Kvalitetsredovisning 2010/2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängsulls förskola Eva Levin Biträdande förskolechef 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 2. System för kvalitetsarbetet Områden som ska kvalitetsredovisas. 3.1 Barn i behov av särskilt stöd Förskolans arbete med matematik Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för det kommande året. 9 2

3 Inledning Gävle Sedan januari 2011 består Sätra förskoleenhet av 9 förskolor och ett ledningsteam med Förskolechef och 3 Biträdande Förskolechefer. Målet för vårt arbete i ledningsteamet är att skapa en likvärdig förskola Två av våra förskolor är nystartade sedan januari 2011: Smultronstället och Gunghästens förskola. På dessa förskolor har våren ägnats åt inskolning av nya barn och familjer, samt rekrytering av nya medarbetare som anslutits till verksamheten allteftersom barnantalet ökat. För alla förskolor i Sätra fortsätter det arbete, som startade hösten 2009, X-5000 läståget, med bilderboken som grund för genomförandet av läroplanen, De 17 pedagoger ( piloter) som är drivande på respektive förskola, har under verksamhetsåret haft 4 utbildningsdagar tillsammans. Alla förskolor i enheten har arbetat med samma bilderbok under året. Pedagogerna har, utifrån barnens intresse, arbetat med olika moment i den reviderade läroplanen. Mål för utvecklingsarbetet och förväntade effekter har varit/ ska vara att: - stärka alla barns språk- och läsutveckling från första börja i förskolan - stärka och tydliggöra förskolans arbete med att väcka barnens intresse för böcker och läsa/skriva (- vilket är helt i linje med den satsning på förskolan som regeringen aviserat för ) - förskollärarna får en ökad kompetens i barnlitteraturen så att de tillsammans med barnen regelbundet kan föra fördjupade reflekterande samtal om det de läser - alla barn fortsättningsvis får tillgång till minst en person per förskola som har kompetensen att vägleda dem i valet av barnböcker utifrån deras intressen och läsutvecklingsnivå. - visa att samverkan och ett genomtänkt samarbete mellan förskola- skola-bibliotek kan lyfta barnens läsintresse och läsutveckling och därmed ge dem en bättre grund att stå på i livet. - se barnlitteraturen som inspirationskälla för barnens utveckling i språk och matematik; i förlängningen ge ökad måluppfyllelse. - stärka samarbetet förskolor bibliotek Exempel på temaarbetet med bilderboken Vem hittar Smulbert från en av förskolorna i Sätra förskoleenhet: X Smulbert i läroplansarbetet Förutsättningar: Två pedagoger har deltagit i utvecklingsarbetet X5000. Inför läsåret 2010/2011 fick samtliga förskolor i Sätra läsa ett antal bilderböcker och därefter rösta på vilken bok man ville använda som grund för arbetet med barnen på förskolan. Det blev Vi hittar Smulbert som valdes. Vi förberedde arbetet genom att pedagogerna målade miljöer ur boken på några av förskolans väggar. Barnen delades in i fyra grupper efter mognad och språkförståelse. Varje grupp har haft en inne- och en utedag per vecka då man kunnat arbeta koncentrerat och fördjupa sig i olika uppgifter med Smulbertboken som grund. Övrig tid har Smulbert ofta funnits med i barnens olika lekar och aktiviteter. 3

