Bebyggelseutveckling Kvarter för arbete

Transkript

1 Bebyggelseutvecklig Kvarter för arbete Verksamheter Verksamheter som ka vara störade me som itegreras med övrig stadsstruktur. Verksamheter som ka kombieras med äraliggade bostäder Gestaltig Gatuätet iom, och i kate av, arbetsområde ska utformas med samma ambitioer som i övriga bebyggelseområde där bostäder domierar. Gräsera mella kvartersmark och gatumark utformas med urbaa medel. Byggader, låga murar eller adra åtgärder defiierar tydligt gräse istället för öppa ytor och stägsel. Detta leder till att gaturummet upplevs harmoiskt, uta att framkomlighet eller säkerhet försämras. Gatora utformas med trädalléer. Med mer vackert utformade gaturum ka våra arbetsområde bli e iförlivad del i stadsbygde och utvecklas som adra bebyggelseområde. Flera av våra arbetsområde ligger i läge mot större vägar. Där bör byggadera ta till vara dessa attraktiva skyltläge geom att visa upp e attraktiv arkitektur mot väge. Samlade och ehetlig ifartsskyltig och översiktsskyltar samt e i övrigt återhålle skyltig skapar större harmoi i områdea 1. 1 Riktlijer för kommersiell skyltig fis (Miljö- och byggadsämde 2011) 41

2 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Service och hadel Hadel växer oerhört sabbt, bara i Solletua har, uder slutet av första deceiet på talet, Stise byggt ut med över kvm och Solletua cetrum färdigställt e utbyggad med lika mycket samtidigt som ytterligare hadel etableras i Häggvik. Utvecklige är ite bara förkippad med e ökade befolkig och ett ökat behov av varor uta också kopplat till livsstilsförädrigar, vilket kappast gör förutsägelser om utvecklige lättare. Fråga berör ett atal viktiga och till syes kokurrerade politikområde som fri kokurres, hållbar utvecklig med ambitioer om midre trasportbehov samt öskemål att bevara lokal hadel, ite mist för äldre och fuktioshidrade. White Förutsättigar för service ska skapas i kommudelara Närhet till bl a hadel och service utgör grude för stads- och tätortsbildig. Kommudelara bör plaeras så att förutsättigar skapas för e god kommersiell service i varje kommudel, äve om det till stor del är adra faktorer som styr var service etableras som ämts ova. Service bör i första had lokaliseras till kommudelaras cetrum. Få midre dagligvarubutiker (uder till m 2 ) etableras idag med udatag för Lidl, Netto och servicehadel. Utvecklige i Solletua De hadelsetablerigar som plaeras i läet uppskattas leda till e överetablerig av hadel (med ca 10-15) i orra storstockholm och Solletua kommu. För sällaköpsvaror har markade troligtvis kommit ikapp krig 2015 och för dagligvaror Som kosekveser av överetablerige kommer rimligtvis svagare hadelsplatser att slås ut eller försvagas och e del av de plaerade etablerigara ite bli av. Efterfråga ka dock komma att växa sabbare ä beräkat. Bakom uppskattige av utvecklige ligger värde som ger e ordetlig säkerhetsmargial jämfört med utvecklige de seaste åre. Vidare kommer Stockholms ierstad p g a platsbrist ha svårt att bygga ut och ta had om si efterfrågeökig. Hadel i Solletua kommer i framtide kocetras huvudsaklige till Häggvik och Solletua cetrum. Området blir e av de starkaste hadelsplatsera i storstockholm och tillsammas med Kista Galleria e domiat utmed E4. E svaghet för hadel ka vara biltillgäglighete om vägkapacitete ite räcker till i Häggvik och/eller Solletua cetrum. Om e stor eergiprisökig skulle geerera förädrade köpmöster, p g a miskad bilavädig, skulle Häggvik klara sig relativt bra och Solletua cetrum skulle og till och med kua tjäa på ökade eergipriser. Hadel i framtide För hadel är föryelse ödvädigt och e drivade faktor för både utbudet och omsättigsutvecklige. I dages hårda kokurres är ett föryelseitervall för köpcetrum på er mot fem år ite ovaligt. Detaljhadelsutvecklige i Sverige och äve i utladet käeteckas av kocetratio både avseede geografisk lokaliserig och atalet företag (butiker). Hadel samlas i stora hadelsplatser i stora stadskäror, köpcetra (ofta ibyggda) eller mycket stora stadsdelscetra eller i s k retail parks med friliggade ofta stora butiker med volymhadel och iblad dagligvaror. Köpcetrum ska itegreras i stadsmiljö. Detaljhadel samspelar med adra besöksitesiva ärigar, främst iom upplevelsesegmetet. Det geografiska läge som Solletua har, mitt i e till- 42

3 Bebyggelseutvecklig Kvarter med hadel växtregio med tillgäglighet för alla typer av besökare, ger stora möjligheter. Gestaltig På samma sätt som arbetsområde är hadelsområde e del av stade. Vi måste iförliva dessa i stadssammahaget oavsett om det är på kort eller låg sikt. Därför är det viktigt att skapa förutsättigar för att bostäder och hadel ka ligga ära varadra iom stadsstrukture uta att stora koflikter uppstår. Gatuätet i kate av, och iom, hadelsområde utformas med samma ambitioer som i övriga bebyggelseområde där bostäder domierar. Parkerigsplatser behöver ite utformas och upplevas som stora, ödsliga och torftiga miljöer. Gräsera mella kvartersmark och gatumark utformas med urbaa medel så att gaturummet upplevs harmoiskt. Ofta domierar vidsträckta parkerigar markytora vilka ofta upplevs som arkitektoiskt torftiga och eahada. Geom att parkerigara får tydliga och vackra gräser utåt, väl utformade trädplaterade körstråk iom parkerige samt e relativt småskalig och god belysig, blir ite hadelsområde stora estetiska problem i stadsbygde. Skyltprogram behöver upprättas för hadelsområde. Ifartsskyltig, tydliga översiktsskyltar samt e i övrigt arkitektoiskt samlad och välgjord skyltig skapar större harmoi i områdea 1. 1 Riktlijer för kommersiell skyltig fis (Miljö- och byggadsämde 2011) 43

4 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Område vid Stäketväge, Kappetorp Stäketväge är e regioal trafikled av stor betydelse bl a för Mälardales förbidelse med Arlada. Området rut väge lämpar sig väl för ytkrävade verksamheter samtidigt som det utgör de yttre dele av Järvakile. I området fis värdefull atur och område för rörligt friluftsliv samt kultur ladskap med bl a ara Svartige och Överby. Här fis äve flera gravfält frå ygre järålder och vikigatid. I Kappetorps idustriområde pågår ett atal olika idustri verksamheter, bl a e betogfabrik, metalllåterviig, etrepreadföretag och upplag. Det fis öskemål om ytterligare etablerigar av idustriverksamheter här, bl a för att idustrimark i de cetrala delara av kommue omvadlas till bostads- och kotorsädamål. Utbyggade av idustriområdet ka dock komma i koflikt med ambitioera att bevara atur, kulturladskap och forlämigar. Stäketväges kapacitet kommer att ökas geom breddig av väge till tre eller fyra körfält, och ombyggad av vägkorsigara. Trafikverket har uder 2012 ilett arbete med e arbetspla. I Upplads Väsby har uder 2012 samråd hållits om e fördjupig av översiktsplae för sydvästra kommudele i aslutig till gräse mot Solletua (FÖP Vällsta). Detta för att utreda möjlighetera att bebygga området med bl a bostäder och Järfälla har påbörjat plaläggig för ett verksamhetsområde öster om Stäkets trafikplats. Uder 2011 har Solletua kommu geomfört programsamråd för Kappetorp mm. Syftet med programarbetet är att lägga fast e struktur för markavädige iom området. Dessutom är syftet att redovisa bl a lämplig bebyggelseutvecklig och hur områdets atur- och kulturvärde ska tas till vara och utvecklas, samt att samorda förslag gällade markavädig med grakommuera. Detaljplaeprogrammet kommer att utgöra uderlag för detaljplaerig iom området. I programmet föreslås bl a följade riktlijer: Området föreslås utvecklas med bibehållade av ladskapets öppa karaktär. Området ska vara tillgägligt för det rörliga friluftslivet. Stor del av området ska fortsätta utvecklas för golfädamål och rörligt friluftsliv. Grökiles fuktio och aturvärde ska väras. Området mella Kappetorp och Rotebro är viktigt för grökiles fuktio och bebyggelse bör udvikas så lågt som möjligt iom detta område. Ny bebyggelse ska placeras i aslutig till reda bebyggda område med häsy till historiska värde och ladskapsbild. Gåg- och cykelförbidelse utmed Stäketväge ska förbättras. Stäketväges barriäreffekt ska miskas med fauapassager och fler gåg- och cykelförbidelser. E viss utökig av Kappetorpsområdet med verksamheter som ite stör omgivige bör prövas. Vegetatiosfroter ska fias mot det öppa ladskapet vid Kappetorp och mot Stäketväge där verksamheter är visuellt störade. Upplads Väsby och Solletua har samarbetat och apassat sia respektive plaer så att de mellakommuala itressea tillgodosetts liksom RUFS aspråk på apassig till de regioala grökile. 44

