Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

Transkript

1 Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare Varav förskollärare Centrala Mariefred samt närområden såsom Kalkudden, Läggesta, Hedlandet och områden mot Stallarholmen och Åker. Marielund 6 avd, Hammaren 3 avd och Björnmossan 2 avd. Ht st Vt st Ht st varav 1 långtidssjukriven + 2 tjänstlediga för studier+3 föräldraledighet 25%. Vt st varav 1 långtidssjukriven + 2 tjänstlediga för studier+5 föräldraledighet 25%. 50% Specialpedagog 100% Förskolechef 15% Adm assistent 16 st-19 st 19 st Utvärdering av förutsättningar?

2 Grundverksamhet Andel barn som känner sig trygga i förskolan ökar. BUN 6.1 Andel barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. BUN 5.1 Att varje pedagog är förtrogen med och är delaktig i utvecklandet av arbetssättet utifrån Årsplanen Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan. Fokusera på Årsplanens etapper och dess innehåll under våra gemensamma diskussioner på Fokusgrupp, APT och övriga träffar. Varje förskola har sin Årsplan synlig för alla pedagoger. Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra arbetet i förskolan. BUN 2.1 Att varje pedagog är förtrogen med grundverksamheten; förskolans umgänge, rutiner och lek- och lärandemiljö. På denna vilar vardagen och resten av verksamheten. Där sker det huvudsakliga vardagslärandet. Diskutera grundverksamhetens innehåll; förskolans umgänge, rutiner och lek- och lärandemiljö tillsammans i arbetslag/ förskolan, då den utgör basen för förskolans välmående. Introduktionen av denna stödjer varje barn i den process det innebär att bli en del av en grupp. Använda planeringsverktyget på grundverksamhetens innehåll. Nyfikna pedagoger med hög kompetens som förenar pedagogik och omsorg i grundverksamheten. Arbeta med didaktiska frågor: Vad, hur, varför och för vem? Att språkplanen är känd för alla Utbilda språkpiloter som arbetar med de yngsta barnen. Lisa utbildar 8 pedagoger vid 3 tillfällen under ht-13. Återkoppling till övriga kollegor på APT.

3 Inskolning Andel barn som känner sig trygga i förskolan ökar. BUN 6.1 God anknytning mellan pedagog-barn Goda relationer mellan pedagog-förälder Gemensam inskolningsmodell för förskolorna i Mariefred Att vi använder samma begrepp och vet vad vi gemensamt menar. Diskussion i Fokusgrupp kring hur pedagogerna agerar i nuvarande inskolningsmodell. Titta på en föreläsning från UR kring anknytningsteorin. Synliggöra planering och utvärdering av inskolning i denna mall. Gå igenom allas utvärderingar av Inskolnings-etappen i Årsplanen i Fokusgruppen. Vilka förbättringsområden kan vi då se? Specialpedagog är involverad med sitt perspektiv. Uppföljning med all personal på förskolorna under APT vt-14. Att de barn som är på förskolan är friska, för att minska smittspridning bland barn och pedagoger. Dela ut häftet Smittsamma sjukdomar i förskolan i samband med inskolning eller vid terminsstart på varje förskola. Delge föräldrarna tankarna i ICDP Föreläsning Resurscentrum vt-14?

4 Utvecklingssamtal 1 Mål Andel barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. BUN 5.1 Ge barn och föräldrar möjlighet till inflytande och delaktighet i den pedagogiska verksamheten. Erbjuda samtal varje termin. Insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt och i samverkan med berörda aktörer. BUN 4.1 Att den pedagogiska planeringen, inom området Tema, som arbetslaget skräddarsyr efter de aktuella utvecklingssamtalen, ses som ett komplement till och fördjupning av grundverksamheten. Med hjälp av Årsplanen får vi alla moment/delar under året i rätt ordning. Det är nödvändigt om vi ska arbeta utifrån läroplanens mål och intentioner kring barns och föräldrars delaktighet och inflytande. Grundverksamheten är i fokus den första tiden och sen ligger lek- och lärandeobservationer och samtal med barn och föräldrar till grund för det vidare arbetet. Jämn kvalité på utvecklingssamtalen. Förskolan ska ha ett gemensamt upplägg/struktur för samtalen och dessa genomförs under samma tidsperiod enligt Årsplanen, vilket främjar gemensamma reflektioner, synpunkter och frågor som bidrar till utveckling.

