Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef. Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Årsberättelse 2016/2017 Sätra förskoleområde. Förskolechef Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I Ur och Skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en förskolechef och tre biträdande förskolechefer. Vi har även en specialpedagog och en taloch språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit språk och kommunikation. Vi arbetar med Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk som bygger helt på ljudet i deras namn. Genom att lyssna på Babblarna och härma deras sätt att prata tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger vilket gör att likheter och olikheter synliggörs. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Genom att dagligen om och om igen presentera detta, ges barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. En ytterligare satsning är vårt arbete med Språkglädje. Med hjälp av specialpedagog och taloch språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Det har även inneburit ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor grönt hyresavtal med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart

3 förskola har gjorts, där vissa plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10. IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en egen Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet och lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokusapp, imovie. Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning. Kompetensutbildning i barnkonsekvensanalys. Fortbildning i forskningsbaserat arbetssätt Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos förskolechef Sätra förskoleområde

4 Pingeltorps förskolas årsberättelse 2016/2017 På Pingeltorps förskola finns två avdelningar: Gläntan, 45 barn 4-6 år och Tuvan, 33 barn 1-3 år. På båda avdelningarna är barnen uppdelade i tre grupper: Gläntan A, B och C. Tuvan Röd, Blå och Lila. Årets temabok: Kon som visst kunde klättra av Gemma Merino. Den handlar om att upptäcka nya saker och att allt är möjligt. Boken är framtagen ur ett genusperspektiv. Våra prioriterade mål: Normer och värden, Språk och kommunikation, Naturvetenskap och teknik. Gläntan När vi läst boken Kon som visst kunde klättra hittade varje grupp ett område som intresserade dem. A-gruppen valde temat Drakar, B-gruppen valde Djurfamiljer och C-gruppen valde Rymden. Oavsett vilket tema grupperna valt har de prioriterade målen varit grunden i arbetet. Att respektera varandra och varandras olikheter, att låta alla vara med, att visa på att man kan göra det man vill, att ingenting är omöjligt har varit viktigt i arbetet med normer och värden. Vi har också uppmärksammat barnens spontana, goda handlingar mot varandra genom att rita och prata om dem i våra hjärteberättelser. I språk och kommunikation har alla barn getts möjlighet att utveckla förmågan att lyssna, reflektera, berätta, arbeta med rim och ramsor, samla nya ord, använda stödtecken. Arbetet med naturvetenskap och teknik har gett rika möjligheter till inblick i djur-och växtliv, tillfällen att vårda naturen genom att samla skräp, olika naturvetenskapliga experiment, möjligheter att använda olika material och tekniker i ateljén. Barnen har också fått arbeta med Ipad och de har varit delaktiga i att göra varje grupps imoviefilm om temaarbetet. A-gruppen Drakar Draken i boken fångade A-gruppens intresse. Många sagor om drakar lånades på biblioteket och snabbt kom inspiration till att rita dockor som skulle användas till dockteater. Tillsammans gjorde barn och pedagoger en berättelse som handlar om att en prins är fånge hos Draken.

5 Prinsen räddas av modiga Annabelle. Dockteatern ledde vidare till samtal om att alla behövs. Vi är olika, precis som pusselbitar är, men varje bit behövs för att pusslet ska bli helt. Gruppen gjorde ett eget pussel av ett gruppfoto på A-gruppen. Gruppen gjorde draksånger med egna texter. De lekte lekar där drakar ingick, tex under drakens vingar kom och bro bro breja, grottor och jakar, alla goda drakar Efterhand uppkom frågor: Hur kan Draken flyga? Kan vi tillverka något som flyger? Kan vi göra olika experiment? Barnen fick göra luftexperiment med ballonger och pappershelikoptrar. De gjorde en spiraldrake som snurrar när den hänger över ett varmt element. De tillverkade vindsnurror och ballongdrakar. Barnen framförde en idé om att bygga något gemensamt. I ateljén växte det fram en stor drake, tillverkad av olika material med hjälp av olika tekniker. B-gruppen Djurfamiljer Tidigt i arbetet kom kossan Tina och berättade om sin familj, dvs Tina och hennes tre systrar. En idé från barnen var då att ge dem ett klätterträd och ett eget boende, en ladugård. Detta blev inledningen till B- gruppens bondgård som sedan utökades med en stia och ett stall. En grisfamilj med ett adopterat lamm flyttade in i stian. Två hästar flyttade in i stallet och fick så småningom sällskap av en tupp. Korna upplät en del av sin ladugård till två musbarn och deras farmor och farfar. Det här gav många diskussioner om olika familjekonstellationer. Idéer från barnen gjorde att vissa djur fick barn. Namn och kön på djurbarnen röstades fram av barngruppen. Alla djur och deras boendemiljöer har hanterats varsamt av barnen. Många nya ord och uttryck uppkom under arbetets gång. Kalv, griskulting, veterinär, släktträd är några exempel på ord som samlades i ordlådor. Barn och pedagoger skrev sånger om de olika djuren. Vid samlingar har djuren fått uppdrag som utförts med hjälp av barnen. Denna språkträning har varit omtyckt av alla barn.

