Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef Annika Proos. Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Årsberättelse 2016/2017 Sätra förskoleområde Förskolechef Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I Ur och Skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en förskolechef och tre biträdande förskolechefer. Vi har även en specialpedagog och en taloch språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit språk och kommunikation. Vi arbetar med Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk som bygger helt på ljudet i deras namn. Genom att lyssna på Babblarna och härma deras sätt att prata tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger vilket gör att likheter och olikheter synliggörs. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Genom att dagligen om och om igen presentera detta, ges barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. En ytterligare satsning är vårt arbete med Språkglädje. Med hjälp av specialpedagog och taloch språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Det har även inneburit ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor grönt hyresavtal med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart

3 förskola har gjorts, där vissa plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10. IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en egen Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet och lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokusapp, imovie. Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning. Kompetensutbildning i barnkonsekvensanalys. Fortbildning i forskningsbaserat arbetssätt Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos förskolechef Sätra förskoleområde

4 Årsberättelse smultronställets förskola 2016/2017 Kon som visst kunde klättra blev vald till Sätras X5000 bok hösten Med engagerade barn och pedagoger tog arbetet med boken fart och Smultronställets förskola blev snabbt en del av boken. Olika karaktärer från boken tog med oss på olika äventyr och blev ett fantastiskt temaarbete som skapade en röd tråd i verksamheten utifrån våra prioriterade mål i handlingsplanen. Förskolan smultronställets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Smultronställets förskola arbetar vi aktivt med planen mot diskriminering och kränkande behandling som vi väver in i våra handlingsplaner och i fokusmålen på ett naturligt sätt. Fokus detta läsår har varit arbetet kring kön. Vi har tillsammans utformat och anpassat planen genom kartläggningar, analys och diskussioner för att få en god kvalité i vårt arbete kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Prioriterade mål för förskolan är: Normer och värden Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Exempel på hur vi arbetat med målet för normer och värden: - Yngre Vi har tagit hjälp av Sätra bibliotek för att plocka fram könsneutrala böcker som finns tillgängliga i miljön på avdelningarna. Vi har gett barnen redskap i hur man behandlar varandra utifrån normer och värden på ett lekfullt sätt. Genom att använda en sång om karaktären Doddo från babblarna har vi givit barnen möjlighet att sätta ord på hur man behandlar varandra och även förstärkt med TAKK-tecken. Vi pedagoger har gjort varandra uppmärksamma på när vi förstärker kontra bryter de normativa könsrollerna i vår yrkesroll.

5 Vi pedagoger har använt oss av ett könsneutralt språk i verksamheten. För att skapa ett meningsfullt lärande har X-5000 boken legat till grund för samtal med barnen om normativa/icke normativa könsroller. Vi har erbjudit alla barn oavsett kön samma möjligheter till en stimulerande verksamhet. Exempel på hur vi arbetat med målet för normer och värden: - Äldre Vi har tagit hjälp av Sätra bibliotek för att plocka fram normbrytande böcker som vi läst tillsammans med barnen, vilket leder till boksamtal kring böckerna kopplat till barnens egna erfarenheter. Vi har arbetat kring hur man är en bra kompis och att alla kan vara kompisar oavsett vilken färg man har på huden, detta har utförts genom filmer och diskussioner kring rymdvarelser som ser olika ut. Vi har aktivt deltagit i leken och antagit normbrytande roller där pedagogerna kliver in och exempelvis får leken till att innehålla två mammor. Vi uppmuntrar hela tiden barnen att hjälpa varandra i olika situationer exempelvis vid på och avklädning. Vi uppmuntrar barnen till att försöka själva och är goda förebilder genom att visa att alla kan. Utifrån X5000 boken har vi arbetat mycket med jag kan och uppmuntrat barnen till att försöka själva samt hjälpa och ta hjälp av varandra. En Uggla har flyttat in på förskolan, barnen får turas om att ta hand om den och de har också tillverkat ett hus tillsammans där Ugglan får bo.

