Utrikeshandel med varor (UHV)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikeshandel med varor (UHV)"

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(46) Utrkeshandel med varor (UHV) 2006 HA0201 Innehåll 0 Allmänna uppgfter SCBDOK Innehållsöverskt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg 0.5 Statstkproducent 0.6 Uppgftsskyldghet 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföreskrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstork 0.11 Statstkanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Internatonell rapporterng 0.14 Planerade förändrngar kommande undersöknngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstska målstorheter 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata 1.4 Dokumentaton och metadata 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler 3.2 Redovsnngsförfaranden 4 Slutlga Observatonsregster 4.1 Produktonsversoner 4.2 Arkverngsversoner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Detta dokument avser referensåret Det är sammanställt efterhand och nnehåller den nformaton som var känd Det nnebär att vssa uppgfter kan saknas eller vara brstfällga, vlket kan vara av betydelse för förståelsen av framtagnngen av statstken.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(46) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Handel med varor och tjänster 0.2 Statstkområde Statstkområde: Utrkeshandel 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) Ja För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, ES/UI Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Chrstan Surtn Telefon: Telefax: E-post: 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, ES/UI Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Chrstan Surtn Telefon: Telefax: E-post: 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt: Lagen om den offcella statstken (SFS 2001: 99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statstken. Statstska centralbyråns föreskrfter (SCB-FS 2004:23) om uppgfter tll statstk avseende Sverges handel med EU:s medlemsländer (Intrastat). Statstska centralbyråns föreskrfter (SCB-FS 2005:3) om uppgfter tll statstk över vssa särsklda förflyttnngar av varor.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(46) 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). För hanterng av sekretesskydd vd publcerng tllämpas s.k. passv sekretessbevaknng. Denna nnebär att SCB prövar nskränkt publcerng av detaljerade varu- och landuppgfter först efter att ett företag själv har begärt detta. Tllämpnngsregeln vd prövnng av sekretess nnebär att uppgfter publceras om den består av mnst tre (3) företag och nget av dessa svarar för mer än 90 procent av redovsat total värde. 0.8 Gallrngsföreskrfter Gallrngsföreskrfter saknas. 0.9 EU-reglerng Statstken om varuhandel med EU:s medlemsländer samt med övrga länder är reglerad genom följande av EU:s förordnngar (och ändrngar tll dessa): Varuhandel med EU-länder (Intrastat) Europaparlamentet och Rådets förordnng (EEG) nr 638/2004. Kommssonens förordnng (EEG) nr 1982/2004. Varuhandel med länder utanför EU (Extrastat) Rådets förordnng (EEG) nr 1172/95. Kommssonens förordnng (EEG) nr 1917/2000. Nomenklaturer: Varor Rådets förordnng om etablerandet av en varunomenklatur (EG) nr 2658/87: Kombnerade nomenklaturen (KN). Rådets förordnng (EG) nr 1719/2005: om ändrngar av KN-koder. Meddelanden och upplysnngar: uppförandekod för den kombnerade nomenklaturen. Meddelanden och upplysnngar: förklarande anmärknngar tll den kombnerade nomenklaturen. Länder Kommssonens förordnng (EG) nr 2081/2003 om en nomenklatur för länder och regoner Syfte och hstork Statstken syftar tll att belysa Sverges utrkeshandel med varor och länder. Sverges medlemskap EU har medfört att SCB nfört helt nya system jämfört med åren före 1995 för att kunna publcera uppgfter över utrkeshandeln fr.o.m. januar T.o.m har statstken helt kunnat baseras på de uppgfter företagen lämnat tll Tullverket vd all export och mport av varor. För att kunna redovsa statstk med samma omfattnng som tdgare måste fr.o.m uppgfter om EU-handeln nhämtas genom en särskld undersöknng benämnd Intrastat. Intrastatundersöknngen fnns samtlga EU-länder.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(46) 0.11 Statstkanvändnng Fnans- och närngsdepartementen samt Rksbanken för bedömnngar, prognoser och beslut nom ekonomsk poltk och närngspoltk. Kommerskollegum, Tullverket, Jordbruksverket, Lvsmedelsverket för förhandlngar och utrednngar på handelspoltkens område. SCB som underlag för natonalräkenskaperna och betalnngsbalansstatstken för rapporterng tll EU:s statstska organ Eurostat och andra nternatonella organ. Konjunkturnsttutet, bankers och fnansnsttutens analysenheter, närngslvets organsatoner för bedömnngar av samhällets ekonomska utvecklng och prognoser om denna. Exportrådet, svenska och utländska företag, utländska ambassaders handelsrepresentatoner som underlag för bedömnng av marknadsanalyser och marknadsundersöknngar. Massmeda för nyhetsbevaknng och som underlag för artklar om utvecklngen av svensk utrkeshandel. Forskare och utbldnngsväsendet (unverstet, högskolor etc.) Uppläggnng och genomförande Statstken om utrkeshandeln med varor består av de två statstksystemen Extrastat och Intrastat. I huvudsak nsamlas och publceras varje månad uppgfter om värde och kvanttet fördelade efter vara och land. Kännetecknande för statstken är dess detaljrkedom. Varunomenklaturen nnehåller drygt varukoder och landnomenklaturen nästan 250 länder. Det nnebär som mest ca 2,4 mljoner redovsade statstkuppgfter varje månad. Svårgheterna att åstadkomma statstk av god kvaltet på samtlga detaljerade redovsnngsnvåer är därför uppenbara. De värdemässgt största redovsnngsgrupperna prorteras arbetet med statstken. Varuhandel med EU-länder (Intrastat) Intrastat är utformad av EU:s statstkorgan Eurostat. Det är en totalunderöknng med en cutoff, där de allra mnsta företagen nte ngår datansamlngen. Intrastatundersöknngen avser företag som har en årlg varuutförsel tll EU om mnst kronor eller varunförsel från övrga EU-länder om mnst kronor. Intrastatuppgfterna nsamlas månadsvs med pappersblankett eller elektronskt. De uppgfter företagen lämnar är redovsade på varor (med samma KN-nomenklatur som vd handel utanför EU) och EU-land. Undertäcknng och svarsbortfall för företag korrgeras löpande