för att nå höga resultat. Detta kombinerat med skolans omfattande kompetensutvecklingsarbete med att utveckla undervisningen för att utveckla elevernas förmågor har eleverna fått möjligheter till höga betyg. Det dubbla lärarskapet i sexan har gett otroligt bra effekt. Genom personalens höga ämneskompetens samt deras engagerade samarbete har eleverna fått en mycket god undervisning. En annan viktig orsak till framgångarna har varit personalens förmåga att individualisera undervisningen, och tidigt ge extra stöd till elever med behov, där även kontinuerliga och frekventa extra specialpedagogiska insatser har gett resultat. Självfallet har skolan gott stöd av samarbetet med vårdnadshavarna för att stödja elevernas utveckling, och hålla fokus i skolarbetet.

12 12 (17) Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildingen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2. Läsåret har varit ett mycket bra läsår på fritids. Personal och elever har haft mycket gott samarbete, där elever har deltagit väl i planering av aktiviteter och verksamhet. Mycket av det som har gjorts på fritids har lyft hela skolans vi-känsla och samhörighet. Fritidshemmet på Duvboskolan komplettar skolan genom att bl.a. arbeta med de teman som undervisas i, liksom att ta med vissa delar som inte arbetas så mycket med. Teman som höst, vinter, världen, religion, rymden, djur och natur har arbetats med under året. Fritidshemmet kompletterar skolan väl i att arbeta mycket med elevernas sociala utveckling liksom att få möjlighet att utveckla den kreativa sidan. Fritidshemmet har samarbetat med idrottslyftet för att se till att eleverna får prova på mycket olika idrotter. Vidare har eleverna fått uppleva friluftsliv, dans, schack, bakning, skapande i olika material, med pedagogiskt bakomliggande tankar. En meningsfull fritid och rekreation planeras och skapas tillsammans med eleverna. Genom elevernas delaktighet i att planera fritiden och personalens kunskap om läroplanen planeras fritidstiden väl. Några meningsfulla aktiviteter som har genomförts har varit klubbens musikalarbete, från brainstorming, kulissbyggande, replikskrivande till uppträdande för elever och föräldrar. Andra har varit utflykter för de mindre till olika närliggande lekplatser, eller för skridskoåkning för de lite större. Ett annat viktigt inslag i fritidshemmet har varit arbetet med att på olika sätt stimulera elevers självkänsla och självförtroende och låta eleverna fundera och diskutera sina drömmar och framtidsmål. Allsidiga kontakter främjas på Duvboskolan på olika sätt. Ett sätt är att se till att det finns organiserade aktiviteter där eleverna arbetar i olika konstellationer och måste samarbeta och kommunicera, där en vuxen finns i närheten för att kunna styra vid behov. Ett annat sätt är att låta eleverna få möjlighet att arbeta i både killgrupper, tjejgrupper, blandade grupper där vuxna turas om att hålla i olika aktiviteter. Den sociala gemenskapen skapas genom många typer av aktiviteter på skolan. T.ex. har faddergruppsarbete, där nya elever tas om hand i lek med äldre varit mycket bra. Men andra sätt där olika grupper får lyssna på högläsning, grilla, gå på utflykt, ha styrd och fri lek ihop har också varit gynnsamt.

13 13 (17) Förbättringsåtgärder från läsåret 2014/2015 Få elever att nå ännu längre Vi har många duktiga elever som vi vill ska prestera ännu bättre. För att göra detta behöver vi ytterligare utveckla vår förmåga att arbeta med elevernas förmågor liksom att hitta arbetssätt och uppgifter som stimulerar detta. Lästräning Skolan har elever som har behov av extra träning i att läsa och i läsförståelse. Arbetet kommer att ske under lektionstid där lärare eller annan personal strukturerat fokuserar på att ge fler läsande tillfällen för eleverna. Genus Flickor fick väsentligt bättre betyg än pojkarna. Vi behöver arbeta med att se om det är möjligt att jämna ut skillnaderna dem emellan. Arbetet kommer att ske tillsammans på skolan både i kollegiet och tillsammans med eleverna. Redovisning av förbättringsåtgärder Få elever att nå ännu längre Här lyckades vi mycket väl under året då de generella resultaten har varit mycket bra. Elevernas fantastiska betyg i sexan pekar på detta. Vi har några ämnen som behövs undersökas varför eleverna inte har högre resultat. Här behöver vi fortfarande fundera kring ämnet teknik. Lästräning Här har personal lagt ner mycket tid till lästräning på lektionstid, efter lektionstid och på fritidstid, vilket har gett effekt. Genus Pojkarna har kommit lite närmre flickorna detta år i betygsättningen i sexan. Dock är det fortsatt stor skillnad mellan könen.

