Kvalitetsredovisning 2010/2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ulvsätersgårdens förskola Eva Levin Biträdande förskolechef 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 2. System för kvalitetsarbetet Områden som ska kvalitetsredovisas. 3.1 Barn i behov av särskilt stöd Förskolans arbete med matematik Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för det kommande året. 9 2

3 Inledning Gävle Sedan januari 2011 består Sätra förskoleenhet av 9 förskolor och ett ledningsteam med Förskolechef och 3 Biträdande Förskolechefer. Målet för vårt arbete i ledningsteamet är att skapa en likvärdig förskola Två av våra förskolor är nystartade sedan januari 2011: Smultronstället och Gunghästens förskola. På dessa förskolor har våren ägnats åt inskolning av nya barn och familjer, samt rekrytering av nya medarbetare som anslutits till verksamheten allteftersom barnantalet ökat. För alla förskolor i Sätra fortsätter det arbete, som startade hösten 2009, X-5000 läståget, med bilderboken som grund för genomförandet av läroplanen, De 17 pedagoger ( piloter) som är drivande på respektive förskola, har under verksamhetsåret haft 4 utbildningsdagar tillsammans. Alla förskolor i enheten har arbetat med samma bilderbok under året. Pedagogerna har, utifrån barnens intresse, arbetat med olika moment i den reviderade läroplanen. Mål för utvecklingsarbetet och förväntade effekter har varit/ ska vara att: - stärka alla barns språk- och läsutveckling från första börja i förskolan - stärka och tydliggöra förskolans arbete med att väcka barnens intresse för böcker och läsa/skriva (- vilket är helt i linje med den satsning på förskolan som regeringen aviserat för ) - förskollärarna får en ökad kompetens i barnlitteraturen så att de tillsammans med barnen regelbundet kan föra fördjupade reflekterande samtal om det de läser - alla barn fortsättningsvis får tillgång till minst en person per förskola som har kompetensen att vägleda dem i valet av barnböcker utifrån deras intressen och läsutvecklingsnivå. - visa att samverkan och ett genomtänkt samarbete mellan förskola- skola-bibliotek kan lyfta barnens läsintresse och läsutveckling och därmed ge dem en bättre grund att stå på i livet. - se barnlitteraturen som inspirationskälla för barnens utveckling i språk och matematik; i förlängningen ge ökad måluppfyllelse. - stärka samarbetet förskolor bibliotek Exempel på temaarbetet med bilderboken Vem hittar Smulbert från en av förskolorna i Sätra förskoleenhet: X Smulbert i läroplansarbetet Förutsättningar: Två pedagoger har deltagit i utvecklingsarbetet X5000. Inför läsåret 2010/2011 fick samtliga förskolor i Sätra läsa ett antal bilderböcker och därefter rösta på vilken bok man ville använda som grund för arbetet med barnen på förskolan. Det blev Vi hittar Smulbert som valdes. Vi förberedde arbetet genom att pedagogerna målade miljöer ur boken på några av förskolans väggar. Barnen delades in i fyra grupper efter mognad och språkförståelse. Varje grupp har haft en inne- och en utedag per vecka då man kunnat arbeta koncentrerat och fördjupa sig i olika uppgifter med Smulbertboken som grund. Övrig tid har Smulbert ofta funnits med i barnens olika lekar och aktiviteter. 3