genom olka statstska metoder där företagets momsredovsnng används som hjälpnformaton. Uppgfterna från företagens momsdeklaraton tjänar också som grund för uppgftsskyldghet undersöknngen. Den kompletterande uppgften omfattar endast totala värdet av varuleveranser tll och från EU varje månad. SCB fördelar dessa kompletterande uppgfter för varje EU-land och på mer aggregerade varugrupper enlgt KN, SITC och SPIN. Denna bortfallskompletterng utgjorde under 2006 ca 3 procent av det totala exportvärdet och ca 5 procent av det totala mportvärdet. Varuhandel med länder utanför EU (Extrastat) Extrastat är regsterbaserade statstkuppgfter som v erhåller från Tullverket. Uppgfterna har stt ursprung de mport- och exportdeklaratoner som ska redovsas av den som mporterar varor från eller exporterar varor tll cke EU-länder (tredje land). År 2006 utgjorde Extrastathandeln ca 40 procent av det totala exportvärdet och ca 30 procent av det totala mportvärdet.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(46) Avgränsnngar Med vara avses lös egendom nklusve elektrsk ström. Utrkeshandelsstatstken omfattar endast de varor som fysskt förs mellan Sverge och andra länder. Den nnehåller alltså nte så kallad merchantng (tjänst) där varor sänds mellan andra länder än Sverge, men där fakturan skckas tll eller från Sverge. Inte heller ngår tllfällga (temporära) varuflöden där varan nte bearbetas eller beskattas på något sätt (t.ex. varor transt). Däremot ngår varor som mporteras skattefrtt för vdare konsumton annat EU-land. Statstken omfattar nte utrkeshandeln med tjänster som är en separat urvalsundersöknng som ngår betalnngsbalansen. Det bör noteras att avgränsnngen mellan vara och tjänst kan vara svår att göra vssa fall som t.ex. vd defnton av programvara som nnehåller både en varu- och tjänstedel. Reparaton samt hyra och operatonell leasng räknas som tjänst. Redovsnng efter länder Sverges medlemskap EU har förändrat redovsnngen om uppgften handelspartner. Tdgare landredovsnng t.o.m har vd mport alltd avsett land efter varans ursprung. Den del av mporten som fr.o.m nförs från annat EU-land har endast uppgft om avsändande medlemsland och anger ej ursprungsland för varan. Det betyder att Sverges mport från EU nte kan redovsas efter om varan har ursprung annat EU-land eller kommer från 3:e land. Saknaden av uppgft om ursprungsland påverkar hur landfördelad mport kan redovsas. Den totala mporten med fördelnng efter länder redovsas alltså därför efter avsändnngsland. Uppgfter över varuexporten fördelad efter land är emellertd oförändrad jämfört med tdgare redovsnng Internatonell rapporterng Leveranser tll Eurostat (månadsstatstk), IMF (månad), OECD (år), FN (år). Se även under punkt Planerade förändrngar kommande undersöknngar Förenklngar för mndre uppgftslämnare/företag genom t.ex. ökade bortfallskompletterngar är hela tden föremål för utrednng.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(46) 1 Överskt 1.1 Observatonsstorheter Populaton är alla Sverge verksamma företag som mporterar och exporterar varor varje månad. Undantagna är företag som har tllfällga (temporära) varuflöden där varan nte bearbetas eller beskattas på något sätt (t.ex. varor transt). De varabler som publceras är statstsk varukod enlgt KN/SITC/SPIN, partnerland (export: bestämmelseland, mport: avsändnngsland), nettovkt, annan kvanttet (än vkt) för vssa varor och statstskt varuvärde (export värderat fob; mport värderat cf) samt volymndex. 1.2 Statstska målstorheter Objektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Sverges export och mport av varor tll och från länder nom EU. Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Sverges export och mport av varor tll och från länder utanför EU. Samma som ovan Sverges export och mport av varor tll och från länder nom EU. Sverges export och mport av varor tll och Total export och mport och efter handelpartner. Export och mport enlgt: SITC 1,2,3-sffernvå. SPIN 2,3,4,5-sffernvå. KN 2,4,6-sffernvå. Export och mport enlgt: KN 2,4,6-sffernvå. Import och export efter handelspartner enlgt: SITC 1,2,3-sffernvå. SPIN 2,3,4,5-sffernvå. KN 2,4,6,8-sffernvå Export och mport efter handelspartner enlgt: KN 2,4,6,8- Sffernvå. SITC 1,2,3-sffernvå. Export och mport efter handelpartner enlgt: SITC 1,2,3-sffernvå. SPIN 2,3,4,5-sffernvå. KN 2,4,6,8-sffernvå. Export och mport efter handelpartner enlgt: SITC 1,2,3-sffernvå. KN 2,4,6,8-sffernvå. Export och mport efter handelspartner enlgt: KN 8-sffernvå Export och mport efter handelspartner enlgt: Bortfallsjust erat värde Värde tusentals SEK. Mätt statstskt värde, CIF för mport och FOB för export. Bortfallsjust Vkt ton. erad Vkt Ej Värde tusentals SEK. bortfallsjuste Mätt statstskt värde, rat värde CIF för mport och FOB för export. Ej bortfallsjuste rad vkt Fullständgt värde Fullständg vkt Ej bortfallsjuste rad annan kvanttet Fullständg annan Vkt ton. Värde tusentals SEK. Mätt statstskt värde, CIF för mport och FOB för export. Vkt ton. Kvanttet olka måttenheter. Varabeln nsamlas för vssa KN8-nummer. Kvanttet olka måttenheter. Varabeln

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(46) från länder utanför EU. KN8-sffernvå kvanttet nsamlas för vssa KN8-nummer. Sverges totala export och mport av varor. Export och mport enlgt: Totala värden SITC 1-sffernvå (vssa sammanslagnngar förekommer). SPIN, olka sammanslagnngar 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Volymndex Volymndex uttryckt kedjebasår 2000=100 Publcerngsplan för utrkeshandel med varor redovsas på SCB:s webbplats (www.scb.se). Den prelmnära statstken Handelsnettot publceras ca 25 dagar efter mätperoden, omkrng den 25:e varje månad. Handelsnettot nnehåller uppgfter om total export och mport samt handels-netto, fördelade efter EU och cke EU. Ett pressmeddelande ges ut samband med publcerngen. Den mer defntva statstken som nnehåller uppgfter på mer detaljerade nvåer enlgt varukod och land publceras samtdgt som den prelmnära statstken, men nnehåller uppgfter som är en månad äldre. Publcerng är alltså ca 55 dagar efter mätperoden. Pressmeddelanden och Statstskt Meddelande (SM) HA22 utges kvartalsvs. Utvecklngen av varuexporten och varumporten fasta prser Volymndex publceras ca 60 dagar efter mätperoden som är kvartal. Samtdgt utges pressmeddelande och SM HA23. När ny statstk publceras revderas även tdgare statstk, vanlgtvs revderas tre månader tllbaka tden. I samband med helårspublcerngen februar revderas hela föregående år. I samband med publcerngen oktober revderas hela nnevarande år och föregående år. Det förekommer även att revderngar görs för längre peroder än ovan beskrvet. I SCB:s databaser (SSD) publceras statstk fördelad på KN 2, 4, 6, 8-sffernvå, SITC 1, 2, 3- sffernvå och SPIN 2, 3, 4, 5-sffernvå. Statstken är sekretessrensad på KN 4, 6 och 8-sffernvå. Gällande Volymndex publceras SSD kvartals- respektve årstabell för grupper enlgt SITC med volymndex 2000=100 för vssa varugrupper; och kvartals- respektve årstabell för grupper enlgt SPIN 2002 med volymndex 2000=100 för vssa varugrupper. All offcell statstk enlgt ovanstående fnns tllgänglg på Informaton om utrkeshandel med varor fnns också särsklt samlat på Mkrodata kan utlämnas för forsknngs- eller statstkändamål efter särskld prövnng. Särsklda bearbetnngar utförs på uppdragsbass. 