14 14 (17) Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Efter några år med intensivt utvecklingsarbete står Duvboskolan väl rustat för framtiden. Från att ha fokuserat mycket på läroplan, förmågor, fritidshemmets uppdrag kommer fokus ändras för kommande läsår. För läsåret kommer fokus ligga på: Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på. Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder. Skolundersökningen, elever årskurs 3 och 5 Årets resultat har som tidigare år varit mycket god. Vi är klart nöjda över vad elever och vårdnadshavare svarar. Vi tycker dock att det är synd att svarsfrekvensen är förhållandevis för vårdnadshavare, vilket gör resultatet mindre tillförlitligt. Goda resultat Frågor som skolan tycker är extra viktiga och vars resultat vi är stolta över: Trygghet och bemötande. Eleverna tycker att det är viktigt att bemöta andra väl och att bli väl bemötta. Eleverna är nöjda med det inflytande de har över sitt skolarbete och att de får möjlighet att välja olika sätt att arbeta på. I skolan diskuterar vi olika värderingar och uppfattningar. Utvecklingsområden Frågor som vi tycker att vi bör utveckla: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Jag känner till skolans arbete med att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering (Föräldrar). Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i olika ämnen.

15 15 (17) Åtgärdsplan utifrån undersökningens resultat Från förra skolundersökningen läsåret fokuserade vi på tre områden. Nedan områden har arbetats med under året. Utvecklingssamtal och kunskaper Uppmärksamma innehållet i InfoMentor för vårdnadshavare. Visa var pedagogiska planeringar läggs upp. Detta gjordes på föräldramötena. Sätta upp pedagogiska planeringar i klassrummet, där kunskaper och förmågor/kunskapskrav framgår för eleverna. Har gjorts av samtliga. Ge elevexempel för eleverna vad som är E-A i olika områden. Föräldrakontakt och inflytande Rektor diskuterade detta med föräldrarepresentanterna på Forum. De tog upp att de var nöjda med formen att ha dialog kring tankar och idéer på skolan. Lust och nyfikenhet Vi har diskuterat hur läraren bör lägga upp undervisningen så att den berör eleven, göra ämnet intressant, genom exempelvis film, eller att utgå från elevernas intresse och frågor. Vi har diskuterat hur eleverna ska få sig att känna sig delaktiga. Vi har även tagit upp vikten av att elev och föräldrar får veta syfte och mål med uppgifter, vilka kunskaper och förmågor som ska utvecklas för att stimulera lusten. Utifrån årets skolundersökning kommer vi läsåret arbeta med tre områden. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Här kommer vi försöka notera hur, när, vid vilka tillfällen som barnen visar nyfikenhet. Sedan kommer vi att ta detta till några lärarkonferenser för att delge varandra, och diskutera hur vi väcker lusten mer. Finns tid kommer vi göra elevintervjuer om detta. Jag känner till skolans arbete med att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering (Föräldrar). Vi kommer tydliggöra vårt arbete med likabehandlingsplanen på föräldramötena. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i olika ämnen. Här kommer vi arbeta med hur vi kan bli tydligare, på ett lustfyllt och konkretsätt för eleverna.

16 16 (17) Sammanfattande analys Duvboskolan har haft ett fantastiskt år både i klassrummen som på fritids. Vi har lyckats mycket väl med att utveckla eleverna och få dem att nå höga resultat. Vi har haft mycket goda resultat på de nationella ämnesproven liksom fantastiska betyg i årskurs 6. Elevers genomsnittliga meritvärde på 263 är enastående! Förklaringarna till de goda resultaten är många. Den professionella kulturen på skolan, där kompetens och engagemang är två viktiga beståndsdelar. En annan viktig del är det goda kollegiala samarbetet och lärandet på skolan. Det har varit mycket gynnsamt för resultaten att flera lärare har undervisat tillsammans i årskurs 6 under några år, och att övriga grupper har haft möjlighet till hög lärartäthet. Lärarnas skicklighet och förmåga till individualisering, och metodval har spelat stor roll, liksom hur väl arbetsglädjen har funnits klassrummen. Duvboskolans sexor lämnade skolan med mycket goda betyg. Intressant är att se att flickorna generellt sätt fick högre betyg än pojkarna i år igen. Vi känner oss trots detta mycket nöjda med pojkarnas resultat. I tider med skolbyten och friskolehets så har vi blivit av med flera kunskapsstarka pojkar och flickor, då de valde att gå till friskolor. Hade dessa elever gått kvar hade resultaten troligtvis varit än högre. Vi ser att vi behöver arbeta mer hur vi kan påverka pojkarna att tidigare fokusera på studierna så att mer av skoltiden i skolan ägnas åt kvalitativt skolarbete. Vi ser fortsättningsvis att skolans ökade kunskap kring betygsättande och de nationella ämnesprovens konstruktion har påverkat vårt fokus i undervisningen, vilket har gjort att eleverna tränas i det som värderas, och får de bästa förutsättningarna för att kunna nå höga resultat. Arbetet med elever som riskerar att inte nå målen är också något som har fungerat väl. Principen att eleven skall så långt som det är möjligt stödjas i klassrummet har fungerat mycket bra. I de fall där personal saknar kompetens har skolans specialpedagog antingen handlett personal eller hållit enskild, par eller gruppundervisning för flera elever på skolan. En annan förklaring bakom de goda resultaten, är att personalen är skicklig på att bry sig om, se och stimulera varje elev kunskapsmässigt och socialt. Detta ger trygga elever som hittar arbetsro i klassrummet. För att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning på skolan liksom gentemot övriga skolor i Sundbybergs stad har gemensam bedömning gjorts. Lärarna har årskursvist bedömt årskurser där eleverna har gjort nationella ämnesprov har minst två lärare sambedömt elevresultaten, och diskuterat de fall där bedömning skiljt sig åt. Erik Byström Rektor Duvboskolan