5 Bebyggelseutvecklig Område väster om Rotebro Kartredovsige kommer att uppdateras 45

6 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Bebyggelses fuktioer Kommuikatioer Gåg- och cykelvägar I takt med att Solletua växer ska gåg- och cykelvägätet byggas ut. Framkomlighete för gåede och cyklister ska prioriteras framför adra trasportslag vid lokala resor. Det är särskilt viktigt att lokala målpukter ka ås säkert, tryggt och bekvämt. Viktiga målpukter är bl a förskolor, skolor, vårdcetraler, idrottsaläggigar, kommudelscetrum, pedeltågsstatioer och rekreatios område. Framkomlighete för äldre och fuktioshidrade ska prioriteras utifrå de tillgäglighetskrav som gäller. Det är också viktigt att gåg- och cykelvägätet apassas för de lågväga cykelpedlige med bl a koppligar till grakommuera. Regioala mål bör kua ås i gea sträckigar, där gåg- och cykeltrafike är separerad frå adra trafikslag. Exempelvis bör det till Täby fias e gåg- och cykelpassage söder om Rösjö. E passage uder E4 i Bokväges förlägig i Heleelud till Kista är också öskvärd. Mot Järfälla är det möjligt att utyttja det befitliga gåg- och cykelvägätet på Järvafältet. Det övergripade gåg- och cykelvägätet ska främst byggas ut lägs med bilhuvudvägätet. Gåg- och cykelförbidelsera mella Töja och Hasta och Järvafältets aturreservat ska förbättras och göras trygga och bekväma i sambad med tillkomste av Förbifart Stockholm för att motverka förbifartes barriäreffekt. Trafiksäkerhete för oskyddade trafikater ska prioriteras framför biltrafikes framkomlighet. För att möjliggöra detta bör lokalvägätet utformas så att gåede och cyklister prioriteras och huvudvägätet måste kua korsas på ett trafiksäkert sätt. Kollektivtrafik Iom kommue ska det skapas attraktiva kommuikatiosstråk där kollektivtrafike prioriteras framför övrig motorfordostrafik. Det ka iebära såväl särskilda bussgator och bussfiler på befitliga vägar som spårreservat för Tvärbaa. Solletuabora ska uppleva kollektivtrafiksystemet som ett attraktivt färdsätt. Alla solletuabor bör ha tillgåg till kollektiva färdmedel iom gågavståd. Det är också viktigt med e hög turtäthet och att olika kollektiva färdmedel är sykroiserade. Gågoch cykelförbidelsera till och frå kollektiva färdmedel ska hålla e hög stadard och kollektivtrafik-kutpukter utvecklas med säker och bekväm cykeluppställig. Ett utbyggt servicelijeät är viktigt för äldre och persoer med fuktiosedsättig. Stombusslije mella Välligby och Täby via Kista och Solletua med tät och sabb trafik, ska i samråd med SL 1 utvecklas som e viktig del i kollektivtrafikutbudet. E stombusslije på kommade Förbifart Stockholm ska agöra cetrala Solletua, atige i Solletua cetrum eller Södra Häggvik vid de ya södra uppgåge till pedeltågsstatioe. Äve tvärförbidelsera med bl a Järfälla och Täby (Arige) bör förstärkas. I och med tillkomste av Turebergs allé och utbyggade av bebyggelse krig dea bör busstrafike på västra sida järväge förstärkas då det är där de stora befolkigskocetratioe i cetrala Solletua kommer att fias. Resadet med pedeltåge ska stärkas. Häggviks statio måste också få e uppgåg i söder för att skapa förutsättigar för e öskvärd utvecklig av Södra Häggviksområdet. Äve Heleeluds statio bör få e sydlig etré för att bl a skapa bättre tillgäglighet för Silverdal. I Häggvik, Solletua cetrum eller i Heleelud ska e regioaltågsstatio kua uppföras i aslutig till befitlig pedeltågsstatio. Se äve utredigsområde Ostkustbaa sid 28. Tvärbaa plaeras i e första etapp att byggas ut frå Alvik till Heleelud. Utbyggade bör seda fortsätta till Solletua cetrum via Turebergslede och Tigsväge och vidare till Häggvik. E fortsättig österut frå Häggvik mot Roslags Näsby i Täby i elighet med RUFS är itressat i de fortsatta plaerige. Det fis stor efterfråga på ifartsparkerigar vid pedeltågsstatioera me kokurrese om marke är stor och marke behöver avädas effektivt i dessa läge. Detta iebär att markparkerigar är fel, framför allt ur miljösypukt. Behovet av ifartsparkerig behöver istället lösas geom samutyttjade av parkerigsplatser i befitliga eller ya parkerigsaläggigar. Detta iebär samtidigt högre kostader. Kommue bör tillsammas med SL verka för att ge ivåara möjlighet att i större utsträckig yttja kollektivtrafik till pedeltåget. 46

7 Bebyggelses fuktioer Gåg- och cykelvägar, Kollektivtrafik Mot Upplads Väsby Upplads Väsby Mot Järfälla Upplads Väsby ROTEBRO Järfälla s Norrort lede NORRVIKEN VIBY VAXMORA Täby EDSBERG E4 Rösjö HÄGGVIK Mot Täby Hasta SJÖBERG TUREBERG Järfälla Solletua C Mot Järfälla, Stockholm Fö rb i fa r ts to c kh ol m Töja Pricipsträckig över befitligt och plaerat övergripade gåg- och cykelvägät, med aslutigar till cetrumområde Mot Daderyd Daderyd HELENELUND Mot Stockholm Stockholm Silverdal Kista Hjulsta Befitliga gåg- och cykelvägskoppligar resp koppligar som bör stärkas Befitliga stråk mella bostadsområde och rekreatiosområde resp stråk som bör stärkas Reservat för spårväg respektive stråk för stombusslije Sudbyberg Alterativa spårvägssträckigar fis i Kista och vidare mot Alvik Mot Sudbyberg Sola Mot Sola Utredigsområde för Ostkustbaa Alterativa läge för statio för regioaltågstopp 47

