Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Årsberättelse 2016/2017 Sätra förskoleområde Förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en Tal och språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Vi arbetar med Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. En ytterligare satsning är vårt arbete med Språkglädje. Med hjälp av Specialpedagog och Tal och språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i Barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor grönt hyresavtal med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart förskola har gjorts, där vissa plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material.

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10. IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, I Movie. Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning. Kompetensutbildning i Barnkonsekvensanalys. Fortbildning i Forskningsbaserat arbetssätt Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos Förskolechef Sätra förskoleområde Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor. Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor. Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor.

4 Årsberättelsen Majgårdens förskola Majgårdens förskola är en mångkulturell förskola med fem avdelningar. Vi strävar efter att uppnå ett interkulturellt förhållningssätt som innefattar en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, alltså att se på flerspråkighet som en kompetens och rikedom. På Majgården uppmärksammar vi påsk, midsommar och jul samt andra för barnen aktuella högtider. Vi tillbringar tid ute tillsammans på vår fina gård där barnen från de olika avdelningarna möts i leken vilket skapar förutsättningar för delaktighet och förståelse för olikheter hos varandra. De fem avdelningarna som finns på Majgården består av: Idet, 1-2 år Gläntan, 1-5 år Holken, 2-3 år Lyan, 3-5 år Kupan (resursavdelning), 1-6 år Årsberättelsen baseras på avdelningarnas verksamhetsbrev, månadsutvärderingar samt deras termins- och årsredovisningar. Avdelningarnas aktiviteter och göranden har sammanställts under de tre prioriterade målen för Majgårdens förskola. Förskolans prioriterade mål under ht -16 och vt-17: Normer och värden Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Utifrån ovanstående mål har alla pedagoger tänkt på hur deras agerande påverkar barnen ur ett könsperspektiv. Vi har även använt oss av förskolans miljö och vardagssituationer för att arbeta mot målet.

5 Pedagogernas medvetenhet har handlat om hur vårt språk påverkar barnen. Pedagogerna har i sångsammanhang och vid bokläsning ibland använt sig av ordet hon eller den istället för ordet han. Till exempel i sången Björnen sover där vi då sjungit: Den är inte farlig, istället för han är inte farlig. För att fått syn på hur barnen leker i förskolans miljöer har pedagogerna använt sig av observationer. Resultatet från dessa har sedan använts för att skapa en verksamhet med miljöer som lockar alla barn oavsett kön. Vardagliga situationer har använts som utgångspunkter för samtal och diskussioner med barnen kring människors likheter och olikheter. Språk och kommunikation Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sitt intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Utifrån ovanstående mål har vi använt oss av Babblarna, bilder i inomhusmiljön, skriftspråk, samlingar, TAKK, smileysar samt bokläsning. Babblarna Babblarna har under det gånga året använts för att barnen ska utveckla sitt språk. Arbetet med babblarna har i de flesta fall skett utifrån böckerna Babbas saker och Bobbos väska. Pedagogerna har skapat Innehåll från boken Bobbos väska. flanellografsagor samt en väska innehållandes saker som återfinns i boken Bobbos väska. Dessutom har aktiviteter skett utomhus genom att pedagogerna gömt saker som kan återfinnas i boken Babbas saker, dessa saker har barnen letat upp. Exempelvis så har en boll lagts bredvid staketet och en banan på en sten. Arbetsmaterialet har skapats för att förstärka böckernas innehåll och letandet efter gömda saker har gett barnen möjlighet att möta lägesord och på så sätt har barnen getts ytterligare möjligheter till språkförståelse.

