Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13

Transkript

1 Kulturförskolan Tolvåker Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13 1

2 Innehåll 1. Grundfakta 2. Underlag och rutiner för framtagandet av kvalitetsrapport 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsrapport och mål för läsåret 2012/ Arbete i verksamheten Utveckling och lärande Normer och värden Barns inflytande Förskola och hem Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Hälsa Övrigt 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen 7. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i förskolan som helhet 8. Åtgärder för förbättring och utveckling 9. Beslut 2

3 1 Grundfakta Under läsår 12/13 har Kulturförskolan haft ca 150 barn under ht 12 samt 162 barn vt 13, fördelade på tio avdelningar. Augusti - november inskolades 24 barn på 1-3 års avdelningar. Förskolan anpassade organisation efter att ca 40 barn började förskoleklass och att de nya barnen började under höstterminens alla månader. Förskolan har fortfarande två resursavdelningar med 24 barn varav ca 10 barn är barn i behov av särskilt stöd. Förskolechef har ytterligare ett ansvarsområde chef för särskilt stöd förskola och har då 20 % ledningsresurs. Tjänster under läsåret Yrke Heltidstjänster Personer Barnskötare 6,75 + 1,5 ( vt 13) 8 ( 10) Barnskötare med vidareutb 5,75 6 Förskollärare 11, Specialpedagog 0,75 1 Elevassistent/resurs 1,875 2 Samordnare/adm 0,25 1 Vaktmästare 0,5 1 Förskolechef 1,0 1 6,01 barn/heltidstjänst ht och 6,13 barn/heltidstjänst vt + resurser för barn i behov av särskilt stöd. Kompetensutveckling PIM - samtliga har slutfört steg 3. Eget lärande som resultat av PIM; bildhantering, skriva månadsbrev och annan info; skicka mejl; använda internet som en del i barns lärande. ipad föreläsning. Två pedagoger från resursavdelningarna. Outlook utbildning och kollegialt lärande av nytt system. Värdegrundsarbetet; öppenhet, engagemang och utveckling. Med Maria och Anna kommunikation. Fackliga utbildningar för Lärarförbundets ombud. Lpfö 98/10 och Skollag. Pedagogisk dokumentation; föreläsningar internt utifrån underökning och Skolverkets uppföljning, utvärdering och utveckling. Extern föreläsning om pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete(5 förskollärare ). Pedagogiska samtal med våra samtalsledare. Litteraturläsning. Skolverkets Uppföljning, utvärdering och utveckling(samtliga). Litteraturläsning. Barns lärande fokus i kvalitetsarbete. Föreläsning Malmö högskola; Förskolans kärnämne av Barbro Bruce och Bim Riddarsporre. ( 16 pedagoger) Två förskollärare deltar i nätverk Naturvetenskap och Teknik. Naturvetenskap och teknik - pedagogiska samtal. Samtliga. Nätverk och föreläsning kring barn i behov av särskilt stöd och TAKK resursavdelningar Föreläsning Positiva pedagoger; bemötande och värdegrund(10 pedagoger). Sagopedagogutbildning. En pedagog har påbörjat utbildning. 3