17 17 (17) Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

18 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Duvboskolan en skola för kunskap, trygghet, delaktighet och utveckling 1

19 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Duvboskolan läsåret Likabehandlingsplanen är upprättad för att säkerställa att varje elev på Duvboskolan har en skoltid som präglas av kunskap och trygghet. Varje elev skall respekteras för sin egenart och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Eleverna skall trivas, känna trygghet och bli likvärdigt behandlande under sin skoltid på Duvboskolan, där samtliga elevers lika rättigheter och möjligheter främjas. Förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall aktivt motverkas på Duvboskolan. Utgångspunkt för planen tas i de lagar och förordningar som styr det svenska samhället och skolväsendet. Det svenska samhällets värdegrund, demokrati, solidaritet och människans lika värde ligger till grund för det dagliga arbetet i skolan. Skolledningen och samtlig personal tar starkt ställning mot alla former av kränkande behandling och diskriminering, och arbetar aktivt med att säkerställa att planen genomförs och utvärderas. Planen gäller för samtliga elever och personal på Duvboskolan. För Duvboskolan 26/ Erik Byström Rektor Duvboskolan 2

20 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN På Duvboskolan arbetar vi på följande sätt med likabehandling och för att motverka kränkande behandling. Mål för arbetet med likabehandling Ingen elev skall bli under skoldagen utsatt för: Diskriminering Trakasseri Kränkande behandling Förebygga kränkande behandling Personal och rektor reviderar och kommer läsårsvis överens om skolans värdegrund, ordningsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Skolans kompisteam arbetar förebyggande samt gör insatser mot mobbing. Teamet träffas en gång i månaden. Kompisteamet består av följande personal: Tobias Ljungholm, idrott, 5a Peter Näslund, klubben Ingela Fridleifer-Häggblom, 1a, Galaxen Maria Steineck, lärare 3a, Galaxen Mikael Frögéli, 1b, Stjärnan Erik Byström, rektor Personal arbetar förebyggande genom att: Ta ansvar för att värdegrund, ordnings- och klassrumsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling följs och respekteras. Upprätta med sina grupper gemensamma klassrumsregler utifrån värdegrund och ordningsregler. Ha tillsyn över platser där elever är, samt har extra koll på otrygga platser, t.ex. ombyte vid idrott, simhall, och skolgård. Leda verksamheten, och hjälper elever till samspel vid lektion, rast och fritidstid. Agera mot och avbryter destruktiva lekar och förhållningssätt. Agera mot maktlekar t.ex. tjänare och härskare. Lyfta positiva beteenden och lekar. Diskutera etik, moral, och värderingsfrågor med elever. Arbeta för att integrera elever i samspel och lek. Arbeta dagligen för att stärka elev- och/eller elevgrupp. Sprida ut sig inomhus och utomhus för att kontrollera att verksamheten fungerar bra. Samarbeta med vårdnadshavare för att motverka negativa elevbeteenden. Informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. 3

