Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Transkript

1 Årsberättelse 2016/2017 Sätra förskoleområde Förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

2 Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en Tal och språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Vi arbetar med Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. En ytterligare satsning är vårt arbete med Språkglädje. Med hjälp av Specialpedagog och Tal och språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i Barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor grönt hyresavtal med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart förskola har gjorts, där vissa plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material.

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10. IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, I Movie. Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning. Kompetensutbildning i Barnkonsekvensanalys. Fortbildning i Forskningsbaserat arbetssätt Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos Förskolechef Sätra förskoleområde Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor. Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor. Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor.

4 Årsberättelse 2016/2017 Vår förskola Vår profilering är Barns kontakt med det skrivna språket vilket genomsyrar förskolans verksamhet. Vi har ett grundläggande fokus på språk, skrift och kommunikation. För att ge barnen möjlighet att få se och använda sig av det skrivna ordet i meningsfulla sammanhang använder vi oss bland annat av väggtidningar och ord lappar. Skrivandet har blivit en naturlig del i vår verksamhet och ger barnen en god start inför grundskolan och livet. Vår verksamhet bygger på förskolans läroplan, Lpfö 98 16, där vi väljer ut ett antal mål som prioriteras och blir grunden för verksamheten under året. Som verktyg för att sträva mot målen har vi vårt projekt X5000 läståget som inspirerar och formar temaarbetet och utvecklar lärprocesserna i våra barngrupper. Barns delaktighet och intressen styr vår verksamhet och vi använder ett utforskande arbetssätt tillsammans med barnen. Vi använder digitala verktyg såsom lär platta och projektor för att skapa engagemang och intresse hos barnen, förstärka pågående lärprocesser, utveckla våra arbetssätt och för att ge barnen fler vägar till lärande. Under 2016/2017 har fokus för de digitala verktygen varit filmskapande. Barnen har på så vis fått möjlighet att gå från att vara konsument av verktyget till att bli producent. I vår verksamhet lägger vi stor vikt vid att se och sätta ord på matematik, teknik och naturvetenskap i vår vardag. Vi använder ett beskrivande, expansivt språk för att ge barnen tillgång till många ord. Vår likabehandlingsplan har integrerats i vår handlingsplan och är en stor, aktiv del i vårt dagliga pedagogiska arbete. Sedan hösten 2016 har förskolan berikats med egen matlagning. Varje dag fylls förskolan med härliga dofter från dagens matlagning. Barnen bjuds in till köket där de får vara delaktiga i matlagningen tillsammans med förskolans kock. Varje år avslutar vi våra temaarbeten med en gemensam vårfest på vår gård där vi bjuder in barnens familjer för att visa upp den verksamhet vi erbjudit under året.

5 Årets prioriterade mål: o o o Normer och värden -Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Språk, skrift och kommunikation -Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att leka med ord och uttrycka tankar. Naturvetenskap och teknik -Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. I år har vi varit pilotförskola för den reviderade handlingsplanen. I den nya planen är det fokus på forskningsbaserat arbetssätt med vetenskaplig grund. Det innebär att vi medvetet har grundat våra arbetsprocesser utifrån de metoder och teorier forskningen förespråkar. Är ni nyfikna på vår vetenskapliga grund, se vår handlingsplan som finns tillgänglig på hemsidan. Nedan beskriver vi hur vi har arbetat med de prioriterade målen genom att ge exempel från våra temaarbeten. Processerna för att sträva mot målen har sett olika ut beroende på barngruppernas intressen och erfarenheter. Målet inom normer och värden är samma som i vår likabehandlingsplan och lyder: - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Vårt fokus har lagts på att vi pedagoger ska bli mer medvetna om våra fördomar kring och förväntningar på flickor och pojkar, samt på att utforma förskolans lekmiljöer för att ge barnen fler möjligheter att välja de lekar och det material de önskar oavsett vilket kön de tillhör. Vi har observerat de yngre barnen och intervjuat de äldsta barnen om var, vad och med vilka de leker samt var, vad och med vilka de önskar leka. Utifrån dessa observationer och intervjuer har vi möblerat om på hemvisterna och skapat en miljö med mer uppblandat och tillgängligt material. Efter de stora ommöbleringarna har vi justerat dem allt eftersom vi har sett att barnens lek och behov utvecklats och förändrats. Vi har i detta arbete haft fokus på att ge alla barn ökad möjlighet att välja det de önskar och har behov av oavsett könstillhörighet. X5000 läståget Årets temabok har varit Kon som visst kunde klättra av författaren Gemma Merino. Tina älskar att upptäcka nya saker. För henne är ALLT möjligt! Medan hennes systrar tycker Tina är knäpp med alla sina knasiga idéer. Kommer hon att kunna övertyga systrarna att det finns så mycket mer i livet än att tugga gräs? Fint budskap om att allt är möjligt bara du vågar lite. (HIPPO bokförlag).

