PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskola: Grundskola: Gymnasium: Annan pedagogisk verksamhet: Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Botulvs Förskola Förskolechef: Gunilla Källmark Biträdande förskolechef: Olof Petrusson Planens giltighetstid: till Utbildning & lärande

2 2 (23) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Vi fortsatte att arbeta vidare med tidigare mål; att alla vuxna, som vistas på förskolan, ska cirkulera mera på gården. Att få bättre översikt av barnens lek och minimera kritiska situationer på gården. Vi sprider oss bättre men det är fortfarande ett område som vi behöver jobba med. Vi skulle återinföra träffen tillsammans med modersmålspedagogerna under höstterminen. Vi skulle fördjupa arbetet med jämställdhet och genus genom att prioritera inköp av könsneutrala och okodade material samt se över och köpa in litteratur som berördeaktuella ämnet. Med anledning av de negativa resultaten i kommunens föräldraenkät ville vi öka samarbetet mellan förskolan och modersmålspedagogerna. Att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Att alla barn utvecklar förståelse för alla människor lika värde. Modersmålsträffen blev inte av under hösten då tiden inte fanns av olika anledningar En inventering av litteratur som redan fanns på förskolan gjordes och det beslutades att all personal skulle ta del av den innan det köptes in mer. Personalen har läst artiklar inom ämnet och dessa har diskuterats i utvecklingsgruppen samt

3 Vi jobbade vidare med de sju lärmiljöerna. Vi bestämde att vi skulle nyttja lekhallen i högre grad enlig barnens önskemål i barnenkäten. Vi skulle öka användandet av Ipad i verksamheten. Lärmiljöerna är den tredje pedagogen. Vårt mål och önskade effekt är att alla barn ska få tillgång till en varierad miljö som tillgodoser deras behov av utforskande och fantasifull lek och lärande, ute som inne Målet var att tillgodose barnens önskningar. Målet var att alla avdelningar skulle få en Ipad 3 (23) på vissa avdelningsmöten. Vår pedagogiska utvecklare har gjort en inventering av våra lärmiljöer. Vi har ordnat en bygghörna på gården där barnen har tillgång till bildäck, kabeltrummor, lastpallar och brädor i olika färg och storlek. Det har också tillkommit en ljudhörna med skrammelinstrument som är under fortsatt utveckling. Innemiljöerna har utrustats med exempelvis vattenbord, ljusbord samt mycket olika utforskande material Björnen och Ekorren har varit mer i lekhallen. Haren och Ugglan har ej varit mer i lekhallen men barnen har heller inte efterfrågat detta. Alla avdelningar har fått en varsin I-pad som används, mer eller mindre, på olika sätt i verksamheten. Det har funnits möjlighet att gå kurs i användandet av Ipads men behövs mer utbildning På vilket sätt medverkade barn/elever i arbetet? Vi har fortsatt med barnråd där gemensamma frågor som t.ex. gårdens lärmiljöer tas upp, där har barnen har även diskuterat hur vi kan göra miljön på förskolan mer färgglad (efter resultat från barnenkäten). Inne på varje avdelning har barnen alltid möjlighet att vara delaktiga eftersom lärmiljöerna inbjuder till detta. Barnen har haft möjlighet att använda Ipads både på eget initiativ och styrt av en pedagog.