6 Språk och kommunikation Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, samt ställa frågor och argumentera och kommunicera med andra. Exempel på hur vi arbetat med målet för språk och kommunikation: - Yngre För att utmana barnens språkutveckling har vi under samlingarna förstärkt sångerna med bilder, konkret material, röstläge och babblarna samt TAKK tecken. Vi har använt dokumentationstavla och väggtidning för att skapa medvetenhet hos barnen om vår dagliga verksamhet och gett förutsättningar att kommunicera och reflektera tillsammans. Vi har även använt oss av Imovie och projektor som reflektionsverktyg för att på så sätt ge möjlighet till ett varierat lärande. Vi har skapat babblarna i stora format och givit dem olika tillbehör för att belysa och skapa förståelse för ord på ett lekfullt sätt. Vi har gestaltat X-5000 boken på olika sätt, bland annat flanosagor, dramatiseringar, book creator och sagolåda i syfte att beakta alla barns olika lärstrategier. Exempel på hur vi arbetat med målet för språk och kommunikation: - Äldre Vi har aktivt arbetat kring ett nyanserat talspråk för att kunna ge barnen möjlighet till ett utvecklat ordförråd, vi har använt oss av begrepp som exempelvis gravitation och tyngdlöshet för att belysa vårt arbete med rymden. Vi har fått uppdrag av kossan med bland annat rim och lägesord. Vi har lekt rollekar exempelvis doktor, affär samt skola där vi tränat på hur vi kommunicerar med varandra i olika sammanhang. Boksamtal och bildpromenader har använts regelbundet för att barnen skall få möjlighet att reflektera kring det de läst samtidigt som de får sätta ord på detta. Handdockor har använts för att interagera med barnen, handdockorna ställer frågor till och om barnen samt pratar med barnen. Barnen har även fått skapa egna handdockor och gjort egna dockteatrar, barnen har fått spela upp teatrarna för varandra och de har också filmat sina teatrar.

7 Sångsamlingar är en naturlig del av förskolans verksamhet där barnen får vara delaktiga i att önska sånger eller ramsor. Bilder och TAKK används för att förstärka orden i sånger samt förtydliga meningen i sången. TAKK används för att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor, exempelvis när ett barn är arg kan de säga det med ord eller tecken. Barnen får ta del av X5000 boken på olika sätt, bland annat med dramatiseringar och med hjälpa av en rekvisitalåda. Ugglan har åkt på semester och skickar brev till barnen från alla de länder den besöker, barnen får då ta del av hur olika flaggor ser ut och även arbeta kring flaggorna. Naturvetenskap och teknik förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Exempel på hur vi arbetat med målet för naturvetenskap och teknik: - Yngre vi pedagoger och kossan tina har tillsammans med barnen varit medutforskare i förskolans närmiljö. Tillsammans med barnen har vi tittat på vad skogen har erbjudit både i djurriket och naturriket. Vi har använt oss av babblarna för att ta tillvara på barnens nyfikenhet på skogens utbud, Som att gömma babblarna i skogen bredvid en kotte, uppe på en sten osv. för att förstärka olika lägesbegrepp i ett samband med att belysa naturmaterial. Vi har, genom samtal, erbjudit barnen att urskilja och utforska djur och använt verktyg som bilder, sång, IKT och böcker.

8 Vi har gett barnen möjlighet att få dokumentera och reflektera med hjälp av ipad, väggtidning och samtal om vår närmiljö. I syfte för att belysa och synliggöra barnens kunnande och intresse. Exempel på hur vi arbetat med målet för naturvetenskap och teknik: - Äldre Vi har arbetat med kompostplanka samt en kompost för fruktskal, där vi tillsammans fått följa resan från fruktskal till jord, men också sett hur exempelvis plast inte förmultnar på kompostplankan. Barnen har ställt egna hypoteser som de också fått prova på exempelvis att allt kommer bli jord. Luft har varit ett genomgående tema och vi har bland annat gjort experiment med luft under vatten, gjort flygfiskar samt egna fallskärmar. Mycket diskussioner kring hur man kan flyga i luften och varför vissa behöver fallskärm och andra inte. Vi har rest ut i rymden med hjälp av Ipad och projektor, i rymden har vi utforskat solsystemet, planeter och även tittat på stjärnor, tillsammans med Anna Carin i ateljén har vi skapat egna planeter samt rymdfarkoster. Vi har fotat böckerna vi skall läsa med Ipad för att på så sätt kunna läsa upp dem via projektorn vilket ger möjlighet för fler barn att se bilden samtidigt. Barnen har fått vara delaktiga i att baka bröd för att få se processen ingredienser till färdigt bröd. Skogen har blivit en naturlig plats att besöka för barnen och de besöker den ofta och ser processerna som sker där när årstiderna skiftar. När barnen har tagit hand om Ugglan har de fått träna på att dokumentera sin dag tillsammans med Ugglan med hjälp av en Ipad. Barnen har tillsammans med Anna Carin i ateljén byggt en uggla med hjälp av hönsnät, gips och färg.