1.4 Dokumentaton och metadata Dokumentaton om undersöknngen fnns tllgänglg form av: beskrvnngar av statstken (BaS) för varje år; Metaplusdokumentaton med nformaton om samtlga varabler; samt övrg dokumentaton såsom metodbeskrvnngar och produkthandlednng. Se även BaS avsntt 5.3. BaS- och Metaplusbeskrvnngarna fnns på under flken Om statstken. För mer nformaton om dokumentatoner: kontakta utrkeshandel SCB,

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(46) 2 Uppgftsnsamlng Uppgfterna samlas n genom två månadsundersöknngar: Intrastat och Extrastat. Intrastat avser handel med EU-länder och Extrastat avser handel med övrga länder. Förfarandet vad gäller uppgftsnsamlngen redovsas separat för de två undersöknngarna. Intrastat är totalundersöknng med cutoff och Extrastat bygger på Tullverkets nsamlade prncp totaluppgfter som levereras tll SCB. Extrastat nnefattar alla förtullade varor som transporteras n och ut ur landet. 2.1 Ram och ramförfarande Intrastat Intrastat är en totalundersöknng med cutoff där alla företag som har ett årlgt (löpande tolvmånadersperod) momsvärde avseende varuförvärv från EU-länder och av varuleveranser tll EU-länder för nförsel eller utförsel som överstger 2,2 respektve 4,5 mljoner kronor ngår. Det nuvarande kravet på täcknngsgrad är fastställt av Eurostat och är 97 % av nförselvärdet och 97 % av utförselvärdet. Tröskelvärdena är beräknade med vss margnal, och den faktska täcknngsgraden ramen är något högre än kraven för båda flödena nförsel och utförsel. Handel med tjänster som nte omfattar varuleveranser ska nte rapporteras tll Intrastat. Som tjänster klassfceras bland annat överlåtelse av upphovsmannarätter, patent, lcenser, varumärken och lknande rättgheter, reklam- och annonstjänster, konsulterngs-, produktutvecklngs- och bokförngstjänster och dylkt samt andra mmateralfall. Inte heller reparatoner ska rapporteras tll Intrastat utan ses som tjänst. I vssa fall ska handel av varor nte rapporteras tll Intrastat. Följande varor ska nte rapporteras tll Intrastat: Monetärt guld. Laglga betalnngsmedel och värdepapper, nklusve medel som utgör betalnng för tjänster, t.ex. porto, skatter, användaravgfter. Varor som ska användas eller har använts tllfällgt (t.ex. uthyrnng, lån, operatonell leasng), på följande vllkor: - Antngen planeras eller planerades ngen förarbetnng, eller så görs eller gjordes ngen förarbetnng. - Den tllfällga användnngen förväntades eller förväntas nte vara längre än 24 månader. - Avsändnngen eller mottagandet av varan behöver nte deklareras som en leverans eller ett förvärv för momsändamål. Varor som sänds mellan - en medlemsstat och dess terrtorala enklaver andra medlemsstater och - värdmedlemsstaten och terrtorala enklaver tllhörande andra medlemsstater eller nternatonella organsatoner. Terrtorala enklaver omfattar också ambassader och natonella väpnade styrkor som är statonerade utanför moderlandets terrtorum. Varor som används som bärare av särsklt anpassad nformaton, nklusve programvara. Programvara som laddats ner från Internet. Varor som levereras avgftsfrtt och som nte själva är föremål för en handelstransakton, förutsatt att avsändandet endast sker syfte att förbereda eller understödja en planerad efterföljande handelstransakton genom demonstraton av varornas eller tjänsternas egenskaper, t.ex.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(46) - reklammateral, - varuprover. Varor som sänds på reparaton, lksom varor som mottas efter reparaton, reservdelar som monteras som en del av reparatonen och utbytta defekta delar. Transportmedel som används enlghet med stt syfte, nklusve bärraketer för rymdfarkoster vd uppskjutnngstllfället. I vssa fall av s.k. trepartshandel ska ett företag nte redovsa sna uppgfter tll Intrastat. Om ett företag Sverge tll exempel köper varor från Kna och varorna levereras va Frankrke men förtullas Sverge så ska köparen nte rapportera uppgften tll Intrastat, eftersom varorna har förtullats Sverge. Särskld uppgftsnsamlng av varor som beroende på sn karaktär nsamlas va en separat total nsamlngsundersöknng (Särsklda varuförflyttnngar) ngår nte den ordnära Intrastatundersöknngen. Naturgas och mltära varor som ngår Särsklda varuförflyttnngar nsamlas dag dock den ordnära Intrastat och Extrastatundersöknngen. Extrastat Alla varor som tulldeklareras ngår Extrastat, vlket nnebär att Extrastat är en totalundersöknng. Däremot exkluderas de varor som ngår ovanstående exkluderade varor Intrastat även Extrastat, såvda värdet för dessa understger Euros (statstskt värde) eller klo (vkt). Särskld uppgftsnsamlng av varor som beroende på sn karaktär nsamlas va en separat total nsamlngsundersöknng (Särsklda varuförflyttnngar) ngår nte den ordnära Extrastatundersöknngen. Naturgas och mltära varor nsamlas dag dock de ordnära Intrastat och Extrastatundersöknngarna. Särsklda varuförflyttnngar I utrkeshandelsstatstken med varor nsamlas förutom de tdgare beskrvna ordnära mport - och exportvarorna Intrastat och Extrastat även s.k. Särsklda varuförflyttnngar, som avser varor som beroende på sn karaktär nsamlas genom separat undersöknng. Idag nsamlas följande varor den svenska nsamlngen av Särsklda varuförflyttnngar: Industranläggnngar Fartyg Flygplan Varor för förråd ombord (enbart utförsel) Elektrctet Varuområde Industranläggnngar Fartyg Beskrvnng av ramen Företag ansöker själva om denna förenklande redovsnngsform (stället för att redovsa varje del var för sg Intrastat/Extrastat) Företag som fått tllstånd får förprntade blanketter från och med den referensmånad ansökan blvt godkänd av SCB. Ramen utgörs av regstrerade fartyg Transportstyrelsens Sjöfartsregstret (regstrerngsutdrag av mporterade/exporterade fartyg). Enbart svenska jurdska personer ngår ramen. Regsterutdragen kontrolleras FDB nnan ramen för den aktuella månaden fastställs. Ramen ser olka ut för varje produktonsomgång,