4 Arbetet: Arbetet startade på samma sätt i de olika grupperna, genom att boken lästes och presenterades för barnen. Därefter skedde allt arbete utifrån barnens idéer. Den ena idén gav den andra: *Bilutflykten i boken ledde till samtal om olika transportmedel *vilket ledde till prat om resor *vilket ledde till prat om barnens hemländer *vilket ledde till att Smulbert skaffade pass och reste runt i världen, bl.a till El Salvador *vilket ledde till samtal om vulkaner *vilket ledde till naturvetenskapliga experiment *vilket ledde till diskussion om naturen *vilket ledde till tillverkning av djur i olika material *vilket ledde till fjärilsuppfödning Arbetet har lett oss in på många olika områden där nya ord och begrepp har berikat och utvecklat barnens svenska språk. I språkarbetet har ramsor, sång och musik varit ofta förekommande. Barnen har bl.a diktat sånger om olika händelser i boken. Resultat: Vi ser ett ökat bokintresse där samtal om bilder och innehåll har blivit en naturlig del vid lästillfällena. Barnen hittar på egna sagor som de berättar för varandra och gärna spelar upp som teater. Vi ser en ökad självkänsla hos många barn där glädjen att berätta för andra är påtaglig. Vi ser också att barnen känner stolthet över sitt ursprung. Att leta fakta i böcker och på internet har blivit ett naturligt inslag i barnens lärande. Att möta barnens intressen och frågor och kombinera det med våra intentioner utifrån läroplanen har varit ett arbetssätt som känts meningsskapande för både barn och pedagoger. Vi har i utvecklingsarbetet sett en stor språk- och matematikutveckling hos våra barn, samt ett ökat intresse för litteraturläsning. Genom det här utvecklade tematiska arbetssättet med sagan som grund, arbetar vi med den nya reviderade läroplanen för förskolan på ett professionellt sätt, och i förlängningen är vår avsikt att det också ger barnen förutsättningar att nå en ökad måluppfyllelse i grundskolan. En fortsatt glädje och entusiasm hos alla pedagoger ser vi som en stor vinst och en fördjupad kunskap i att använda barnlitteraturen i det dagliga arbetet, kommer med all säkerhet att öka arbetsglädjen hos både barn och vuxna. Under våren 2011 har Sätra förskoleenhet haft tillgång till 2 uppdragspedagoger som handlett och stöttat oss i vårt arbete. Uppdragspedagogernas huvuduppgift har varit att inplementera den reviderade läroplanen, med fokus på naturvetenskap och teknik och med pedagogisk dokumentation som verktyg. De har regelbundet träffat Sätras Utvecklingsledare för att ge dem utveckling och metoder att arbeta vidare med på den egna förskolan. Alla pedagoger har fått stöd och diskussionstid i det egna arbetslaget, för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Nya nätverk har bildats, som för Sätras pedagoger närmare varandra, och gör det enklare att arbeta med målet en likvärdig förskola : PULS = Pedagogiska Utvecklingsledare i Sätra, träffas regelbundet för att tillsammans driva utvecklingen i förskolorna framåt. Likabehandlingsgruppen: träffas för att diskutera pedagogers förhållningssätt och respekt till barn, föräldrar och medarbetare, samt skriver varje förskolas egen Likabehandlingsplan. 4

5 X5000- representanterna: (piloter) träffas på Biblioteket för utbildningsdagar inom Barnlitteraturen och för att lära av varandra. En gemensam Samverkan sker i området, då fackrepresentanter från alla Sätras förskolor deltar. Särskilda Arbetsplatsträffar för Kök och Städ personal har anordnats, för att lära och ta del av varandras arbete. Likheter och olikheter i arbetssätt och ekonomi diskuteras på dessa träffar. Trygghetsarbetet i enheten fortsätter. Rutiner kring trygghet och säkerhet diskuteras för att förbättras och för att få en likvärdig förskola. Sätra Förskoleenhet fortsätter att utvecklas! Ulla Alpe Förskolechef Lenah Öhlander, Eva Lundahl, Eva Levin Biträdande Förskolechefer. 5

6 2. System för kvalitetsarbetet. Från januari 2010 har vår satsning varit att implementera den reviderade läroplanen med fördjupning av naturvetenskap och teknik. Vi har regelbundet på våra APT, VT, planeringsdag och gemensam planeringstid tolkat naturvetenskap och teknik målen, diskuterat vad är naturvetenskap, fysik, kemi, teknik m.m., hur ska det synas i vår verksamhet? Vi har läst Barn och naturvetenskap och diskuterat delar i boken. Vi har kopplat naturvetenskap och teknik till vårt gemensamma tema Smulbert. Genom ett nära samarbete med uppdragspedagogen Anita Kiuttu har vi implementerat den reviderade läroplanen med pedagogisk dokumentation som verktyg. Varje avdelning har 1,5 timme/vecka gemensam planeringstid, varje pedagog har egen planeringstid 2 timmar/vecka. På den gemensamma planeringstiden reflekterar, utvärderar och planerar arbetslaget regelbundet. Utvärderingarna som gjordes på vårens planeringsdag ligger som grund för kvalitetsredovisningen. Förbättringsåtgärderna ligger sedan som grund för nästa verksamhetsårs nya mål. Pedagogerna är indelade i olika grupper utifrån ansvarområden. Det är kvalitetsgrupp, verksamhetsgrupp, kultur och traditionsgrupp, se barnet grupp. Två pedagoger har huvudansvar för Naturvetenskap och teknik. En matematik ansvarig pedagog. Två pedagogiska utvecklingsledare har vi på vår förskola som i ett nära samarbete med biträdande förskolechef driver och utvecklar förskolan. Två timmar varannan vecka har pedagogiska utvecklingsledarna och biträdande förskolechefen inbokad mötestid. 3. Områden som ska kvalitetsredovisas. 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Förutsättningar: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Lpfö-98. Regelbundna träffar med EVT, var fjärde måndag. Se barnet representanter på förskolan. Barnen delas i mindre grupper. Anpassar vår miljö och verksamhet utifrån barnets/barnens behov Språk stöd Många pedagoger har fått viss utbildning i tecken som stöd. 6

7 Arbetet i verksamheten: Pedagogerna tar vid behov upp barnet till diskussion på avdelningens gemensamma planeringstid. Arbetslaget enas om ett gemensamt förhållningssätt. Biträdande förskolechef meddelas om aktuell situation. Ansvarig förskollärare gör en pedagogisk kartläggning. Samtal med berörda föräldrar om vidare stöd för barnet. All personal informeras om gemensamt förhållningssätt. EVT konsulteras vid behov för ytterligare stöd till barn och föräldrar. Resurspedagog sätts in vid behov. Resultat. Barnen får de förutsättningar som de behöver. Arbetet med enskilt barn går tydligt framåt när det har satts in stöd. Genom EVT har pedagogerna handletts vidare, blivit stärkta i arbetet med barnet. Barnet ges verktyg att uttrycka sig och hantera olika situationer. Åtgärder för utveckling: Se barnet representanterna ska ta mer tid innan EVT- mötena för att diskutera igenom olika barn och förbereda sig inför EVT- mötet. Mer utbildning för barn med särskilda behov för pedagogerna. Se barnet representanterna ska hitta forum för att delge övriga på förskolan. Tydligare överlämnande från talpedagog, specialpedagog till berörda pedagoger. 3.2 Förskolans arbete med matematik. Förutsättningar Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt orientera sig i tid och rum. Lpfö-98 Pedagogerna har blivit inspirerade och fått en bra fortbildning av en matematik ansvarig pedagog. En av våra resurser som läser till förskollärare på distans har delgivit oss aktuellt material. Barnen har varit indelade i mindre grupper för att kunna utmanas i olika matematiska situationer. Det finns en matematik hörna bland de äldre barnen. Egen och gemensam planeringstid finns regelbundet som möjliggör utvärdering och planering av matematiken. Arbetet i verksamheten: Sorterings och storleksmaterial Barnen leker med olika former som triangel, kvadrat och cirkel. Vi benämner formerna i många olika sammanhang Barnen benämner former i leken Vi sjunger och rams räknar Barnen bygger med lego efter ritning Vid lek med vatten erbjuds barnen olika mått att mäta med. Matematik hörna med utmanande material Använder begrepp som hel och halv 7

8 Pedagogerna utmanar barnen med olika problemlösningsuppgifter Bygg och konstruktionslekar I Smulbert temat som har genomsyrat hela förskolan har en av grupperna bland de äldre barnen intresserat sig för delfiner. Gruppen har forskat om delfiner, skapat delfiner, lekt delfiner m.m. Vid ett av tillfällena då gruppen är samlad kommer frågan av ett av barnen. Hur länge kan en delfin vara under vattnet? 15 minuter kommer barnen fram till. Ett av barnen börjar då räkna sina fingrar, det blir 10. Då tar han av sig en strumpa och räknar med hjälp av fotens tår till 15. De andra barnen börjar också räkna på sina fingrar till 10. Ett av barnen tar hjälp av kompisens fingrar och konstaterar att det blir också 15. Resultat: Barnen räknar mycket i många olika sammanhang. Matematikmaterialet har blivit lättillgängligt. Intresset för matematikmaterialet har ökat. Pedagogerna har blivit mer medvetna att se och fånga matematiken i den dagliga verksamheten. Barnen ser former på många olika ställen, ute som inne. Åtgärder för utveckling: Att erbjuda de yngsta barnen utmanande material och miljöer. Pedagogerna ska visa att matematiken finns i verksamheten genom att dokumentera. Synliggöra matematiken i x5000 läståget. Utse två matematikansvariga. 8

9 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för det kommande året. Matematiken: Erbjuda de yngsta barnen utmanande material och miljöer. Att pedagogerna ska dokumentera matematiken i verksamheten. Synliggöra matematiken i x5000 läståget. Utse två matematikansvariga. Barn i behov av särskilt stöd: Se barnet representanterna ska ta mer tid innan EVT, för att förbereda sig inför dessa möten. Mer utbildning för barn med särskilda behov, för pedagogerna. Se barnet representanterna ska hitta forum för att delge övriga på förskolan vad som bestämts på EVT- mötet. Tydligare överlämnande från talpedagog och specialpedagog till berörda pedagoger. Pedagogisk dokumentation: Att få alla pedagoger att använda pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att synliggöra barnets lärande och utveckla verksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete: Utarbeta ett pedagogiskt årshjul för förskolan. Strukturera den gemensamma planeringstiden. Likabehandlingsplanen: Fortsätta arbetet med Likabehandlingsplanen, diskutera och förankra den hos samtlig personal på förskolan. 9