4 Arbetet: Arbetet startade på samma sätt i de olika grupperna, genom att boken lästes och presenterades för barnen. Därefter skedde allt arbete utifrån barnens idéer. Den ena idén gav den andra: *Bilutflykten i boken ledde till samtal om olika transportmedel *vilket ledde till prat om resor *vilket ledde till prat om barnens hemländer *vilket ledde till att Smulbert skaffade pass och reste runt i världen, bl.a till El Salvador *vilket ledde till samtal om vulkaner *vilket ledde till naturvetenskapliga experiment *vilket ledde till diskussion om naturen *vilket ledde till tillverkning av djur i olika material *vilket ledde till fjärilsuppfödning Arbetet har lett oss in på många olika områden där nya ord och begrepp har berikat och utvecklat barnens svenska språk. I språkarbetet har ramsor, sång och musik varit ofta förekommande. Barnen har bl.a diktat sånger om olika händelser i boken. Resultat: Vi ser ett ökat bokintresse där samtal om bilder och innehåll har blivit en naturlig del vid lästillfällena. Barnen hittar på egna sagor som de berättar för varandra och gärna spelar upp som teater. Vi ser en ökad självkänsla hos många barn där glädjen att berätta för andra är påtaglig. Vi ser också att barnen känner stolthet över sitt ursprung. Att leta fakta i böcker och på internet har blivit ett naturligt inslag i barnens lärande. Att möta barnens intressen och frågor och kombinera det med våra intentioner utifrån läroplanen har varit ett arbetssätt som känts meningsskapande för både barn och pedagoger. Vi har i utvecklingsarbetet sett en stor språk- och matematikutveckling hos våra barn, samt ett ökat intresse för litteraturläsning. Genom det här utvecklade tematiska arbetssättet med sagan som grund, arbetar vi med den nya reviderade läroplanen för förskolan på ett professionellt sätt, och i förlängningen är vår avsikt att det också ger barnen förutsättningar att nå en ökad måluppfyllelse i grundskolan. En fortsatt glädje och entusiasm hos alla pedagoger ser vi som en stor vinst och en fördjupad kunskap i att använda barnlitteraturen i det dagliga arbetet, kommer med all säkerhet att öka arbetsglädjen hos både barn och vuxna. Under våren 2011 har Sätra förskoleenhet haft tillgång till 2 uppdragspedagoger som handlett och stöttat oss i vårt arbete. Uppdragspedagogernas huvuduppgift har varit att inplementera den reviderade läroplanen, med fokus på naturvetenskap och teknik och med pedagogisk dokumentation som verktyg. De har regelbundet träffat Sätras Utvecklingsledare för att ge dem utveckling och metoder att arbeta vidare med på den egna förskolan. Alla pedagoger har fått stöd och diskussionstid i det egna arbetslaget, för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Nya nätverk har bildats, som för Sätras pedagoger närmare varandra, och gör det enklare att arbeta med målet en likvärdig förskola : PULS = Pedagogiska Utvecklingsledare i Sätra, träffas regelbundet för att tillsammans driva utvecklingen i förskolorna framåt. Likabehandlingsgruppen: träffas för att diskutera pedagogers förhållningssätt och respekt till barn, föräldrar och medarbetare, samt skriver varje förskolas egen Likabehandlingsplan. 4

5 X5000- representanterna: (piloter) träffas på Biblioteket för utbildningsdagar inom Barnlitteraturen och för att lära av varandra. En gemensam Samverkan sker i området, då fackrepresentanter från alla Sätras förskolor deltar. Särskilda Arbetsplatsträffar för Kök och Städ personal har anordnats, för att lära och ta del av varandras arbete. Likheter och olikheter i arbetssätt och ekonomi diskuteras på dessa träffar. Trygghetsarbetet i enheten fortsätter. Rutiner kring trygghet och säkerhet diskuteras för att förbättras och för att få en likvärdig förskola. Sätra Förskoleenhet fortsätter att utvecklas! Ulla Alpe Förskolechef Lenah Öhlander, Eva Lundahl, Eva Levin Biträdande Förskolechefer. 5

