Företagens utländska handelskrediter (HKU)

Transkript

1 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Företagens utländska handelskredter (HKU) kvartal 2012 NV0118 Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstkområde SOS-klassfcerng Statstkansvarg Statstkproducent Uppgftsskyldghet Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföreskrfter EU-reglerng Syfte och hstork Statstkanvändnng Uppläggnng och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar Överskt Observatonsstorheter Statstska målstorheter Utflöden: statstk och mkrodata Dokumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätnstrument Insamlngsförfarande Databerednng Statstsk bearbetnng och redovsnng Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Redovsnngsförfaranden Slutlga observatonsregster Produktonsversoner Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången

2 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Närngsverksamhet 0.2 Statstkområde Statstkområde: Närngslvets struktur 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) Ja För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Marcus Lundgren Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Marcus Lundgren Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen om den offcella statstken (SFS 2001: 99) och SCB-FS 2012: Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400).

3 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 0.8 Gallrngsföreskrfter Gallrngsföreskrfter saknas. 0.9 EU-reglerng ESA 95, European System of Accounts 1995 styr Fnansräkenskaperna och påverkar därmed även denna undersöknng (HKU) Syfte och hstork Föregångaren tll denna undersöknng är Företagens utländska tllgångar och skulder (FUTS) som upphörde från och med Statstken syftar tll att ge kvartalsvsa skattnngar av de cke-fnansella företagens handelskredter mot utlandet. Företagens utländska tllgångar och skulder (FUTS) har genomförts sedan 1971, då som en cut-off undersöknng med de crka 500 företag som hade den största summan av utländska tllgångar och skulder gordes undersöknngen om tll en urvalsundersöknng med en urvalsstorlek på företag och en cut-off gräns på 40 tkr. Från och med 1997 ngår endast utländska handelskredter undersöknngen, urvalsstorleken mnskades tll 500 företag och cut-off gränsen var på 2 ml kr tll och med Från och med 2005 är cut-off gränsen höd tll 3 ml kr. Urvalsstorleken har ökat något beroende på att rampopulatonen ökat och är dagsläget 545 företag. Utländska tllgångar och skulder ngår sedan 1997 undersöknngen Balansstatstk för cke-fnansella företag (BAST) Statstkanvändnng Statstken utgör underlag vd sammanställnng av årlga och kvartalsvsa fnansräkenskaper. Uppgfterna om handelskredter används även vd sammanställnngen av betalnngsbalansen. Huvudanvändare är SCBs fnans- och natonalräkenskaper, Rksbanken, Konunkturnsttutet och Fnansdepartementet Uppläggnng och genomförande Som underlag tll urvalsramen används SCB:s företagsdatabas (FDB), föregående års HKU-urval samt mportör/exportörregstret som baseras på vad företag har rapporterat tll Utrkeshandelsstatstken. I urvalsramen ngår företag med handelskredter på mnst 3 ml. kr (cut-off gräns). Totalt består populatonen 2012 av företag varav 545 företag har valts ut. Urvalet är stratferat. Strata nnehållande företag med utländska handelskredter på mer än 400 ml. kr är totalundersökta (170 stycken). Nytt urval dras böran av vare kalenderår. Från och med urvalet för 2004 används SCB:s system för samordnade urval, SAMU, för att dra urval. Endast aktva företag väls ut. Uppgfterna samlas n va SCB:s elektronska statstknsamlngsverktyg, SIV. Ett mssv med nloggnngsuppgfter går ut kvartalsvs tll företagen. De företag som nte vll lämna uppgfter va SIV kan väla mellan att få en pappersblankett och att fylla den excelblankett som användes tdgare.

4 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 0.13 Internatonell rapporterng Ingen nternatonell rapporterng görs Planerade förändrngar kommande undersöknngar Det fnns msstankar om att undersöknngens kvaltet är brstfällg och den bör därför genomgå en utrednng för att htta potentella förbättrngsområden. Förhoppnngen är att resurser fnns tllgänglga för att göra detta senast 2013.

5 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 1 Överskt 1.1 Observatonsstorheter I populatonen ngår cke-fnansella företag (urdska enheter) som tllhör sektor 110 (cke-fnansella företag) och 120 (statlga affärsverk) med summa utländska handelskredter på mnst 3 mloner kr. Stftelser ngår nte populatonen (urdsk form 71 famlestftelser och 72 övrga stftelser och fonder). Som urvalsram används SCB:s företagsdatabas, föregående års HKU-urval och Importör/exportörregstret, som baseras på vad företag har rapporterat tll Utrkeshandelsstatstken. Uppgfterna som samlas n ska avse det företag som valts ut och nte eventuell koncern. Företagen ska vara aktva. För att se vlka varabler det nhämtas nformaton om hänvsas tll avsntt 1.2 Statstska målstorheter nedan. 1.2 Statstska målstorheter Obektgrupp Varabel Mått Populaton Ickefnansella företag med summa utländska handelskredter över 3 mloner kr. Indelnng redovsnngsgrupper Totalt för hela sektorn ckefnansella företag Utländska kundfordrngar (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Fordrngar mot koncernföretag med löptd kortare än ett år (kundfordrngar) Utländska kundfordrngar (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Fordrngar mot koncernföretag med löptd längre än ett år (kundfordrngar) Utländska kundfordrngar (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Fordrngar mot övrga företag med löptd kortare än ett år (kundfordrngar) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserad värdeförändrngar under kvartalet) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet)