6 Gnistan yngre barn 1 3 år Gnistan blå För att sträva mot målet inom naturvetenskap och teknik har vi i större utsträckning förlagt vår verksamhet i skog och natur. Vi tog med oss verksamheten ut i skogen, till exempel ord lappar, språklådor och bilder från X5000- boken om kossan Tina. Barnen har utforskat skogens skafferi och plockat och ätit mycket blåbär under hösten. Vi har på ett lustfyllt sätt pratat om allemansrätten med barnen och förstärkt detta med bilder i vår miljö inomhus. I skogen har vi plockat skräp som barnen sedan har fått hjälpa till att sortera. Vi har även tittat på vad som händer om vi lämnar skräp i skogen för att synliggöra vikten av att ta hand om vår miljö och inte störa naturens kretslopp. För att på ett ytterligare sätt tydliggöra kretslopp i naturen har vi följt ett träd och dess årstidsskiftningar. För att utveckla arbetet med skogens skafferi har vi tagit med skogsmaterial till vår verksamhet inomhus. Barnen har till exempel skapat ett eget skogens skafferi. Barn har tillsammans med pedagog skrivit ord lappar till innehållet i skafferiet. I vårt arbete med normer och värden har vi observerat barnens lek för att se vad som intresserar dem och vad de tycker om att leka. Baserat på vad vi har sett har vi utvecklat vår innemiljö för att skapa goda möjligheter till lek, kommunikation och samspel. Vi har sett att barnen visar nyfikenhet inför den mat som serveras i restaurangen. Vi fotade därför maten vi åt och samlade bilderna i en pärm. Pärmen användes sedan som reflektionsmaterial. Barnen tittade gärna i den, pekade och pratade om bilderna, kommunicerade med varandra och pedagogerna kring innehållet. För att ta tillvara på intresset för maten och skapa en språkstimulerande lekmiljö har vi gjort en restaurang. Vi använde även naturmaterialet vi plockat i skogen i restaurangleken. Kottar blev köttbullar, pinnar blev spaghetti etc. På detta sätt arbetade vi också mot målet inom språk och kommunikation.

7 Gnistan grön För att arbeta mot vårt mål inom språk och kommunikation har vi använt både konkreta föremål, TAKK, bilder, skrift och det talade ordet. Detta har genomsyrat hela vår verksamhet och har gett förutsättningar att nå och utveckla varje barns kommunikation. Barnen fick ta del av materialet och aktiviteterna i flera olika sammanhang på förskolan, till exempel vid samlingen, på skötbordet och under utevistelsen. Det har skapat tillfällen till repetition och kontinuitet i arbetet som har gynnat våra barns språkutveckling. Vi har också använt oss av språklådor med olika kategorier, till exempel fordon, klädesplagg och djur. Barnen visade nyfikenhet för språkmaterialet och uttryckte glädje när det användes. Vi har läst böcker för barnen varje dag vid olika tidpunkter. En förmiddag i veckan var vi inne och hade högläsning och boksamtal i mindre grupper. Det var gyllene tillfällen att samlas kring en bok i mindre grupp för att få lyssna, titta, läsa, fundera, samtala kring och att få en gemensam upplevelse kring boken vi läste. För att sträva mot målet inom naturvetenskap och teknik har vi satsat på att skapa en positiv känsla och trygghet inför vistelse i skogen. Våra utflykter till skogen har skapat ett intresse för den hos barnen. De har utforskat och tagit del av allt skogen har att bjuda på. Att ligga bland blåbärsris och mossa och uppleva skogen med alla sina sinnen. Hur känns mossan? Hur luktar hösten? Hur smakar harsyran? Eller att bara vara, en stunds mindfullness. Intresset och känslan för skogen ledde till att vi började skapa en skog inne på avdelningen tillsammans med barnen. Barnen var nyfikna, intresserade och delaktiga när vår skog tog form. Vår skog har blivit en plats både för lek, sång, bokläsning, samtal, att koppla av i eller att lyssna på skogsljud och fågelsång.

8 Glöden äldre barn 3 6 år På Glöden har vi utifrån vårt mål inom språk och kommunikation; - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att leka med ord och uttrycka tankar lagt ett stort fokus på språkstimulerande aktiviteter. Vi har medvetet arbetat med rim och ramsor för att ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att leka med ord. För att erbjuda barnen fler vägar till lärande och för att möta barns olika lär strategier har vi arbetat med olika metoder för det språkstimulerande arbetet. Till exempel har vi använt oss av både vår inne- och utemiljö samt skogen. Vi har rimmat både i den organiserade samlingen samtidigt som vi har utmanat barnen att rimma i leken. Vi har suttit stilla och använt oss av rörelser och lärt med kroppen samt med skriften. Lärplattan har också använts för att utmana barnen i deras språkutveckling. Med hjälp av filmskapande har barnen lockats att rimma och ramsa. Vi upplever att användandet av olika metoder har gynnat barnens kunskap och fått alla barn delaktiga. För att ge barnen goda möjligheter till att reflektera och uttrycka tankar har vi arbetat med högläsning och reflekterande boksamtal. Även här har vi erbjudit en variation för barnen. I de olika läsgrupperna erbjöds barnen olika sätt att reflektera kring böcker, detta har gett fler barn möjlighet att uttrycka sina tankar och upplevelser. Vi har reflekterat med hjälp av förutbestämda frågor, filminspelning, teater, i diskussion både under och efter läsning, väggtidningarna, lekar med mera. Utifrån målet inom Naturvetenskap och teknik; - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra har vi arbetat med allemansrätten och skogens skafferi. Pedagogerna har förmedlat innebörden av allemansrätten till barnen genom ord, handling och lek. Under året har vi sett hur barnens förhållningssätt i skogen förändrats och utvecklats i linje med detta. De visar större hänsyn mot naturen och sätter ord på allemansrättens devis inte störa inte förstöra. Med detta som grund har vi även utforskat skogens skafferi och delar av det svenska kulturarvet. Barnen har erbjudits att bland annat plocka svamp och bär och tillagat dessa på olika vis (om de inte hamnat i magen innan vi kommit tillbaka till förskolan förstås). Barnen kan nu urskilja flera ätbara växter, svampar och bär.