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(46) Flygplan m.m. Förråd ombord Elektrctet eftersom det här oftast handlar om engångshandel. Ramen utgörs av regstrerade luftfarkoster Transportstyrelsens Luftfartsregstret (regstrerngsutdrag av mporterade/exporterade luftfartyg). Enbart svenska jurdska personer ngår ramen. Regsterutdragen kontrolleras FDB nnan ramen för den aktuella månaden fastställs. Ramen ser olka ut för varje produktonsomgång, eftersom det här oftast handlar om engångshandel. Ramen baseras på utskckad enkät tll potentella exportföretag med vss SNI-klassfcerng enlgt företagsregstret. Ramen är prncp samma för varje produktonsomgång, och det handlar här om företag med ganska regelbunden handel varje månad. Ramen och tllka statstken tas fram av Svenska Kraftnät. Av 13 varuområdena som totalt ngår särsklda varuförflyttnngar nsamlas dag 5 stycken va den separata nsamlngen av Särsklda varuförflyttnngar. Naturgas och mltära varor nsamlas dag de ordnära Intrastat och Extrastatundersöknngarna. Tre ytterlgare varuområden är planerade att mplementeras framöver (offshoreanläggnngar, havsprodukter och rymdfarkoster). Insamlng av de tre resterande bedöms dagsläget nte vara praktskt tllämpbara (delleveranser, delar tll motorfordon och flygplan samt avfall). I samband med publcerngen hänförs varorna den separata nsamlngen av Särsklda varuförflyttnngar tll Intrastat- och/eller Extrastathandeln. För att förtydlga ytterlgare defneras de 13 delområdena enlgt följande: 1)Industranläggnngar Med hel ndustranläggnng avses en kombnaton av maskner, apparater, redskap, utrustnng, nstrument och materal som är avsedda att tllsammans fungera som en storskalg enhet för framställnng av varor eller utförande av tjänster. För rapporterng av utförsel och nförsel av ndustranläggnngar med ett värde som överstger tre mljoner euro är det vssa fall möjlgt att tllämpa förenklad rapporterng. 2)Delleveranser I denna artkel avses med delleverans en leverans av beståndsdelar tll en helhet omonterat eller nedmonterat skck som, av handels- eller transportrelaterade skäl, fraktas under fler än en referensperod. Medlemsstaterna ska rapportera uppgfter om mottagna eller avsända delleveranser endast en gång den månad då den ssta delleveransen mottas eller avsänds. 3)Fartyg Med fartyg avses skepp konstruerade för öppen sjö som har en längd av mnst tolv meter och en bredd av mnst fyra meter. Krgsfartyg nkluderas. Andra typer av fartyg och båtar rapporteras enlgt gällande regler för Intrastat eller Extrastat. För export och mport av fartyg ska överlåtelse av äganderätt rapporteras tll Intrastat. Äganderätt tll ett fartyg defneras som en fyssk eller jurdsk persons regstrerng som ägare tll ett fartyg. I de fall överlåtelsen tas upp momsdeklaratonen som EU-handel ska normalfall rapporterng tll Intrastat ske enlgt gällande regler. Uppgftslämnaren bör dock kontrollera att överlåtelsen endast rapporteras en gång. Vd leasngförfarande ska enbart fnansell leasng medtas under förutsättnng att leasngen påverkat företagets balansräknng. Operatonell leasng undantas. Utförsel och nförsel av fartyg och flygplan före eller efter lönebearbetnng ska rapporteras, men nte reparaton. 4)Flygplan Med flygplan avses sådana som används för cvlt bruk av ett flygbolag, eller för mltärt bruk. Andra typer av flygplan rapporteras enlgt gällande regler för Intrastat eller Extrastat.

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(46) För export och mport av flygplan ska överlåtelse av äganderätt rapporteras tll Intrastat/Extrastat. Äganderätt tll ett flygplan defneras som en fyssk eller jurdsk persons regstrerng som ägare tll ett flygplan. I de fall överlåtelsen tas upp momsdeklaratonen som EU-handel ska normalfall rapporterng tll Intrastat ske enlgt gällande regler. Uppgftslämnaren bör dock kontrollera att överlåtelsen endast rapporteras en gång. Vd leasngförfarande ska enbart fnansell leasng medtas under förutsättnng att leasngen påverkat företagets balansräknng. Operatonell leasng undantas. Utförsel och nförsel av flygplan före eller efter lönebearbetnng ska rapporteras, men nte reparaton. 5)Delar tll motorfordon och flygplan Medlemsstaterna får tllämpa enklare natonella regler på motorfordon och flygplansdelar, men de ska nformera kommssonen (Eurostat) om sna förenklngar nnan dessa börjar tllämpas. 6)Förråd ombord Med förråd ombord avses leverans av varor tll fartyg och flygplan. I detta fall avses leverans av produkter tll besättnng och passagerare samt av drftsförnödenheter och motorer, maskner eller annan utrustnng på fartyget eller flygplanet. Rapporterngen tll Intrastat ska begränsas tll att omfatta utförsel av varor som levereras på den rapporterande medlemsstatens terrtorum tll fartyg och flygplan som tllhör en annan medlemsstat. Fartyg eller flygplan anses tllhöra den medlemsstat där fartyget eller flygplanet är regstrerat. Uppgft om nettovkt är frvllg förutom för varor nom kaptel 27 (Mneralska bränslen och oljor m.m.). 7)Offshoreanläggnngar (nstallatoner på öppet hav) Förenklad rapporterng kan tllämpas för leveranser av drftsförnödenheter tll och från offshoreanläggnngar på öppet hav. Med detta avses den utrustnng och de anordnngar som nstallerats på öppet hav för utforsknng och utvnnng av mneraltllgångar. Observera att uppgfter endast ska lämnas för leveranser tll och från fasta anläggnngar tll havs utanför Sverges terrtorum på nternatonellt vatten. För övrga leveranser tll och från offshoreanläggnngar på annat lands terrtorum kan förenklad rapporterng nte tllämpas. Uppgfter ska lämnas för drftsförnödenheter (produkter som är avsedda för personalen på offshore anläggnngar), motorer, maskner eller annan utrustnng samt bränsle, olja och smörjmedel. Varor som erhålls från eller produceras vd offshoreanläggnngar ngår också. Förenklad landskod får användas. Om det är känt vlket land som står för det kommersella utnyttjandet av anläggnngen ska landskoden för detta land användas. 