5 Tema Antal förskolor som aktivt arbetar med hållbar utveckling ökar. BUN 3.1 Andel barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. BUN 5.1 Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra arbetet i förskolan. BUN 2.1 Ge barn möjlighet till fördjupning utifrån deras egna intressen. Temat är en fördjupning av grundverksamheten och ska utgå från barns intressen och behov. Grund- Tema verksamhet Fördjupning Involvera barns intressen i ett större sammanhang genom tematiskt arbetssätt eller i projekt under kortare eller längre tidsperioder. Hammaren: Påbörjar sin handlingsplan i Grön Flagg ht-13. Kristallen ingår i projektet: Skriva sig till läsning. Inriktningen är Det självständiga och kompetenta barnet. Björnmossan: Certifierad Grön Flagg: Deras tre utvecklingsområden är: 1. Vi vill uppmuntra till lugn och ro i vardagen. 2. Vi vill främja barnens hälsa och välbefinnanden genom att vara ute mycket. 3. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla alla sina 5 sinnen (Tema Livsstil och hälsa) Sagotema är Pippi Långstrump Inriktningen är Natur och lek.

6 Marielund Certifierad Grön Flagg: Deras tre utvecklingsområden är: 1. Rörelseglädje 2. Matglädje 3. Spara och Slösa Sagotemat är detta läsår Spöket Laban. Triangeln ingår i projektet: Dansmatte Inriktningen är Matematik. Traditioner Andel barn som känner sig trygga i förskolan ökar. BUN 6.1 Reflektera på förskolan vilka traditioner man arbetar med tillsammans med barnen och varför. Lägg in i Årsplanen och använd planeringsverktyget på de traditioner förskolan valt att arbeta med. Andel barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. BUN 5.1

7 Utvecklingssamtal 2 Andel barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. BUN 5.1 Andel barn som känner sig trygga i förskolan ökar. BUN 6.1 Att ge föräldrarna en återkoppling och uppföljning på Utvecklingssamtal nr.1. Vad har hänt sen sist? Delge föräldrarna vilka förutsättningar förskolan har gett barnet för att utveckla sina förmågor. Erbjuda samtal varje termin. Konkretisera med hjälp av olika typer av dokumentation; anteckningar/bild/foto/film. Insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt och i samverkan med berörda aktörer. BUN 4.1 Jämn kvalité på utvecklingssamtalen. Involvera barnet inför, under och efter samtalet. Förskolan ska ha ett gemensamt upplägg/struktur för samtalen och dessa genomförs under samma tidsperiod enligt Årsplanen, vilket främjar gemensamma reflektioner, synpunkter och frågor som bidrar till utveckling. Avslutning/överinskolning Andel barn som känner sig trygga i förskolan ökar. BUN 6.1 Tydliga början och slut av olika etapper i Årsplanen. Tydliga övergångar mellan avdelningar samt mellan förskola och förskoleklass. Använda Årsplanen för att synliggöra de olika etapperna. Ha en rutin på förskolan för överinskolning. Ha en rutin mot grundskolorna inför övergång till förskoleklass.

8 Uppföljning, utvärdering och utveckling All personal är engagerad i att måluppfyllelsen skall förbättras. BUN 8.1 Systematik i det årliga övergripande dokumentationsarbetet i förhållande till våra styrdokument. Använda denna nya mall som bygger på Årsplanens etapper/innehåll. Varje etapp har mål från Lpfö98 samt delmål(vad vi vill uppnå). När vi då utvärderar etapperna skapas en direkt länk mellan pedagogernas genomförande och vårt uppdrag enligt Lpfö98. Utvärdera de olika etapperna medan de fortfarande är aktuella. Årsplan för det systematiska kvalitetsarbetet ska skrivas, så det blir tydligt när vi ska göra vad. (Bilaga 1) Gemensam reflektion av praktiken utifrån didaktiska frågor. Träna på att reflektera över sin praktik i bl.a. medarbetarsamtal och att använda planeringsverktyget. Att användandet av PLANERINGSVERKTYGET ökar. Påminna varandra i olika sammanhang om att använda den. (Bilaga 2)