6 2. System för kvalitetsarbetet. Det pedagogiska årshjulet ligger som grund för vår pedagogiska verksamhet. Årshjulet möjliggör och synliggör en organisation som ger tid till dokumentation, reflektion och utvärdering. Det pedagogiska året börjar i augusti med tid för observationer och avslutas i Maj/juni med utvärdering och kvalitetsredovisningsarbete. Utifrån observationer och dokumentationer växer teman fram. Tema arbeten som löpt med i kortare/längre tidsintervaller under året synliggörs genom utställningar på förskolans dag för föräldrar och barn. Varje hemvist har 1,5 timme/vecka gemensam planeringstid, egen planeringstid är 2 timmar/vecka. På hemvistens gemensamma planeringstid finns en tydlig struktur med olika huvudansvars områden som: ansvara för att hålla i strukturen, föra minnesanteckningar, koppla läroplanen och synliggöra dokumentationer. Återkommande frågeställningar är: Vad blev bra? Vad hade vi kunnat göra på annat sätt? Hur går vi vidare? Våra mål är formulerade utifrån föregående års kvalitetsredovisning, åtgärder för utveckling. Med hjälp av ett veckoschema och månads sammanställning säkras förskolans utveckling och kvalitet. Från januari 2010 har vårt fokus varit att implementera den reviderade läroplanen med fördjupning av naturvetenskap och teknik. Vi har regelbundet på våra APT, VT, gemensam planeringstid tolkat naturvetenskap och teknik målen, diskuterat vad är naturvetenskap, fysik, kemi, teknik m.m., hur ska det synas i vår verksamhet? Vi har läst Barn och naturvetenskap och diskuterat delar i boken. Vi har kopplat naturvetenskap och teknik till vårt gemensamma tema Smulbert. Genom ett nära samarbete med uppdragspedagogen Anita Kiottu har vi implementerat den reviderade läroplanen med pedagogisk dokumentation som verktyg. Huvudansvarspedagoger har vi i våra mål: språket, skriften och tecken som stöd, matematiken, naturvetenskap och teknik. Två pedagogiska utvecklingsledare har vi på förskolan som i ett nära samarbete med biträdande förskolechefen driver och utvecklar förskolan. Två timmar varannan vecka har pedagogiska utvecklingsledarna och biträdande förskolechefen inbokad mötestid. 6

7 3. Områden som ska kvalitetsredovisas. 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Förutsättningar: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Lpfö-98. Regelbundna träffar med EVT, var fjärde måndag. Se barnet representanter på förskolan Bildpedagog som ger barnen olika uttrycksformer. Behov styrd individ resurs. Barnen delas i mindre grupper. Anpassar vår miljö och verksamhet utifrån barnets/barnens behov. Utbildad pedagog i tecken som stöd. Utbildning för samtliga pedagoger i tecken som stöd vid ett antal tillfällen under våren av utbildad pedagog. Arbetet i verksamheten: Pedagogerna tar vid behov upp barnet till diskussion på hemvistens gemensamma planeringstid. Arbetslaget enas om ett gemensamt förhållningssätt. Se barnet representanterna och bitr.förskolechef har möte. Ansvarig förskollärare gör en pedagogisk kartläggning. Samtal med berörda föräldrar om vidare stöd för barnet. All personal informerad om gemensamt förhållningssätt. EVT konsulteras vid behov för ytterligare stöd till barn och föräldrar. Resurspedagog sätts in vid behov. Resultat: Barnen får de förutsättningar som de behöver. Arbetet med enskilt barn går tydligt framåt när det har satts in stöd. Pedagogerna har handletts vidare, blivit bekräftade och stärkta i arbetet med barnet. Barnen ges verktyg att uttrycka sig t.ex. stödtecken, Takk, skapande. Åtgärder för utveckling: Vi fortsätter med vårt arbetssätt, då det fungerar bra. Vi behöver mer regelbundet observera. Till hösten ska vi utse fler se barnet representanter då vi i nuläget endast har två representanter. Kompetens höjande utbildning behövs för pedagogerna. 7

8 3.2 Förskolans arbete med matematik. Förutsättningar: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt att orientera sig i tid och rum. Lpfö-98 Två matematikansvariga på förskolan. Två av pedagogerna har varit med i referensgruppen för den reviderade läroplanen. Fortbildning av en mattematikansvarig på en av planeringsdagarna under våren där vi bl.a. synliggjorde vad som är matematik på Ängsulls förskola. Vi har en matematikhörna på hemvisten för de äldre barnen, på hemvisten för de yngre barnen har vi en matematikhylla. Pedagogerna har under våren varit på studiebesök på Andersbergsgården för att få inspiration till material och miljöer. Medvetna pedagoger som lyfter fram, synliggör, sätter ord på matematiken i vardagen. Det finns rikligt med sorteringsmaterial på förskolan. Under vårens föräldramöte synliggjordes matematiken i en av våra stationer då verksamheten presenterades för föräldrarna. Arbetet i verksamheten: Arbetar med diagram Mätt och jämfört med olika föremål och med barnen själva Har i en sex månadersperiod jan.-juni, har synliggjort antal dagar i varje månad med hjälp av kulor. Mätt och undersökt snösmältningen med hjälp av ruterna i klätterställningen. Utflyktsvästar som markerats med tärningar med olika antal prickar på. Sortering av knappar, kapsyler och lego. Vi benämner med begrepp. Bakom- framför, under- över, lång-kort, flest- färst, helhalv. Matematikhörna och matematikhylla med utmanande material Pedagogerna uppmuntrar barnen då de sorterar i leken. Vi sjunger och rams räknar. Benämner hel, halv och fjärdedel då vi äter frukt. Barnen bygger pärlplattor, halsband efter mönster. Vem hittar Smulbert har varit ett tema som genomsyrat hela förskolan. När de äldre barnen en dag lekte tillsammans med en pedagog att de reste till stranden blev det prat om vad som lever i havet och vad som lever på land. Ett barn konstaterade att fiskar har inga ben att gå med som vi människor, men fiskben har de många. Tillsammans kom de fram till att göra havet, en lika stor målning som den i restaurangen på förskolan. Målningen i restaurangen skulle bytas ut, det skulle göras en ny. Hur skulle de få en lika stor? - Man kan mäta - Ja, med en linjal, eller penna - Man kan mäta med händerna Ett barn lade en linjal under målningen och en lade sina händer efter, men längre kom de inte. Då går ett barn och hämtar en stol och ställer den under målningen, en till och en till. 8