8)Havsprodukter Med havsprodukter avses fskerprodukter, mneraler, bärgat gods och alla andra produkter som ett sjögående fartyg ännu nte landat. Havsprodukter anses tllhöra den medlemsstat där fångstfartyget är regstrerat. 9)Rymdfarkoster Med rymdfarkoster avses farkoster som kan färdas utanför jordens atmosfär. Uppgfter ska lämnas för leveranser vd uppskjutnng av en rymdfarkost vars äganderätt övergått från en fyssk eller jurdsk person etablerad ett land tll en fyssk eller jurdsk person etablerad ett annat land avseende mport och export av rymdfarkoster samt före eller efter lönebearbetnng. Rapporterngen gäller för rymdfarkoster vd uppskjutnng rymden eller vd lönebearbetnng av en rymdfarkost, och gäller enbart för varukoden (rymdfarkoster, nbegrpet satellter). De transaktonstyper som ska anges är fast köp/försäljnng/fnansell leasng, leveranser för lönebearbetnng samt leveranser efter lönebearbetnng. 10)Elektrctet Särsklda regler för rapporterng av elektrsk energ har nförts och ska undantas från Intrastatrapporterng. Handel med ska tas med momsdeklaratonen som EU-handel (Intrastat). Det statstska värde som överlämnas tll kommssonen (Eurostat) får bygga på skattnngar.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(46) Medlemsstaterna ska nformera kommssonen om vlken metod som använts för skattnngen nnan den tllämpas. 11)Naturgas Särsklda regler för rapporterng av naturgas har nförts och ska undantas från Intrastatrapporterng. Handel med naturgas ska tas med momsdeklaratonen som EU-handel (Intrastat). Det statstska värde som överlämnas tll kommssonen (Eurostat) får bygga på skattnngar. Medlemsstaterna ska nformera kommssonen om vlken metod som använts för skattnngen nnan den tllämpas. 12)Mltära varor Statstken över varuhandeln mellan medlemsstaterna ska omfatta utförsel och nförsel av varor avsedda för mltärt bruk. Medlemsstaterna får lämna mndre utförlga uppgfter av mltära sekretesskäl enlgt gällande defntoner medlemsstaterna. Åtmnstone uppgft om totalt statstskt månadsvärde för utförsel och nförsel ska dock lämnas tll kommssonen (Eurostat). 13)Avfall Enlgt förordnng 638/2004 och Artkel 2 (b) ska avfall ngå SKVF. Det fnns dagsläget däremot nte några tydlga rktlnjer hur avfall ska behandlas detta hänseende. 2.2 Urvalsförfarande För EU-handel samlas detaljerade varu- och landuppgfter n från företag som har en handel som överstger tröskelvärdet kronor för utförsel tll EU och för nförsel från EU per år. Intrastat är därför en totalundersöknng med cutoff för företag under tröskelvärdet. 2.3 Mätnstrument Intrastat Mätnstrumentet utgörs av blanketter pappersforma, samt den för Intrastat specfka programvaran IDEP. Separata blanketter används för nförsel och utförsel. Dessutom används på pappersblanketten förtryckta blanketter där uppgfter om organsatonsnummer, tlläggsnummer samt företagets namn och adress anges. I de fall ombud anltas anges även ombudets orgnr, namn och adressuppgfter. Om den av SCB utsända pappersblanketten används är uppgften om aktuell perod förtryckt på blanketten tllsammans med en förtryckt streckkod för avprcknngsregstrerng. Extrastat Tulldeklaratoner utgör mätnstrumentet för Extrastat. Mätfel Intrastat/Extrastat förekommer sannolkt, bland annat när uppgftslämnare uppger varukoder som ej överensstämmer med den vara som handlats och när de uppgvna värdena för vkt, annan kvanttet eller fakturavärde ej överstämmer med de faktska värdena. För elektronsk rapporterng fnns vssa valderngskontroller nlagda som omöjlggör vss typ av felrapporterng, exempelvs felaktga varukoder/landskoder samt saknade eller mnusvärden. Osäkerheten bedöms som störst på de mnst aggregerade nvåerna, kombnatonen KN8/land. Särsklda varuförflyttnngar Samtlga delundersöknngar redovsas va förtryckt pappersblankett som SCB skckar ut Varje månad tll företagen undersöknngsramen.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(46) Varuområde Mätnstrument Industranläggnngar Förtryckt blankett från SCB, som skckas varje månad Fartyg Förtryckt blankett från SCB, som skckas varje månad Flygplan m.m. Förtryckt blankett från SCB, som skckas varje månad Förråd ombord Elektrctet Förtryckt blankett från SCB, som skckas varje månad Förtryckt blankett från SCB, som skckas varje månad Separata blanketter används för nförsel och utförsel. Dessutom används förtryckta blanketter där uppgfter om organsatonsnummer, tlläggsnummer samt företagets namn och adress anges. I de fall ombud anltas anges även ombudets orgnr, namn och adressuppgfter. Om den av SCB utsända pappersblanketten används är uppgften om aktuell perod förtryckt på blanketten. 2.4 Insamlngsförfarande Intrastat SCB fastställer löpande vlka företag som är uppgftsskyldga, det vll säga företagen behöver nte själva fundera på om de har uppgftsplkt eller nte. SCB:s underlag för beslut om uppgftsskyldghet hämtas från de uppgfter om EU-handel angvna ruta 20 och 35 momsdeklaraton som företagen lämnar tll Skatteverket varje månad/kvartal. De värden som redovsas ruta 20 och 35 avser endast totala värden för nförsel och utförsel per månad/kvartal. Undersöknngen Intrastat är därmed nödvändg för att kunna få kompletterande nformaton om vlka slags varor som företagen har handlat med, så som uppgft om varukod, vkt, värde, annan kvanttet samt handelspartner. Uppgftsskyldghet börjar från och med den månad som företaget överskrdt tröskelvärdet 4,5 mljoner kronor utförsel tll EU eller 2,2 mljoner kronor nförsel från EU, beräknat på en löpande 12-månadersperod. SCB meddelar då företaget om uppgftsskyldgheten samt ber företaget lämna uppgfter om kontaktperson och om det avser att använda sg av ombud. SCB ska dessutom förväg underrättas om på vlket sätt (IDEP, blankett eller annat) företaget kommer att lämna uppgfter det frågeformulär som tllställs den uppgftsskyldge Om företaget väljer att redovsa uppgfterna va pappersblankett tllskckas blanketten fortlöpande omkrng den 25:e månaden före aktuell redovsnngsmånaden. Uppgftsskyldghet gäller tlls vdare, även om det löpande 12-månadersvärdet för utförsel eller nförsel tllfällgt understger tröskelvärdena. Om uppgftsskyldgheten upphör, sänder SCB ett särsklt meddelande tll företaget om detta. I samband med uppgftsskyldgheten är det förväntat att SCB tllskckas en rapport även om företaget nte haft någon handel för en vss redovsnngsperod. I