Kvalitetsredovisning 2010/2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Majgårdens förskola Lenah Öhlander Biträdande förskolechef 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Majgården 6 System för kvalitetsarbete 6 Bikupan Barn i behov av särskilt stöd 7 Arbete med matematik 7 Förbättringsåtgärder 7 Kometen Barn i behov av särskilt stöd. 8 Arbete med matematik 8 Förbättringsåtgärder 8 Holken och Lyan Barn i behov av särskilt stöd 9 Arbete med matematik 9 Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för det kommande året. 10 2

3 Inledning Gävle Sedan januari 2011 består Sätra förskoleenhet av 9 förskolor och ett ledningsteam med Förskolechef och 3 Biträdande Förskolechefer. Målet för vårt arbete i ledningsteamet är att skapa en likvärdig förskola Två av våra förskolor är nystartade sedan januari 2011: Smultronstället och Gunghästens förskola. På dessa förskolor har våren ägnats åt inskolning av nya barn och familjer, samt rekrytering av nya medarbetare som anslutits till verksamheten allteftersom barnantalet ökat. För alla förskolor i Sätra fortsätter det arbete, som startade hösten 2009, X-5000 läståget, med bilderboken som grund för genomförandet av läroplanen, De 17 pedagoger ( piloter) som är drivande på respektive förskola, har under verksamhetsåret haft 4 utbildningsdagar tillsammans. Alla förskolor i enheten har arbetat med samma bilderbok under året. Pedagogerna har, utifrån barnens intresse, arbetat med olika moment i den reviderade läroplanen. Mål för utvecklingsarbetet och förväntade effekter har varit/ ska vara att: - stärka alla barns språk- och läsutveckling från första börja i förskolan - stärka och tydliggöra förskolans arbete med att väcka barnens intresse för böcker och läsa/skriva (- vilket är helt i linje med den satsning på förskolan som regeringen aviserat för ) - förskollärarna får en ökad kompetens i barnlitteraturen så att de tillsammans med barnen regelbundet kan föra fördjupade reflekterande samtal om det de läser - alla barn fortsättningsvis får tillgång till minst en person per förskola som har kompetensen att vägleda dem i valet av barnböcker utifrån deras intressen och läsutvecklingsnivå. - visa att samverkan och ett genomtänkt samarbete mellan förskola- skola-bibliotek kan lyfta barnens läsintresse och läsutveckling och därmed ge dem en bättre grund att stå på i livet. - se barnlitteraturen som inspirationskälla för barnens utveckling i språk och matematik; i förlängningen ge ökad måluppfyllelse. - stärka samarbetet förskolor bibliotek Exempel på temaarbetet med bilderboken Vem hittar Smulbert från en av förskolorna i Sätra förskoleenhet: X Smulbert i läroplansarbetet Förutsättningar: Två pedagoger har deltagit i utvecklingsarbetet X5000. Inför läsåret 2010/2011 fick samtliga förskolor i Sätra läsa ett antal bilderböcker och därefter rösta på vilken bok man ville använda som grund för arbetet med barnen på förskolan. Det blev Vi hittar Smulbert som valdes. Vi förberedde arbetet genom att pedagogerna målade miljöer ur boken på några av förskolans väggar. Barnen delades in i fyra grupper efter mognad och språkförståelse. Varje grupp har haft en inne- och en utedag per vecka då man kunnat arbeta koncentrerat och fördjupa sig i olika uppgifter med Smulbertboken som grund. Övrig tid har Smulbert ofta funnits med i barnens olika lekar och aktiviteter. 3