6 Fakta om djur, deras föda och tillvaro hämtades från böcker, text på Ipad och film. Material till temaarbetet har hämtats från naturen och från ateljén. Djurens boenden har förändrats i takt med årstidernas växlingar. I slutet av vårterminen fick djuren också ett eget lekland, byggt av naturmaterial med inspiration från lekplatser som barnen besökt. Förutom det tematiska arbetet fick de äldre barnen en gång i veckan ta del av ljudlådans innehåll som är kopplat till NTA-lådan (naturvetenskap och teknik). C-gruppen Rymden Vad finns i rymden? Den frågan började barn och pedagoger fundera på och sökte fakta i många biblioteksböcker. På ur.se tittade de på Vims i rymden där Ki, Pi och Ti kommer från sitt solsystem och reser runt i vårt solsystem. En dag hörde barnen ett högt ljud. Det visade sig vara rymdvarelsen Å som kraschat med sin rymdfarkost. Å pratade bara åiska, men efter att ha tillbringat mycket tid med C-gruppen började Å förstå lite svenska och kunde hjälpa till och förklara lite hur man bygger en

7 rymdraket. Detta bygge gav funderingar kring vem som kan åka till månen. Barnen fick höra talas om den första kvinnan och den första mannen som åkte ut i rymden. De fick också stifta bekantskap med Christer Fuglesang som visade hur man lever på en rymdfärja.. Därefter sa barnen att alla som tränar mycket kan bli astronauter. Vi har lärt med olika sinnen genom att sjunga egna sånger, leka fem små astronauter, lägga rymdpussel, göra vulkanexperiment, tillverka månlådor där man ser månen i dess olika faser, göra isplaneter mm. Mycket av den kunskap barnen fått har de använt sig av i den fria leken. De har tex byggt legosatelliter, de har hittat meteoriter bland stenar och de har lekt att de är på olika planeter När temaarbetet är slut...då åker A-gruppens drake, B-gruppens alla djur och C-gruppen Å iväg i C-gruppens rymdraket.

8 Tuvan Lila gruppen Efter att ha läst boken om Kon som visst kunde klättra i träd, blev vi pedagoger inspirerade i att få barnen att känna att Jag kan. Vi pedagoger introducerade olika lekar som barnen fick välja på och med hjälp av bilder, tecken, sitt kroppsspråk och språket fick barnen välja vilken lek som de ville leka. När barnen blivit trygga inför varandra och i lekarna blev det en naturlig övergång i att barnen själva ledde leken inför sina kompisar med stöd av oss pedagoger. Barnen har utvecklat sitt språk, att visa hänsyn för varandra, att lyssna till kompisen som leder leken och respekten inför varandra genom att vi stannar kvar i leken tills den är slut. När vi har gått till skogen har vi använt oss av boken som inspiration för att upptäcka vad skogen har att erbjuda. På utflykterna till skogen ville vi visa på ett intresse för naturen där barnen fick upptäcka med alla sina sinnen, Vad finns i skogen? Vad vill du göra? Hur känns det? Detta är frågor som vi ställde till barnen. Genom att leka Kims lek har vi pratat om vad skogens föremål heter så som tallkotte, grankotte, mossa och lingonris mm. Vi tog med oss naturmaterial tillbaka till förskolan som vi sedan använde oss av i skapande verksamhet.

9 När vi var i skogen hittade vi på många olika aktiviteter som finns att göra, så som att klättra på stenen, springa i backen eller hoppa från stocken. Vi upptäckte och såg saker som inte skulle ligga i skogen, skräp. Det blev en inspiration till att samla upp allt som vi hittade i skräppåsar. Vi tog skräpet med oss och slängde det i soprummet i förskolan. Vi tänker hållbart samhälle. Vi tänkte tillsammans med barnen kring hur Draken var mot Kon Tina i boken och blev då inspirerade till att vi också kunde dela med oss och hjälpa varandra vilket resulterade i att berätta hjärteberättelse för varandra. I hjärteberättelserna lyfter vi positiva händelser som visar på när barnen spontant i ord och handling hjälper varandra. Vi avslutade terminen genom att läsa de tio kompisböckerna utifrån barnkonvention. Vi fick många bra tankar och reflektioner från barnen.

