Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling på Kubikskolan Reviderad okt 2011

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling på Kubikskolan Reviderad okt 2011 På Kubikskolan ska alla elever känna sig trygga med varandra och med skolans personal. Vi accepterar inte mobbning, trakasserier och kränkande behandling. All personal ska utgöra stöd för skolans elever. Vi vill skapa ett förtroendefullt klimat där eleverna vet vem de kan vända sig till för att få det stöd de behöver. Bakgrund Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; diskrimineringslagen och 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling i skollagen Lagen omfattar hela skolsystemet från förskola till studerande i vuxenutbildningen. Vad innebär lagen? Diskriminering, trakasserier pga... kön etnisk tillhörighet religion och annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder...förbjuds! Elever får ett lagligt skydd mot kränkande behandling (uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med ngn diskrimineringsgrund). Det kan vara att retas, mobba, frysa ut ngn, knuffas, rycka i håret. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det kränker en elevs värdighet. Fysiska ( slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (lappar, teckningar, sms, mms, foto, msn och meddelanden på olika webb communities). Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. En befogad tillrättavisning från skolpersonal är inte en kränkning! Lagen innebär att skolan är skyldig att... vidta aktiva åtgärder mot mobbning, dokumentera händelser och åtgärder vidta åtgärder mot annan kränkande behandling; misshandel, ofredande, olaga hot etc bedriva ett målinriktat arbete och upprätta planer för likabehandling redovisa arbetet i den årliga kvalitetsrapporten se till att elever, föräldrar är delaktiga i arbetet med att ta fram planerna informera elever och föräldrar om lagen Ett Barn- och elevombud för likabehandling har inrättats. Det är elevens egen uppfattning om att han/hon är kränkt som avgör om skolan ska utreda och i

2 förekommande fall vidta åtgärder. Bevisbördan är delad men vilar tung på skolan. Elev kan få skadestånd. Elevernas rättigheter och skolans skyldigheter ska tydliggöras. Skolan ska agera snabbt och effektivt vid kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling. Det kan vara svårt att skilja på vanliga konflikter och kränkande behandling. Om någon upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar eller när parterna inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge kan det handla om kränkande behandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnicitet etc Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön, etnicitet etc Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse som förefaller neutral men som missgynnar en elev pga kön, etnicitet etc Om exempelvis alla elever serveras samma mat och skolan inte tillhandahåller religionskost. I. Kubikskolans vision En vision är ett långsiktigt mål som kräver många steg på vägen till fulländning. Det mål som hägrar för oss på Kubikskolan är följande: På Kubikskolan upplever varje elev trygghet, ömsesidig respekt och studiero. Ingen form av kränkande behandling förekommer. II. Mål för läsåret 11/12 Vi behandlar varandra så som vi själva vill bli behandlade Vi hjälps alla åt att skapa och bibehålla en trevlig miljö Vi känner oss trygga i skolan III.Kartläggning och nulägesanalys Kubikskolan har alltsedan starten år 2000 haft fokus på elevens trygghet och trivsel, på att alla elever ska känna sig väl behandlade av varandra och av personal. Under årens lopp har våra lokala mål formulerats i ord som ömsesidig respekt, samarbetsförmåga, positiv attityd, varje individ uppleva att omgivningens vuxna är uppmärksamma och lyhörda vårdat språk, ärlighet, vänlighet varje elev är sedd och bekräftad varje dag På Kubikskolan utgår vi från individens situation. Både elever och personal ska känna trygghet, trivsel och glädje i arbetet. Vi arbetar målmedvetet och på olika sätt för att alla ska känna sig trygga och säkra i sin skolsituation. Skolans ordningsregler poängterar att vi vill ha en trygg miljö, att vi ska uppträda trevligt mot varandra och använda ett vårdat språk, att vi ska vara observanta om vi upplever att någon far illa. Ordningsreglerna aktualiseras inför varje läsår. Periodvis sätter vi upp deviser, där eleverna passerar varje dag, med ett innehåll som uppmuntrar och uppmanar till ett gott skolklimat.