detta fall ska en s.k. nollrapport skckas. I annat fall fnns en rsk att företaget klassfceras att vara bortfall och hanteras därefter vdare processen, med följd av utskck nom ramen för bortfallsuppföljnng/vtesuppföljnng samt kanske slutlgen felaktgt bortfallsskattas med ett värde>0. Uppgfter nsamlas tll Intrastat med stöd av den offcella statstken och SCB:s föreskrfter om uppgfter tll statstk avseende Sverges handel med EU:s medlemsländer och om uppgfter tll statstk över vssa särsklda förflyttnngar av varor. Detta nnebär att företaget är skyldgt att lämna begärda statstkuppgfter. I det fall begärda uppgfter, trots påmnnelser, nte lämnats kan företaget anmanas att lämna begärda uppgfter. Om företaget nte följer anmanngen, föreläggs företaget att vd vte fullgöra uppgftsskyldgheten. Byter företaget namn, adress, ombud eller önskar företaget dela upp Intrastatrapporterngen på olka underenheter, alternatvt på flera kontaktpersoner, ska SCB omgående underrättas. SCB kan det senare fallet tlldela företaget tlläggsnummer tll organsatonsnumret. Om företaget omorganseras och får ett nytt organsatonsnummer, ska SCB omgående underrättas om detta. Uppgfter tll Intrastat lämnas på det gamla organsatonsnumret tlls det nya företaget övertar skattskyldgheten

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(46) för momsen. Observera att Intrastatrapporterngen alltd lämnas på samma organsatonsnummer som momsredovsnngen görs. Företaget kan antngen lämna uppgfter själv eller genom ombud. Uppgfter om ombudets organsatonsnummer, namn, adress, telefon- och faxnummer, e-postadress samt kontaktperson ska lämnas skrftlgen tll SCB. Om det uppgftsskyldga företaget byter ombud eller om företaget själv börjar rapportera, ska SCB nformeras skrftlgen om detta. Ansvaret för att lämnade uppgfter är korrekta vlar på det uppgftsskyldga företaget även då ombud används vd uppgftslämnandet. Företaget kan använda sg av ombud på två olka sätt: antngen genom att anlta ett eller flera ombud eller genom att helt överlåta uppgftslämnandet tll ett ombud. Om företaget anltar ombud ska ombudet/ombuden samt det uppgftsskyldga företaget lämna uppgfter. Har ombudet/ombuden rapporterat företagets hela varuhandel, måste företaget bekräfta detta genom att lämna en nollrapport. Om företaget lämnar uppgfter på blankett, skckas en förtryckt blankett varje månad tll företaget. Ombud som lämnar uppgfter på blankett måste däremot beställa dessa från SCB, eftersom förtryckta blanketter nte skckas tll ombud. Påmnnelse om uteblven Intrastatrapport sänds tll det uppgftsskyldga företaget. Företag kan överlåta hela stt uppgftslämnande tll ett ombud som varje månad lämnar uppgfter tll Intrastat för hela företagets totala varuhandel. I detta fall ska endast ombudet lämna uppgfter. Ombud som lämnar uppgfter på blankett måste beställa dessa från SCB, eftersom förtryckta blanketter nte skckas tll ombud. Det uppgftsskyldga företaget får nte heller någon blankett. Påmnnelse om uteblven Intrastatrapport sänds tll ombudet. Uppgfterna ska rapporteras per kalendermånad och vara SCB tllhanda senast den 10:e arbetsdagen efter rapporterngsmånadens utgång enlgt av SCB fastställt tdsschema. Uppgftslämnare som väljer att sända sna rapporter elektronskt får dock några extra dagar på sg. Med rapporterngsmånad avses den månad under vlken varor tas emot (nförsel) eller avsänds (utförsel). Även om fakturan är daterad tdgare eller senare än leveransmånaden, ska uppgfterna hänföras tll leveransmånaden. Om fakturan är daterad endast en månad senare än leveransmånaden, kan dock uppgftslämnaren välja att hänföra uppgfterna antngen tll den månaden eller tll leveransmånaden. Vd delfakturerng gäller alltd leveransmånad. Följande målvarabler nsamlas undersöknngen från de uppgftsskyldga företagen (samtlga är oblgatorska enlgt Intrastatförordnngarna): Flöde (In- eller utförsel) Perod (ååååmm) Statstsk varukod (åttasffrg sfferkod totalt fnns koder) Landskod (tvåställg bokstavskod, totalt 26 partnerländer) Transaktonstyp (olka typer av köp/försäljnng) Varans nettovkt (ej för samtlga varor) Varans kvanttet (antals- eller mängduppgft, ej för samtlga varor) Fakturerat värde (varans värde exklusve moms och punktskatter) Som dentferngsvarabel per transakton används en varabeln ISID. Denna kan sedan aggregeras tll varabeln varupost, som avser kombnatonen: organsatonsnummer*tlläggsnummer*flöde*perod*transaktonstyp*varukod*landskod. Uppgftslämnare som nte nkommt med sn Intrastatredovsnng för aktuell månad tllskckas 20 dagar (t+20) efter produktonsmånadens slut en påmnnelse (påmnnelse 1), och hamnar bortfallsuppföljnngsprocessen (se vdare under databerednng).

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(46) Extrastat Insamlngen av Extrastatuppgfter görs av Tullverket. För nformaton om hur rapporterng tll Tullverket går tll se Tullverket. Målvarabler som levereras tll SCB (ett antal ytterlgare uppgfter nsamlas, men levereras nte tll SCB): Flöde (In- eller utförsel) Perod (ååååmm) Statstsk varukod (åttasffrg sfferkod (KN8), totalt fnns koder) Landskod (tvåställg bokstavskod, totalt 26 partnerländer) Transaktonstyp (olka typer av köp/försäljnng) Varans nettovkt (ej för samtlga varor) Varans kvanttet (antals- eller mängduppgft, ej för samtlga varor) Statstskt värde (varans värde exklusve moms och punktskatter) Transportsätt TARIC (nonde och tonde postonen av den 10-sffrga varukoden från Tullen) Ursprungsland Procedurkod (förfarandekod) Transportsätt (nrkes) Contanerflagg Tullförmånskod Deklarantnummer (Organsatonsnumret nklusve företagets landskod) Mottagare (Organsatonsnumret nklusve företagets landskod) Transaktonsslag Valuta (frvllg uppgft) Fakturerat värde (frvllg uppgft) Vad gäller varabeln varukod nsamlar man för mport Extrastat s.k. TARIC-koder, som avser 10- sffrga varukoder stället för de vanlga åttasffrga (KN8). SCB skalar vd nläsnngen bort den nonde och tonde postonen, men vssa av dessa två ssta postoner återfnns särskldvarabel kolumnen TARIC. Som dentferngsvarabel per transakton används varabeln TULLID. Samtlga ovan nämnda levererade uppgfter används nte drekt samband med produkton och publcerng, men vssa varabler används som hjälpnformaton vd skattnngar eller särsklda undersöknngar. Ett företag har 11 dagar på sg att komma n med den kompletterade tulldeklaratonen där fullständga uppgfter fnns som utgör underlaget för debterng av avgfter och för statstk. Om deklaratonen nte kommt n nom den tden skckas en underrättelse om förrättnngsavgft (se vdare under databerednng)