6 Bilder i inomhusmiljön Som grund för samtal och reflektioner, mellan barn och barn men även mellan barn och pedagog, finns olika bilder uppsatta på väggarna. Till exempel bilder på kor, barnens alster och egna dokumentationer samt dokumentationer gjorda av pedagogerna. Dessa dokumentationer innehåller oftast bilder men även kortare texter på det som pedagogerna ser att barnen intresserat sig för under den dagliga verksamheten på förskolan. Skriftspråket För att väcka intresse för skriftspråket har vi valt att sätta upp alfabetet på väggarna på våra avdelningar. Vidare har pedagogerna uppmuntrat barnen att skriva sina namn på sina alster samt hjälpa till att skapa en berättelse. Barnen har också hjälpt till att skriva brev till kon Tina, huvudkaraktär i vår temabok. Genomgående i verksamheten finns skriftspråket närvarande. Till exempel finns barnens namn på deras hyllor i kapprummen samt på hyllor för blöjor. Lådor och skåp är uppmärkta med text som talar om vad som finns i dessa. Sång- och rörelsesamlingar På vår förskola har vi haft både planerade och återkommande samlingar men även spontant utifrån barnens önskningar. I våra samlingar har vi bland annat använt oss av sångpåsar med sångkort men även med gosedjur som representerar olika sånger. Detta ger barnen en möjlighet till att tolka bilder och sången förstärks genom tydlighet. TAKK

7 Ytterligare förstärkning av det verbala språket sker genom användandet av TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Användandet sker när vi sjunger och läser men även kontinuerligt under dagen för att komplettera de sagda orden. Smileys Användandet av bilder på smileys som visar känslouttrycken glad, ledsen, arg, sur, rädd och förvånad har fortsatt från föregående år. Tillsammans med dessa bilder har pedagogerna använt sig av handtecknen för de olika känslouttrycken samt visat de olika känslouttrycken med sitt kroppsspråk. Bokläsning På vår förskola har vi haft både planerade och återkommande lässtunder men även läst spontant utifrån barnens önskemål. Läsandet har skett både inom- och utomhus och på olika sätt. Exempelvis har barnen fått böcker upplästa för sig av pedagogerna men även sett och hört på böcker via bildkanonen och ipad. Pedagogerna har även på olika sätt dramatiserat sagor, till exempel med flanosagor. Naturvetenskap och teknik Skolverket skriver: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Utifrån ovanstående mål har vi arbetet med luft, ipad och enkel vardagsteknik. Luft I vårt X5000 arbete har vi i år arbetet med boken Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Marino. Bokens huvudkaraktär är en ko som heter Tina. För Tina är allt möjligt och hon älskar

8 att upptäcka nya saker. Tinas systrar å andra sidan tycker att Tina är knäpp med alla sina knasiga idéer. Utifrån boken har en del av förskolans barn arbetat kring temat luft. Barnen har undersökt luft i olika former så som kall och varm luft, luft i ballonger, luft i petflaska och genom användandet av en fallskärm. Luft har också undersökts med hjälp av olika tekniker så som att vifta med sjalar, blåst i sugrör och skapat instrument. Undersökningarna har skett upprepade gånger och pedagogerna har ställt öppna frågor till barnen och barnen har getts möjlighet till egna reflektioner. ipad För att få kunskap kring verktyget ipad har barnen givits möjlighet att bekanta sig med olika funktioner. En av apparna som använts till detta är appen Pic Collage. Barnen har fått möjlighet att utforska ipadens kamera för att fotografera, de har valt bilder och sedan gjort egna dokumentationer. Exempelvis har barnen fotograferat sina färdiga pärlplattor och skapat dokumentationer av detta i ipaden. Enkel vardagsteknik Pedagogerna har uppmuntrat barnen till att på egen hand utforska och undersöka hur enkel teknik i vardagen fungerar samt att våga prova och komma på egna lösningar på olika problem. Enkel vardagsteknik hos oss kan sträcka sig från att ta av sig sina blöta strumpor till att hänga in dem i torkskåpet och sätta igång värmen samt timern. Det ka också vara att lägga upp sin mat på tallriken, bre sin smörgås och hyvla ost, hälla upp mjölk eller vatten i sitt glas och sedan duka av sin smutsiga disk och därefter gå och tvätta sina händer. Att limma fast saker på ett papper eller ihop saker med varandra är ytterligare exempel på enkel vardagsteknik. För att ta ner sina skor kan barnen behöva lösa ett problem och lösningen kan då vara att ta fram en stol för att nå sina skor eller fråga en kompis och eller en pedagog om hjälp. För att barnen ytterligare ska få förståelse för hur teknik kan fungera har vi haft material som främjat barnens teknikinlärning. Barnen har dagligen fått tillgång till exempelvis tågbanor, mekano, kugghjul, duplo samt lego och plusplus. Pedagogerna på Majgårdens förskola