3 Kubikskolan är en liten skola, där närheten mellan elever och personal är en god hjälp för att upptäcka och åtgärda brister. Det hindrar dock inte att elever kan känna sig utsatta och skolans vardagsarbete måste ständigt uppdateras. Det händer att vi hör kränkande tillmälen bland våra elever, framförallt under icke-lektionstid, även om majoriteten av skolans elever på ett utmärkt sätt följer ordningsregler och lokala mål. Hur kartlägger vi den aktuella situationen på skolan? Enkäter till elever och föräldrar. Ständigt återkommande punkt på personalkonferenserna varannan vecka. Regelbundna samtal med kamratstödjare, elevråd, skolhälsovård Incidentrapporter Klassföreståndartid Eleverna lå 7 och 8 fick i samband med en lektion om likabehandling/kränkande behandling vt 11 svara på följande enkätfrågor: a) Hur ska en bra skola vara b) Var på skolan kan man känna sig otrygg c) Har vi några kungar och drottningar d) Förekommer trakasserier via mobil eller nätet e) Blir någon utfryst f) Vilka trista ord eller tillmälen som flyger i luften g) Hur trygg är du på en skala 1-5 h) Vem/vilka vuxna på skolan kan du anförtro dig åt Man kan snabbt konstatera att elevernas uppfattning om vad som är en bra skola framför allt handlar om bra och erfarna lärare, frånvaro av mobbing, trygg miljö. Få elever är otrygga någonstans på skolan men några elever nämner korridoren och elevskåpen där de äldre eleverna finns. Elevsammanhållningen i klasserna fungerar bra och de flesta tycker inte att vi har kungar eller drottningar. Inte heller blir eleverna trakasserade via mobil eller nät. Några undantag finns. Utfrysning är inte heller något som förekommer mer än i något enstaka fall ( vilket föranleder oss som personal att vara extra uppmärksamma). Däremot anger eleverna en stor mängd ord, fram för allt könsord, som används flitigt. Tryggheten på skolan bland sjuor och åttor ser ut så här: Samtliga elever nämner en eller flera lärare som de kan anförtro sig åt utom ett par elever som skriver att de pratar med sina föräldrar i stället. IV. Tydliga mål och konkreta åtgärder 11/12 Ingen ska utsättas för verbala tillmälen Hur ska vi nå målet och öka elevernas känsla för språket? Rektor har en lektion i varje klass under lå 11/12. Då får eleverna samtala, diskutera, göra skriftliga reflektioner. Samtlig personal på skolan har fokus på elevernas språk. Klassföreståndartiden används till samtal om likabehandling. Vaktande lärare vinnlägger sig om att skapa god kontakt genom närvaro och samtal. V. Kontinuerligt förebyggande arbete Lagen har framförallt som syfte att skolan aktivt ska arbeta för att främja likabehandling. Skolan ska förebygga, skapa goda förutsättningar, låta eleverna via

4 texter, samtal, diskussioner, värderingsövningar få kunskap och respekt för varandra och andra. Ett axplock ur den vanliga undervisningssituationen ger en bild av vårt förebyggande arbete som hela tiden pågår. NO Sv SO Eng Fr Mu Hk Puberteten vad händer fysiologiskt och mentalt, vad är normalt, skillnader/likheter flickor och pojkar. Genetik och genteknik människovärde, handikapp, klona människor, välja barn Samlevnad olika sexuella läggningar En komikers uppväxt, Flugornas herre (mobbning), Sandor slash Ida (utanförskap), I taket lyser stjärnorna (alkoholiserad mamma), Strutsens vingar (barn med funktionshinder) Människovärde förr och nu, Världsreligionerna, Lag och rätt, Barnens rätt Journey to Johannesburg (apartheid) Möss och människor, Forrest Gump (handikapp) My Brother Cameron (annan sexuell läggning) Nordafrikaner i Frankrike, islamiska slöjan, rasoroligheter Kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, olika kulturer, religion områden som ständigt är aktuella i texter, musikvideos etc Matvanor i andra kulturer, utländska maträtter Vårt förebyggande arbete görs i många former. Kamratstödjare finns i varje klass, träffas varannan vecka, får successivt utbildning, har direkt kontakt med skolledningen. Vuxennärvaro i form av rasttillsyn, lunchgemenskap, öppen dörr till skolans expedition Fortbildning Under årens lopp har personalen deltagit i följande utbildningar: Stefan Einhorn Konsten att vara snäll, Bodil Jönsson Nyttiga konflikter eller tärande tjafs, Björn Lindell Vi bara skojadeom kränkningar, utfrysning och mobbning, en kväll om ADHD DAMP, motiverande samtal, ordning och säkerhet i skolan, konsten att vara mångkulturell, uppföljning av den nya lagen. Vi har också vid något tillfälle haft utbildning/information om mobbning via nätet information till både personal, elever och föräldrar. Personalen har varit på utbildning med rubrikerna Kärlek och stålull, Tänk om du måste fly, Lösningsfokuserat arbetssätt. I en bokcirkel har vi läst följande titlar: Det var inte mitt fel av Ann Heberlein, Professionella samtal och Ledarskap i klassrummet av John Steinberg, Lyckas som lärare av Birgitta Kimber, Klassen som Gud glömde av Ekstrand/Lelinge. Loggboksskrivande är en regelbunden kontakt mellan elev och lärare