6 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Utländska kundfordrngar (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Fordrngar mot övrga företag med löptd längre än ett år (kundfordrngar) Utländska leverantörsskulder (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Skulder tll koncernföretag med löptd kortare än ett år (leverantörsskulder) Utländska leverantörsskulder (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Skulder tll koncernföretag med löptd längre än ett år (leverantörsskulder) Utländska leverantörsskulder (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Skulder tll övrga företag med löptd kortare än ett år (leverantörsskulder) Utländska leverantörsskulder (motparten har utländsk adress) uppdelat på: - Skulder tll övrga företag med löptd längre än ett år Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet) Summa 1000-tals kronor (skattnng av totaler för ställnngsvärde samt orealserade värdeförändrngar under kvartalet)

7 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) (leverantörsskulder) Resultat redovsas för den totala sektorn cke-fnansella företag. De kvartalsvsa statstkuppgfterna avser tllgångar och skulder per 31 mars, 30 un, 30 september och 31 december samt transaktoner och orealserade värdeförändrngar under respektve kvartal. Uppgfterna ska lämnas senast 20 dagar efter aktuellt kvartals slut. 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Det kvartalsvsa resultatet av undersöknngen ngår som en delsektor Fnansräkenskaperna, FR, (för sektorn cke-fnansella företag). Produktonen anpassas därför efter FR:s behov. Resultatet från undersöknngen publceras Sverges statstska databaser, SSD, under rubrken Företagens utländska handelskredter under Närngsverksamhet. Databasen nås från SCB:s hemsda, Statstskdatabasen. Sffror över de cke-fnansella företagens tllgångar och skulder fnns också på Internet på SCB:s hemsda under Statstk efter ämne, Fnansmarknad, Fnansräkenskaper. Blanketterna har arkverats SCB:s arkv. 1.4 Dokumentaton och metadata Beskrvnng av statstken för produkten, NV0118, fnns på SCB:s webbsda under Statstkdatabasen/Dokumentatoner/Beskrvnngar av statstken/närngsverksamhet. Där fnns också dokumentaton av mkrodata som bland annat lstar undersöknngens varabelnnehåll.

8 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande Som urvalsram används FDB (FöretagsDataBasen, SCB:s företagsregster) kompletterat med uppgfter från senaste HKU-årgången samt utrkes varuhandel från UH (Utrkeshandeln). Uppgfter från UH är från den senast tllgänglga 12 månadersperoden. Från och med 2004 dras urvalet SAMU. Fölande avgränsnngar görs SAMU: Sektorer: 110, 120 (cke-fnansella företag samt statlga affärsverk) Företagsstatus 1 (verksamma företag) Jurdsk form: E urdsk form = 71, 72 (stftelser) Storlekar: cut-off tkr. Storleksmåttet är företagens summa av utländska handelskredter, se nedan. Som enhet används urdsk enhet (JE) med några undantag. Undantag är enheter som rapporterar för flera JE (ett par företag). Från och med 2004 ngår endast företag som har verksamhet. För tdgare år var även vlande företag med. Från HKU används summan av de största värdena för vare varabel under år t-1, det vll säga först bestäms maxmum över kvartal för vare varabel och sedan beräknas summan av de största värdena. Från varuhandeln beräknas summa export/mport med genomsnttlg kredttd på tre månader, det vll säga summa mport och export delat med fyra. Med hälp av de två källorna HKU och varuhandel får vare företag ett storleksmått som används vd stratferngen. Storleksmåttet sätts första hand lka med HKU-värdet år t-1 och andra hand sätts det tll det värde som beräknas från varuhandeln. I tabell 1 nedan fnns stratferngen för HKU år 2012, antal företag som är med urvalsramen och urvalet samt stratumgränser som bestäms av storleksmåttet ovan. Cut-off gränsen är 3 mloner kronor och gränsen för totalundersöknng är satt tll 400 mloner kronor. Stratum Stratumgränser (mloner kr) N n