10 Röda gruppen När vi läst om Kon Tina som kunde klättra i träd blev barnen inspirerade att också få prova att klättra. Vi har använt oss av ordet Jag kan och har haft det som ledord genom vårt tematiska arbete. Genom att barnen provar och tränar ser de hur den egna förmågan utvecklas och hur självförtroendet stärks. Vi använder oss också av orden omöjligt och möjligt. Vi kan höra allt eftersom terminen går att barnen säger till varandra att ingenting är omöjligt. Vi har då tillsammans med kossan Tina utmanat barnen i att prova klättra på stenar och i träd. Även kossan Tinas systrar följde med ut i skogen och visade ett intresse att få lära sig att klättra i träd, vilket de från början tyckte var löjligt, fånigt och omöjligt. Barnen har blivit inspirerade utifrån boken när kossan Tina och hennes systrar åker iväg i raketen och flyger och det ledde till att vi målade raketer där vi satte in en bild på oss själva och någon mer som fick följa med. Barnen ville även att alla skulle få fallskärmar och prova på att flyga precis som kossan Tina. När vi har tittat på planeter, månen, stjärnor och nebulosor och samtalat om vad de heter och hur de ser ut så har vi skapat oss en stjärnkikare som vi använde oss utav när vi studerade himlen. Tillsammans med barnen har vi skapat goda förutsättningar för hur vi är bra kompisar. Vi har lekt lekar tex kom alla mina kycklingar, under hökens vingar kom, och gubben och gumman i lådan. Genom att leka och följa lekkoden har barnen fått en förförståelse i hur man samarbetar och att alla kan och att vi har roligt tillsammans. Blå gruppen Barnen blev intresserade av rymden dit kossan Tina for iväg med sina systrar. Vi har pratat om alla planeterna och vad de heter och ser ut. Vi har också lyssnat på hur det låter i rymden och det var riktigt fascinerande att det faktiskt kan låta så mycket. Vi har även tagit in mediapedagogik i vårt tema och tittat på film från Ur om Tl, PI och KI som är små rymdvarelser som besöker olika planeter i vårt solsystem.

11 Barnen har skapat sitt eget månlandskap med rymdstenar och rymdpinnar som vi hittade på våra utflykter till skogen. Vi har skapat astronauter där barnens ansikte finns med så att de känner sig som att de är med i rymden och på månen. Genom att dramatisera och fantisera tillsammans med barnen har vi fått in många tankar och funderingar kring rymden. Barnen har använt sin kreativitet i stor utsträckning när de har frågat sig själva: var kan vi flyga med vår raket? Åka hem, affären eller till badhuset är några av tankarna som kommit upp. Finns det andra planeter och vad finns på dem? Vilka härliga tankar vi fått höra från barnen när vi samtalat kring detta. En månaffär, säger någon. Där kanske det finns månkossor eller rymdkossor och rymdmjölk, undrar hur den smakar? Vi fick även frågan om vi kunde titta på var mjölken kommer ifrån. Barnen visste att den kommer från kon, men hur funderade de över. Svaret hittade vi genom att barnen fick titta på film där kossan mjölkades både med maskin och för hand. På våra egna äventyr till skogen brukade vi leta efter Tina och Draken. De var så busiga och hittade på så mycket i skogen. De både gömde de sig och klättrade i träden.

12 I skogen fantiserade vi om att vi skulle åka till rymden på äventyr och upptäcka nya saker. Vi låtsades att vi var rymdbarn som hittade månstenar, månsvampar och månberg osv. Det var så underbart att se barnens kreativitet och inlevelse. När vi var ute i naturen visade vi barnen att hur vi kan visa omtanke om vår natur tex. när vi ätit en bit frukt i skogen brukar vi lämna en bit av frukten och skalen som blivit över för att nästa gång samtala om vad som hänt med frukten. Kan det vara någon som ätit upp det vi lämnat och vilka djur kan det vara? Återigen fick vi härliga svar från barnen: fågeln, spindeln och ormen osv. Tuvans äldre barn fick även ta del av NTA-lådans innehåll inom området ljus. Tillsammans med pedagog har barnen genom lustfylld lek undersökt fenomenet reflekterande ljus. Vi avslutade vårt tematiska arbete med att alla barn fick ta del av varandras arbeten. Vi på Pingeltorps förskola tackar alla barn, vårdnadshavare, studerande och vikarier för ett givande och härligt år.