Årsberättelse 2015/2016. Sätra förskole område. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Bilaga 5 Årsberättelse 2015/2016 Sätra förskole område Förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskole område består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskole område arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en förskole assistent som arbetar i vårt förskole område. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Där har vi introducerat Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskole område har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit HUGO Elak blodtörstig och JÄTTEFARLIG skriven av Mia Nilsson. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. Under läsåret har pedagoger fått fortbildning av en dramapedagog från Kulturskolan. Detta samarbete ledde till att Kulturskolan satte upp en cirkusföreställning nere på Sätra ängarna. Detta blev ett fint avslut kring sagoboken HUGO. Ett annat projekt som precis har startat är Språkglädje. Detta startar till att börja med på några utvalda förskolor i Sätra. Detta beror delvis på Skolverkets rapport om brister i vårt arbete med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket och sin kulturella identitet. Men det handlar också om en satsning på att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskole område får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Detta sker på alla förskolor i Sätra. Detta innebär att energianvändningen ska minska och att energin ska användas effektivt. Vi har under läsåret utsett en pedagog som arbetar övergripande i Sätra med miljöfrågor, vi har även miljöansvariga pedagoger på varje förskola. Dessa pedagoger är drivande och vägledande inom detta område. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10.

3 Vi har gjort en satsning på arbete med utomhuspedagogik under läsåret. Alla pedagoger på våra förskolor har på sin planeringsdag fått fortbildning med fokus på utomhuspedagogik. Våra utbildare har varit fem pedagoger från I ur och skur Vinbärsgården. Dagen som var mycket inspirerande och lärorik ledde till att vi fick mycket med oss tillbaka till våra förskolor, som metoder, tips på material, saker att tänka på. Dagen innehöll en teoretisk del och en praktisk del vilket var mycket uppskattat av våra pedagoger. Jag/vi tackar I ur och skur Vinbärsgården för deras insatser och bidrag till kollegialt lärande för hela Sätras förskole område. IKT (Information och kommunikations teknik)är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskole område ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, I Movie. Samarbete förskola hem I Sätra förskole område startar vi i maj-juni varje år med öppet hus eller egna besök. Detta erbjuds till alla nya vårdnadshavare. Här får barnen och vårdnadshavarna möjlighet att möta berörda pedagoger och ta del av förskolans miljö. Inskolningarna som börjar i augusti sker i grupp om några barn. Tiden är varje dag i minst en vecka. De första dagarna är vårdnadshavaren nära sitt barn för att sedan dra sig succesivt undan och lämna plats för pedagogerna som introducerar verksamheten för barnen. I slutet på första introduktionsveckan har biträdande förskolechef ett informationsmöte för att möta varje vårdnadshavare och samtala i mindre grupper. Denna information/dessa samtal handlar bland annat om förskolans organisation, förskolans läroplan, skollagen, rutiner, regler, närvaro. Det finns även möjlighet att ställa frågor. Vårdnadshavare får även ett introduktionssamtal med ansvarig pedagog. Där får vårdnadshavaren möjlighet att delge det som förskolan behöver veta om barnet för att de ska kunna möta barnet på bästa sätt i olika situationer. Introduktionen följs upp av en enkät utifrån vårdnadshavarens upplevelse av introduktionstiden och den tid som har varit. I februari varje år får vårdnadshavare genom webben en enkät där de får tycka till om olika delar i verksamheten på respektive förskola. Vårdnadshavare delger då vad som fungerar bra, mindre bra och vad som är utvecklingsbart. I år har vi utvecklat och provat en ny metod i samarbetet och kontakten med alla vårdnadshavare. Vi har bjudit in alla vårdnadshavare till gruppsamtal på hösten för samtal om förskolans verksamhet och målområden, och hur vi arbetar med dessa. Detta har varit uppskattat såväl av vårdnadshavare som av pedagoger. På vårterminen genomför vi individuella utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare. Dessa handlar om barnets utveckling och lärande på förskolan. Varje år inbjuds hela familjen till avslut inför sommar och semester. Då får alla möjlighet att ta del av årets verksamhet i form av vårfest eller vernissage.

4 Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Föreläsning kring normkritik med Lisa Andersson Tegnér för de som ansvarar för elevhälsoarbetet ute på förskolorna Föreläsning för samtlig personal kring kemikaliesmart förskola Start av nätverk kring LHU (Lärande för hållbar utveckling) i Sätra förskole område Detta summerar i stora drag läsåret 2015/2016. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos Förskolechef Sätra förskole område Eva Levin Biträdande förskolechef på Ängsull, Ulvsäter och I Ur och Skur Vinbärsgården. Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronstället. Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgården.

5 Årsberättelse 2015/2016 Vår förskola Vår profilering är Barns kontakt med det skrivna språket vilket genomsyrar förskolans verksamhet. Vi har ett stort fokus på språk, skrift och kommunikation. För att ge barnen möjlighet att få se och använda sig av det skrivna ordet i meningsfulla sammanhang använder vi oss bland annat av väggtidningar och ord lappar. Skrivandet har blivit en naturlig del i vår verksamhet och ger barnen en god start inför grundskolan och livet. Vår verksamhet bygger på förskolans läroplan, Lpfö 98-10, där vi väljer ut ett antal mål som prioriteras och blir grunden för verksamheten under året. Som verktyg för att sträva mot målen har vi vårt projekt X5000 läståget som inspirerar och formar temaarbetet och utvecklar lärprocesserna i våra barngrupper. Barns delaktighet och intressen styr vår verksamhet och vi använder ett utforskande arbetssätt tillsammans med barnen. Vi lägger stor vikt vid att se och sätta ord på matematik, teknik och naturvetenskap i vår vardag. Vår likabehandlingsplan har integrerats i vår handlingsplan och är en stor, aktiv del i vårt dagliga pedagogiska arbete. IKT (informations och kommunikations teknik) och digitala verktyg är en naturlig del i vår verksamhet. Vi strävar mot att ta tillvara på de pedagogiska möjligheter IKT erbjuder och med dem berika de lärprocesser som pågår i vår förskola. Lärplattor och projektorer skapar spännande sammanhang och genom dem vill vi inspirera både barn och pedagoger att utveckla sin digitala kompetens. Varje år avslutar vi våra temaarbeten med en gemensam vårfest på vår gård där vi bjuder in alla barn med familjer för att visa upp den verksamhet vi erbjudit under året.

6 Årets prioriterade mål: o Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra o Språk, skrift och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama o Naturvetenskap och teknik Gnistan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Glöden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Nedan beskriver vi hur vi arbetar med de prioriterade målen genom att ge exempel från våra temaarbeten. Processerna för att sträva mot målen ser olika ut beroende på barngruppernas intressen och erfarenheter. X5000 läståget Årets temabok har varit Hugo elak, blodtörstig och JÄTTEFARLIG? Av författaren Mia Nilsson. Det är en humoristisk berättelse om ensamhet och sökandet efter gemenskap med ett enkelt budskap: döm inte krokodilen efter de vassa tänderna. (Bonnier Carlsen Förlag) Gnistan yngre barn 1-3 år Som en gemensam grund har vi satsat på en engagerande start på terminen och arbetet med temaboken. Vi har använt oss av handdockor för att inspirera barnen och för att sträva mot våra mål. För att ge barnen ökade möjligheter till goda lärsituationer har vi satt samman grupper med färre barn i våra aktiviteter.

7 Gnistan blå Temat i gruppen har kretsat kring vatten. Inom temat har vi arbetat med målen naturvetenskap samt språk, skrift och kommunikation. Det har löpt som en röd tråd över året och även påverkat lekmiljön på hemvisten, till exempel har barnen skapat en bäck i papp som har inspirerat till samtal och reflektion om vatten och vad som kan finnas i bäcken. Barnen har erbjudits aktiviteter där de på ett lustfyllt sätt utforskat naturvetenskap. I förskolans vattenrum har barnen fått möta material som flyter eller sjunker och undersökt skillnaden mellan varmt och kallt vatten. De har utforskat vattnets egenskaper, till exempel hur det påverkas av yttre faktorer såsom temperatur, samt reflekterat kring förbrukning av vatten och hur vi kan sträva mot ett hållbart samhälle. Inom målet för språk, skrift och kommunikation har olika uttrycksformer använts för att ge barnen möjligheter att på olika sätt uttrycka sina upplevelser och erfarenheter. Väggtidningen har använts för att skriftligt synliggöra barnens aktiviteter och upplevelser under dagen, ordlappar med ord relaterat till temat vatten finns tillgängliga för barnen på hemvisten. Barnen har fått uttrycka sig genom skapande, där förskolans närmiljö använts på utflykter för att samla naturmaterial, återigen med tanke på hållbar utveckling och återvinning.

8 Gnistan grön I den gröna gruppen introducerades boken om krokodilen Hugo av en hand/teckendocka vid namn Maggie som kom till gruppen och gav dem boken i present. Under höstterminen var Maggie en levande del i gruppens olika aktiviteter och inspirerade barnen att använda TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Inom målet för naturvetenskap har barnen utforskat djur och natur, förskolans närmiljö samt haft ett stort fokus på hållbar utveckling. IKT är ett framstående redskap för att inspirera och utveckla barnens lärprocesser, däribland används lärplatta och projektor. Handdockan Ugglan skickade en QR-kod med en film som heter Ugglan och Energimonstren (scanna QR-koden här intill för att se filmen). Filmen visade hur Ugglan kämpade mot energimonster som tände lampor och startade torkskåp i onödan. Detta introducerade ett tema om energiförbrukning. Barnen gjorde sedan en egen film. I filmen är barnen miljöhjältar och hjälper Ugglan i sin kamp mot energimonstren. Barn och pedagoger har under våren regelbundet besökt återvinningsstationen. För att förstärka barnens känslor av att vara hjältar när de sparar energi och tar hand om miljön har de särskilda reflexvästar som det står Miljöhjälte på.