4 3. FRÄMJANDE ARBETE 4 (23) Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter utifrån Läroplanen för förskolan -98/10 samt skollagen. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. Botulvs främjande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på förskolan. Vi vill förankra goda demokratiska värderingar, respekten för alla människors lika värde, något som barnen, förhoppningsvis, bär med sig hela livet. Arbetet med vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är en stor del i vårt kvalitetsarbete. Genom detta arbete tror vi oss skapa ett tillåtande klimat där ingen skall känna sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Genom att vi vuxna agerar som goda förebilder tror vi oss grundlägga ett öppet sinne hos barnen. En arbetsplats som präglas av öppenhet, tror vi skapar barn som vågar berätta och ge personalen kännedom om problematiska företeelser som rör barnen. På Botulv utgår vi från Lpfö 98/10 uppdrag om att förmedla demokratiska värderingar och visa respekt för de mänskliga rättigheterna. Det främjande arbetet riktar sig till alla barn, vårdnadshavare och anställda på förskolan. Under de månatliga APT som hålls för personalen diskuteras frågor som rör planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolans utvecklingsgrupp jobbar också aktivt för att stävja diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom sitt utvärderingsarbete med observationer, reflektionsunderlag, enkäter, barnbarometer, föräldraenkäter etc. Förskolans värdegrund finns förenklad och konkret för att barnen lättare skall ta den till sig. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling hålls levande i diskussion med barnen, genom att vi vuxna är goda förebilder samt genom de konflikthanteringar som vi dagligen hjälper barnen med.

5 3.1. Förskolans/skolans insatser 5 (23) Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsöverskridande identitet eller uttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats Precis som tidigare perioders mål så fortsätter vi att arbeta för att cirkulera mera på gården för att få bättre översikt och på så vis minimera kritiska situationer. Områden som berörs av insatsen (ange nummer enligt ovan) 1-8 Alla vuxna som vistas i förskolan Ansvar/person anges Tidplan Uppföljning när och hur Läsåret 2014/2015 Kontinuerliga uppföljningar vid t.ex. veckomöten, avdelningsplaneringar, utvecklingsgruppens träffar, föräldramöten, arbetsplatsträffar Efter skolverkets rapporter samt från resultatet av kommunens föräldraenkät vill vi fortsätta att arbeta efter ett bättre samarbete med modersmålspedagogerna så att vi blir mer involverade i varandras arbete. 4 Pedagogerna på avdelningen samt den ur personalen som är modersmålsansvarig Läsåret 2014/2015 Genom samtal med familjerna som har hemspråksundervisning, träff med modersmålspedagoger samt genom föräldraenkäter. I Qualis-rapporten framgår att vi har ett väl förankrat värdegrundsarbete men att vi bör följa upp arbetet med 1-8 All personal som är tillsammans med barnen Läsåret 2014/2015 Fortlöpande i verksamheten. Vid nästa års revidering av

6 att varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen sker. Vi ska även fortsätta att hålla vår kompissol/kompisträd levande och där med Involvera barnen i värdegrundsarbetet. 6 (23) vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Då vi är en språkförskola och har barn i behov av särskilt stöd vill vi utveckla vårt användande av Tecken som stöd i verksamheten. Efter skolverkets rapporter samt från resultatet av kommunens föräldraenkät vill vi fortsätta att fördjupa arbetet med jämställdhet och genus. 6 All personal som är tillsammans med barnen 2 All personal som är tillsammans med barnen Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 Fortlöpande i verksamheten. Vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla barn ska ha tillgång till allt material. 1-8 All personal som är tillsammans med barnen Läsåret 2014/2015 Vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling I barnutvärderingarna samt i föräldraenkäterna framgår det att flera föräldrar samt barn tycker att det är dålig belysning/mörkt på vår gård. Vi vill därför arbeta för att få bättre 1-8 Genom SAM, biträdande förskolechef samt kommunen. Läsåret 2014/2015 Vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling

7 belysning på gården så ingen ska behöva vara rädd. I barnrådet och i barnenkäterna framgår det att barnen vill ha en färggladare gård/förskola. Vi fortsätter att arbeta för att tillgodose barnens önskemål. I föräldraenkäten framgår det önskemål om att ny och tillfällig personal presenterar sig ordentligt för föräldrar. Då det kan vara svårt att presentera sig för alla föräldrar på hela förskolan vill vi utveckla ett återkommande system för att presentera ny/tillfällig personal för hela huset på varje avdelning I föräldraenkäten framgår att flera föräldrar inte känner att de får vara med och påverka verksamheten och barnens utveckling. Det framgår även att informationsflödet om verksamheten inte är tillfredsställande samt att det kan göras med mer modern teknik. Vi vill därför utveckla ett tydligt sätt att informera föräldrar om deras möjligheter att påverka. I föräldraenkäten framgår det att föräldrar på Ekorren, med barn 1-3, önskar att de inte har avdelningsplaneringar på måndagar då de vill lämna över till en Ekorre i början på veckan. Vi ska därför lägga om våra mötestider. 1-8 All personal som är tillsammans med barnen 1-8 All personal på förskolan. 1-8 All personal tillsammans med föräldrar 8 All personal som är tillsammans med barnen Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/ (23) Vid APT, barnråd och vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid APT, i utvecklingsgruppen, och vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid utvecklingssamtal, APT, Utvecklingsgruppen, och vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid utvecklingssamtal, och vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling

8 8 (23) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat De kartläggningsmetoder vi använder oss av på Boulvs förskola är observationer, barnintervjuer, barnbarometer och kommunens enkät till vårdnadshavare och barn samt diskussionsunderlag från våra arbetsplatsträffar. Genom dagliga samtal med barn och vårdnadshavare får vi tillgång till det enskilda barnets tankar och funderingar. En gång per termin, eller oftare vid behov, erbjuds vårdnadshavarna utvecklingssamtal. Under dessa samtal har föräldrarna möjlighet att i lugn och ro ta upp eventuella frågor som rör någon av de sju diskrimingeringsgrunderna. Inför utvecklingssamtalet på våren svarar barnen på enkätfrågor som är gemensamma för Centrala staden. Vårdnadshavarna utvärderar förskolans verksamhet genom att uttrycka sina åsikter i kommunens enkät samt förskolans enkät. Genom incidentrapporter kartlägger vi problemområden. Områden som berörs i kartläggningen är följande: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. All personal är ansvarig för att genomföra kartläggningen, som beskrivs i punkterna ovan. Barnens delaktighet i arbetet med att utforma vår plan mot diskriminering och kränkande handling har skett genom barnobservationer, barnråd och barnintervjuer. På så sätt har vi identifierat situationer och miljöer som barnen upplever som otrygga och i vilka kränkningar, diskriminering och trakasserier kan tänkas uppstå.

9 4.2. Områden som berörts i kartläggningen 9 (23) Kränkande behandling Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 4.3 Redovisning av kartläggningens resultat och analys De kritiska moment som vi skall jobba vidare med återfinns under kapitel 3.1 Dessa områden har vi identifierat via barnenkäter, enkäter till vårdnadshavare (såväl vår egna som kommunens gemensamma), observationer, diskussion i arbetslagen, diskussion under arbetsplatsträffarna, barnråd, forum för samråd med föräldrarna. 1. Cirkulera på gården för att få bättre uppsikt över barnen i syfte att minimera kritiska situationer. 2. Fördjupa relationen till modersmålspedagogerna. 3. Förankra värdegrundsarbetet mer med barnen 4. Fördjupa arbetet med barnens språkutveckling 5. Fördjupa arbetet med genus och jämställdhet. 6. Låta barnen ha mer tillgång till material 7. Arbeta för tryggare utemiljö för barn, personal och föräldrar. 8. Utveckla mer lockande utemiljö för barnen 9. Synliggöra, ny personal, vikarier samt andra personer som vistas i barngrupp, för föräldrarna. 10. Utveckla föräldrarnas inverkan på förskolan och informationen här ifrån. 11. Se över vilka tider för veckomöten som passar bäst.

10 5. FÖREBYGGANDE ARBETE 10 (23) Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Komma fram till en Utevistelse Större trygghet för barnen gemensam plan, på t.ex. och minskad risk för en arbetsplatsträff, om diskriminering och hur vi ska vara uppdelade kränkande behandling. på gården. Ansvar/pers on All personal som vistas på förskolan Tidplan Läsåret 2014/2015 Uppföljning när och hur På arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, veckomöten samt i utvecklingsgruppen. Fördjupa arbetet med modersmålspedagogerna genom att återinföra upptaktsträffen på hösten. Ta in sånger från olika nationaliteter under sångsamlingarna. Att vi i personalen är mer lyhörda för idéer från föräldrar, barn och modersmålspedagoger t.ex. att vi lär oss räkna till tio på de språk som finns representerade på avdelningen, traditionella Det dagliga arbetet på förskolan. Att alla barn känner stolthet över sin kultur och sitt språk samt öka förståelsen och intresset för andras språk och kulturer. All personal som vistas i förskolan Läsåret 2014/2015 Uppföljning sker tillsammans med modersmålspedagogerna, via resultaten i föräldraenkäter samt genom samtal med vårdnadshavare till barnen med modersmålsundervisning.

