Årsberättelse 2015/2016. Sätra förskole område. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Bilaga 5 Årsberättelse 2015/2016 Sätra förskole område Förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskole område består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskole område arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en förskole assistent som arbetar i vårt förskole område. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Där har vi introducerat Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskole område har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit HUGO Elak blodtörstig och JÄTTEFARLIG skriven av Mia Nilsson. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. Under läsåret har pedagoger fått fortbildning av en dramapedagog från Kulturskolan. Detta samarbete ledde till att Kulturskolan satte upp en cirkusföreställning nere på Sätra ängarna. Detta blev ett fint avslut kring sagoboken HUGO. Ett annat projekt som precis har startat är Språkglädje. Detta startar till att börja med på några utvalda förskolor i Sätra. Detta beror delvis på Skolverkets rapport om brister i vårt arbete med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket och sin kulturella identitet. Men det handlar också om en satsning på att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskole område får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Detta sker på alla förskolor i Sätra. Detta innebär att energianvändningen ska minska och att energin ska användas effektivt. Vi har under läsåret utsett en pedagog som arbetar övergripande i Sätra med miljöfrågor, vi har även miljöansvariga pedagoger på varje förskola. Dessa pedagoger är drivande och vägledande inom detta område. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10.

3 Vi har gjort en satsning på arbete med utomhuspedagogik under läsåret. Alla pedagoger på våra förskolor har på sin planeringsdag fått fortbildning med fokus på utomhuspedagogik. Våra utbildare har varit fem pedagoger från I ur och skur Vinbärsgården. Dagen som var mycket inspirerande och lärorik ledde till att vi fick mycket med oss tillbaka till våra förskolor, som metoder, tips på material, saker att tänka på. Dagen innehöll en teoretisk del och en praktisk del vilket var mycket uppskattat av våra pedagoger. Jag/vi tackar I ur och skur Vinbärsgården för deras insatser och bidrag till kollegialt lärande för hela Sätras förskole område. IKT (Information och kommunikations teknik)är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskole område ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, I Movie. Samarbete förskola hem I Sätra förskole område startar vi i maj-juni varje år med öppet hus eller egna besök. Detta erbjuds till alla nya vårdnadshavare. Här får barnen och vårdnadshavarna möjlighet att möta berörda pedagoger och ta del av förskolans miljö. Inskolningarna som börjar i augusti sker i grupp om några barn. Tiden är varje dag i minst en vecka. De första dagarna är vårdnadshavaren nära sitt barn för att sedan dra sig succesivt undan och lämna plats för pedagogerna som introducerar verksamheten för barnen. I slutet på första introduktionsveckan har biträdande förskolechef ett informationsmöte för att möta varje vårdnadshavare och samtala i mindre grupper. Denna information/dessa samtal handlar bland annat om förskolans organisation, förskolans läroplan, skollagen, rutiner, regler, närvaro. Det finns även möjlighet att ställa frågor. Vårdnadshavare får även ett introduktionssamtal med ansvarig pedagog. Där får vårdnadshavaren möjlighet att delge det som förskolan behöver veta om barnet för att de ska kunna möta barnet på bästa sätt i olika situationer. Introduktionen följs upp av en enkät utifrån vårdnadshavarens upplevelse av introduktionstiden och den tid som har varit. I februari varje år får vårdnadshavare genom webben en enkät där de får tycka till om olika delar i verksamheten på respektive förskola. Vårdnadshavare delger då vad som fungerar bra, mindre bra och vad som är utvecklingsbart. I år har vi utvecklat och provat en ny metod i samarbetet och kontakten med alla vårdnadshavare. Vi har bjudit in alla vårdnadshavare till gruppsamtal på hösten för samtal om förskolans verksamhet och målområden, och hur vi arbetar med dessa. Detta har varit uppskattat såväl av vårdnadshavare som av pedagoger. På vårterminen genomför vi individuella utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare. Dessa handlar om barnets utveckling och lärande på förskolan. Varje år inbjuds hela familjen till avslut inför sommar och semester. Då får alla möjlighet att ta del av årets verksamhet i form av vårfest eller vernissage.

4 Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Föreläsning kring normkritik med Lisa Andersson Tengnér för de som ansvarar för elevhälsoarbetet ute på förskolorna Föreläsning för samtlig personal kring kemikaliesmart förskola Start av nätverk kring LHU (Lärande för hållbar utveckling) i Sätra förskole område Detta summerar i stora drag läsåret 2015/2016. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos Förskolechef Sätra förskole område Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor. Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor. Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor. Årsberättelse Ht15/Vt16 Vi är en I Ur och Skur förskola, det innebär att vi arbetar med utomhuspedagogik utifrån Friluftsfrämjandet, vår verksamhet grundar sig även på läroplanen, Lpfö98. Vi lär med hela kroppen och alla våra sinnen. Innan vi går till skogen pratar vi med barnen om att öppna sina sinnen, i stort sett alla barn kan nämna och visa de 5 sinnena, syn, hörsel, känsel, smak och doft. Vi pedagoger är aktivt medupptäckande, medagerande, medundersökande och medupplevande tillsammans med barnen, vi lär tillsammans. Genom Friluftsfrämjandets regi har vi skogsgrupper som heter Knopp, Knytte och Mulle. Under vinterhalvåret har vi även skid och skridskoskola som vi kallar Lagge och Skrinna. Där är barnen indelade efter ålder och utveckling. Vintertid spolar vi egen is på gården samt i dungen. Det gör att barnen dagligen kan åka skridskor. På vintern åker vi stjärtlapp och madrass på vår kulle utanför gården samt i Humlebacken en bit från förskolan. Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Naturen är en könsneutral plats. Vi gör barnen medvetna om Allemansrätten, vad vi får göra i vår natur.

5 Skrinna. Knopp. Knytte. Mulle. Lagge. Under året har vi arbetat tematiskt utifrån x-5000 boken Hugo och det har genomsyrat hela vår verksamhet. Vi har arbetat aktivt under läsåret med språkstödet TAKK. Vi förtydligar vårt tal med hjälp av tecken under dagens rutinsituationer och aktiviteter. Vi märker framför allt hos de yngre barnen att de använder tecken för att göra sig förstådda. Vi har under året fortsatt vårt arbete med Hållbart samhälle där vi bl.a. deltog i Earth Hour. Vi har pratat med barnen om vikten av att vara rädd om naturen och dess tillgångar, ex att släcka lampor i ett tomt rum. Normer och värden/planen mot diskriminering och kränkande behandling: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. För att alla barn ska få möjlighet att lyckas och få en förståelse för dagen använder vi oss av bildschema, stödtecken, rit pratar samt lärande appar. Yngre barn vi har arbetet mycket med att hjälpa varandra, framför allt i hallen. Det har gett ringar på vattnet och barnen har hjälpt varandra i många andra situationer. Vi har även pratat om känsloansikten som sitter inne på avdelningen, det har vi kopplat till känslor i Hugoboken, ex när Hugo gråter och är ledsen. Äldre barn vi har arbetet med att barnen ska försöka hjälpa varandra och det ser vi att

6 barnen gör i olika situationer, ex de berömmer och peppar varandra och hjälper kompisen att hitta rätt skidor eller öppna bindningen. Vi har haft olika aktiviteter som uppmuntrar till samarbete bl.a. har barnen parvis gjort snöskulpturer, de flesta barn klarade samarbetets övning och kunde sedan ge feedback till de som hade svårare att samarbeta. Vid nästa tillfälle såg vi att de barn som fått feedback hade tagit till sig de råd de fick och samarbetet fungerade väldigt bra. Alla barn lyckades då med uppgiften. Språk, kommunikation och skrift: Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Yngre barn barnen använder och visar stort intresse för TAKK tecken, de använder även tecken när de sjunger och vid matbordet för att visa vad de vill ha. Vi hör från föräldrar att barnen tecknar mycket hemma. Vi sjunger och läser böcker varje dag. Vi har påbörjat arbete med Babblarna. Äldre barn vi har arbetat utifrån x-5000 boken om djur i vår närmiljö. Vi har sjungit om djuren, tagit reda på fakta i faktaböcker. Vi har lyssnat på talgoxen och målat av den. Vi hör från både barn och föräldrar att de lärt sig mycket om fåglar. Vi har gått spårpromenader i skogen och sett spår av olika djur i snön. Vi har under året lekt många organiserade lekar och vi kan nu se att barnen själva organiserar upp lekar spontant, ex har de lekt Hur mycket är klockan herr Lejon på isen när de åkt skridskor. Vi har skapat i många olika material ex älg bajs, snö och is. Naturvetenskap och teknik Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Yngre barn vi är ute stora delar av dagen, både på vår gård och på olika skogsplatser. Det har gjort att barnen har fått ett stort intresse för naturen och olika djur vi hittar, ex myrorna vaknar i stacken, vi hittar kottar som ekorren ätit på. Vi har plockat naturmaterial som vi skapat med som ex pinnar, kottar, löv och älg bajs. Vi har bakat många gånger med barnen med både play-doh, salt deg och kakor som vi sedan bjudit på.

7 Äldre barn vi är ute större delen av dagen och går till skogen 2 gånger/vecka. Barnen ställer nyfikna frågor om växter och djur som vi stöter på under våra besök i skogen. Vi har pratat om och upplevt årstidens växlingar, barnen har frossat i blåbär och lingon långt in på hösten samt lärt sig känna igen gul kantarell. Vi ser ett lustfyllt lärande när barnen hoppar i vattenpölar, åker på frosten, spolar is och karar snö. Sen kommer belöningen med bl.a. skridskoåkningen, sambandet blir tydligt. Vi har använt alla våra sinnen för att upptäcka vårens tecken, barnen har sett både blommor, fjärilar, knoppar och att snön har smält. De har hört vår fåglar och motorcyklar. Vi har känt att solen värmer och doften av vår, vi har smakat på gran skott och harsyra. Vi har utforskat vatten i olika former, vi har även jobbat med flyta och sjunka ex varför flyter vattenmelonen när vindruvan sjunker? En del barn har fått förståelsen för ordet densitet. Våra speciella aktiviteter under läsåret: Föräldramöte Lucia de äldsta barnen lussar för föräldrar och syskon utomhus. Julgransplundring hela huset dansar tillsammans. Vinbärsloppet vårt årliga skidlopp, alla som vill deltar. Många föräldrar hejar på. Vinbärsruset vårt årliga spring lopp, alla springer efter egen förmåga. Många föräldrar deltar eller hejar på efter banan Smör näs avslutningsresa för våra blivande skolbarn. Midsommarfirande dagen före midsommarafton klär vi stången och dansar tillsammans med föräldrar, syskon och anhöriga. Ibland har vi dropp-ut fika eller vernissage för att visa upp vår verksamhet. Pedagogerna på I Ur och Skur Vinbärsgårdens förskola.