21 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Upptäcka kränkande behandling Personal stämmer dagligen av med eleverna hur de mår t.ex. i klassrum, i matsal, på raster och på fritidstid. Elev som inte verkar trivas pratas med. Personal är observant på hur eleverna beter sig t.ex. kroppsspråk, det sagda, delaktighet i lek, kamratrelationer, elevers samspel, konfliktsituationer både inne och ute. Personal har en öppen dialog med elever, vårdnadshavare och annan personal. Personalen går igenom på planeringsmöten hur elever mår, och negativa situationer där elever har varit i. Personal samplanerar hur ev. problem kan brytas. Personal informerar någon ur skolans Kompisteam om funderingar finns kring elev. Kompisteam går igenom ärenden vid möten, för ev. insatser. Elever besvarar skolans trivselenkät två gånger per läsår. Resultatet används för att åtgärda t.ex. platser där elever upplever otrygghet eller att fokusera på stöd till elevgrupp/klass där behov finns. Att utreda kränkande behandling Blir en elev kränkt skall en anmälan göras om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev, med dokumentation. Denna anmälan lämnas till rektor för utredning. Rektor bestämmer hur utredning skall ske, i samarbete med representanterna i skolans elevvårdsteam. När kränkande behandling utreds samtalar personal med berörda för att få en bild av om kränkande behandling har skett. Tar personal emot en anmälan av vårdnadshavare eller elev, skall rektor informeras om detta för att besluta hur skolan går vidare. Om någon ur personalen misstänkts ha kränkt en elev, ansvarar rektor för utredningen. Att åtgärda kränkande behandling Rektor och berörd personal beslutar om åtgärder och utser ansvariga för enskilda åtgärder. Kompisteamet initierar att åtgärder följs upp och utvärderas. Åtgärder kan göras på både individ, grupp och skolnivå. Skolan tar vid behov hjälp av lämplig part, som kommunens resursenhet, kuratorer, socialtjänst, polisen och arbetsmiljöverket. 4

22 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Åtgärdstrappa vid elevkonflikter 1. Vid händelser där konflikt uppstår mellan elever (t.ex. missförstånd, retat, diskriminerat eller kränkt annan, t.ex. i sociala medier) pratar personal med eleven/eleverna om detta. I samtalet utreder personalen om konflikten har varit en konflikt mellan jämbördiga eller icke jämbördiga. 2. Samtalet kan ha flera ingångsvinklar att t.ex. gå igenom ett skeende, trösta, hjälpa, tillrättavisa eller att utbilda elev. 3. Samtal med elev/er förs enskilt, i par eller i grupp. Målet är att elever skall förstå det som skett, att det inte sker igen, och att den utsatte får upprättelse. Personal återkopplar till vårdnadshavare beroende på konfliktens art och elevpåverkan. 4. Vid konflikter gör personal notis om denna för att kunna följa vilken/vilka elever som ofta hamnar i negativa situationer. 5. Vid händelser av mycket allvarlig och av akut karaktär, kallas vårdnadshavare till möte på skolan, för att gå igenom händelsen, och bestämma hur man går vidare. Samtalet sker med en eller flera ur skolpersonalen. Detta gäller både den kränkte och den som kränker. Mötet dokumenteras och skrivs under av personal och vårdnadshavare. 6. För elev som ofta utsätter andra upprättas handlingsplan i IUP/Åtgärdsprogram. IUP/ÅP följs dagligen/veckovis upp med både den utsatte och den som utsatt tills ärendet avslutas. 7. Under uppföljningsperiod stämmer personal veckovis av med båda elevers vårdnadshavare. 8. Vid fortsatta kränkningar anmäls detta till rektor för beslut i EHT hur skolan går vidare. 5

23 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 1 Definition av begrepp Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever i skolan ska ha samma rättigheter och möjligheter, och bli behandlade på likvärdigt sätt. Diskriminering Diskriminering är när någon blir missgynnad och detta har ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Då diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Trakasseri Trakasseri är att någon medvetet flera gånger ser till att en elevs värdighet kränks och som har samband med ovanstående diskrimineringsgrunder. Detta kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, men även sexuella trakasserier finns. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder om är sexuellt anspelande. Kränkande behandling Kränkande behandling är att någon ser till att utsätta någon för annans missaktning, eller påverka någons självkänsla negativt, men att det inte hör ihop med diskrimineringsgrunderna. Kränkning är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Viktigt är att den enskildes upplevelse tas på allvar. Exempel på kränkningar kan vara att t.ex. reta, svära, ge öknamn, mobba, frysa ut, göra karikatyr, knuffa, och skriva något om någon. BEO vid skolinspektionen utreder anmälningar om kränkande behandling. Rasism Rasism är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därför legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Mobbning Innebär att en eller flera personer med uppsåt utsätts för upprepade negativa handlingar som syftar till att leda till skada eller obehag. Mobbning är avsiktliga handlingar. Bråk och aggressivitet mellan två jämnstarka aktörer brukar inte betraktas som mobbning. 6