8 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Gator och vägar För trafik som passerar kommue fis ett övergripade vägät av hög stadard, som state geom Trafikverket är huvudma för. Till dea ivå hör, utöver Europaväg 4 och Norrortslede äve Daderydsväge och Stäketväge samt kommade Förbifart Stockholm. Det regioala vägätet ska utformas så att varje sektor (ordvästsektor, som ikluderar bl a Upplads Bro och Järfälla, orrsektor som Solletua igår i och ordostsektor, som bl a ikluderar Täby) i mot regioes kära ska förses med vägar för att försörja sia ega trafikbehov. På de lägre ivå fis det kommuala huvudvägätet som ombesörjer trafike iom kommues olika delar och till och frå det statliga vägätet. Det kommuala huvudvägätet behöver förstärkas för att klara ett växade Solletua och trafikflödet till och frå det statliga vägätet. Kapacitete i huvudvägätet ska säkerställas geom utbyggad av ett fimaskigare vägät. Ett starkt huvudvägät är ödvädigt för att udvika smitvägar geom bostadsområde. Följade korsigar och sträckor i huvudvägätet ska prioriteras: trafikplats Häggvik (se karta, 1) måste ses över för att apassas till utbyggade av Södra Häggvik och Förbifart Stockholm, Norra Koloväge och Kistaväge med aslutig till Bagarbyväge (2) behöver breddas och förstärkas och utgöra e del i huvudvägätet. Passage uder E4 behöver också breddas i sambad med detta, vilket plaeras ske i sambad med förbifartes utbyggad, e y vägförbidelse mella Norra Malmväge och Daderydsväge (3) behöver skapas, Daderydsväges (4) utformig och fuktio behöver ses över bl a är det gäller framkomlighet i korsigar och gåg- och cykeltrafik. Huvudvägätet ska ha e god framkomlighet för både de geomgåede och de aslutade trafike. Huvudvägätets utformig ska apassas till de stadsbyggadskaraktär som eftersträvas iom kommues olika utveckligsområde. Trafiksäkerhete ska öka och trafikbullret miska. Iom kommudelara fis sekudärgator och lokalgator. För sekudärgatuätet, där det också fis busstrafik, ska trafiksäkerhete höjas bl a geom att gåg- och cykelvägar aläggs där det är motiverat. Nya sekudärgator plaeras mella Edsberg och Frestaväge samt för fortsättige på Turebergs allé frå Egelbrekts väg till Stise/Södra Häggvik, vilke ska ersätta Egelbrekts väg som sekudärgata. Lokalgator yttjas av ett begräsat atal avädare iom ett graskap med lägre trafikflöde. Lokalgatora ska vara utformade så att cyklister och gåede prioriteras och så att smittrafik udviks. Gågoch cykeltrafike ka bladas med biltrafike. För det lokala gatuätet gäller låga hastigheter. Trasportleder för farligt gods Delar av vägätet är utpekat som trasportleder för farligt gods. De rekommederade vägara utgörs av primära och sekudära trasportleder. De primära trasportledera vilka utgörs av de atioella och regioala vägara bildar ett huvudvägät för geomfartstrafik och ska avädas så lågt det är möjligt. De sekudära trasportledera är avsedda för lokala trasporter frå och till de primära trasportledera. Solletuaväge mella Edsbackarodelle och Norrvikelede föreslås ersättas som sekudärled av Norrvikelede mella Häggviks trafikplats och Solletuaväge, se karta. På så sätt ås drivmedelsstatioe vid Hammarbacke av e sekudärled. Dessutom frigörs utveckligsområdet östra Häggvik frå restriktioer med häsy till trasportera. Omledigsvägar Delar av huvudvägätet ka avädas som omledigsvägar uder kortare perioder för de regioala trafike i hädelse att det regioala vägätet är avstägt. Detta uder förutsättig att evetuell apassig av gatora är förelig med utformige eligt plaerad stadsbyggadskaraktär och ite medför högre krav bl a med häsy till evetuella trasporter av farligt gods. Parkerig Solletua tillämpar ite ågo geerell parkerigsorm. Bostäders och verksamheters parkerigsbehov ska lösas iom kvartersmark. Parkerig på allmä plats såsom katstesparkerig är avsedd för besöksparkerig. Vid detaljplaeläggig och bygglovsprövig ska parkerigsbehovet redovisas i varje eskilt fall. 48

9 Bebyggelses fuktioer Gator och vägar, parkerig E4 Upplads Väsby Upplads Väsby ROTEBRO Järfälla Stäketväge väg 267 ts or rr o N NORRVIKEN VIBY de le VAXMORA E4 Täby Da HÄGGVIK d e EDSBERG ryd sv äg e Vä g E18 SJÖBERG TUREBERG kh ol m Järfälla fa r ts to c Daderyd Fö rb i HELENELUND Stockholm Kista Natioella och regioala vägar. Vägar avsedda för trafike18 Hjulsta med start- och målpukter utaför kommue. Ny eller förstärkt vägförbidelse, atioella och regioala vägar. Reservat för y eller ombyggd trafikplats. Huvudvägät. Gator som förbider kommudelara. Silverdal Sudbyberg Sola E18 E4 Ny eller förstärkt vägförbidelse, huvudgata. Sekudärgatuät. Huvudgator iom kommudelara. Ny vägförbidelse, sekudärgata. Lokalgator. 49

10 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Försörjigssystem Hållbar eergiavädig För e lågsiktigt hållbar eergiproduktio måste e omställig ske till föryelsebara eergikällor. Detta gäller för såväl fjärrvärme, eskild uppvärmig som elproduktio. Oavsett vilke eergikälla som aväds är det viktigt med e låg eergiförbrukig. De viktigaste faktor för att miska eergiförbrukige är ett ädrat beteede. Eergisål tekisk utrustig är också av stor vikt. Medel för att åstadkomma e öskvärd miskig av de totala eergiavädige iom kommue är att plaera för e tät och fuktiositegrerad bebyggelse i cetrala läge. Detta bidrar till att reducera trasportbehovet och skapa kokurresfördelar för gåede, cyklade och kollektivtrafik. Vidare ka kommue beakta lokalklimatet vid lokaliserige och utformig av bebyggelse både vad avser värmebehov som kylbehov, ge eergi- och klimatråd samt uppmutra till återavädig av material som ite iehåller miljö- och hälsofarliga äme. För att begräsa eergiavädiges klimatpåverka bör avädige av föryelsebara eergikällor stimuleras. Detta geom att fortsätta utbyggade av fjärrvärme, utyttja miljövälig fjärrkyla eller absorptioskyla, samt skapa förutsättigar för att aväda adra föryelsebara eergikällor, så som bergvärme och soleergi. I valet mella olika åtgärder för att begräsa eergiavädiges klimatpåverka är det viktigt med e helhetssy. Vid uppföradet av e byggad måste byggmaterial, produktio och drift av huset iefattas för att beskriva de totala klimatpåverka. För att uppå dea helhetssy krävs att e livscykelasats itas. Det är exempelvis ite självklart att bergvärme alltid är det mest klimatväliga alterativet. Hur klimatvälig bergvärme är beror på hur de eergi som driver de pumpar som krävs för bergvärme, är producerad. Ju midre eergi e byggad fordrar för uppvärmig och drift desto större blir byggadsmateriales adel av e byggads totala miljö- och klimatpåverka. Geom att ita ett livscykelperspektiv ka dessa aspekter vägas samma. Parallellt med översiktsplaearbetet har e klimatstrategi för kommue tagits fram. Klimatstrategi atogs uder 2010 och förutsätter e årlige uppdaterad åtgärdspla. E eergipla atogs uder Fjärrvärme Både el- och fjärrvärmeäte är väl utbyggda i kommue. Övergåge till fjärrvärme har medfört att måga små värmepaor ersätts av större produktiosaläggigar med högre grad av reig av utsläpp. Luftkvalitete har därigeom förbättrats. Fjärrvärme i kommue produceras i huvudsak av biobräsle och värmepumpara. År 2008 avädes 92 biobräsle. Adele biobräsle har successivt ökat och det är viktigt att dea utvecklig fortsätter. Elförsörjig Elförsörjige av stockholmsområdet utreds av Sveska Kraftät på regeriges uppdrag. E omstrukturerig eligt förslaget, där e rig med 400 kv-ledigar sluts rut Stockholm, CityLik, får positiva kosekveser för Solletua och frigör mark för exploaterig i och med att kraftledige som går geom Törskoge, Häggvik, Edsberg och Sjöberg tas bort. E y kraftledig (markkabel), som e del av CityLik, kommer att byggas öster om Rösjö. Kommue och Sveska Kraftät, Vattefall och Fortum har teckat e övereskommelse om geomföradet. Se äve sid 79. Drivmedelsstatioer Det fis ett relativt stort tryck på etablerig av ya drivmedelsstatioer i kommue. Utöver det seaste tillskottet vid Stäketväge/Mälarväge så fis få, om es ågra, lämpliga platser. Tvärtom så ifrågasätts då och då ågra av de befitliga statioera med hävisig till bl a riskaspekte, både med aledig av statioera i sig me äve trasportera till dem. Vid Tubergets trafikplats plaeras för e drivmedelsstatio med bl a biogas. Fler försäljigsställe för biogas bör tillkomma iom kommue. I första had bör befitliga drivmedelsstatioer kompletteras, uder förutsättig att risksituatioe ite försämras. IT och telekommuikatioer Det är viktigt att hela Solletua har tillgåg till ett väl fugerade mobilät. Samverka mella telekomoperatörer m fl ska ske för att miimera atalet mobiltelefomaster och dess påverka på stads- och ladskapsbild. 50