9 Andel barn som tycker att förskolan är rolig och utvecklande ökar. BUN 5.1 Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra arbetet i förskolan. BUN 2.1 Använda dokumentation som grund för nästa steg, planering av verksamheten/aktiviteter/fördjupningar, dvs mot pedagogisk dokumentation. Detta arbetssätt bygger på andra teoretiska utgångspunkter än tidigare när det gäller kunskapssyn och sättet att lära. En pedagog från varje förskola samt förskolechef och specialpedagog ingår i ett nätverk kring pedagogisk dokumentation, för fördjupning och spridning bland övriga pedagoger. Vi behöver få igång den diskussionen i arbetslagen ute på förskolorna. Använda IKT i förskolan som hjälpmedel i form av ipad och datorer. I Lpfö98 riktar sig målen till verksamheten och en förväntad utveckling av denna. Vi ska sätta barns utveckling och lärande i relation till det som verksamheten erbjuder, d.v.s. ett relationellt perspektiv. Flytta fokus från det enskilda barnet till den egna verksamheten genom; pedagogiska kartläggningar, handledning, specialpedagogiska insatser och kompetensutveckling. Att utvärdera kontinuerligt och att det man utvärderar ska skapa mervärde till det pedagogiska arbetet. Detta gäller både på kort och lång sikt, alltså pedagogisk dokumentation för pedagogerna samt det årliga systematiska kvalitetsarbetet. Med planeringsverktyget, pedagogisk dokumentation och det årliga systematiska kvalitetsarbetet skapar vi bra möjlighet för ett kvalitativt dokumentationsarbete. Det blir mer naturligt att ha gemensamma hållpunkter då varje förskola utvärderar etappen i Årsplanen. Vid läsårets slut sammanställer varje förskola sina utvärderingar och utvärderar hur de har utvärderat på de olika nivåerna. Både när det gäller arbetssättet med pedagogisk dokumentation samt utvärderingarna av de olika etapperna.

10 Likabehandlingsarbete Andel barn som känner sig trygga i förskolan ökar. BUN 6.1 Systematik i likabehandlingsarbetet. Lägga in arbetet i vår Årsplan. Specialpedagog involverad i arbetsgruppen. Implementera och arbeta med den nya mallen. Ha ansvariga pedagoger samt arbetsgrupp som stöd. Delge den nya mallen i arbetsgrupp samt på APT i september. Barn med annat modersmål än svenska Insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt och i samverkan med berörda aktörer. BUN 4.1 Att språkplan med tillhörande modersmålsplan är väl känd för alla pedagoger. Planen sitter i SAMpärm. Utbilda språkpiloter, se ovan. Där kommer modersmål in som en del i innehållet. Inventera språkkunskaper hos pedagoger och låna av En förskolechef sammanställer lista. Kontakta berörda varandra vid t.ex. inskolningar eller samtal. om det blir aktuellt.

11 Samarbete med Resurscentrum Insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt och i samverkan med berörda aktörer. BUN 4.1 Att använda de resurser vi har runt barnet på bästa sätt. Rutin finns för specialpedagogiskt arbete ute i förskolan. Vid behov skickas uppdrag till Resurscentrum. Efterfråga ICDP utbildning för pedagoger. Efterfråga ICDP utbildning för föräldrar. Framtida behov Sjuktalen minskar. BuN 10.2 Ökad frisknärvaro Friska barn på förskolorna, minska smittrisken Minska arbetsbelastningen genom arbetssättet med Årsplanen Minska öppettiderna för att få en högre personaltäthet under dagen Fokusera på friskfaktorer Friskvård på arbetstid, kräver mer resurser Hälsocoacher utanför ordinarie arbetsuppgifter, kräver mer resurser Utökad företagshälsovård, kräver mer resurser Bättre möjligheter att följa upp sjukskrivningar, kräver mer resurser

12 All personal är engagerad i att måluppfyllelsen skall förbättras. BUN 8.1 Engagerade pedagoger som bidrar till att utveckla och förbättra måluppfyllelsen. Prioritera arbetet med Årsplanen Sänka nyckeltalet barn/vuxen, kräver mer resurser Fortsatt satsning på ICDP, IKT, språk och ped dok. Behålla andelen utbildade förskollärare, kräver mer resurser All personal skall ha rätt utbildning och kunskap för uppdraget. BuN 9.1 Elevpengssystem som har en inbyggd modell för att hantera ett varierat barnantal i förhållande till personalkostnader. Nuvarande system leder till kortsiktiga lösningar, svårigheter att använda pengarna på ett hållbart sätt, tidsbegränsade anställningar och personalbyten för pedagoger och barn. Lyfta frågan uppåt i organisationen. Insatser för barn och unga görs så tidigt som möjligt Att pengar beviljas till de barn som är i behov av särskilt Utveckla rutinen för att söka Tilläggsbelopp. och i samverkan med berörda aktörer. BUN 4.1 stöd, oavsett hur många barn som söker.