24 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Främlingsfientlighet Är en rädsla för eller en stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga attribut. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller samhälle. Värderingen innebär att en person hyser agg mot en annan person på grund av att personen är homosexuell eller bisexuell. Sexism Diskriminering genom betraktelse eller handlingssätt av människor enbart på grund av könstillhörighet. Kompisstödjare är elever från respektive klass och årskurs 3 6. Vid Kompisträff träffas elever och personal och pratar om trivselrelaterade frågor. Kompisteamet är de vuxna på skolan som arbetar med kompisstödjarna. Teamet arbetar förebyggande för att stärka elever och grupper, och är även antimobbingteam. EHT är skolans elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska och specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Teamet har i uppgift att hjälpa elever i stödbehov till kunskapsmässig, emotionell eller social utveckling. 7

25 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 2 Struktur för års arbete med likabehandling Åtagande Innehåll Uppföljning/Utvärd. Genomgång av Görs i samband med läsårsstart för personalen, och vid Genomfört likabehandlingsplanen revidering av plan. Genomgång av Genomförs av klasslärare med eleverna under första Genomfört likabehandlingsplanen skolveckan i augusti Information om Sker för föräldrar i samband med höstterminens Genomfört likabehandlingsplanen föräldramöten Kartläggning av kränkande behandling Eleverna besvarar skolenkät två gånger per läsår. Vid novemberlov & vid sportlov. Enkäten sammanställs av Utvärdering se E1 Värdegrund Gemensamma regler Kompis Raster (se rutin) specialpedagog. EHT beslutar insatser utifrån resultaten. Värdegrundarbetet påbörjas den första skolveckan. Personal och elever konkretiserar värdegrund, ordnings- & klassrumsregler. Föräldrar informeras om värdegrund, ordningsregler osv. Kompisrepresentant i varje klass utses under första skolveckan. Kompisarbete planeras in och utförs under terminen. Personal har väst/jacka på sig & är ansvarig för tillsynen. Elever informeras vid skolstart om rastvaktens uppgift. Genomfört Genomfört Utvärdering Omklädning Klass- & idrottslärare diskuterar med elever om vad som Utvärdering gäller vid ombyte. Personal har tillsyn vid ombyte. Klasskonferenser Under v.44 går personal igenom elevernas skolsituation. Åtgärder vidtas vid behov. FN-dag Samtal om vänskap och kamratskap. Genomfört Gemensamhetsaktiviteter Fadderverksamhet Utvärdering av Likabehandlingsplan Revidering av likabehandlingsplan Skärtorsdag, skolgårdensdag, uppträdande osv. Utvärdering av likabehandlingsplan av personal, klassoch elevråd sker sista måndagen i maj. Görs av rektor och EHT, efter skolavslutning. 8

26 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 3 Utvärdering av för års arbete med likabehandling Åtagande Innehåll Uppföljning/Utvärd. Genomgång av Görs i samband med läsårsstart för personalen, och Genomfört likabehandlingsplanen vid revidering av plan. Genomgång av Genomförs av klasslärare med eleverna under första Genomfört likabehandlingsplanen skolveckan i augusti Information om Sker för föräldrar i samband med höstterminens Genomfört likabehandlingsplanen föräldramöten Kartläggning av kränkande behandling Eleverna besvarar skolenkät två gånger per läsår. Vid novemberlov & vid sportlov. Enkäten sammanställs av specialpedagog. EHT beslutar Gjordes. Se sammanställd enkät. Värdegrund Gemensamma regler Arbetet med kompis Raster Omklädning insatser utifrån resultaten. Värdegrundsarbetet påbörjas den första skolveckan. Personal och elever konkretiserar värdegrund, ordnings- & klassrumsregler. Föräldrar informeras om värdegrund, ordningsregler osv. Kompisrepresentant i varje klass utses under första skolveckan. Kompis träffas 5 gånger per termin. Kompis utvärderas tre veckor innan terminsslut, av ansvarig vuxen med kompiseleverna. Personal har väst/jacka på sig & är ansvarig för tillsynen. Elever informeras vid skolstart om rastvaktens uppgift. Klass- & idrottslärare diskuterar med elever om vad som gäller vid ombyte. Personal har tillsyn vid ombyte. Genomfört Genomfört Se sammanställd enkät. Se sammanställd enkät Se sammanställd enkät Klasskonferenser Under v.44 går personal igenom elevernas Genomfört skolsituation. Åtgärder vidtas vid behov. FN-dag Samtal om vänskap och kamratskap. Genomfört Skärtorsdag Gemensamhetsaktiviteter. Genomfört, OS-dagen Kamratövningar för hela skolan. Genomfört Utvärdering av Likabehandlingsplan Revidering av likabehandlingsplan Utvärdering av likabehandlingsplan av personal, klass- och elevråd sker sista måndagen i maj. Görs av rektor och EHT, efter skolavslutning. Ej genomfört Genomfört 9