9 Vi har olika skapandematerial tillgängliga för barnen vilket kan inspirera och locka deras fantasi i sitt skapande. Delar av processer vi har sett under läsåret. Yngre Vi har märkt ett ökat intresse hos barnen för djur. De sjunger gärna om djur vi mött i verksamheten och har börjat göra TAKK-tecken för de flesta djur vi arbetat med. Barnens förmåga att reflektera och återberätta om dagen och vad de gjort, har utvecklats från enstaka ord eller inga alls till flerordsmeningar. Barnen har fått större trygghet och erfarenheter om skogen och närmiljön och visar nu stor glädje vid utflykter. Barnen efterfrågar nu om utflykter även de övriga dagarna i veckan. Vi ser att babblarna har fått en stor roll i verksamheten då barnen, t.ex. benämner dem och deras färger, sjunger och leker med dem. Babblarna efterfrågas vid aktiviteter så som skogsutflykter och samlingar. X5000 bokens karaktär kossan Tina tog barnen snabbt till sig. Detta tog sig uttryck i verksamheten då barnen frågade efter Tina, barnen pratade även om kossan Tina med sina vårdnadshavare som sedan förmedlade det till oss pedagoger. Nu i slutet av terminen ser vi att även boken som helhet är levande och används spontant utav barnen själva. Delar av processer vi har sett under läsåret. Äldre Vi upplever att barnen samtalar och diskuterar mer med varandra, de samtalar om våra temaarbeten och kommer med frågeställningar kring arbetet även när vi inte arbetar med det för stunden. Barnen deltar aktivt i boksamtal, både spontana och planerade, samt diskuterar handlingen och bilderna i böckerna i större utsträckning nu än tidigare. Barnen visar stort intresse för att rimma samt att leka med ord på andra sätt, exempelvis lägga till is som ändelse på orden (exempelvis mackis, mjölkis).

10 Det syns i barnens lekar att de har fått förståelse för olika familjekonstellationer till exempel kan de nu leka två mammor istället för mamma och pappa om två barn väljer mammarollen, något som alltid framkallade konflikter tidigare. Vi ser att barnen tar för sig mer av materialet nu när det finns mer tillgängligt än tidigare. Barnen uttrycker att de vill dokumentera sina skapelser eller upptäckter, antingen att en vuxen skall fota eller så vill de fota själva. Skapande/ ateljé På Smultronstället har vi en ateljé där förskolans barn på äldresidan får möjlighet att skapa tillsammans med en pedagog som jobbar där. Varje avdelning har en varsin dag, där varje barn får ca 45 minuter att vara där. Under våren har en av yngrebarnsavdelningarna haft tillgång till ateljéarbetet. I ateljén arbetar vi med skapande utifrån varje avdelnings handlingsplan och vår x5000bok. Detta innebär att det ser väldigt olika ut med vad vi skapar. Gemensamt är att alla får möjlighet att möta olika tekniker och material. Grön; ugglan Gul, drakar Röd, rymden Orange, dockteater Krusbär, Tina och Babblarna. Barnen arbetar med olika projekt tillsammans men även enskilt. De får möjlighet att känna stolthet för sitt verk och sin process. De får möjlighet att öva problemlösning, tex hur sätter man ihop något på bästa sätt? De får möjlighet att förundras över olika materials egenskaper. I ateljén arbetar vi en hel del med återvinningsmaterial. Arbetet i vår ateljé bygger också på en tanke om ett hållbart samhälle: att kunna nå alla barn Att kunna få uttrycka sig genom skapande. Att kunna få hamna i en djup koncentration och hitta ett lugn i sitt skapande. Att hela tiden få möjligheter att utveckla vårt verbala språk.

11