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(46) Särsklda varuförflyttnngar Varuområde Beskrvnng av nsamlngsprocessen 1. Industranläggnngar Företag som bevljats denna förenklade rapporterng får förprntade blanketter från och med den referensmånad ansökan blvt godkänd av SCB. Ett antal företag rapporterar dock uppgfter på vanlg Intrastatblankett. Samtlga förenklade KN-nummer börjar med Blankettutskck sker ssta veckan redovsnngsmånaden. 3. Fartyg Månadsbesök på Transportstyrelsen Norrköpng (Sjöfartsregstret) för avskrft av regstrerngsutdrag pärmar för relevanta mporterade/exporterade fartyg. Regsterutdragen kontrolleras FDB. Enbart svenska jurdska personer regstreras. Regstrerngsutdragen regstreras därefter en Accessdatabas, och blanketter tllskckas de relevanta företagen. Blankettutskck sker ssta veckan redovsnngsmånaden. 4. Flygplan Transportstyrelsen (Luftfartsregstret) faxar månatlgen en lsta över nytllkomna och avregstrerade flygplan. Regstrerngsutdragen regstreras därefter en Accessdatabas. Enbart svenska jurdska personer regstreras. Blanketter tllskckas därefter de relevanta företagen. Blankettutskck sker ssta veckan redovsnngsmånaden. 6. Förråd ombord Blankettutskck sker ssta veckan redovsnngsmånaden. 10. Elektrctet E-postrapport för mport/export (avser Fnland, Danmark, Norge, Polen och Tyskland) från Svenska Kraftnät. 2.5 Databerednng Generellt sker löpande nläsnng av data och masknella dubblettkontroller Intrastat. I Extrastat sker nläsnng och dubblettkontroller samband med månadsleverans från Tullverket. Regstrerng av nkommande blanketter Särsklda varuförflyttnngar sker löpande av SCB, och kontroller av att vssa av dessa poster nte nkommt dubbelt va ordnära Intrastat och Extrastat görs också löpande. Kontroller av nollrapporter görs dag samband med samgransknngen av momsvärden och Intrastatvärden samt företagsgransknngen Intrastat (se nedan). I samband med pubdkörnngen (se del 9 under Intrastat) hämtas data från de levande ndatatabellerna Intrastat och Extrastat. Före detta har även Accessdatabasens data om Särsklda varuförflyttnngar exporteras tll tabellerna Intrastat och Extrastat. Efter pubdkörnngen och bortfallskörnngen skapas publcerngsdmärkta data som läggs n tabellerna Intrastatpub och Extrastatpub. Skattat data för bortfall och cutoff-delen Intrastat pubdmärks också och hamnar tabellen Intrastatbortpub. De tre nämnda pubdmärkta tabellerna används sedan tllsammans med en hel del andra tabeller publcerngs-, leverans- och uppdragsarbetet. Observera att detta avsntt fnns även snabbstatstk och volymndexberäknngar beskrvna, Båda dessa bygger på nsamlng och gransknng av Intrastat, Extrastat och Särsklda varuförflyttnngar, även om en särskld gransknng görs nom ramen för de båda. Intrastat Databerednngen av Intrastatuppgfter kan delas upp följande steg: 1) Kontroll av svarsbortfall 2) Automatsk mputerng

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(46) 3) Valderngsgransknng 4) Företagsgransknng 5) Prsgransknng/mkrogransknng 6) Makrogransknng 7) Momsgransknng 8) Kompletterng för partell redovsnng 9) Publcerngs- och bortfallskörnng 10) Publcerngsgransknng 1) Kontroll av svarsbortfall Målgruppen för vtesanmanng/vtesföreläggande dag, vtesföretag Intrastat, avser stora och mellanstora uppgftsskyldga bortfallsföretag med ett rullande tolvmånadersvärde (baserat på nsamlad och skattad handel) nförseln/utförseln, som uppgår tll mnst 14 mljoner svenska kronor. Detta tröskelvärde är anpassat tll de befntlga resurser som dag är avsatta för vtesuppföljnngen Intrastat. Antalet uppgftslämnare för vtesuppföljnng bör av resursskäl nte överstga 150 per produktonsomgång. Utländska företag, företag med utländska adresser eller statlga/kommunala bolag kan av jurdska skäl nte vtesföreläggas, och ngår därför nte det regster som avser de objekt som kan vtesföreläggas (vtesregstret). Dessa är alltså exkluderade från att få vtesanmanng/vtesföreläggande. De företag som ngår vtesregstret (vtesföretag) och som samtdgt fått anstånd bevljat för sn Intrastatrapporterng fram tll ett vsst datum (anståndsdatum), är exkluderade från uppföljnngen de fall anståndsdatumet lgger längre fram än datumet för själva framtagandet av den bruttolsta som ska följas upp vd respektve produktonsomgång (anmanngslstan). Vd varje uppföljnngsomgång ngår den aktuella produktonsmånaden samt fem hstorkmånader. De uppgftslämnare som nte nkommt för mnst en av hstorkperoderna avser oftast företag som tdgare begärt anstånd, men som efter anståndstdens utgång ännu nte nkommt med uppgfterna. En uppgftslämnare ska enbart kunna få en vtesanmanng för en och samma månad. Senaste dag för redovsnng för uppgftslämnare av Intrastat avser 10 produktonsdagar efter referensmånadens slut. En detaljerad tdsplan fnns specfcerad det aktuella årets handlednng, för Intrastatredovsnng samt på Intrastathemsdan. Ssta datum för redovsnng varerar något från månad tll månad, beroende på hur helger nfaller, men prncp handlar det om den 16:e månaden efter referensmånaden (t+16). Uppgftslämnare som redovsar elektronskt får dag två dagar ytterlgare på sg för sn redovsnng. I samband med produktonskörnngar vd publcerngsarbete (den 18:e referensmånaden) uppdateras vtesregstret. Uppdaterngen avser enbart nytllkomna uppgftslämnare med ett handelvärde för den senaste tolvmånadersperoden som överstger tröskelvärdet 10 mljoner kronor (vteströskelvärdet). Uppgftslämnare som nte nkommt med sn Intrastatredovsnng för aktuell månad tllskckas 20 dagar (t+20) efter produktonsmånadens slut en påmnnelse (påmnnelse 1 eller påmnnelse 1x). Påmnnelse 1 avser en första påmnnelse tll de uppgftslämnare som nte ngår vtesregstret, medan påmnnelse 1x avser en första påmnnelse tll vtesföretagen. Texterna de båda första påmnnelserna skljer sg åt på så sätt att uppgftslämnare som får påmnnelse 1 prncp enbart uppmanas att skcka n rapporten, medan texten för påmnnelse 1x däremot är betydlgt allvarsammare, varvd man åberopar uppgftsskyldgheten, och vad denna jurdskt nnebär. Drygt tre veckor efter den första påmnnelsen (t+39) skckas en andra påmnnelse (påmnnelse 2) tll de företag, som ännu nte nkommt med uppgfterna, och som nte tllhör kategorn vtesföretag.