27 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 4 Intern dokumentation vid konflikter eller vid kränkande behandling/diskriminering Skollagens 6 kapitlet Personal som får kännedom om att en elev blivit mycket negativt påverkad av en händelse fyller i blankett 1 dokumentation. Denna lämnas till rektor, och sparas i pärm på rektorsexpedition. 2. Blir samma elev utsatt fylls blankett 1 i igen, och lämnas till rektor. 3. Framkommer det att eleven anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler personal detta till rektor med blankett 2 (anmälan om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elever). 4. Rektor anmäler då till huvudman med blankett 3, per post (anmälan från rektor till huvudman). 5. Rektor ansvarar för att utredning görs, blankett 4 (utredning vid händelser kring kränkande behandling eller diskriminering). Denna görs av rektor eller delegerad. 6. När utredning är gjord öppnar rektor eller delegerad ärende i publik 360, där samtlig dokumentation i ärendet samlas (anmälan, utredning, dokumentation, mejl med hemmet som hör till ärendet). 7. När ärendet är avslutat stängs det i public 360 av rektor eller delegerad. Kränkande behandling är att någon ser till att utsätta någon för annans missaktning, eller påverka någons självkänsla negativt. Ex. Elev säger att: - jag ska döda dig, - du är helt värdelös eller att t.ex. reta, svära, ge öknamn, mobba, frysa ut, göra karikatyr, knuffa, och skriva något om någon. 10

28 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 5 INTERN RIKTLINJE FÖR VÅRT AGERANDE VID ELEVSAMTAL Konflikt/kränkning mellan elever 1. Konflikt mellan elever tas om hand av närvarande personal. 2. Ansvarig personal samtalar med eleven/eleverna och reder ut händelse. I samtalet utreder personalen om konflikten har varit en konflikt mellan jämbördiga eller icke jämbördiga. 3. Klasslärare/mentor informeras muntligt om händelse. 4. Vårdnadshavare informeras vid behov. 5. Dokumentation av ärende vid allvarlig incident (blankett 1). Vid tydlig kränkning med dokument 1 och 2. Samtal 6. Våra insatser skall stå i proportion mot det som har skett. 7. Vi arbetar för att få kränkande elev att förstå vad den har gjort och sluta med det. I detta är det viktigt att eleven inte blir kränkt av skolpersonalen. 8. Samtal med elev görs bäst med personal som eleven känner. 11

29 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN UPPFÖLJNING AV TRIVSELENKÄT V Förhållningssätt Summa i kolumn, nej svar. 3A, 21 st 3B, 22 st 4A, 23 st 4B, 23 st 5A, 33 st 6A, 24 st Summa 146 elever Vet du vad kränkning är? Vet du vad diskriminering är? Vet du vad mobbning är? Blir du väl behandlad av andra elever? Blir du väl behandlad av vuxna på skolan? Behandlar du andra elever väl? Vågar du prata med en vuxen om du är ledsen? Behandlar vuxna killar och tjejer lika? Vet du vem som är kompisstödjare i din klass? Trivs du lika bra eller bättre på skolan i år, jämfört med förra året? Elevernas kommentarar till trivselenkäten Många elever skriver att det är en bra skola och att skolgården är rolig. Några elever trivs inte lika bra därför att kompisar har slutat. Flera elever vill ha fler lekredskap på gården. Två elever känner sig ensamma på rasten och en vill ha längre raster. Ett par elever vill att de ska få leka i skogen vid paviljongen. De som tycker att hall och kapprum är otrivsamma, skriver att det är trångt, att folk kastar ner kläder och att det ligger kläder på golvet, samt att några sparkar boll där ibland. Att toaletterna känns otrygga beror på att det luktar kiss där. Några av de yngre eleverna är rädda för att bli instängda på toaletterna och ber någon vakta. Toaletterna i paviljongen är bättre än de på stora skolan. I omklädningsrummen ligger det kläder slängda på golvet och det luktar kiss. Ett barn skriver att hen inte har någon att vara med på rasterna. En som är otrygg på utflykter är orolig över att hen ska bli kvarglömd, att hen ska skada sig och ingen ska märka det. Flera elever som inte vågar prata med en vuxen när de är ledsna, skriver att de inte vill berätta om saker som rör deras familjer. Elever i sexan skriver att de kan tackla sina problem själva eller att de pratar med sina föräldrar. De som inte tycker att vi vuxna behandlar pojkar och flickor lika, använder ord som ibland och vissa vuxna. De anger även att flickor behandlas bättre än pojkar. Två elever i sexan skriver att de inte trivs lika bra som förra året eftersom det är mer press och stress nu när de ska få betyg. Sammanställt i december 2014 Marie Svenonius 12