4 Arbetet: Arbetet startade på samma sätt i de olika grupperna, genom att boken lästes och presenterades för barnen. Därefter skedde allt arbete utifrån barnens idéer. Den ena idén gav den andra: *Bilutflykten i boken ledde till samtal om olika transportmedel *vilket ledde till prat om resor *vilket ledde till prat om barnens hemländer *vilket ledde till att Smulbert skaffade pass och reste runt i världen, bl.a till El Salvador *vilket ledde till samtal om vulkaner *vilket ledde till naturvetenskapliga experiment *vilket ledde till diskussion om naturen *vilket ledde till tillverkning av djur i olika material *vilket ledde till fjärilsuppfödning Arbetet har lett oss in på många olika områden där nya ord och begrepp har berikat och utvecklat barnens svenska språk. I språkarbetet har ramsor, sång och musik varit ofta förekommande. Barnen har bl.a diktat sånger om olika händelser i boken. Resultat: Vi ser ett ökat bokintresse där samtal om bilder och innehåll har blivit en naturlig del vid lästillfällena. Barnen hittar på egna sagor som de berättar för varandra och gärna spelar upp som teater. Vi ser en ökad självkänsla hos många barn där glädjen att berätta för andra är påtaglig. Vi ser också att barnen känner stolthet över sitt ursprung. Att leta fakta i böcker och på internet har blivit ett naturligt inslag i barnens lärande. Att möta barnens intressen och frågor och kombinera det med våra intentioner utifrån läroplanen har varit ett arbetssätt som känts meningsskapande för både barn och pedagoger. Vi har i utvecklingsarbetet sett en stor språk- och matematikutveckling hos våra barn, samt ett ökat intresse för litteraturläsning. Genom det här utvecklade tematiska arbetssättet med sagan som grund, arbetar vi med den nya reviderade läroplanen för förskolan på ett professionellt sätt, och i förlängningen är vår avsikt att det också ger barnen förutsättningar att nå en ökad måluppfyllelse i grundskolan. En fortsatt glädje och entusiasm hos alla pedagoger ser vi som en stor vinst och en fördjupad kunskap i att använda barnlitteraturen i det dagliga arbetet, kommer med all säkerhet att öka arbetsglädjen hos både barn och vuxna. Under våren 2011 har Sätra förskoleenhet haft tillgång till 2 uppdragspedagoger som handlett och stöttat oss i vårt arbete. Uppdragspedagogernas huvuduppgift har varit att inplementera den reviderade läroplanen, med fokus på naturvetenskap och teknik och med pedagogisk dokumentation som verktyg. De har regelbundet träffat Sätras Utvecklingsledare för att ge dem utveckling och metoder att arbeta vidare med på den egna förskolan. Alla pedagoger har fått stöd och diskussionstid i det egna arbetslaget, för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Nya nätverk har bildats, som för Sätras pedagoger närmare varandra, och gör det enklare att arbeta med målet en likvärdig förskola : PULS = Pedagogiska Utvecklingsledare i Sätra, träffas regelbundet för att tillsammans driva utvecklingen i förskolorna framåt. Likabehandlingsgruppen: träffas för att diskutera pedagogers förhållningssätt och respekt till barn, föräldrar och medarbetare, samt skriver varje förskolas egen Likabehandlingsplan. 4

5 X5000- representanterna: (piloter) träffas på Biblioteket för utbildningsdagar inom Barnlitteraturen och för att lära av varandra. En gemensam Samverkan sker i området, då fackrepresentanter från alla Sätras förskolor deltar. Särskilda Arbetsplatsträffar för Kök och Städ personal har anordnats, för att lära och ta del av varandras arbete. Likheter och olikheter i arbetssätt och ekonomi diskuteras på dessa träffar. Trygghetsarbetet i enheten fortsätter. Rutiner kring trygghet och säkerhet diskuteras för att förbättras och för att få en likvärdig förskola. Sätra Förskoleenhet fortsätter att utvecklas! Ulla Alpe Förskolechef Lenah Öhlander, Eva Lundahl, Eva Levin Biträdande Förskolechefer. 5

6 Majgården På Majgården har vi 4 avdelningar varav 2 är resursavdelningar den ena är Bikupan för multihandikappade barn och den andra Kometen för barn med autism och asperger syndrom. På de andra två avdelningarna har vi åldersblandade grupper, där barnen är 1-5 år. System för kvalitetsarbete Vi har använt oss av utvärderingsmaterialet BRUK under hösten-10. En del avdelningar använder årshjulet. Vi dokumenterar i våra åldersindelade projektgrupper. From våren-11 har vi två pedagogiska utvecklingsledare på förskolan de har två timmar/vecka avsatt till uppdraget. Tillsammans med uppdragspedagogen på området och bitr förskolechefen har de arbetat med att implementera den reviderade läroplanen för förskolan. Vi har APT en gång/månad. VP verksamhetsplanering varje måndag 2 timmar vid varje tillfälle (detta gäller för de åldersblandade avdelningarna). PULS = pedagogiska utvecklingsledare på Sätra, vilka träffas en gång/ månad och även heldagar vid ett par tillfällen under våren. 6