9 Glöden äldre barn 3-6 år På Glöden valde vi gemensamt för båda grupperna att introducera arbetet med temaboken med hjälp av en mystisk QR-kod som innehöll en spännande och frågeväckande film (Scanna av QR-koden för att se filmen). Begreppet hjälpkompis är levande i vår verksamhet och innebär att barnen utmanas att hjälpa varandra, se och tillvara på varandras kompetenser. Det är ett begrepp vi har använt för att sträva mot målet inom normer och värden och för att skapa gemenskap och ett positivt klimat. Delfinerna Under höstterminen fokuserade vi på innehållet i filmen vi introducerat boken med för att arbeta med målen inom normer och värden samt språk. Varför var krokodilen ledsen? Hur kan vi hjälpa någon som är ledsen? Vad är en bra kompis? Vi gav barnen möjlighet att uttrycka tankar, erfarenheter och upplevelser på olika sätt. Barnen har bland annat fått rita krokodilen och varför den var ledsen, reflekterat muntligt och med hjälp av skrift och väggtidning. Vi har också använt lek och fantasi som uttrycksform. Reflektion utifrån egna tankar, bilder och film har varit en viktig del för att föra temat framåt. Under vårterminen har stort fokus legat på lärande för hållbar utveckling, som introducerades med en film (samma film som Gnistan grön). Syftet med att visa filmen för barnen var att väcka ett intresse, engagemang och inspiration att ta hand om vår planet och spara på energi. Genom att samtala om och uppmana barnen att släcka lampor i rum vi inte använder samt att prata om att fylla ett torkskåp i taget när vi varit

10 ute och blivit blöta vill vi skapa en god vana för att spara energi samt skapa en medvetenhet om hur vi kan påverka vår omgivning genom vårt sätt att vara. En grupp barn har själva producerat en film om hur vi kan spara energi, i den skapandeprocessen har samtliga mål vävts in. En annan grupp har arbetat med papprets kretslopp och pappersförbrukning. De har bland annat skapat en modell som visar kretsloppet från skog till papper och via återvinning till nytt papper. En tredje grupp har tagit tillvara på barnens intresse för populärkultur via barnprogrammet Labyrint. I det temat har barnen fått många möjligheter att träna på att uttrycka sina tankar, upplevelser och erfarenheter med lek som metod. I våra teman har vi arbetat med hur vi som människor påverkar varandra genom hur vi uppträder mot varandra. Att vara hjälpkompis, att uttrycka våra tankar, erfarenheter och upplevelser för att förmedla oss samt att lyssna på varandra är en del av grunden för att skapa ett hållbart samhälle.

11 Pingvinerna Efter introduktionen med filmen kom handdockan Ugglan, krokodilens bästa vän, till oss. Han hade med sig krokodilens resväska. När Ugglan packade upp resväskan låg boken om Hugo i botten. Vi läste den tillsammans. Med skapande, skrift och samtal som uttrycksformer har barnen fått samarbeta, samspela samt träna på att utrycka tankar och upplevelser utifrån boken. De har bland annat arbetat med gips, skapat praliner som sedan använts i barnens lek. I arbetet med hållbar utveckling har vi fokuserat på vatten. Dels vattenförbrukning och hur vi kan minska vår förbrukning. Barnen har räknat förskolans vattenkranar, 50 stycken! En dag var handdockan Ugglan sugen på att bada. Men vattnet var alldeles smutsigt. Hur kan vi hjälpa Ugglan att få vattnet rent? Tillsammans med pedagog fördjupade sig barnen i vattenrening och skapade ett eget vattenreningsverk. Med hjälp av lärplattan sökte de information om hur man renar vatten för att sedan prova tillsammans på förskolan. Denna process väckte funderingar kring vad vi behöver vatten till. Barnen kom fram till att träd behöver vatten. De samarbetade och skapade en bild som illustrerade vattnets väg från regnmolnet till trädets grenar.

12 Ateljén I ateljén har barnen fått utforska, undersöka och prova på nya material, tekniker och skapandeformer utifrån gruppernas teman och barnens intressen och erfarenheter. Verksamheten i ateljén följer förskolans handlingsplan och har samma strävansmål som resterande verksamhet. I ateljén har barnen också utmanats i olika samarbetsövningar, att använda olika sinnen samt att möta sig själva och utveckla sitt eget skapande. Pedagogerna på Ängsulls förskola.