30 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Ver. 3 Duvboskolan ARBETSPLAN FOÖ R DUVBOSKOLAN LAÄSAÅ RET

31 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Duvboskolan INNEHAÅ LLSFOÖ RTECKNING Arbetsplan s. 3 Ledningsdeklaration s.4 Ledningsfilosofi s.5 Kvalitetssäkring s.6 Organisation s.7 Värdegrund s.8 Ordningsregler s.9 PM s

32 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Duvboskolan ARBETSPLAN FOÖ R DUVBOSKOLAN Duvboskolan har vid höstterminsstarten fler elever än tidigare. Nu har skolan ca 305 stycken elever, och 33 personal. 48 stycken elever har rätt till modersmålsundervisning. I vårt pedagogiska arbete har vi en stimulerande utmaning att se till att alla elever utvecklas maximalt utifrån sin unika egenart, och får en positivt och utvecklande skoltid präglad av kunskap och trygghet. Våra elever skall lämna skolan med gott självförtroende och goda kunskaper. Vår vision för skolan är att: Varje elev når sitt absoluta maximum kunskapsmässigt och socialt. Duvboskolan är en pedagogisk spjutspets i både kommun och rike. Resultaten är höga, vi samarbetar, och arbetar för att ständigt förbättras och utvecklas. För att nå visionen krävs mycket arbete av oss alla i skolan. Vi måste samverka och ständigt pröva vår verksamhet. Vi kan inte slå oss till ro med våra goda resultat utan vi måste sträva att ytterligare utveckla och förbättra oss, att våga pröva nytt och hitta olika samarbetsformer. Ensam är inte stark, utan vi tillsammans måste ta ansvar för vår framgång och utveckling. Det positiva angreppssättet du kan, vi ska se till att du lyckas, ihop med en anpassad pedagogik är vägen till framgång. Att tillgodose alla elevers behov är inte alltid lätt, men tillsammans med våra unika kompetenser och förmågor kan vi lyckas! I detta arbete blir det pedagogiska samtalet kollegor emellan livsviktigt, att flera ögon ser ett skeende och att samtalet kollegor emellan, förs som ett öppet och utforskande samtal. Vi ser all personal som lika viktiga för elevernas utveckling och skolans resultat. Tillsammans gör vi skillnad!

33 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Duvboskolan Ledningsdeklaration och ma l fo r samtlig personal pa Duvboskolan Under läsåret 2015/2016 skall särskilt fokus vara på: Språkutvecklande arbetssätt Utveckla användning och kunskap om IKT Kollegialt samarbete i avseende: uppföljning, bedömning och analys av elevers kunskapsutveckling Som tidigare arbetar vi nedan med: Högpresterande elevers utmaningar i skolan. Årskursvist samarbete. Personalen runt en årskurs samverkar för att ge eleverna maximala förutsättningar att lyckas. Undervisning som utvecklar eleverna i läroplanens förmågor. Tydligt syfte, mål och bedömning av aktiviteter och verksamhet. Aktivt arbete med likabehandlingsplan och värdegrund.

34 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Duvboskolan Ledningsfilosofi Mitt ledarskap bygger på ett positivt förhållningssätt, öppenhet, delaktighet och att ingenting är omöjligt. Jag vill ha ordning, och att våra lokaler alltid är i god ordning. Tryggt och snyggt ska prägla skolan! För att detta skall fungera är det viktigt att vi alla är goda föredömen i att ta ansvar för skolmiljön. Duvboskolan är uppdelade på fyra självstyrande arbetslag, Paviljongen, Stjärnan, Galaxen och Förskoleklass. För att se till att samordning sker på skolan har skolan en s.k. styrgrupp, som träffas en gång i veckan för att samordna och stämma av läget. Skolans ledningsgrupp består av rektor och arbetslagsledare som diskuterar och planerar övergripande för skolans verksamhet. Tio gånger per år håller rektor Apt på måndagmornar mellan kl Vid dessa tillfällen diskuteras viktiga arbetsrelaterade frågor som t.ex. organisation, värdegrund eller annat. Formella beslut fattas både av rektor eller tillsammans med den fackliga samverkansgruppen. För att ha bra underlag för beslut skall frågor av viktig karaktär ventileras och diskuteras i personalgruppen inför beslut. Jag förväntar mig att medarbetare vill ta ansvar och tar ansvar för sina arbetsuppgifter, och aktivt arbetar med att utveckla och förbättra Duvboskolan. Vill du få mer ansvar eller utvecklas på olika sätt, vill jag att du pratar med mig om detta. Jag förväntar mig att du tar ansvar för din utveckling! I det pedagogiska arbetet vill jag ha ett klimat där alla kommer till tals och vi undersöker och prövar tillsammans vilka strategier och vägar vi tar. Jag vet inte alltid bäst, utan vill att vi samarbetar för att utveckla verksamheten på bästa sätt. När vi utvärderar och följer upp olika moment, är min ingångsvinkel inte att döma någon. Min målsättning är att vi drar lärdomar av det gjorda, för att kunna förändra och utveckla oss och verksamheten. Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas maximalt. Min målsättning är att jag ska besöka dig i verksamhet vid flera tillfällen under kommande termin. Besöken är för att få kunskap om din vardag och för att få följa dig i yrket. Besöket kommer säkert följas av ett nyfiket pedagogiskt samtal mellan dig och mig.