11 sånger och ramsor etc. 11 (23) Fortsätta att uppdatera och förankra kompissolen/kompisträde t tillsammans med barnen. Ge barnen utrymme att reflektera över etiska dilemman i vardagen och bli tydligare i hur vi utvärderar detta arbete. Det dagliga arbetet på förskolan. Att minska diskriminering och kränkande behandling samt förebygga konfliker. All personal som vistas i förskolan Läsåret 2014/2015 På arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, veckomöten samt i utvecklingsgruppen. Att all personal använder sig av Tecken som stöd (efter förmåga) i verksamheten tillsammans med barnen, till exempel på sångsamlingarna. Bilder med tecken ska fortsätta finnas uppsatta på förkolan. Fördjupa arbetet med jämställdhet och genus. Detta genom att förgå med gott exempel och vara goda förebilder. Göra kartläggningar av hur och var barnen leker och analysera resultaten ur ett genusperspektiv. Ta del av artiklar som berör ämnet samt göra en Det dagliga arbetet på förskolan. Det dagliga arbetet på förskolan. Att öka medvetenheten om att det finns många olika sätt att kommunicera. Att alla barn får känna sig bekräftade oavsett kön. Vi vill erbjuda alla barn samma möjligheter att utvecklas. All personal som vistas i förskolan All personal som vistas i förskolan Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 På arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, veckomöten samt i utvecklingsgruppen. På arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, veckomöten samt i utvecklingsgruppen.

12 inventering av böcker vi har på respektive avdelning. Vara medvetna om hur vi uttrycker oss i våra dagliga samtal med barnen samt med varandra. 12 (23) Utveckla våra lärmiljöer och barnens tillgång till olika material. Vi tar hjälp av vår pedagogiska utvecklare samt genom inspiration som finns att tillgå om de olika lärmiljöerna. Arbeta för att få bättre belysning på gården så ingen ska behöva vara rädd. Måla och utveckla gården till en mer tilltalande miljö för både vuxna och barn. Det dagliga arbetet på förskolan. Uteverksamhet Uteverksamhet Att alla barn får känna att de kan vara med och påverka verksamheten och ha möjligheter oavsett ålder eller förmåga. För att öka tryggheten på förskolan. För att öka trivseln på vår förskola. All personal som vistas i förskolan All personal som vistas i förskolan via biträdande förskolechef samt Uppsala kommun. All personal som vistas i förskolan Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 På arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, under lärmiljöronder med vår pedagogiska utvecklare, veckomöten, i utvecklingsgruppen samt vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling På arbetsplatsträffar, barnråd, barnenkäter samt vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling

13 13 (23) Utveckla ett återkommande system för att presentera nya/tillfälliga personer som vistas i förskolan för alla föräldrar. Utveckla och synliggöra föräldrarnas möjligheter till att påverka förskolan samt att alla avdelningar använder sig av samma metoder för att informera föräldrarna om den dagliga verksamheten på förskolan. Ändra tider för avdelningarnas planering för att de mindre barnen och föräldrar ska mötas av Ekorrens personal i början av veckan. Det dagliga arbetet på förskolan. Det dagliga arbetet på förskolan. Möten samt utomhusvistelse. För att öka tryggheten på förskolan. Öka tryggheten hos föräldrar och barn. Öka tryggheten hos föräldrar och barn. All personal som vistas i förskolan All personal som vistas i förskolan All personal som vistas i förskolan Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 Läsåret 2014/2015 I föräldraenkäten samt vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid utvecklingssamtal, i föräldraenkäten samt vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid utvecklingssamtal, i föräldraenkäten samt vid nästa års revidering av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling

14 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 14 (23) 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enligt skollagen kapitel 6, 10 är all personal, som får kännedom om att någon diskriminerats, trakasserats eller kränkts, skyldiga att anmäla detta till förskolechefen. I händelse av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall det åtgärdande arbetet påbörjas omgående efter att incident inträffat. Detta skall ske oavsett hur personal tillkännagivits informationen; via barnet själv, via vårdnadshavare eller via annat barn. Åtgärder som vidtas skall dokumenteras och sedan utvärderas för att förhindra att liknande situation åter uppstår. Vi strävar efter att lösa problem innan de blir för stora. All personal vid förskolan skall känna till rutinerna i samband med att diskriminering, trakassering eller kränkande behandling skett. Ett barn som blir utsatt talar förhoppningsvis om detta för en pedagog på förskolan. Pedagogen skall sedan informera sitt arbetslag. När detta skett anmäler pedagogen, det inträffade, till den biträdande förskolechefen, Olof Petrusson. Det är sedan den biträdande förskolechefens uppgift att lyfta det inträffade på nästkommande APT. I händelse av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är forumet för att samtala om detta avdelningsmötena, arbetslagets veckoplanering, veckomötena samt på APT. De kommunikationsformer som skall användas är dialog, där information delges. Vårdnadshavare som få kännedom om kränkning ska i första hand vända sig till pedagogerna på avdelningen, de kan även vända sig till annan personal på förskolan som sett händelsen eller som de känner förtroende för. Pedagogen skall sedan i sin tur föra informationen vidare till den biträdande förskolechefen som sedan underrättar förskolechefen, Gunilla Källmark. Vårdnadshavare kan även vända sig direkt till förskolechefen. Forum då vårdnadshavare kan tala med personalen på förskolan är det dagliga mötet vid hämtning och lämning, möte med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtal eller via mail. Kommunikationsformerna som används är samtal eller skriftlig anmälan till kommunens förvaltning Vård och Bildning. Ytterst ansvarig är förskolechef Gunilla Källmark. Rutiner då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skett är att den biträdande förskolechefen och/eller förskolechefen fyller i klagomålsblankett som finns på webben.

15 De dokumentationsformer vi använder oss av kan vara muntliga, skriftliga, telefonsamtal, webbformulär ( e-post alternativt sms. 15 (23) Våra rutiner och handlingsplaner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn är följande: Vid upprepade tillfällen eller händelser riktade mot ett och samma barn så ska vårdnadshavare och förskolechef informeras, för att komma fram till lämpliga åtgärder. En åtgärd kan vara att punktmarkera ett barn för att bryta ett dåligt beteende. För samtalet ansvarar personal på barnets avdelning. All personal är ansvarig för att ha uppsikt över vad som händer, vuxna ska finnas där barnen är. De åtgärder som vidtas följs upp och utvärderas för att säkerställa att incidenten inte upprepas. Dokumentationen i samband med incidenten används för uppföljning Rutiner för personalens respektive rektorns/förskolechefens skyldighet att anmäla Pedagog eller annan personal på förskolan, som får kännedom om att diskriminering, trakassering eller kränkande behandling skett skall anmäla detta till den biträdande förskolechefen. Den biträdande förskolechefens skyldighet är att sedan föra informationen vidare muntligt eller via e-post till förskolechefen. Förskolechefens uppgift är sedan att fylla i ett webbformulär så att anmälan snarast inkommer till huvudmannen. Förskolechefens uppgift är därefter att utreda omständigheterna kring händelsen 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Dokumentationen sker i direkt anslutning till händelsen. Den personal som varit med om händelsen ansvarar. Barnen vänder sig i första hand till en pedagog de har förtroende för. Personalen ska, i första hand, tala med den biträdande förskolechefen. Dokumentationen innehåller en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som vidtagits. All personal ska vara informerad för att kunna se till att händelsen inte upprepas. Vårdnadshavare och ledning delges innehållet i dokumentationen Rutin när personal har kränkt barn/elever Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Lyssna in situationen och sätt stopp för agerandet. Efter detta informerad den biträdande förskolechefen. Det är sedan den biträdande förskolechefens uppgift ifrågasätt beteendet i samtal med berörd personal.