4 Kulturnätverk (2 pedagoger) och inspiration till alla: tema Det var en gång för länge sedan Litteratur och artiklar. Förskolechef rektorsutbildning; mål och resultatstyrning. Studie och rapport; förskollärares uppfattning av pedagogisk dokumentation och litteraturläsning. Mentorsutbildning; Handledning och bedömning av lärares professionsutveckling (7,5 hp) två förskollärare. 2 Underlag och rutiner för framtagandet av kvalitetsrapport Under verksamhetsåret 2012/2013 har förskolechef och pedagoger gjort systematiska uppföljningar utifrån följande; SkolLag och Lpfö 98/10 Kulturprofil Qualis; frågor och enkäter Pedagogisk dokumentation: Jag kan minsann Uppföljning, utvärdering och utveckling (Planering, diskussion och skriftliga utvärderingar utifrån specifika områden ) Medarbetarsamtal och föräldrasamtal Det systematiska kvalitetsarbetet sker genom tydlig struktur vad gäller organisation, planering och pedagogiska diskussioner i olika forum. Samt genom observation/dokumentation, enskild planering/reflektion, avdelningsplanering, husdelsmöte, helhusmöte, veckomöte och i olika ansvars/samtalsgrupper utifrån ovanstående styrdokument och prioriterade målområde. Stor vikt har lagts vid att få en bred och djup diskussion så att alla pedagoger är delaktiga för att nå en bättre måluppfyllelse. Att pedagogerna äger sitt arbetssätt och förhållningssätt. Detta läsår har fokus varit pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete för att nå högre måluppfyllelse. 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsrapport och mål för läsåret 2012/13 Vi vill fortsätta att utveckla och förbättra vår profil genom att arbeta mer med tematiskt arbetssätt. Resultat. Förskolan har haft gemensamt tema Skog. Detta arbetssätt har medfört gemensamma inköp, regelbundna pedagogiska samtal med utvärdering, utveckling och inspiration. Alla har arbetat men Skogen men på olika vis då barnens behov och inflytande styrt. Vi har gjort gemensam utflykt och besökt olika former av skog. Profilen och läroplanen har genomsyrat det tematiska arbetssättet. Föräldrar har deltagit och getts möjlighet till inflytande i arbetet Analys och utveckling. Utvärdering på barn, grupp och organisationsnivå visar på positiva resultat. Barn kan berätta om olika och nya kunskap inom temat. Vi kan observera, dokumentera och följa barnens språkutveckling. Matematik och naturvetenskap har ingått i tema på olika sätt. Vi har resonerat om pedagogens viktiga roll som vägledare samt att lyssna på barnets tankar som 4

5 vägledare för oss. Utifrån våra diskussioner behöver vi fortsätta utveckla detta område. Teknikämnet har varit svårt att omsätta i praktiken. Ett utvecklingsområde för nästa läsår. Vi funderar även över hur vi ska förbättra samtal om barns lärande med föräldrar inom ämnen språk/kommunikation, matematik och naturvetenskap/teknik(utifrån resultat Qualisekät ht/vt). Vi vill utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Vi vill hitta former/metoder som är enkla, systematiska och hanterbara som ger oss möjlighet att ständigt utveckla vår verksamhet. Resultat Alla har tagit del av litteratur, forskning, föreläsning och pedagogiska samtal om pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Samtliga medarbetare har resonerat med förskolchef om egen utveckling inom området under medarbetarsamtal och lönesättande samtal(uppföljning av medarbetarsamtal). Samtliga har området i sin utvecklingsplan. Alla avdelningar(verksamhetsnivå) har arbetat med pedagogisk dokumentation utifrån barnet(jag kan minsann) samt verksamhetsnivå(profilpärm). Föräldrar har getts möjlighet att delta i utvärdering av Jag kan minsann, föräldrasamtal, profil och tema. På barnets samtal, föräldramöte, föräldraråd samt i Qualisenkät. Förskolechef har arbetat med området i rektorsutbildning och har haft en rektorskollega som gjort studie på förskolan angående förskollärares uppfattning av pedagogisk dokumentation. Genom utbildningen har förskolechef tillfört ny kunskap och forskning i organisationen. Analys och utveckling Utifrån resultat framkommer fyra områden inom pedagogisk dokumentation. 1. Observera barnets lärande och verksamhetens lärande och utveckling genom foto, film, skapande, intervjuer och samtal. 2. Samtal med barnet utifrån observation och dokumentation som är gjord. 3. Pedagogiska samtal om observation/dokumentation. 4. Analys av vårt arbetssätt som ska leda till utveckling av verksamhet/arbetssätt/förhållningssätt som leder till barnets lärande och utveckling. Förankra i forskning och styrdokument( Lpfö 98/10 och Skollag) Förskolan befinner sig i förståelsen, steg 1-2. Några har utvecklat sin förståelse inom samtliga steg. Utifrån utvärdering kommer gemensam mall för uppföljning, utvärdering och utveckling provas under nästa läsår. I undersökningarna blir det tydligt att kunskap och tid att genomföra, är område som behöver belysas och utvecklas. Fortsatt fokus på området kommer att behövas. 5