9 Delfinerna Barnen i Delfingruppen har visat intresse för musik och rörelse. Vi ville använda det intresset för att sträva mot våra mål inom språk och kommunikation genom att införa en ny rutin för samlingens struktur. Vi har kallat vår samling för hiphopsamling. Vi började med att titta på, sjunga och dansa med till utvalda låtar på Youtube. Videoklippen visades med projektor på väggen. Låtarna hade som syfte att skapa intresse för språk och uttryck då de är en blandning av hiphop, barnprogramslåtar och klassiker i olika former - låtar som barnen gillade och bad om att få höra. Gemensamt för alla låtarna var att de innehåller budskap som stämmer överens med förskolans värdegrund och läroplan. I hiphopsamlingen fick barnen möjlighet att på ett lustfyllt sätt möta språket och dess byggstenar. Vi lär med hela kroppen. När vi hade spelat några låtar satte vi oss ner och gav varandra massage, de som ville, till Imse, vimse spindel. Detta gav en mjuk övergång till lunchen och lät barnen bygga på relationerna dem emellan genom positiv beröring. Nyfiken på vår spellista? Scanna av Qr-koden! Pingvinerna I årets X5000 tema om Kossan Tina har Pingvinerna inspirerats till att arbeta tematiskt om rymden. För att sträva mot vårt prioriterade mål inom språk, skrift och kommunikation har vi använt vårt temaarbete. Barnen har utmanats att uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra. Temat har väckt nyfikenhet och lust att lära, barnen och pedagogerna drev tillsammans arbetet vidare med sina nyfikna funderingar: Hur kallt är det egentligen på Uranus? Kan en människa vara där? Hur kallt kan det vara på jorden? Vi har lärt av varandra och när vi inte visste svaret på en fråga tog vi reda på det tillsammans. Lusten att rimma har synts även i temat och barnen har rimmat på rymd ord. Barnen har tagit med sig sina kunskaper in i leken, byggt farkoster som landat på olika planeter med olika förutsättningar. I skogen förvandlades stenar till planeter och på så vis utforskade de planeternas egenskaper med ytterligare en lär strategi vilket bjöd in fler barn att upptäcka vårt solsystem. Här är några härliga kommentarer som vi kunde höra mellan tallarna: Jag är på Uranus, här är det kallt, Vi är på Jupiter. Vi hamnar i stormen, Vi är på solen. Det är varmt. Täcket på jorden smälter bort. Jorden blir varmare, Vi är på Venus. Vi ser en raket, en regnbåge och en stjärna.

10 Vi har dokumenterat barnens reflektioner med hjälp av olika uttrycksformer till exempel via skrift: väggtidning/affischer/dokumentationer men också genom filmskapande med hjälp av lär plattan. Det har skapats olika filmer; bland annat om planeter och vintergatan, barnens rimprocesser samt fantasiberättelser. Tillsammans har barnen spelat in ljud, skapat rekvisita, kommit med idéer, lagt in skrift, klippt och producerat. Alla som ville kunde bidra på sitt vis. Ateljén I ateljén har barnen fått utforska, undersöka och prova på nya material, tekniker och skapandeformer utifrån reflekterande högläsning, gruppernas teman och barnens intressen och erfarenheter. I ateljén har barnen också deltagit i olika samarbetsövningar för att medvetet utmana dem i målet inom språk och kommunikation, till exempel genom att träna på att lyssna, att uttrycka egna tankar, att vara delaktig och att göra val tillsammans. Genom att pedagogen har använt ett expansivt språk och satt ord på material, verktyg och lägesbeskrivning får barnen möjlighet till ett berikat ordförråd. Till exempel Kan du hämta den breda, gula penseln vid diskbänken? istället för Kan du hämta den, där borta?. Ateljéns arbete har inspirerats av gruppernas arbete med målet inom naturvetenskap och teknik. Vi har vidare utforskat skogens skafferi, undersökt blåbär, lingon och svampar närmare och skapat utifrån våra upptäckter. Till exempel blandat till rätt färgnyans till bären och format svampar av naturlera.