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(46) Vd samma tdpunkt skckas en månadsanmanng tll de vtesföretag, som ännu nte nkommt med uppgfterna. Vtesföreläggandet, som avser ett vtesbelopp på kr, skckas drygt tre veckor senare (t+63) tll de företag som ännu nte nkommt med uppgfterna. 2) Automatsk mputerng och 3) Valderngsgransknng (gransknng av ogltga värden) Pappersblanketterna avprckas hos SCB (streckkoden på huvudblanketten skannas), och skckas sedan vdare tll ett företag, där rapporterna skannas och regstreras. Pappersblanketterna kan vara behäftad med valderngsfel och/eller regstrerngsfel. Valderngsfel nnebär att uppgftslämnaren angvt ett ogltgt värde t.ex. en landkod eller varukod som nte fnns medtagen nomenklaturen. Valderngsfelen avseende varuposter med mndre värden automatmputeras eller valderngsgranskas manuellt. Valderngsfelen avseende varuposter med större värden valderngsgranskas manuellt och mputeras dag nte per automatk. Valderngsfel som nte kan mputeras och samtdgt avser ett fakturavärde på maxmalt kronor tllhör kategorn mnsta betydande fel, som hamnar en särskld tabell. Felen tas om hand manuellt om td fnns över, och går alltd andra hand. De rapporter som redovsats elektronskt (IDEP) kan vara behäftade med regstrerngsfel (gjorda av uppgftslämnaren), men nte med valderngsfel, eftersom data valderas automatskt samband med regstrerngen av data av uppgftslämnarna. Det är ntressant att fundera krng vad det kan bero på att exempelvs en varukod är nte är vald. Följande orsaker kan fnnas: 1. Felstansnng av pappersblanketter. 2. Uppgftslämnaren har mssförstått nomenklaturens uppbyggnad och tror att en varukod kan bestå av t.ex. 4 eller 6 sffror och anger därför bara dem/eller har nte fullständg nformaton 3. Uppgftslämnaren har av msstag angvt vkten eller värdet stället för varukoden. 4. Uppgftslämnaren anger ett nternt produktnummer. 5. Uppgftslämnaren chansar med en 8-sffrg kod eftersom han nte httar den korrekta koden. 6. Fel vd flöverförng tll SCB 7. Fel vd mport tll IDEP från företagets ekonomsystem Ett prsregster med uppgfter om kloprser och prser per annan kvanttet uppdateras kontnuerlgt. Prsuppgfter fnns för KN8-kod och flöde (nförsel/utförsel) eller landsfördelad KN8-kod och flöde. Prserna är beräknade enlgt medanvärden. Imputerngarna görs sedan enkelt enlgt följande exempel för domänen KN8. Formeldefntonen kan även anpassas för andra domäner (land eller KN8*land) För varje observaton beräknas kvoten KPKN8 = fakturavärdekn8 /vktkn8 där KPKN8 = prs per klo för en observaton för en kod domänen KN8 Efter att ha sorterat KPKN8 stgande ordnng för samtlga kvoter (n) efter kloprset beräknas medankloprset. Medanen för kloprset domänen KN8 betecknas som MKPKN8, där MKPKN8 = medanprs per klo för en kod nom domänen KN8. och MKPKN8 = den ordnngen (n+1)(50/100) kvoten KPKN8 På motsvarande sätt kan medanprset per annan kvanttet, MAP KN8 beräknas där

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(46) APKN8 = fakturavärdekn8 /annankvanttetkn8 och MAPKN8 = den ordnngen (n+1)(50/100) kvoten APKN8 Om vktuppgften saknas för en vss domän, men värdet fnns, mputeras vkten genom att värdet dvderas med medanprset för vkt för den gvna domänen. Om annan kvanttet saknas för en vss domän, men värdet fnns så mputeras uppgften för annan kvanttet genom att värdet dvderas med medanprset för annan kvanttet. Om fakturavärdet saknas görs manuell gransknng. De automatska mputerngarna för pappersblanketter Intrastat utgör ungefär 0,5 procent av totala antalet nkomna varuposter och är baserade på olka värdegränser enlgt följande: Varabel Felslag Åtgärd Övre värdegräns (kr) Annan kvanttet Saknas Imputerad/Konverterad Landskod Saknas Mndre betydande fel Landskod Saknas regstret Mndre betydande fel Nettovkt Saknas Imputerad/Konverterad Varukod Ej gltg Imputerad från 4-sffror Varukod Ej gltg Mndre betydande fel Varukod Ej gltg Imputerad från 6 sffror Varukod Ej gltg Imputerad från 7 sffror Varukod Ej gltg Konverterng av gammal kod tll ny Varukod Felaktg uppgft Mndre betydande fel Varukod Saknas Mndre betydande fel Varukod Saknas regstret Imputerad från 4-sffror Varukod Saknas regstret Mndre betydande fel Varukod Saknas regstret Imputerad från 6 sffror Varukod Saknas regstret Imputerad från 7 sffror Om uppgfter för fakturerat värde fnns och understger respektve relevant gränsvärde mputeras posten. Imputerngar sker för landskoder och olka varuaggregat av KN (KN8, KN7, KN6 och KN4). Nedanstående tabell vsar vlka automatska mputerngar som görs för landskoder (övre värdegräns = kr): Fel landskod AU BL EL IR NE SF SP TY UK Ny landskod AT BE GR IE NL FI ES DE GB

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(46) 4) Företagsgransknng (företagstotaler) Varje uppgftslämnares nrapporterade värde bedöms separat; är värdet msstänkt och har värdet potentellt tllräcklgt stor effekt på det v publcerar faller värdet ut på gransknngslstan. Med uppgftslämnare avses ett organsatonsnummers tlläggsnummer på ett vsst flöde. Bedömnngen baseras på ett vsst tröskelvärde, vlket nnebär att varje observaton har samma sannolkhet att falla ut. Detta kan betyda att det en vss månad kan bl 150 objekt granskas, medan det en annan månad kan nnebära att 75 objekt granskas. Samtdgt kan gransknngen göras när som helst, så fort ett företag har kommt n med en rapport kan värdet bedömas huruvda det behöver granskas. Varje uppgftslämnares tdgare rapporterade totalvärden för ett vsst flöde används för att beräkna en standardavvkelse. Denna avvkelse kan sägas vara företagets normala varaton handeln. Det nrapporterade värdet bedöms då relaton tll standardavvkelsen. Om värdet avvker mycket från det normala, blr graden av msstanke hög. Om ett företag saknar hstorska värden, används det nrapporterade värdet som avvkelse. Värdet kan då nte bl särsklt msstänkt men eftersom det även kollas mot effekt kan en ny uppgftslämnare med ett stort värde fortfarande falla ut. Med effekt avses den potentella effekt det nrapporterade värdet kan tänkas ha på statstken. För att beräkna effekt behövs ett rktmärke att utgå från, dvs. effekten av det nrapporterade värdet bedöms relaton tll hur mycket det avvker från det förväntade, rktmärket. Det förväntade värdet beräknas som medelvärdet av de tre senaste månaderna för uppgftslämnaren. Är uppgftslämnaren helt ny blr medelvärdet noll, vlket nnebär att hela det nkomna värdet är effekten på statstken. Därför fnns en rsk att när företag med stor handel byter organsatonsnummer kan de falla ut på lstan, trots att värdet skulle vara korrekt på det tdgare organsatonsnumret. När msstanke och effekt kombneras får man en poäng för hur pass allvarlg värdet är. Hög poäng nnebär att värdet är allvarlgt och om poängen är över en vss tröskel faller den ut på gransknngslstan. Tröskeln medför att kvalteten på de publcerade totalvärdena för handeln blr den samma varje månad. Poängen räknas fram som Msstanke Effekt Om flera värden bedöms som allvarlga och får en poäng över tröskeln, rangordnas de. Rank =1 nnebär att det är det mest allvarlga värdet som behöver granskas. Därutöver ordnas posterna efter storleksklass, vlket vssa fall kan nnebära att en post som faller ut prsgransknngen nte har samma klass som företagsgransknngen. Under utvecklngen av företagsgransknngen studerades vlken tröskel som vore hyfsad avvägnng förhållande tll mängden granskade objekt. I klarspråk nnebär det att v väljer kvaltet på gransknngen, stället för kvanttet. 5) Prsgransknng/mkrogransknng I prsgransknngen jämförs enhetsprserna med avseende på värde, vkt eller annan kvanttet. Följande feltyper studeras: Feltyp Feltyp 00 och 01: Prs/kg. Feltyp 10 och 11: Prs/kvant Feltyp 00 (10). Varupostens kloprs (kvanttetsprs) lågt jämförelse med hstorska data. Feltyp 01 (11). Varupostens kloprs (kvanttetsprs) högt jämförelse med hstorska data. Feltyp _0 och _1 Feltyp _0: Vkt per annan kvanttet lågt jämfört med hstorskt data