35 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Duvboskolan Kvalitetssa kring Undervisning och aktiviteter skall utgå ifrån Lgr 11. För de moment som arbetas med skall en s.k. pedagogisk planering upprättas. I den pedagogiska planeringen skall syfte, mål, innehåll, och utvärdering finnas med, som gås igenom med eleverna. För att kunna utveckla arbetet med pedagogisk planering skall personalen årskursvis träffas en timme i veckan för att arbeta med pedagogisk planering. Utvecklingssamtalen sker i september och januari. Under samtalet skall elevens måluppfyllelse gås igenom med vårdnadshavare. Fokus skall vara hur och vad vi skall göra för att utveckla eleven ytterligare. Viktigt är att tydliga mål sätts upp för terminen, och att vi kommer överens om hur arbetet med att nå dessa mål skall ske. För att ha kontroll över elevernas resultat och de insatser som vi gör och skall göra för att möjliggöra att eleverna utvecklas maximalt, skall samtlig personal ha fyllt i Info Mentor som senast fredagen vecka 40, 46 och 50. Under vårterminen stäms resultaten av vecka 8,16 och 22. Skolans likabehandlingsplan kommer att följas upp vecka 43, och v.16 för att se vilka insatser som vi behöver göra för att skapa maximalt goda förutsättningar för eleverna. Enkäterna sammanställs av specialpedagog. Sammanställning gås sedan igenom och brister åtgärdas på adekvat sätt. Under våren svarar föräldrar och elever i skolundersökningen för årskurs 3 och 5 i hur nöjda de är med vår verksamhet. Vi arbetar sedan med resultatet. Skolans elevhälsoteam, med rektor, skolsyster och specialpedagoger möts varannan vecka, för att där gå igenom elever med behov av särskilt stöd. Teamet kommer att besluta om hur fördelningen av stöd skall vara till de elever som är i behov av stöd. Teamet följer upp aktuella åtgärdsprogram, samt vilka resultat skolans insatser har gett för specifik elev. Skolans samlade resultat gås igenom i december och juni för att där utvärdera dessa för att se och lära hur skolans verksamhet har fungerat. Som tidigare är det obligatoriskt att fylla i Lus en gång per termin.

36 Barn- och Utbildningsförvaltningen Sundbybergs Stad Duvboskolan Organisation la sa r Duvboskolans personal Rektor: Erik Byström Expedition: Yvonne Berggren Mån-ons Skolsyster: Helena Jarlbo tisdag och torsdag Skolkurator Lina Delvert Fredagar Skolpsykolog Maria Jernberg Bibliotek: Sara Lindvall Tisdag Speciallärare Marie Svenonius Ingela Söderberg Vaktmästeri: Urban Ottosson, Rickard Buhl Galaxen Jasmin Mobini - 1a Emelie Nyberg 2a Anna Grönlund 3a Galaxen Gabriel Riveros, Claudia Bahnan Peter Nyström Amani Sherifay Stjärnan Stjärnan Förskoleklass Maria Steineck 1b Chandrasena Kananke, Anki Levander Gunilla Vesterberg Fsk A Ingela Fridleifer-Häggblom Alexandra Kitsou 2b Mikael Frögéli, Anna Kotanova Olle Nyberg Viktoria Sandin 3b Andreas Bjurefors Eva Carling Fsk B 4-6 laget Klubb Katarina Jansson Fsk B Segen Haile 4a Patrick Järnebrant Nicki Tounousidis Fsk B Eva Ödman 5a Milena Johannes Margareta Gäwert-Bångstad Frida Heerman 5b Andreas Bjurefors Linnea Rohlin - 6a Mia Senkas 6a Praktiska arbetslaget Ulf Asp Tobias Ljungholm Åsa Nilsson-Hedblad Emelie Groop Jonas Nordlöf Idrott, SO, mentor 4a Idrott, mentor 4a Textilslöjd & hemkunskap, ment. 4a Musik, mentor 4b Trä- och metallslöjd