7 Bikupan Barn i behov av särskilt stöd Vi är en behovsanpassad avdelning, vi behöver kontinuerlig fortbildning som är anpassad utifrån våra barns funktionsnedsättning, tyvärr finns den ofta på annan ort vilket medför dyra kostnader. Då vi kontinuerligt använder många tekniska hjälpmedel i vårt pedagogiska arbete är det av stor vikt att vi följer den tekniska utvecklingen gällande bl.a datahjälpmedel, kamera och film. Vi har hög personaltäthet pga att barnen på avdelningen behöver hjälp med allt i sin vardag. Våra personella resurser använder vi till att vi har huvudansvar för varsitt barn, vilket innebär att vi är en länk till olika kontakter runt barnen, t.ex personal från Barn & Ungdoms habiliteringen. Vår planeringstid är mycket viktig, då vi förbereder, utvärderar, utvecklar och dokumenterar barnens individuella kommunikation, t.ex genom bilder från olika bildprogram, tekniska hjälpmedel, litteratur mm, detta innebär att varje barns lärande följs upp och analyseras. Vårt pedagogiska material som är anpassat och noga utvalt utifrån varje barns behov och utvecklingsnivå beställer vi från speciella firmor. Vi använder oss själva som redskap för att väcka barnens nyfikenhet lust och motivation till lek och lärande. Vi kommunicerar med TAKK. Arbete med matematik Vi ger barnen möjlighet att kunna utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang genom att räkna: vi räknar ofta för att förbereda och skapa förväntan i vissa situationer. Lokalisera ett barn som nyss lärt sig gå håller på att orientera sig i relation till omgivningen både inom och utomhus i planerad miljö och natur. Barn med synnedsättningar får möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning i lilla rummet enligt Lillie Nilssons metod. Barnen kan även med sina gå hjälpmedel orientera och lokalisera sig både ute och inne, Genom bad, massage och samling utvecklar barnen sin kroppsuppfattning. Vi konstruerar genom att bygga med klossar. Vi använder oss mycket av rörelselekar, där utvecklas barnens rums och tidsuppfattning, läge, avstånd, riktning och hastighet. Vi har en ägg klocka för att tydliggöra början och slut på en aktivitet. Förbättringsåtgärder: Fortsätta utvecklingsarbetet inom området kommunikation/alternativ kommunikation. Utbildningsinsats till en pedagog på avdelningen inom dövblindhet och kommunikation. Fortsätta det pågående samarbetet med BUH gällande IBT (individ beteende terapi). 7

8 Kometen Avdelningen riktar sig till barn i förskolan och även förskoleklass med Asperger syndrom, högfungerande autism och autismliknande tillstånd med kommunikationshandikapp. Barn i behov av särskilt stöd Vi arbetar TEACCH inspirerat vilket handlar om en tydliggörande pedagogik. Genom tydliga visuella avgränsningar och med tecken till stöd ger vi en bild av vad som förväntas i olika situationer. Miljön och den meningsförstärkande pedagogiken är anpassad efter barnens förmåga att förstå och tolka information. Vi arbetar individuellt med varje barn utifrån deras förmågor och på väg färdigheter. Arbete med matematik Vi använder alla vardagliga situationer till att utveckla barnens matematiska begrepp. Vi har schemalagda arbetsstunder där vi arbetar en mot en som vi sedan för över till barnens egna arbetsstunder. Förbättringsåtgärder: Vi ska öka samarbetet ytterligare i huset mellan avdelningarna NTA 2 pedagoger på förskolan ska få fortbildning i detta X-5000 tåget ökad delaktighet från vår verksamhet 8

9 Holken och Lyan Barn i behov av särskilt stöd Förutsättning: På den ena avdelningen har vi under en del av året haft extra resurs i gruppen. På den andra avdelningen har ett barn haft personlig assistent. Arbetet: Eftersom vi fått resurs stöd så har vi fokuserat mer på några barn som behövt särskilt stöd. Detta arbete har vi lagt upp tillsammans med specialpedagoger från elevvårdsteamet. Vi har haft medel för minskad barngrupp vilket gjorde att vi anställt en pedagog på ½ tid till ett barn, under våren. Vi har arbetat med schema för enskilt barn och även till viss del för övriga gruppen, detta för att barnen ska få en överblick över dagen vilket ger ökad delaktighet och trygghet i gruppen. Vi har skapat enskilda arbetsstunder för de barn som behöver det. Med ökad personaltäthet har det möjliggjort för alla barn att kunna delta i de flesta aktiviteter. Vi har även gett barnen valmöjligheter att när ngn känner sig trött eller omotiverad, så kan den göra något annat. Resultat: Ökat inflytande och delaktighet för barnen. Mindre konflikter i gruppen. Förbättringsåtgärder: Ökad tid för reflektion och dokumentation. Att båda avdelningarna använder schemabilder för att tydliggöra och skapa en överblick över dagen. Att alla tar ansvar allas barn Mindre barngrupper Arbete med matematik: Förutsättning: Ökad medvetenhet och fokus på matematik hos pedagogerna och matematiken som finns runt omkring i vardagen. Arbete: Vi har genom olika experiment gjort barnen bekanta med begrepp som: lätt-tung kort-lång, stapeldiagram där vi delat in barnen efter ålder. Vid dukning, klockan och siffror. I skogen räknat kottar och pinnar tittat på antal och storlek. Bygg och konstruktion. Resultat: Intresset för klockan och tiden har väckts. I rörelseleken har barnen utvecklat tid och rumsförmågan. Vid delning av frukt begreppet ½ och ¼ delar och övrig begrepps förståelse. Förbättringsåtgärder: Fortsätta på samma sätt och utmana vidare och dokumentera för att synliggöra barns lärande. 9

10 Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling det kommande året: Fortsätta utvecklingsarbetet inom kommunikation/alternativ kommunikation Öka samarbetet mellan avdelningarna Utveckla vidare NTA X-5000 läståget Ökad tid för reflektion och kommunikation Pedagogiskt årshjul Ett fungerande arbetsrum Fokus på miljön 10