5 Klassråd, elevråd och arbetsmiljöråd varje vecka respektive månad Gemensamma aktiviteter där elever från olika klasser och olika årskurser blandas t ex tematiska arbeten, utflykter, lägerskola etc Utvecklingssamtal genomförs två gånger om året. Mentor fångar upp signaler från elev och föräldrar. Personalkonferenser varannan vecka tar upp elevärenden som kan föranleda särskild vaksamhet. Nya grupper Klassföreståndarna placerar om eleverna i nya konstellationer var tredje vecka ett led i tanken att alla ska kunna samarbeta med alla. Riktade aktiviteter olika varje läsår; besök på ungdomsmottagningen, pjäser och filmer. Exempel på teaterpjäser och filmer är Du har det, Ibrahims blommor och Koranen, En vit keps och ett rep, Ett öga rött, Flyga drake, Snövit och sju miffon, Främling i sitt eget hem Sjuorna deltar i Livskunskap som pedagoger från S:t Annas kyrka har lett. Varje klass får sju arbetspass. Vi har temadagar som på olika sätt berör kultur och bakgrund. Varje läsår fångar vi upp det som bjuds lokalt via teater och film. På skolan finns UR material/ filmer med rubrikerna Om mobbning, Kriminell kärlek, Laddat möte. Ett öppet och ansvarstagande förhållningssätt i klassrummen, med omtanke om varandra och respekt för varandras integritet, stärker det förebyggande arbete som hela tiden pågår på Kubikskolan. Att stärka elevernas sociala kompetens, överföra samhällets normer och värden är ett led i förberedelsen inför vuxenlivet. Det som sker mellan barn/elever är ofta svårt att upptäcka; det sker mest när ingen vuxen ser det. Den som blir utsatt eller kränkt har svårt att berätta; det kan vara plågsamt att tala om det. Hemmen och föräldrarna är viktiga både i det förebyggande arbetet och när det gäller att upptäcka barn/elever som far illa och barn/elever som utsätter andra. Återkommande samtal hemma om klassrumsklimat, rastincidenter, matkö, gruppkonstellationer etc bidrar också till en god skolmiljö. VI. Uppföljning och utvärdering Vårt förebyggande arbete innehåller också moment av uppföljning. Kamratstödjarnas samtal med skolledare, personalkonferensernas observationer, elevens loggbokskommunikation med undervisande lärare, utvecklingssamtalen, klassrådens innehåll, elevrådsmötena etc ger hela tiden indikationer och tar tempen på vår skola. Det årliga medarbetarsamtalet innehåller punkter som berör likabehandlingsplanen. Anonyma enkäter som elever, föräldrar och personal gör vid minst två tillfällen per termin ger värdefull information. Den årliga kvalitetsredovisningen innehåller reflektioner kring hur likabehandlingsplanen har fungerat. Personalkonferenserna Likabehandlingsplanen finns med som återkommande inslag på varje dagordning