11 Bebyggelses fuktioer Eergi, Elförsörjig, Drivmedelstatioer, Avfall m m Avfall, sorterig och materialåterviig Solletuas avfallshaterig ska äve fortsättigsvis präglas av lågsiktighet, miljöhäsy och kretsloppstäkade. Solletua var tidigt igåg med utsorterig av matavfall för återviig geom biologisk behadlig. Reda 1994 ifördes Solletuamodelle, vilke erbjuder hushåll i ebostadshus, flerbostadshus samt verksamheter möjlighet att sortera ut matavfall. Matavfallet behadlas geom rötig för produktio av biogas. E stor del av dages hushålls avfall igår i det s k produ cet asvaret. Detta iebär att producetera asvarar för och bekostar isamlig och återviig. Det avfall frå hushåll som ite lämas till produceteras isamligsställe asvarar kommue för och det räkas som hushållsavfall. Producetasvaret är omdiskuterat och ett förslag om att ge kommuera större asvar för isamlig av avfall har väckts uder Stora mägder trädsavfall lämas varje år till Kroåses kompostaläggig, varav e del flisas till bräsle och e del omvadlas till jordförbättrigsmedel. Samtidigt har miljöskadlig förbräig av trädsavfall kraftigt miskat i villaområdea. Hur hushållsavfallet med kommualt asvar ska hateras och behadlas samordas i e gemesam avfallspla 1 för Sörab-regioe som atogs 2008 och som är e bilaga till de lokala rehålligsföreskriftera. vädigsädamål eller också är platsera väldigt expoerade och där ställs höga gestaltigskrav. I översiktsplae föreslås mark för återviigscetral reserveras i området vid Norra Koloväge. Området är dock ytterst expoerat är Förbifarte är klar vilket ställer krav på utformig och placerig. Återviigscetralera behöver utvecklas och apassas bl a utformigsmässigt för att bättre passa i i stadsmiljö. Återviigsstatioer itegrerade i bebyggelse Återviigsstatioer eller plats för återviigsbehållare, d v s midre platser för isamlig av glas, papper, plast m m, bör placeras vid hadelsetablerigar samt lösas fastighetsära. Exempel på bra lösigar fis framför allt är det gäller grupphusområde och flerbostadshus. FTI (Förpackigs- och tidigsisamlige AB) asvarar för isamlige och för återviigsstatioera. FTIs haterig förutsätter att alla fraktioer fis på samma ställe liksom agörig med lastbil vilket bl a medför att statioera tar relativt stora markområde i aspråk, mark som ite är alldeles Plats för y återviigscetral Återviigscetraler, d v s större isamligsplatser för grovavfall frå hushåll fis idag bl a i Hagby i Täby och i Smedby i Upplads Väsby. Det fis behov av plats för e ytterligare återviigscetral med placerig i Solletua samtidigt som aläggige för trädsavfall vid Norra Koloväge behöver omlokaliseras i ärområdet i sambad med tillkomste av Förbifart Stockholm. Det är ite alldeles lätt att hitta lämpliga platser för återviigscetraler. Aläggigara är ytkrävade och förkippade med haterig av stora mägder material och ett stort flöde av trasporter och besökare. Dessa aläggigar lämpar sig ite i ärhete av de mer ordade stadsbebyggelse med bl a bostäder, samtidigt som de bör erbjuda stor tillgäglighet för besökare. Äve för de platser som återstår, såsom itill större vägar eller i verksamhetsområde fis kokurrerade, oftast mer yteffektiva, a- 1 Pla för avfallshaterig i ett hållbart samhälle Ova: återviigsstatio (foto FTI). Neda: behållare huvudsaklige uder mark. Exempel frå Amsterdam. 51

12 Allmäa itresse - De bebyggda miljö lätt att åstadkomma, framför allt i de befitliga bebyggelse. Vid plaläggig för och uppförade av y bebyggelse för arbetsplatser och bostäder bör utrymme skapas för återviigsstatioer. Dessa bör itegreras i bebyggelse och utformas för att miimera störigar och som ett stadsbyggadselemet som ka motivera si plats i bebyggelsemiljö, exempelvis i form av väl utformade markbehållare. Vatte och avlopp Vatteförsörjige sköts geom kommuförbudet Norrvatte som frå vatteverket vid Görväl i Mälare distribuerar vatte i ledigar till bl a Solletua. Norrvatte asvarar äve för vattereservoarera på Tuberget och i Heleelud. Avloppsvattet omhädertas av kommuförbudet Käppala som via ett par stora tular geom kommue leder avloppsvattet vidare till Käppalas reigsverk på Lidigö. Det kommuala bolaget Solletua Eergi AB sköter vatte- och avloppsaslutigara i kommue mella kvartersmark och kommuförbudes ledigsät. Dagvatte frå kvartersmark som ite omhädertas lokalt asluts till det kommuala ätet. Frå aturvårdssypukt ska Solletuas del av Brukebergsåse bevaras. Några ytterligare uttag av aturgrus bör ite tillåtas. Nya bergtäkter bör prövas restriktivt. Masshaterig Masshaterig är ett regioalt problem som iefattar ett stort trasportarbete i regioe. Vid byggatioe av förbifart Stockholm kommer stora mägder massor att behöver trasporteras och placeras. Någo lämplig permaet plats för masshaterig bedöms dock ite fias iom kommue. Räddigstjäst Solletua kommu igår tillsammas med Järfälla, Upplads-Bro och Upplads Väsby i kommualförbudet Bradkåre Attuda. Målet för isatstide är 10 mi för 99,8 av befolkig i kommue (hadligsprogram KF ). Plats bör reserveras i området krig Tubergets trafikplats för framtida behov av y aläggig för bradkåre. Södepoi Det frusa dagvattet, sö, bör i första had tas omhad lokalt på samma sätt som det valiga dagvattet. Sörika vitrar, eller där detta ite är möjligt eller lämpligt, behövs istället e apassad plats där sö ka depoeras och dagvattet reas. Idag depoeras sö i Sjöberg väster om Daderydsväge vid Ladsoraväge. Det är ite självklart att dea plats är de bäst lämpade på lägre sikt. Ytterligare alterativ behöver därför utredas. Det är dock svårt att fia mark för de här type av verksamhet då de mesta av marke iom kommue atige är bebyggd eller avsatt som aturreservat. Grustäkter och masshaterig Värdefulla äme och mieral De käda värdefulla äme och mieral som fis i kommue är framför allt gruset i Brukebergsåse. Täkt av aturgrus iebär uttag av e ädlig resurs och medför stora igrepp i ature. Avädig av aturgrus och atursad ska, oavsett var de utvis begräsas iom kommue. 52

13 Bebyggelses fuktioer Vatthage Djäkeparke Tola- Vatte och avlopp, Grustäkter m m berget Harva k v a r b ä c k Ekebo Norra berget MARKEN Främjartorpet FRESTA- Tomta Ekeboparke SMEDBY Pepparboda PrästsTörby hage Smedbyskoge V ä s b y å SMEDBY Söderäge e Säbylud ik r a H Lilla Ödsmarke Sada Sista Styver rav a Edsby v e d sl e d U p p la Asphage Tomtaparke PRÄSTGÅRDS- Ljugbacka Lilla Säby Säby FRESTABY ODENSLUNDA dd Tördal y Gudby Kaalbacke Kyle Tegelhage le ÄGGET ada Kyleborg Ropar Eddaparke Johaesdal am Stora Ödsmarke Kvarbacke Sjukyrkoberget Badudde Risbyle Norra Bollstaäs Johaes- Kyrkvike Frestabäcke luds- Ägsjö Harby th Sada ägar Ägsjö Frilufts Sadaskoge U Johaeslud ED parke Älvsuda Fresta Njursta holme präst Edssjö Råbäcksskoge Skålhamra Borgby åk et Skålhamra Grimstaby Luget Uggel- Älvsudadale Norrvikes strad Grimsta- vike parke Paradiset Storskoge Norrvike BOLLSTANÄS Bergkälla Edstippe Bollstaässkoge H jä ltar bä c k e Bräskoge Fiskartorpet Upplads Väsby Rydholm Kristiakulle Torsluda Bisslige Hästkulle Rosehill Atua Sköldora Ageslud Kugs Dammäge Torsluda de le JÄRFÄLLA ike ds Gridstuga rv Kva Lågholme l a Trekate Hjältartorp Vällstatippe Sadtorp Domarkulle Björkbacke Dya Ed U pp Gullbacke s tr backe Vällstaverke B lom Smedby Bods- så Gamla Vibyå Dammhage Bollstaäs Svartige Vällsta Rotsuda Kallborg Kvare Spegelvik lud Domarbacke Kolartorp Emmylud Lovise- Rotsuda Kvarsjö Aero Torpa Hollywood Skällora Larsluda kvarå Forboda Skiaråse Stora Alby å ke by bäc Fällbro Lillboda Upplads Väsby ag Rotsuda Gillbo H Rotebro skas Björkhage Kallboda Hjä ltar Gustavslud Roteberg Eebo Järfälla Gröa ROTEBRO Teisparke FÄLLBRO Gillberga Såstalud e idustriomr. tur Jä r Sjötorp Klubbacke Nydal Johaesfred Överby kvar Överby Kappetorp Gillberga Katriedal Karlslud Överby Nyby Mahem ke ltar bäc Hjä Kallhälls villastad SOLLENTUNA Kråka Solletuaholm Taga ed e Skillige- Lilla Viby rol berget Lilla Viby Älteskoge NORRVIKEN gb berget HAGBY Fäboda VIBY Östra Järvafältets aturreservat VIBY Norrsätra Törskoge ed e Ekbacke ä a b S ä tr c VAXMORA Södersätra Ros lags lede VAXMORA Väderholmes Edsvall Edsbergs sportfält s Kista e Kalkvike Mellasätra k Södra Viby Fågelskyddsområde Täby Väsjö Soläge Brede KALLHÄLL e Gustavsberg Bräda berget Kallhäll Kastell- ede gsl Ekbacke sjö Norrsätra Väsjö Suggtaskeberget sla Viby Kärig- Fjäture Suggastee Norrvike Översjö Nedre Brukebersåse Ro Storskoge J är val Molsättra Sugga Norrvikes C Viby Gård Ulvsättra Lilla Ulvsättra Törberget le d e ag Tomteberga Molsättra aturreservat st i ge NORRVIKEN Östra Viby Boda äg F o r Nästet Strömsdal gs Vaxmora torp Berghova Grakulle Duder- Jaktvilla sla e Sugga Alboda Evelud Ro led Kohlsta Lå r va Smedstorp Törskoges aturreservat Jacobslud Mulltorp å Viby Jä Kocktorp Skilligee Lillskoge Tallham- plats Törtorp Läsmasberget marstorpet e Rättare- Piparudde Boda Järvafältet Norrtorp Hagby Tallbacke Nybygget l ed Alby såg åse Kojtet Lidal SOLLENTUNA Litsby Foråker Norr- Rosedal Norrtorp Törtorp Norrvike Rotebro Ytterby Almsäter Karlsborg Sadsborg Rotebro C Båtsmastorp Gustavsro Evelud Adolfsberg cke v al sbä ed Strömme Hagby Rotebro Fjä Överby Ludvigsberg Fridhem Strömsborg ROTEBRO Söderby R os l Mörtsjö Svartbäcke Ravale Lapptorp Pommer Hälle Solbacke Edsäge Tuberget Påtåker Väsby båtmastorp Aeberg Klasro Graskog Fiäge E4 Suds Häggvik Rösjö Edsbacka Kast- EDSBERG Skälby berget Jär Grävligberget Västra skoge Bögs va le Väsby e Ormudde Kista Hammar Vreta Aeberg turreservat Västra Järvafältets aturreservat HÄGGVIK Amerika skoge HÄGGVIK d Kolboda Södra Häggvik Barsäll Håga Båtsmastorp Rösjös Ladsora Edsberg Kvarskoge Jä rv al ed e Sickar- TUREBERG Sjögärdet I Säby Bagarby Töja g e lb SJÖBERG Bergedal SJÖBERG Segeludde Solletua Djupa Skase parke Västra Sjöberg Bagarby- parke c Kug k Skase Ages e hög Idia- Edsvike parke HANSTA Jakobsberg Hersby Fågelsågsparke J ä rvale Östra Sjöberg Solletua C Malm- ä Järfälla JAKOBSBERG torp Falkberget Nytorp TUREBERG Fydet lede lags Ros STOCKHOLM ENEBY Falkberget Kista N Kolov Hasta aturreservat Brate Ste SOLLENTUNA Kista Solletua Rösjötorp å o ra s d L a Solhylleberget Fiskartorpet SKARPÄNG parke kvar Säbysjö Tåglöt Rösjö Edsbergs- Ladsora- A friluftsområde EDSBERG Båtsmastorp Rocksta Rösjöskoges aturreservat Östra Edsberg Edsbergs C Häggvik C Jarlabakestee Nysved Lilla Kärrboda de Sätra parke Daderyd Rikebyskoge Sjöbergs Egelska KISTA FÖRSAMLING Kvare präst Ålsta Igelbäcke g Hägersta- I Båtsmastorp e lud l b Ålsta k ä c Herresta Kalvshälla Fö Kyrkby Bä llst Eriksberg HELENELUND Akalla Heleeluds C Borge- Husby Hästa Igelbäckes kulturreservat vike Kista Kistasparke Grölads- Befitlig drivmedelstatio som avvecklas s l e d e träsk DANDERYD I gel b ä c ke Silverdal Kligsta- KLINGSTA Silverdal Silverdals- berget PARK EKBACKEN parke Råda dal e Rikeby-Kista stadsdelsområde Vålberga E18 BARKARBY KISTA Hjulsta Ige Testa Björkeby Edsvike Övre Kymlige KYMLINGE lbä cke Söretorp Killigstorp Sudbyberg Eggeby Emmylud Ärvigeparke Igelbäckes kulturreservat LUNDA Sola Dammtorp Igelbäckes aturreservat Rikebyhage gaå Spå Befitliga återviigscetraler KLINGSTA Nora Kasbytorp Kista Graby STOCKHOLM Plats för y drivmedelstatio med bl a biobräsle Skälby Tegelhage Kista Igelbäckes kulturreservat Graholmstoppe d KISTA parke Järvafältet Krusbacka Nora- HUSBY Barkarby U p p la d udde berget Aeberg Skylsta NORA Borge- Tegelhage Stockholm VEDDESTA Heleelud Husby Befitliga drivmedelstatioer. Biobräsle bör tillkomma om möjligt Fjälle SKOGSVIK HELENELUND AKALLA Åkerby Ormbacka ÄNG Akalla by Hästa klack aå sla gsl ede SÄTRA rb ifa rt St o Plaerad kraftledig, luftledig resp markkabel Ro byåse Edsvike ck h hadelsplats Söderhöjde Kummelby ol m Barkarby Kummel- Fågelsåge e Befitlig kraftledig resp kraftledig som avvecklas KEVINGE STRAND Skötorp Igelbäcke TENSTA Sylta Befitliga återviigsstatioer Luda SKÄLBY HÄSSELBY VILLASTAD HÄSSELBY FÖRSAMLING Slottspark RINKEBY Spåga-Testa SOLNA stadsdelsområde Rikeby SPÅNGA FÖRSAMLING Igelbäc ke Svalka Loviseberg Skugga Smedja Plats för återviigscetral bör om möjligt reserveras Igelbäckes aturreservat Gu Spåga Läderbacka BROMSTEN Befitlig bradstatio resp plats för y bradstatio STORA URSVIK Rikebydale arb äg ov LILLA TORP Hässelby-Välligby stadsdelsområde Befitlig södepoi Järvastade Berstorp Kugshamra ULRIKSDAL Risse skog Ulriksdal Fredsberg Sködal Bagartorp Vätorp Jakobsdal Råsta Karlshäll Risse BER Polska udde Råstahem Risse SOLHEM SUNDBYBERG parke Johaeludstoppe Ritorp ÖR RISSNE Gribby- VINSTA Bergluda Mellajärva e gsväg sbor Fride Gård NÄLSTA Kvarkulle JÄRVA Uder byggad Agesberg KÄLVESTA Grödal Ulriksdals aturreservat Dammtorps allé BRO- URSVIK Mariedal e ks ar tm Vå ge vä M sli ea d g a er- Backlura Halloberge HALLONBERGEN Duvboparke HÄSSELBY VILLASTAD Golfägara Råstasjö Lötsjö HÄSSELBY GÅRD Lötsjöparke DUVBO Skogsparke Frösuda STORSKOGEN Johaelud S p å g a å FLYSTA Duvmosse VÄLLINGBY Tule- Duvbo parke Näckrose 53 Näckrosparke Filmstade Hässelby BÄLLSTA Maria Wies Park B ä ll s t a å Torparke Forkulle RÅSUNDA SUNDBY MARIEHÄLL CENTRALA Arthur Ludquists Park Solparke NyckSlotts Sola statio elpark. park. Charl.b.parke Hagakulle

14 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Bebyggelses problem och utmaigar För vissa av de frågor som beskrivs i detta kapitel fis idag tvigade riktlijer eller gräsvärde fastställda. Dessa tillämpas aturligtvis oberoede av översiktsplae. Där det idag sakas atioella riktlijer eller gräsvärde beskrivs kommues sy på frågora och evetuella ega rekommedatioer och riktvärde. Kommue följer utvecklige av atioella riktlijer. Buller Buller är ett av de miljö- och hälsoskyddsproblem som drabbar flest ivåare i Solletua. Idag vet vi att buller ka påverka mäiska egativt. Vi behöver därför arbeta för att miska bullret i samhället. Bar, äldre och sjuka är särskilt käsliga. I Solletua är vi påverkade av buller frå bil- tåg och flygtrafike me äve frå olika verksamheter. Ofta byggs vallar eller plak som skydd mot bullret, me dessa ger e mycket lokal effekt och förhidrar ite i ågo väsetlig grad bullrets spridig i ladskapet. De kräver dessutom uderhåll för att skyddseffekte Effektpotetial för åtgärdsområde - ett exempel Förädrat atal utsatta för buller >55 db(a) utomhus vid bostäder (tusetal) Effektpotetial för åtgärdsområde - ett exempel Förädrat atal utsatta för buller >55 db(a) utomhus vid bostäder (tusetal) ska bibehållas över tide och medför därmed också driftskostader. Åtgärder på befitliga byggader är likaså lokalt begräsade och rör edast iomhusmiljö. Om byggader istället aväds som större avskärmigar, ka både de direkt bullerutsatta områdea miskas och e utomhussida som ofta får mycket god ljudmiljö skapas. Det mest effektiva är att påverka bullerkälla. Det vill säga fordoe, Ljudivå db(a) Exempel på ljudivåer 0-10 Svagast uppfattbara ljud I sovrum, yprojekterig Svagt vidbrus Normalt samtal Storstadsgata Passerade gods- och persotåg 110 Diskotek Smärtgräs I ärhete av jetpla 194 Högsta ljudivå som ka uppträda Styrka och karaktäre och de situatio vi befier oss i, styr vår upplevelse av ljudet. Utvecklig om iget extra görs Olika avädig av vägiformatik Lägre hastigheter på ladsbygd Utvecklig om iget extra görs Tystare körsätt i tätort Olika avädig av vägiform Miljözoer och miljöavgifter Lägre hastigheter på ladsbyg Tystare fordo Tystare däck Miljözoer och miljöavgifter Tystare beläggig Tystare fordo 400 Samhällsbyggad för midre buller Utvecklig om allt görs Tystare däck Tystare beläggig Samhällsbyggad för midre b Olika åtgärders 200 potetial att miska bullerstörige. Kommues plaerig (samhällsbyggad) Utvecklig om allt görs ka edast bidra med e lite del av de totala potetiale. Källa Bullerätverket Tystare körsätt i tätort vägara och baora, vilket idikerar att det ka vara svårt att å resultat i ärtid. För mer tillfälliga bullerstörigar som orsakas av till exempel etrepreadmaskier, pålkraar och fritidsaktiviteter utomhus, är påverka på källa i stort det eda medel som står till buds. Det som kommue ka bidra med i de fysiska plaerige för att miska bullerexpoerige är viktigt, me i ett helhetsperspektiv otillräckligt. Buller är e av måga aspekter som ska vägas samma i samhällsplaerige, e av måga faktorer som ka påverka vår hälsa, och ka därför ite behadlas friståede. Kommue hävdar riktlijer för bullerivåer i sambad med plaläggig för y bebyggelse, me arbetar äve med att påverka befitliga förhållade. Kommue har uder 2011 låtit göra e bullerkartläggig över ljudivåer frå de kommuala och statliga vägara samt järväge. Kartläggige följs upp i e åtgärdspla med förslag och prioriterig av åtgärder. Åtgärder som föreslås är framför allt fasad- och fösteråtgärder. 54

15 Bebyggelses problem och utmaigar Buller Helhetssy istället för avstegsfall I Kommupla 1998 fas riktlijer för bullerivåer där det blad aat defiierades var det så kallade avstegsfallet primärt fick tillämpas, dvs var kompesatiosåtgärder kude tillåtas. Som förutsättigara ser ut i Solletua, fis det aledig att frågå detta arbetssätt, och i stället koppla de riktlijer som ska avädas till platses förutsättigar. Boverket har i skrifte Buller i plaerige 1 valt att försöka ge mer allmägiltiga rekommedatioer, i stället för att hatera olika fall av avsteg frå de rekommederade riktvärdea för trafikbuller. Riktlijera i översiktsplae, vilka utgör stöd för utformige av detaljplaebestämmelser i de eskilda plaläggigssituatioera, ka u utvecklas till det mer geerella förhålligssättet. Målsättige är att det ska gå att uppföra byggader i pricip var som helst iom de samlade bebyggelse, och att bullerutsatta område ska få höjda kvaliteter med god arkitektur och e god ljudmiljö geom medvete placerig och utformig av byggader. På ästa uppslag preseteras riktlijer att gälla för såväl y bebyggelse, som vid åtgärder i de befitliga. Expoerig för flera bullerkällor av olika karaktär ökar störigsupplevelse. Då det idag ite fis ågo vedertage beräkigsmodell, som väger samma buller frå flera olika trafikslag/källor, får tills vidare övervägade ske i det särskilda fallet. Det bör påpekas att kommue med plabestämmelser ite ka skärpa krave på iomhusivåera, eftersom dessa reda är reglerade i Boverkets byggregler. State bör agera Buller bör i första had miskas i eller vid källa. Främst gäller det bulleremissioera frå järväge och väg E4. Trafikverket mear att e säkig av hastighete på E4 ite är aktuell med hävisig till dess fuktio och utformig för att medge höga hastigheter och korta restider. Kommue kräver trots det att Trafikverket agerar. State måste som väghållare se till att riktvärdea för bullerstörigar klaras. Eligt Trafikverket kvarstår iga åtgärder efter utbyggade till fyra järvägsspår geom kommue. Dock påverkar bullret frå järväge måga som vistas eller färdas i kommue. Det är omodert och orimligt att exempelvis bullret frå järväge 1 Buller i plaerige. Boverkets allmäa råd 2008:1. Plaera för bostäder i område utsatta för buller frå väg- och spårtrafik Goda lösigar och exempel på hur ma ka hatera trafikbuller och skapa tysta ar, balkoger och uteplatser geom god utformig och placerig av byggader. ska vara dimesioerade för bebyggelse i ett samhälle där kokurrese om marke är stor, och där kollektivtrafikära bostäder är ett viktigt mål för e hållbar utvecklig. För att få ed bullret frå järväge måste krav ställas på spårsystemet, de tåg som trafikerar spåre och att uderhållet (t ex spårslipig) sker med ödvädiga itervaller. Effektiva avskärmade åtgärder är till exempel spårära skärmar och skärmar med reflexdämpig. Sådaa bullerskydd bör placeras i avsitt där det är miljömässigt motiverat. För att få ed bullret frå vägtrafike fis i ärtid, förutom hastighetsedsättig, möjlighete att ställa krav på tystare däck, att välja bullerdämpade vägbeläggigar, samt att öka uderhållet på vägara. Trafikverket har möjlighet att verka för alla dessa 55

16 Allmäa itresse - De bebyggda miljö åtgärder. Trafikverket har lagt fast åtgärdsprogram för att miska bullerstörigar, det är viktigt att dessa fullföljs. Iom kommue har säkt hastighet samt uppförade/reoverig av bullerskydd påbörjats. verksamheter diskuteras, måste särskild uppmärksamhet ägas de effekter som ka påverka de tysta områdea. Förädrigar av iflygigsbaora, så kallad kurvad iflygig, till Arlada för att miska bullret över blad aat Rotebro ka istället komma att påverka de tysta områdea i Törskoge. Nuvarade miljötillståd iehåller ett förbud mot iflygigar över Upplads Väsby (via Rotebro) efter år Svedavia AB som driver Arlada flygplats har asökt om ett ytt tillståd som iebär att uvarade iflygigsstråk i huvudsak får behållas 5. Solletua kommu aser att ett sådat tillståd medför betydade bullerstörigar frå flyget i Solletua och har avstyrkt asöka. Spårära bullerskärm vid Solletua statio Övriga riktvärde för buller Naturvårdsverket 2 ger ut allmäa råd och riktvärde som rör omgivigsbuller frå bl a idustrier och adra aläggigar, däriblad till exempel fläktar. Riktvärdea ager ivåer för idustribuller i bostadsområde och i rekreatiosytor i bostäders graskap. Socialstyrelse ger ut allmäa råd 3 för blad aat buller iomhus i bostäder och i udervisigs- och vårdlokaler. Det fis äve riktvärde för iomhusbuller i Riksdages riktvärde vid ybyggatio 4. I Socialstyrelses allmäa råd fis äve riktvärde för lågfrekvet buller. Tysta område Tystade är idag e bristvara i samhället. I ett tätbefolkat lä som Stockholms där stor kokurres om marke råder, fis behov av att hidra att utomhusbullret breder ut sig, och vära om de få tysta och relativt tysta område som fis kvar. Regioplaekotoret har kartlagt bullersituatioe i de regioala gröstrukture. Område där de ekvivaleta ljudivåera uderstiger 45 db(a) och de maximala ljudivå är mist 10 db(a) lägre ä aktuellt riktvärde för mer sporadiska bullerkällor defiieras som tysta gröområde. De tysta område som har idetifierats i de gröa kilara i kommue ska väras mot buller. Det iebär att är förädrigar av bebyggelse, ifrastruktur och 2 riktlijer för extert idustribuller (1978:5) 3 allmäa råd om buller iomhus (2005:6) 4 Ifrastruktuririktig för framtida trasporter (prop 1996/97:53) 56 Riktlijer för haterig av buller frå vägar, järvägar och flyg i sambad med y- och ombyggad av bostäder Målsättige är att det ska gå att uppföra byggader i pricip var som helst iom de bebyggda miljö, och att bullerutsatta område ska få höjda kvaliteter med god arkitektur och e god ljudmiljö geom medvete placerig och utformig av byggader. Varje bostad skall ha tillgåg till mist e uteplats eller balkog med ljudivåer om maximalt 55 db(a) leq och 70 db(a) max. Om bostade är utsatt för högre ivåer skall e tyst (ljuddämpad) sida skapas som kompesatio mot vilke mist hälfte av bostadsrumme skall placeras. De tysta sida skall göras så tyst som möjligt me ljudivå får maximalt uppgå tilll 50 db(a) vid fasad. Vid ljudivåer över 60 db(a) på de bullerutsatta sida går det i vissa fall ite att klara 50 db(a) för alla bostäder. Bostäder ka ädå tillåtas om ytterligare kompesatiosåtgärder vidtas såsom att maximalt 50 db(a) eller lägre uppås förutom vid uteplatser äve vid leq gemesamma vistelseytor och etréer. Kommue rekommederar därutöver att lägre iomhusivåer åstadkoms ju högre utomhusivåera är, dvs ljudklass 61 B eller A. Krav på iomhusivåer går dock ej att iföra i detaljpla. Riktlijera fis sammafattade i figure på ästa sida. 5 Föreklad redovisig av Swedavias förslag till ytt miljötillståd 61 SS C = 30 db(a), B= 26 db(a), A = 22 db(a)

17 Bebyggelses problem och utmaigar Buller Bullerutsatta område Tysta område som bör väras mot 1 buller 1. Källa: RTK 1 Utbredige av områdea är osäker, bl a ivid Norrortslede Bullerutsatt sida Aktuell ljudivå 55 db(a) Tyst sida Högsta ljudivå som skall: eftersträvas iehållas vid fasad vid fasad 55 db(a) Riktlijer för haterig av buller frå vägar, järvägar och flyg i sambad med y- och ombyggad av bostäder Varje bostad skall ha tillgåg till mist e uteplats eller skyddad balkog vilke skall vara så beläge att ekvivaletivå ej överskrider 55 db(a) och maximalivå ej överskrider 70 db(a) db(a) 45 db(a) 50 db(a) >55 db(a) på bullerutsatt sida Mist hälfte av bostadsrumme i varje bostad skall förläggas mot sida med de lägsta ljudivå db(a) >65 db(a) 45 db(a) 50 db(a) 45 db(a) 50 db(a) >60 db(a) på bullerutsatt sida Där det ite är tekiskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våigspla på ljuddämpad sida, bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad. Valigtvis ka detta vara aktuellt vid lägeheter i de övre våigsplae. Dock bör i sådaa fall 50 db(a) uppfyllas vid flertalet lägeheter samt vid uteplatser och ar. Av kommue rekommederad lägsta ljudklass (A, B, C) iomhus (högre krav ä C ka ej ställas i detaljpla). Nomeklatur eligt Svesk Stadard, SS , Bostadsrum. 57

18 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Rado I Solletua är det valigt med höga radohalter i huse. Rado är äst efter tobaksrökig de valigaste orsake till lugcacer. Rado ka komma frå marke, byggadsmaterialet (blåbetog) eller hushållsvattet (ege bru). Markrado är mycket valigt i Solletua och höga halter förekommer i rullstesåse och i bergartera ygre grait och gejsgrait. Mätigar har dock visat att höga radohalter är valigt förekommade äve utaför dessa område. Detta beror på att rado lätt sprids i marke via t ex rördragigar. Hela kommue är därför att betrakta som högriskområde för rado och häsy till detta behöver tas vid plaerig och byggatio. Radogashalter över 200 Bq/m 3 luft i bostäder och lokaler för allmäa ädamål samt över 400 Bq/ m 3 i arbetslokaler, utgör olägehet för mäiskors hälsa. Vid y- och ombyggatio får årsmedelvärdet av de joiserade strålige frå radogas ite överstiga dessa värde. Elektromagetiska kraftfält Elektromagetiska kraftfält geereras överallt där det fis elektrisk ström. De mest iögofallade källa till magetiska fält i de allmäa miljö är kraftledigar och trasformatorstatioer, me fälte förekommer också i elektriska ledigar uder mark, eller krig trasformatorer eller adra istallatioer i byggader. Magetfältet är starkast ärmast källa, t ex e ledig eller e apparat, och avtar med avstådet. Ju mer ström desto starkare magetfält. Det fis misstakar om att lågvarig expoerig för svaga magetfält ka ge upphov till cacer. Cetrala mydigheter som Strålsäkerhetsmydighete och Socialstyrelse mear idag att de veteskapliga udersök igar som gjorts på området atyder e viss ökig av leukemiriske hos befolkigsgrupper som expoeras för 50 Hz magetfält över 0,4 µt (mikrotesla). Uder 0,4 µt ser ma ige riskökig. Det veteskap liga uderlaget ases dock fortfarade ite tillräckligt gediget för att ma ska kua sätta ett gräsvärde. Vid uppförade av y bebyggelse ska försiktighetspricipe tillämpas. Med hävisig till de veteskapliga udersök igar som gjorts, aväds 0,4 µt som riktvärde i Solletua vid ybyggatio av bostäder och istitutioer för bar och ugdom, itill kraftledigar. I Solletua fis kraftledigar med späige 70, 130 och 220 kv. Ofta löper flera ledigar parallellt. Strömstyrka varierar kraftigt mella de olika ledigara och över tid. 0,4 µt uderskrids ugefär meter frå kraftlediges mitt, beroede på kraftlediges späig och strömstyrka. De plaerade avvecklige av kraftledige geom Törskoge, Häggvik, Edsberg och Sjöberg är ageläge. Basstatioer för mobiltelefoi Strålskyddsistitutet (SSI) gör de sammafattade bedömige att basstatioer för mobiltelefoi ite iebär ågo risk ur strålskyddssypukt. Några riktlijer krig strålig frå mobiltelefomaster föreslås därför ite i översiktsplae, dock ska master och tillhörade kostruktioer utformas för att passa i i de miljö där de placeras. Luftföroreigar Uderlag frå läets luftvårdsförbud visar att miljökvalitetsorme för partiklar (PM10), räkat som dygsmedelvärde, överskrids lägs hela väg E4 i Solletua. Norme överskrids ca m öster om E4:as vägmitt och ca 50 m väster om vägmitt. Haltera varierar lägs väge bero ede på trafikmägd och topografi. Eligt uderlaget bor drygt 300 persoer där miljökvalitetsorme över skrids. Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del frå vägtrafike, speciellt avädige av dubb däck me också t ex slitage av däck, vägbeläggig och uppvirvlad sad. Lägs E4 bedrivs dammbidig för att miska partikelhaltera. Effektera av dammbidige har ite beaktats i det uderlag som redovisar överskridade. Äve vedeldig bidrar till höga partikelhalter. Nya fastbräslepaor för uppvärmigs ädamål ska vara miljögodkäda och asluta till ackumulatortak. Miljökvalitetsorme för kvävedioxid (dygsmedelvärde) överskrids itill E4 i Heleelud. De höga kväve dioxidhaltera har till största dele sitt ursprug i vägtrafike (93 ). Beräkigar visar att haltera har ökat uder seare år, på grud av ökad trafik och ökad adel dieselfordo. Miljökvalitetsormera klaras lägs övriga vägar i kommue däriblad Stäketlede, Norrvikelede samt Daderydsväge. State måste som väghållare se till att miljökvalitetsormera för partiklar och kväveoxid (NOx) klaras. 58

19 Bebyggelses problem och utmaigar Rado, Eloktromagetiska fält, Luftföroreigar m m Befitlig kraftledig resp kraftledig som avvecklas Plaerad kraftledig, luftledig resp markkabel Område där miljökvalitetsorm för luft överskrids, PM10 Område där miljökvalitetsorm för luft överskrid, kvävedioxid Skyddsområde för vattetäkt, gällade resp förslag till ytt primärt och sekudärt Område där åtgärder ite får vidtas som påverkar områdets uvarade eller framtida kvalitet som grudvattetäkt Område med estaka hus eller aläggigar uder +2,5 m ö h Djurhållig Primärled för trasport av farligt gods Sekudärled för trasport av farligt gods Drivmedelsstatio 59

20 Allmäa itresse - De bebyggda miljö Övriga miljökvalitetsormer för luft klaras iom kommue. Sommarmedelvärdet för ozo i kommue ligger strax över det atioella geeratiosmålet. Iriktige är att geeratiosmåle ska ås iom e geeratio. Föroreade område / föroread mark I Solletua fis drygt fem hudra potetiellt föroreade markområde (MIFO-pukter) där föroreigar ka befaras mot bakgrud av tidigare eller uvarade verksamhet. De potetiella föroreigara är av mycket skiftade karaktär och härrör frå bl a befit liga eller ed lagda företag, frå för sva ret och frå avfalls depoier. Föroreigara bedöms ite utgöra ågo akut fara, me vid t ex plaläggig, schakt arbete och byggatio ska föroreigaras iehåll och omfattig utredas och vid behov saeras. Skyddsområde för grudvattetäkt I Solletua fis ett skyddsområde för grudvattetäktera Rotsuda och Jästbolaget. Iom området gäller skyddsföreskrifter fastställda av lässtyrelse Föreskriftera reglerar blad aat haterig av bradfarliga varor, upplag av skadliga äme, schaktig, parkerigsplatser, avloppsvatte och gödselhaterig. Norrvatte, Jästbolaget AB och Stockholms Läs Ladstig har i september 2012 tagit fram ett förslag till ya skyddsföreskrifter med bl a utökade skyddsområde. Förslaget till föreskrifter syftar till ett ökat skydd för grudvattetäktera vid bl a uppförade av byggader och adra kostruktioer och vid schaktig och adra markarbete. Översvämigs- och skredrisker De eda bebyggelse som idag bedöms ligga kritiskt till för översvämig fis krig Norrvike. Ett fåtal bostadshus är byggda uder högsta uppmätta vatteståd +4,73 meter, vilket iebär att dessa kommer att översvämmas om ett sådat vatteståd iträffar. Räddigsverket 1 har översiktligt kartlagt översvämigsriske i Norrvike vid 100-årsflöde och beräkat högsta flöde. Riskera behöver dock utredas ytterligare. I och med klimatförädrigara kommer havsivå höjas och vatteförhålladea i och på marke att förädras, vilket t ex ka komma att öka riske för översvämigar. Edast ett fåtal hus samt del av allmäa gator vid Edsvike är placerade uder ivå e till två och e halv meter över uvarade havsyta. Därutöver fis tekisk ifrastruktur i form av bl a ledigar uder mark och ätstatioer som ka komma att påverkas. Lässtyrelse 2 har geom SGI och SMHI utrett översvämigs- och skredrisker i Stockholms lä. Riskera behöver dock utredas ytterligare. Översvämigsriskera ska beaktas vid byggatio uder ivå + 2,5 meter över havsyta samt ivid övriga vattedrag i kommue. States geotekiska istitut har i e förstudie avgräsat de bebyggda område i kommue som är i behov av e karterig av stabilitetsförhålladea i marke. Två område bedöms ha förhöjd risk och där karterig bör ske. Iom Rotsuda bör karterig utföras utmed Norrvike frå jästfabrike i söder till Loviseluds i orr och utmed Edså. Det adra området ligger i Edsvike lägs vattet frå Rigväge och söderut. Kuskapsläget om klimatetförädrigara med följder som ädrad havsivå, ökade översvämigsoch skredrisker förbättras städigt. Kommue följer utvecklige. Djurhållig Hästhållig ka medföra risk för olägehet för mäiskors hälsa, eftersom hästar ka leda till allergier, lukt och flugor. Det fis iga fastställda skyddsavståd som mella hästhåll ig och bostäder, me riktvärdet 200 meter mella bostadshus/ byggrätt och stall/hästhage har tidigare rekommederas. Ny forskig 3 visar att spridige av allergeer i lufte för det mesta är mycket låg reda 50 meter frå stall och hästhagar. Hästallerge är ite som polle byggda för att färdas låga sträckor i lufte uta består av större partiklar som fis på hästes hår och lossar vid ryktig. E bedömig måste ske i varje eskilt fall och fak torer som t ex atal hästar, utformig och placerig av aläggige, ter räg- och vegetatiosförhållade och förhärskade vidriktig ka på verka bedömige. 1 Översiktlig översvämigskarterig lägs Oxudaå. Sträcka Valletuasjö till utloppet av Oxudasjö. Rapport 58, SMHI SGI 2011xxxx 3 Plaera Bygga Bo 6/07 60