6 Vi fortsätter att utveckla och öka användandet av digitala verktyg, Dels som ytterligare ett sätt att kommunicera med föräldrar men också som ett pedagogiskt arbetssätt. Resultat Samtliga pedagoger har genomfört PIM steg 1-3. Alla avdelningar hanterar fotohantering, skriva Word-dokument, hantera mejl och använda internet som ett pedagogiskt verktyg. Kommunikation, information och dokumentation från förskolechef finns och det är en förväntan att alla medarbetare utvecklar denna kompetens. Månadsbrev och information/kommunikation till föräldrar pågår. Analys och utveckling Det är en något ojämn användning av digitala verktyg i organisationen. Det beror på individuell utveckling inom området. Baskrav som att kunna använda mejl, skriva i Word, hantera foto samt använda internet som pedagogiskt verktyg har tydliggjorts men behöver utvecklas genom fortsatt användande och mer kompetens inom området. Trådlöst nätverk finns nu, vilket möjliggör ett utvecklingsarbete med ipad s som pedagogiskt verktyg nästa läsår. Mer förståelse och utveckling av ett pedagogiskt medvetet förhållningssätt till nya digitala verktyg behövs. Vi vill fortsätta utveckla vår kommunikation. Att utveckla vår professionella dialog för att använda oliktänkande som en tillgång. Men också utveckla vårt förhållningssätt i kommunikation/samtal med barnet som en viktig grund i barnets lärande. Resultat På verksamhetsnivå används grupperande arbetssätt där pedagogernas ledarskap ser till att barnen så ofta som möjligt är i små grupper. Utifrån utvärderingar av verksamheten visar att de flesta arbetar på detta sätt. På organisationsnivå har vi arbetat med värdegrund och kommunikation genom att ha pedagogiska samtal, andra samtalsgrupper och föreläsning/diskussion med Maria och Anna kring vår kommunikation. Varje avdelning utvärderar och resonerar regelbundet utifrån vår värdegrund. Analys och utveckling Det grupperande arbetssätt ska alltid pågå och behöver därför följas upp regelbundet på avdelningsnivå samt som område på organisationsnivå. Vidare belyser många i sin utvärdering fortsatt arbete med att se olika tankar som en tillgång i våra diskussioner och att vi måste höja taket i våra diskussioner. Förslag om mer och fler pedagogiska samtal föreslås, vilket nästa läsår behöver utvecklas. 6

7 4 Verksamheten Lpfö 98/10 Samtliga avdelningar har gjort en utvärdering utifrån en gemensam struktur och här nedan är en sammanställning av vad som är gemensamt och viktigt för hela förskolan. Detta är också en del i vår profil och varje avdelning har egna utvecklingsområden utifrån barnen i gruppen Lpfö98/10 Resultat Analys/Utveckling Normer och värde Alla arbetar med normer och värde under hela året. I början av hösten hade alla gemensamt tema Vänner som också förankras i det gemensamma tema vi har. Fokus har också varit att arbeta med gruppen och att barnen ska känna tillit och tänka på olika vis. Utifrån trygghet. Närvarande och samtalande vuxna är en metod. Samtal kring olikheter, vad hände nu? och hur vi är mot varandra finns hela tiden. Inskolning utvärderas med analys av hur det gått och samtal med föräldrar Föreläsning och pedagogiska samtal utifrån Hissad och Dissad Utveckling och lärande Alla arbetar med de olika målen i Lpfö. Kommunikation, samtal och språk är grunden för lärandet. Att arbeta i små grupper främjar språkande - alla planerar och arbetar på detta sätt. Naturvetenskap och teknik är ett nytt område och behöver utvecklas och förankras i det tematiska arbetssättet Fortsätta med gemensamt tema i början av terminen. Prata mer om olikheter att Qualis/föräldrar utveckla hur vi förmedlar och synliggör arbetet med likabehandling. Diskussion om vad som är kränkande men framförallt hur vi arbetar förebyggande vårt egna arbetssätt. Fortsätter ht -13 Fortsätta att fördjupa arbetet med läroplanen/profilen Mer medvetenhet om det som händer utifrån målen. Utveckla pedagogens roll och medvetenhet när det gäller samtalets och kommunikationens betydelse för att nå mål och ha hög kvalitet Tydligöra och arbeta med de olika områdena så vi blir bättre på att beskriva lärandet föräldrar(resultat Qualisenkät) för 7