6 Elevrådet fungerar som bollplank för skolledningen när Likabehandlingsplanen utvecklas inför kommande läsår. Eleverna får vid flera tillfällen lektioner där klassföreståndare och skolledning beskriver lagen, dess innebörd och konsekvenser. Vi kartlägger den aktuella situationen. En genomgång av skolans Likabehandlingsplan görs sedan varje år i syfte att förankra den hos eleverna. Klassråden som genomförs en gång i veckan, under ledning av klassföreståndaren, har ofta ett inslag med utgångspunkt i Likabehandlingsplanen. Föräldrarna får varje läsår information om planen. Föräldrarådet inbjuds att vara med i uppföljningen av Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling VII. Ansvar och rutiner vid incidenter / Konsekvenstrappa Steg 1 Om en smärre incident inträffar på lektions- eller rasttid ska närvarande personal omedelbart ingripa och vidta nödvändiga åtgärder (samtal med inblandade). Om incidenten är av allvarligare karaktär ska anteckningar göras i därför avsedd pärm på expeditionen. Dokumentationen ska bestå av en beskrivning av vad som hänt, tid, plats, uppgiftslämnare. Målsman informeras antingen direkt eller vid utvecklingssamtalet. Steg 2 Vid incidenter av allvarligare karaktär eller vid upprepade incidenter kallar mentor till samtal med förälder/målsman och elev. Nödvändiga åtgärder vidtas. Dokumentation genom ett socialt åtgärdsprogram som undertecknas av förälder, elev, mentor. ( Lämpligt att eleven själv formulerar åtgärderna för att därmed känna större ansvar för det) En särskild anteckningsbok, där varje lärare signerar efter lektion, kan i vissa fall följa eleven. Steg 3 Vid upprepade incidenter (dokumentation enligt ovan fortsätter) kontaktas skolledningen. Samtal på skolan genomförs med elev(er), mentor, rektor och målsman. Även skolsköterska och klassföreståndare kan vara närvarande. 1. Om anledningen till samtalet är mobbing bestäms vad som ska åstadkommas dels för den elev som blivit utsatt, dels för förövaren. 2. Om anledningen till samtalet är att elev misskött sig bestämmer man sig för vilka steg som ska tas, vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för de olika delarna. a) Rektor ger elev skriftlig varning hem. b) Elev avstängs temporärt från skolan och får undervisning efter skoldagens slut. Ytterst ansvarig för steg 3 är rektor. Samtliga träffar protokollförs i ett Åtgärdsprogram som innehåller en tidsplan med utvärdering och uppföljning av de åtgärder som fastställs. Steg 4 Om man med steg 1, 2 och 3 inte kommer tillrätta med problemet ska skolledningen ta kontakt med lämplig myndighet.

7 Samtliga steg i utredningen, med påföljder och åtgärder, dokumenteras och förvaras i låst skåp på skolans expedition. Berörda elever och målsmän ska ha tillgång till all dokumentation när så önskas. Även berörd personal som behöver informationen i sitt arbete ska få ta del av relevant dokumentation. Kubikskolans personal använder inte gruppen som korrektionsmedel mot enskild elev respekterar eleven och talar inte ut med elev i andras närvaro ger elev som har utsatt någon annan chansen att berätta hemma innan skolan tar kontakt med målsman har nolltolerans reagerar alltid på elaka kommentarer, miner, negativt kroppsspråk är tillgänglig och utgör den trygghet som vuxennärvaro innebär Om personal utsätter elev för kränkande behandling skall rektor omedelbart kontaktas och ansvarar då för utredning såväl som åtgärder. Ett gott förhållande mellan mentor och elev är en viktig förutsättning för att eleven med förtroende ska kunna ta kontakt med sin mentor. Naturligtvis vänder sig elever även till övrig personal på skolan; undervisande lärare, skolledning, skolsköterska, skolassistent med saker som bekymrar. IX. Avslutning Ett dokument som detta hjälper oss att regelbundet i personalgruppen, i klasserna, individuellt med eleverna utvärdera, omvärdera, utveckla vår Likabehandlingsplan. Kubikskolans intention är att planen hela tiden ska genomsyra vårt arbete och göra elever och personal medvetna om att diskriminering, mobbning, kränkande behandling av vad slag det vara må inte ska förekomma på vår skola. Ett citat av Stefan Einhorn ur boken Konsten att vara snäll får avsluta vår Likabehandlingsplan: Vi har allt att vinna på att vara goda mot våra medmänniskor och vår omvärld och mycket att förlora på att inte vara det. Den som är snäll är inne på en väg mot framgång. Faktum är att jag tror att snällhet är den viktigaste enskilda faktorn när det handlar om hur framgångsrika vi blir i våra liv. Kubikskolan Agneta Boström, bitr. rektor Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen för Kubikskolan : Elev: Klass:

8 Datum: Målsman: