Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Årsberättelse 2016/2017 Sätra förskoleområde Förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en Tal och språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Vi arbetar med Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. En ytterligare satsning är vårt arbete med Språkglädje. Med hjälp av Specialpedagog och Tal och språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i Barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor grönt hyresavtal med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart förskola har gjorts, där vissa plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material.

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10. IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, I Movie. Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning. Kompetensutbildning i Barnkonsekvensanalys. Fortbildning i Forskningsbaserat arbetssätt Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos Förskolechef Sätra förskoleområde Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor. Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor. Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor.

4 Årsberättelse Ht16/Vt17 Vi är en förskola som är kopplad till Friluftsfrämjandet vilket innebär att vi arbetar med I Ur och Skurpedagogik. Vår verksamhet grundar sig även på Läroplanen, Lpfö98 och vår egen Handlingsplan. Vi använder oss av ett upplevelsebaserat lärande. Genom att vi pedagoger är delaktiga i lek och aktiviteter utvecklar barnen sin fantasi, sin kreativitet, sitt språk, sin motorik och sin sociala kompetens. Vi lär med hela kroppen och alla våra sinnen. Innan vi går till skogen pratar vi med barnen om att vi ska öppna våra sinnen. I stort sett alla barn kan nämna och visa de 5 sinnena, syn, hörsel, känsel, smak och doft. Vi pedagoger är aktivt medupptäckande, medagerande, medundersökande och medupplevande tillsammans med barnen, vi lär tillsammans och sätter barnet i centrum. Genom Friluftsfrämjandet har vi skogsgrupper som heter Knopp, Knytte och Mulle. Under vinterhalvåret har vi även skid- och skridskoskola som vi kallar Lagge och Skrinna. Där är barnen indelade efter ålder och utveckling. Vintertid spolar vi egen is på gården samt i dungen. Det gör att barnen dagligen kan åka skridskor. På vintern åker vi stjärtlapp och madrass på vår kulle utanför gården samt i Humlebacken en bit från förskolan. Skridskoåkning på gården Skidåkning i dungen Vi åker stjärtlapp i Humlebacken Vi använder naturen och gården som en plats för lärande. Det man kan göra inne kan man också göra ute men kanske på ett lite annorlunda vis. Vi har gjort i ordning ett uteförråd med lådor för olika aktiviteter och experiment, t ex målning, skapande aktiviteter, böcker, spel, luppar, material för vattenlek och skalare att tälja med. Det gör det enkelt att genomföra aktiviteter utomhus.

5 I Ur och Skur Knopp Knytte Mulle Lagge Skrinna Under året har vi arbetat tematiskt utifrån x-5000 boken om kossan Tina som kan klättra i träd. Vi har arbetat aktivt under läsåret med språkstödet TAKK. Vi förtydligar vårt tal med hjälp av tecken under dagens rutinsituationer och aktiviteter. Vi märker framför allt hos de yngre barnen att de använder tecken för att göra sig förstådda. Vi har under året fortsatt vårt arbete med Hållbart samhälle. Vi har pratat med barnen om vikten av att vara rädd om naturen och dess tillgångar. I våra skogsgrupper har vi arbetat med vad som händer med skräp som slängs i naturen. Normer och värden/ Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Vi pedagoger har observerat barnens val av fri lek och val av aktivitet på gården och i skogen. Pedagoger har tagit del av barnprogram som barnen leker/är intresserad av. Vi har även spelat in oss själva för att kunna höra hur vi samtalar med barnen, om det skiljer sig i kontakten med flickor och pojkar. Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Naturen är en könsneutral plats. Vi har uppmuntrat både pojkar och flickor att spela fotboll, klättra i träd, vara i dungen, pärla, leka i sandlådan, åka skridskor mm. Flickor och pojkar i gemensam lek i sandlådan Yngre barn I temaarbetet med kossan Tina har alla barn oavsett kön visat intresse för att prova på de olika material som vi har arbetat med i tillverkningen av kossan Tina och hennes raket. Att leka med Tinas raket har varit populärt bland både pojkar och flickor. Genom att alla barn har getts samma möjligheter att prova på olika aktiviteter ser vi att de hittat vänner oberoende av kön. Äldre barn - Vi har använt en del material från Barnkonventionen, läst om allas lika värde.

6 Vi uppmuntrar barnen till att spela mycket spel och lägga pussel. Detta för att få in mycket samarbete och att flickor och pojkar gör det tillsammans. Vi ser att barnen leker mycket över könsgränserna framför allt i skogen men även i dungen och på gården. I skogen hjälper de varandra upp på stora stenar, visar på bästa vägen att klättra upp i ett träd osv. I dungen bygger de mycket tillsammans och på gården är det bl. a sandlådelek och skapande verksamhet som målning. Språk, kommunikation och skrift Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord och att kommunicera med andra. Alla barn erbjuds sång- och danslek utomhus några dagar i veckan. Vi har sångsamling inne med bl. a sångpåse och instrument. Vi pedagoger använder oss av ett expansivt språk för att barnen ska få ett så rikt ordförråd som möjligt. Vi hör att barnen benämner vante som t ex fingervante, fingerhandske, tumvante, galonvante. Utifrån vårt temaarbete runt X5000-boken Kon som visst kunde klättra har vi läst många böcker och berättat sagor på olika vis, t ex flanosagor, både ute och inne. Flanosaga i skogen Bokläsning i skogen Yngre barn Vi pedagoger samtalar, benämner, bekräftar, använder TAKK, läser mm tillsammans med barnen vilket har gjort att språkutvecklingen främjats och utvecklats. Vi pedagoger placerar oss strategiskt där barnen är för att hela tiden finnas nära och kunna samtala och bekräfta om det vi undersöker, upptäcker och upplever tillsammans. Vi har introducerat Babblarna genom en i Movie tillsammans med kossan Tina. Kossa Tina kom tillbaka i raketen som barnen byggt för att hjälpa Tina och Babblarna hem från Babblarnas planet. Vi har tagit in Babblarna i vår samling och i leken. Vi har gjort ordburkar där barnen ska kategorisera, benämna och teckna de olika bilderna. Äldre barn Vi pedagoger har sått frön, inspirerat till att leka med ord, rimma, ramsa och att sjunga. Vi har hittat på och fantiserat runt sagor och berättat på många olika sätt. Vi har läst från larvätna pinnar, hittat på berättelser utifrån lek i sandlådan osv och det har inspirerat barnen mycket till att själva hitta på. Naturen har varit en stor inspirationskälla.

7 Vi har haft många tillfällen under dagen för högläsning, vi erbjuder också reflekterande boksamtal. Det har skett både spontant och planerat. Utifrån bl. a flanosagor har barnen tränat på att återberätta. De äldsta barnen har varit till biblioteket och lånat böcker. Vi introducerade X5000-boken på lite olika vis. Vi läste boken och dramatiserade med olika föremål, både naturmaterial samt leksakskossor och luftballong. Vi såg ett stort intresse hos barnen för sagor och berättande som vi fortsatt jobba med på våra skogsdagar. De äldsta barnen har gjort och spelat upp dockteater. Naturvetenskap och teknik Alla barns ska ges rika möjligheter att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Vi använder lär plattan som ett verktyg för att söka information och dokumentera tillsammans med barnen. Vi pedagoger har en positiv inställning till att vistas utomhus i alla slags väder. Tillsammans med barnen undersöker vi, upptäcker, finns nära, visar på och reflekterar över det vi upptäcker i naturen året om. Alla barn har tittat på årstidsväxlingarna. Vi har t ex följt en myrstack, tittat på knoppens utveckling till blad eller blomma och sett på vattnets kretslopp. Yngre barn Vi har haft två ute pass på gården per dag samt gått till skogen eller dungen ett par gånger i veckan. Vi har samlat naturmaterial som barr, kottar, pinnar och löv som vi sedan satt ihop kossan Tinas fallskärm av. Fallskärmen gjorde barnen i skogen och ute på gården. Vi har tagit in kottar, blåbärsris och en kvist med knoppar så vi kan följa vad som händer med knopparna. En av kottarna la vi i ett glas med vatten för att kunna se skillnaden mellan en blöt och en torr kotte. Vi tog även in snö för att se vad som händer när det kommer in i värmen. Barnen har gjort en fallskärm till kossan Tina Äldre barn - Vi är ute större delen av dagen och går till skogen 2 gånger/vecka. Barnen ställer nyfikna frågor om växter, djur och olika naturfenomen som vi stöter på under våra besök i skogen. T ex Varför knarrar det när man går i snön? Vi kan nå alla barn när vi lär genom realupplevelser och kombinerar verksamhet ute och inne. Vi ser ett lustfyllt lärande när barnen hoppar i vattenpölar, åker på frosten, spolar is och karar snö. Vi ger barnen ett naturligt och konkret lärande i vardagen. Det leder till samtal, diskussion och reflektion. Kan vi åka på isen idag? Är det skillnad vid plus- och minusgrader?

8 Vi gjorde förmultningsplankor i alla våra skogsgrupper för att visa på hur olika material bryts ner. Vi grävde ner plankorna med plast, metall, papper, fruktskal och löv i skogen i höstas och tittade nu i vår efter vad som hade hänt med de olika materialen. Vi gör barnen medvetna om Allemansrätten, vad vi får göra i vår natur. Med inspiration från X5000-boken har vi experimenterat med luft. Vi har bl a byggt luftballonger, gjort vindsnurror och drakar samt använt en fallskärm i våra skridskopass. Förmultningsplanka Experiment med luft på isen