8 Barns inflytande Förskola och hem Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Hälsa Diskuterat och reflekterat över vad barns inflytande är och hur vi får syn på det. Många beskriver det som att lyssna och vara lyhörd för vad barnet uttrycker och kommunicerar. Intervjuer med barnen. Pedagogisk dokumentation skapar möjlighet för mer inflytande. Alla har former för samarbete med vårdnadshavare. Vi har diskuterat vad föräldrainflytande är utifrån att vi hade något lägre resultat på det i Qualisenkäten. Föräldrasamtal utifrån pedagogisk dokumentation. Handlingsplan följs inte. Utmanande inskolning av barn till förskoleklass då vi hade 50 barn som skulle till olika skolor, grupper och olika tider. Alla arbetar med barns rörelse. Finns en stor medvetenhet om barns rörelsebehov varje dag. Och alla har planerad rörelse regelbundet. Uteverksamheten är en del av dagliga rutiner. Samtal om hälsa med barn. 5-årsgymnastik erbjuds en gång i veckan. Utveckla förhållningssätt och hitta fler metoder för barns inflytande. Dela med oss av goda exempel. Barnets delaktighet i den pedagogiska dokumentationen/jag kan minsann. Barnråd. Intervjuer med barnen. Ha med barns tankar då vi följer upp, utvärderar och utvecklar(skriftligt) Diskutera med föräldrar om inflytande. Göra föräldrar mer delaktiga i temaarbetet. Utveckla föräldrars förståelse att ha inflytande i samtal kring det egna barnets lärande och utveckling. Tydliggöra vad de kan ha inflytande i. Uppmuntra Ha gemensamt möte med samtliga skolor för att bestämma dagar och tider. Förskolan vill få information i tid om besök, inskolningar mm. Samarbete med förskoleteam i övergång för barn i behov av särskilt stöd. Utveckla en skriftlig pedagogisk dokumentation som gör övergången bättre. Utvärdera med rektorerna och förbättra. Fortsätta utveckla rörelse och hälsa utifrån vår profil. Medvetenhet hos pedagoger om kostens betydelse och att minska kost som innehåller socker. Tydliggöra kvalitet på maten som serveras på förskolan(utifrån resultat Qualisenkät) 8

9 Miljö Diskussioner om hållbar utveckling i relation till vårt material och vår miljö. Att använda det vi har, vara rädda om våra saker och sopsortera. Naturvetenskap utifrån gemensamt tema. Att vi erbjuder upplevelser och saker att leka med. Delaktighet i sopsortering. Förståelse för vår natur och miljö genom vårt tema skog. Barn i behov av stöd/särskilt stöd De barn som behöver stöd och särskilt stöd får det genom vårt arbetssätt och vårt förhållningssätt. Samarbete med förskolteam och andra viktiga personer. Förskolechefens/förskollärarens/ arbetslagets ansvar Regelbundna barnkonferenser på förskolan förskolechef ansvarar. Dokumentation kring barn i behov stöd/särskilt stöd Pedagogisk kartläggning vid behov. 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen På Kulturförskolan Tolvåker har vi en god pedagogisk verksamhet och når resultat och mål i förhållande till de nationella målen. Vi använder vår profil som ett sätt att fördjupa kvaliteten men också för att erbjuda en verksamhet som stimulerar till lek, glädje och lust och nyfikenhet att lära. En bra och kompetent verksamhet funderar, reflekterar och utvecklar sig ständigt. Den vågar se alla sina fördelar och styrkor men klarar också av att belysa och utveckla det som fungerar mindre bra. Vi vill sträva efter att vara just den pedagogiska verksamheten för att kunna möta barnet och den föränderliga värld som barn lever idag och utmana oss själva i detta. Det är spännande att se vår förskola som en lärande organisation som är i ständig utveckling. Det är viktigt att vi är medvetna om och utvecklar vårt eget förhållningssätt i kommunikation och samtal. Både det professionella samtalet pedagoger emellan men framförallt den värdefulla kommunikationen och samtalet med barnet, som är det arbetssätt som ger god kvalitet och som gör att vi når målen utifrån läroplanen. Vad är kvalitet? Definieras i Utbildningsdepartementets skrift Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan (2010) Kvalitet i förskolan är att verksamheten bedrivs utifrån läroplanen och att man strävar efter verksamhetsutveckling. Det som anses vara den mest avgörande faktorn för en förskolas kvalitet är relationen mellan vuxna och barn och mellan barn och barn. Samspel, kommunikation och delaktigheten hos barn och vuxna är avgörande för kvalitet. Det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt för att vi ska uppfylla målen och den pedagogiska dokumentationen är en arbetssätt och viktig grund för att vi ska lyckas med detta. 9