16 Diskussion mellan personal, samt personal och vårdnadshavare ska ske utan att barnet är närvarande. Upprepas händelsen ska förskolepersonalen gå till förskolechef som vidtar åtgärder. Åtgärderna dokumenteras skriftligt. 16 (23) Åtgärder för att utvärdera och åtgärda kränkningar tas upp på avdelningens veckoplanering. Allvarliga fall av kränkning ska dokumenteras av den personal som varit med om händelsen på särskild blankett. Där ska även åtgärder finnas med. Ledningen och vårdnadshavare ska informeras. Den som varit med om händelsen ansvara för dokumentation, och tillsammans med avdelningens personal ansvarar man för åtgärder. Vid behov kan specialpedagog kontaktas. Ledningen har ansvar för att följa upp åtgärderna. Om förskolechef efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Datum för revidering av Botulvs plan mot diskriminering och kränkande behandling sker årligen under juni månad, enligt vårt årshjul. Revideringen föregås av karläggning av verksamheten och intervjuer med barn, vårdnadshavare och personal. 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Barnen är med och uppdaterar våra kompissolar/kompisträd och pratar om hur man ska vara en bra kompis. Vi arbetar med värdegrunden tillsammans med alla barn och har formulerat en lättillgänglig värdegrund. Kompissolen/trädet finns synligt på avdelningarna så att barnen kan prata om det både på förskolan och hemma. Barnen har även påverkat under de barnråd vi haft på förskolan, genom barnenkäter samt genom de dagliga samtalen med varandra, personal och föräldrar Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Personalen ska utvärdera de olika diskrimineringsgrunderna på arbetsplatsträffar och avdelningsplaneringar. Utvecklingsgruppen ansvarar för att arbetet utvärderas kontinuerligt både på avdelningarna samt på arbetsplatsträffar. Vi observerar barnen och ser hur de tar till sig de gemensamt utformade kompisreglerna.

17 17 (23) Personalen ska ha fortlöpande diskussioner om frågorna på APT och dagligen i verksamheten. Varje avdelning ansvarar så att ny personal får vetskap om planen mot diskriminering och kränkande behandling. 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND FÖRANKRING Barnen/eleverna Barnen är delaktiga i planen genom de kompissolarna/kompisträd de arbetar med ute på avdelningarna. Kontinuerligt diskuteras det i barngrupperna hur man är en bra kompis. Det sker även genom de dagliga samtalen med barnen och de konfilklösningar som de ibland behöver hjälp med. Under inskolningsperioden jobbar vi intensivt med att göra barnen delaktiga i förskolans värdegrundsarbete. Vårdnadshavarna På Botulvs förskola informerar vi vårdnadshavarna om vår plan mot diskriminering och kränkande handling på höstens första informationsmöte. Vårdnadshavarna informeras även om planen mot diskriminering och kränkande handling i samband med inskolningen. Föräldrarna får också fortlöpande information från respektive avdelning via månadsbrev. Under utvecklingssamtal samt under de dagliga samtalen får även föräldrarna en chans att få vidare information om hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett återkommande och levande dokument som behandlas på informationsmöten, årligen. Dokumentet finns tillgänglig på förskolans hemsida samt i en pärm på varje avdelning som riktar sig till vårdnadshavare. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Under hela processen med att skriva planen mot diskriminering och kränkande behandling har personalen deltagit på olika sätt. Vi arbetar mycket med samsyn och våra egna tankar och förhållningssätt. Detta är en förutsättning för att vi ska nå resultat. På avdelningsmöten, avdelningarnas veckomöten och arbetsplatsträffar diskuteras frågor rörande likabehandling kontinuerligt. Information om plan mot diskriminering och kränkande behandling ingår i introduktion av ny personal. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner

18 BILAGA 1, TILL PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 18 (23) Skola/verksamhet: Botulvs förskola Ur Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.

19 19 (23) Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. BILAGA 2

20 Beslut SVB Dnr. SVB Rutiner i samband med skolklagomål samt anmälan om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Detta gäller för: 3 Förskola 4 Grundskola 5 Gymnasium 6 Vuxenutbildning 7 Annan pedagogisk verksamhet 1. SKOLKLAGOMÅL enligt Skollagen, SFS 2010: (23) I Skollagens 4 kap. 8, Kvalitet och inflytande, regleras att huvudmannen ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det överlämnas till varje huvudman att bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomåls rutiner ska lämnas. För att det inte ska råda någon tvekan om vad rutinerna innebär ska de, som Lagrådet också förordat, vara skriftliga. Rutinerna ska rikta sig såväl till huvudmannens interna organisation som till barn, elever, vårdnadshavare och andra som vill lämna klagomål. Huvudregeln bör vara att klagomål först lämnas till ansvarig rektor, förskolechef eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet, samt chef för annan pedagogisk verksamhet* för att därefter slussas vidare till huvudmannen. För att rutinerna ska fungera på det sätt som är avsett är det givetvis nödvändigt att informationen om klagomålsrutinerna lämnas på sådant sätt att de blir kända för de som vill lämna klagomål. Det kan till exempel vara via huvudmannens hemsida eller i riktad information i samband med läsårsstarten. *Skollagen 25 kap. 8 Rutin Styrelsen för vård och bildning (SVB) beslutar att förskolechef/rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet och chef för annan pedagogisk verksamhet mottar och utreder klagomålen samt vidtar eventuella åtgärder. Dessa uppgifter kan inte delegeras vidare. Är klagomålet riktat mot enhetens chef lyfts handläggningen till närmast överordnad chef. Alla Skolklagomål ska registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem DokÄ. Statistik sammanställs av handläggare på Vård & bildnings kansli och redovisas Styrelsen för vård och bildning 2 ggr/år i samband med bokslut och delårsbokslut. Dokumentstöd Blankett för anmälan finns på Uppsala kommuns webbplats Uppsala.se och Vård & bildnings marknadsföringswebb. Länkar till dessa ska finnas på samtliga hemsidor för pedagogisk verksamhet. Broschyr med anmälningsblankett ska finnas på samtliga enheter. Blankett för utredning och uppföljning finns på kommunens interna webbplats; Insidan.

21 All dokumentation läggs i DokÄ. 21 (23) Skolklagomål som lämnas via och Webbformulär för skolklagomål ska finnas på dessa webbplatsers första sida samt på alla hemsidor för pedagogisk verksamhet. Formulären landar i Vård & bildnings officiella brevlåda. 1. Registering sker i DokÄ av handläggare på Vård & bildnings kansli. 2. Bekräftar mottagandet till den som klagat. 1. Handläggaren vidareförmedlar klagomålet till ansvarig: förskolechef, rektor, chef annan pedagogisk verksamhet med kopia till Affärsområdeschef. 5 Chefen utreder. Dokumenterar i DokÄ. 6 Vidtar åtgärder vid behov. Dokumenterar i DokÄ. 7 Följer upp med dem som framfört klagomålen. Dokumenterar i DokÄ. 8 Återrapporterar till handläggare på Vård & bildnings kansli. 9 Handläggaren avslutar ärendet i DokÄ Handläggning av skolklagomål som lämnas direkt till förskolechef, rektor och chef för annan pedagogisk verksamhet Ansvarig chef tar emot och öppnar ärendet i DokÄ eller skickar det för registrering och diarieföring till handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggning enligt ovan. 2. ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING enligt Skollagen, SFS 2010:800 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 6 kap.10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Det vill säga, skyldighet för all personal att anmäla till förskolechef, rektor etc. samt förskolechefs/rektors skyldighet att anmäla till Styrelsen för vård och bildning. Bestämmelser om utredning- och åtgärdsskyldigheter finns i 2 kap. 7 diskrimineringslagen.

22 22 (23) För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Rutin Styrelsen för vård och bildning (SVB), beslutar att förskolechef, rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet samt chef för annan pedagogisk verksamhet mottar anmälan och skyndsamt utreder och vidtar åtgärder. Dessa uppgifter kan inte delegeras vidare. Är anmälan riktat mot enhetens chef lyfts handläggningen till närmast överordnad chef. Alla anmälningar ska registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem DokÄ och sammanställas av handläggare på Vård & bildnings kansli och anmälas till Styrelsen för vård och bildning vid nästkommande sammanträde. Dokumentstöd Blankett för anmälan finns på Uppsala kommuns webbplats Uppsala.se och Vård & bildnings marknadsföringswebb. Länkar till dessa ska finnas på samtliga hemsidor för pedagogisk verksamhet. Broschyr med anmälningsblankett ska finnas på samtliga enheter. Blanketter för utredning och uppföljning finns på kommunens interna webbplats; Insidan. All dokumentation läggs i DokÄ. Handläggning vid anmälan från personal om kränkandebehandling och trakasserier och sexuella trakasserier 12. Personalens anmälan inkommer till förskolechef/ rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet samt chef för annan pedagogisk verksamhet. 13. Ansvarig chef tar emot och öppnar ärendet i DokÄ eller skickar det för registrering och diarieföring till handläggare på Vård & bildnings kansli. 14. Chefen utreder skyndsamt. Dokumenterar i DokÄ. 15. Vidtar åtgärder. Dokumenterar i DokÄ. 16. Följer upp med alla inblandade. Dokumenterar i DokÄ. 17. Återrapporterar till handläggare på Vård & bildnings kansli. 18. Handläggaren avslutar ärendet i DokÄ Anmälan om kränkande behandling och trakasserier eller sexuella trakasserier som lämnas av barn, elev eller vårdnadshavare eller motsvarande via och eller inkommer på annat sätt. Webbformulär för anmälan av kränkande behandling ska finnas på dessa webbplatsers första sida samt på alla hemsidor för pedagogisk verksamhet. Formulären landar i Vård & bildnings officiella brevlåda. Registering sker i DokÄ av handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggaren vidareförmedlaranmälan till ansvarig förskolechef, rektor, chef annan pedagogisk verksamhet med kopia till Affärsområdeschef. Handläggaren bekräftar till anmälaren att anmälan inkommit och uppger namn och kontaktuppgifter på ansvarig utredande chef. Handläggning som ovan.

23 23 (23) Kommentar Ovanstående rutiner skall också finnas beskrivna i enheternas planer mot kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det skall även finnas likabehandlingsplaner i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567). Implementering Affärsområdescheferna ansvarar för att rutinerna blir kända hos förskolechefer, rektorer eller motsvarande ledningsfunktioner vid fritidshemmet samt chefer för annan pedagogisk verksamhet under vårterminen Dessa chefer informerar i sin tur sina medarbetare om deras skyldigheter och rutinerna runt anmälan samt informerar barn/elever/vårdnadshavare och vuxenstuderande om rätten att klaga på utbildningen och att göra anmälan om kränkande behandling. Informationen ska ges på flera olika sätt via webb, i broschyrform samt vid informationsmöten och forum för samråd och information (mötena dokumenteras). En gemensam broschyr med information och anmälningsblanketter ska tas fram. För att dessa rutiner ska fungera kräva att samtliga chefer ges behörighet, utbildning och workshops i DokÄ. Handläggare i kansliet för Vård & bildning En särskild handläggare tillsätts för att ta emot, kategorisera, registrera och vidarebefordra sådana klagomål och synpunkter samt anmälningar om kränkning som kommer in via Vård & bildnings officiella brevlåda/adress eller via ansvarig chef. Handläggaren ger vid behov support vid registrering och lokala utredningar. Handläggaren är även behjälplig när det begärs in yttranden från Skolinspektionen, Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Handläggaren granskar dokumentationen och sammanställer rapporter för anmälan till Styrelsen för vård och bildning.