9 Sju stolar lång var målningen. Tillsammans rullade de ut papperet och mätte sju stolar, sedan klippte de en exakt lika stor som den i restaurangen. Barnens reflektioner: Det gick bra att mäta med stolar. I Smulbert temat har de yngre barnen skapat en egen Smulbert, en stor skalbagge. När skalbaggen väl var formad var det dags att bestämma vilken färg den skulle ha. Barnen diskuterade och alla fick rösta på en färg. Vid nästa tillfälle återkopplade pedagogerna till färgomröstningen gången innan. Alla barnen kom ihåg vilka färger de röstat på. Tillsammans räknade vi ihop rösterna, och varje röst fick en legobit i den färg rösten angav. Vi satte ihop färgerna till staplar och skapade ett diagram. Vilken färg hade fått störst antal röster? - Det blåa tornet är högst - Flest vill måla blått! Trots denna iakttagelse bestämde barnen efter diskussion att de skulle måla Smulbert i olika färger, detta för att alla skulle få måla med den färg de tyckte passade bäst. 9

10 Resultat: Barnens lust att mäta har ökat både ute och inne. Barnen använder matematik begrepp, de vet vad matematik är och pratar matematik. De rätta matematiska termerna används av pedagogerna genom ökad medvetenhet. Matematikhyllan och matematikhörnan nyttjas rikligt. Pedagogerna använder dokumentationer för att synliggöra barnens lärande. Åtgärder för utveckling: Utveckla matematiken i miljön ute. På hemvisten bland de yngre barnen ska iordningställas en känseltavla från 1-5 i olika material. Att regelbundet utveckla matematiken kopplat till läroplanen. Att ännu mer utmana barnen i det matematiska tänkandet i vardagen. 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för det kommande året. Språk, skriften och läsutveckling: Att utveckla tecken som stöd hos alla pedagoger på förskolan i ännu fler situationer. Vi ska minst en gång i månaden ha möten med tecken som stöd handledda av vår teckenutbildade pedagog. Att pedagogerna ska bli ännu mer medvetna om skriftens betydelse. Hitta fler tillfällen att använda skriften i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen. Matematiken: Utveckla den matematiska miljön ute. På hemvisten bland de yngsta barnen ska iordningsställas en känseltavla från 1-5 i olika material. Att regelbundet utveckla matematiken kopplat till läroplanen. Att ännu mer utmana barnen i det matematiska tänkandet. Pedagogisk dokumentation: Att få alla pedagoger att använda pedagogiskdokumentation som ett arbetsverktyg för att synliggöra barnets lärande och utveckla verksamheten. Barn i behov av särskilt stöd: Att till hösten utse fler se barnet representanter. Att mer regelbundet observera. Kompetenshöjande utbildningar för pedagogerna. Utemiljön: Utveckla fler lärande miljöer ute på förskolans gård. Likabehandlingsplanen: Fortsätta arbetet med Likabehandlingsplanen, diskutera och förankra den hos samtlig personal på förskolan. Datorverksamheten: Till hösten använda datorerna i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen. 10

11 11