10 Förskolechef, förskollärare och arbetslag ska tillsammans förstå, följa upp, analysera och utveckla för att högre måluppfyllelse nås. 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen Under avsnitt normer och värde har vi beskrivit vårt arbete utifrån likabehandlingsplanen. Hösten 2012 hade samtliga pedagoger läst likabehandlingsplanen och intygat att de gjort det. Vi började terminen med gemensamt tema vänner där alla arbetade mer intensivt med trygghet och tillit, trygghet i gruppen och med hjälp av kaninmaterialet. Alla avdelningar hade samtal med barnen om det fanns något som de tyckte var läskigt på förskolan. Bilder tagna på olika ställe på förskolan användes som samtalsstöd. Varje avdelning gjorde sin egen kartläggning som stöd för sitt arbete med att skapa en trygg miljö för barnen. Resultaten av kartläggningar och samtal togs med då vi reviderade likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling i förskolan. Det förebyggande arbetet är viktigt. Verksamheten kartlägger och utreder då upplevda kränkningar sker och handlingsplan upprättas. Inga anmälda kränkningar detta läsår. 7 Analys och bedömning av måluppfyllelsen i förskolan som helhet Förskolan har som helhet god måluppfyllelse utifrån de Qualisenkäter som gjordes ht 12 samt vt 13 och våra egna utvärderingar utifrån styrdokument Lpfö 98/10 samt Skollag. Det systematiska kvalitetsarbetet och pedagogisk dokumentation tydliggör mål, resultat samt utvecklingsområden. På Tolvåker arbetar engagerade pedagoger (92.2 % enligt föräldrar) som trivs och känner glädje på sitt arbete. Vi har en stabil värdegrund och fokus på att göra vårt bästa i samarbetet. Vi har nöjda föräldrar (91,3% enligt Qualisenkät) där de flesta kan rekommendera förskolan till andra föräldrar (88,8 % enligt Qualisenkät) 98,3 % av de föräldrar som svarar upplever att deras barn trivs på förskolan. Ett minskat antal barn i Löddeköpinge gör att den inre organisationen påverkas och att förändringar av personal sker. Föräldrar belyser det i Qualisenkäten. Arbetsrätt påverkar möjlighet att organisera. Då blir det förändringar av personal och det finns då ingen möjlighet för föräldrar till inflytande. Förskolan, förskolechef och medarbetare arbetar aktivt tillsammans med att hitta så bra organisation som möjligt, där barns trygghet och anknytning alltid är en viktig utgångspunkt. 10

11 8 Åtgärder för förbättring och utveckling Vi vill fortsätta att utveckla och förbättra tematiskt arbetssätt där profil men framförallt barns lärande, utifrån mål i läroplanen blir tydligt. Vi vill fortsätta utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet/pedagogisk dokumentation. Vi vill hitta former/metoder som är enkla, systematiska och hanterbara som ger oss möjlighet att ständigt utveckla vår verksamhet. Vi fortsätter att utveckla och öka användandet av digitala verktyg, dels som ett sätt att kommunicera men framförallt som ett verktyg i barns lärande. Vi vill utveckla vår kommunikation som en del i en lärande organisation men också som en viktig del i vår gemensamma värdegrund. Beslut Camilla Micha 11

12 12