9 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Totalt Antal totalundersökta Urvalsförfarande Från och med 2004 dras urvalen tll HKU SAMU. Urvalen dras från marsversonen av SAMU som brukar fnnas tllgänglg för användare böran av mars. Urvalsdesgnen är stratferat OSU. Stratferng görs endast med avseende på storlek. I HKU används företagens totala utländska handelskredter som storleksmått. Nedan beskrvs de moment som måste göras samband med urvalsdragnng. 1) Leverera externa fler De storleksmått som används tll stratferng fnns nte SAMU utan måste läsas n systemet. Storleksmåtten skckas tll SAMU-ansvarg nnan urvalsdragnngen. 2) Stratferng och allokerng Stratferng och allokerng görs utanför SAMU av metodstatstker. Stratferngen är utformad med hälp av en modellbaserad metod som tll exempel beskrvs avsntt 12.4 boken Model Asssted Survey Samplng av Carl-Erk Särndal, Bengt Swensson och Jan Wretman (se även avsntt 12.5). Allokerngen är gord så att urvalsstorleken är ungefär densamma vare urvalsstratum. 3) Urvalsbeställnngar En urvalsbeställnng ( Underlag tll beslutstabeller ) skckas tll SAMUansvarg. Urvalsbeställnngen ska nnehålla avgränsnng av populatonen, stratferng med mera. SAMU-ansvarg meddelar när detta är nlagt systemet. 4) Inläggnng av urvalsstorlekar När SAMU-versonen är tllgänglg för användare och 1) 3) ovan är klara kan produktansvarg eller metodstatstker lägga n urvalsstorlekar SAMU. Detta görs ett särsklt statstkprogram. När urvalsnummer anges (77 för HKU) får man fram stratferngen för den valda undersöknngen och urvalsstorlekarna kan läggas n. Urvalsstorlekar för totalundersökta strata läggs n automatskt. När nläggnngen av urvalsstorlekar är klar kontaktas SAMU-ansvarg för urvalsdragnng. 5) Hämta urvalen När urvalsdragnngen är klar (meddelas av SAMU-ansvarg) kan urvalen hämtas.

10 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) I NettoJE_Lev fnns varablerna; PeOrgNr, Verson (SAMU-verson, datum och td, två SAMU-versoner), UrvNr (urvalsnummer), BGrupp, XGrupp, SGrupp (stratferngsvarabler), AllVar (allokerngsvarabel), Slumptal och Utvald (Utvald = 1 för företag som fnns med urvalsramen men nte urvalet, Utvald = 2 för företag som fnns med urvalet). Av stratferngsvarablerna är endast Sgrupp (storleksgrupp) av ntresse för HKU eftersom stratferng endast görs med avseende på storlek. Allokerngsvarabeln AllVar nnehåller företagets omsättnng men är ontressant detta sammanhang eftersom allokerngen görs på annat sätt utanför SAMU. För att hämta aktuellt urval för en undersöknng måste man avgränsa på UrvNr (= 77 för HKU), Verson och Utvald ( = 2). Underlag tll beslutstabeller SAMU 2012: Produktuppgfter Urvalsnummer 77 Undersöknng Företagens utländska handelskredter (HKU) Enhet Närngslvets struktur Kontaktperson Marcus Lundgren Telefon 6918 Kopplngar tll andra undersöknngar Företagens kortperodska tllgångar och skulder (BAST) Urvalsobekt, externa fler Urvalsobekt Jurdsk enhet (JE) Extern fl för stratferng Fl 1 Företagens totala utländska handelskredter tusentals kronor (tkr) Defnton av populatonen Sektorer 110, 120 Företagsstatus 1 Jurdsk form E Jurdsk form = 71, 72 (dvs. e stftelser)

11 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Branscher Storlekar Alla Cut-off tkr, se stratferng Stratferng Stratferng görs endast med avseende på storlek (totalt 9 strata). Det storleksmått som används fnns den externa flen. Storleksstratferng 1: = < : = < : = < : = < : = < : = < : = < : = < : = Allokerng Totalundersökta stratum: 6, 7, 8, och 9. Allokerng görs utanför SAMU. 2.3 Mätnstrument Uppgfterna samlas n va SCB:s statstknsamlngsverktyg (SIV). Andelen företag som rapporterar elektronskt var 98 % första kvartalet 2012, övrga använder antngen pappersblankett eller den excelblankett som användes tdgare och fnns tllgänglg SIV. Användar-ID och lösenord skckas ut ett mssv tll de utvalda företagen nför vare kvartal. Företagen ska fylla ställnngsvärde för efterfrågat kvartal bokfört värde. Om ställnngsvärde som lämnats föregående kvartal är revderat så ska företagen ändra på det förtryckta värdet blanketten. Företagen ska också fylla orealserade värdeförändrngar som skett under kvartalet. Mätsvårgheter kan uppstå då vssa företag kan ha utländska handelskredter ett stort antal olka valutor och kan då ha svårt att ta fram kursdfferenser och andra värdeförändrngar. Företagen har dessa fall mölghet att lämna orealserade värdeförändrngar som en klumpsumma, alltså utan att fördela på de olka posterna. Fördelnngen görs sedan masknellt hos SCB. Blanketten och nstruktonen fnns som blagor längst bak detta dokument.

12 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 2.4 Insamlngsförfarande Uppgftsnsamlngsmetoder Uppgfterna samlas n va en elektronsk enkät. Ingående balans (det värde som företaget lämnade som utgående balans förra kvartalet) är förtryckt blanketten. Ett fåtal uppgftslämnare skckar n sna uppgfter va den tdgare använda excelblanketten eller va pappersenkät. Uppgftskällor rutnerna för att etablera kontakt Mssv med nloggnngsuppgfter skckas ut tll företagen. Om det nte fnns en utsedd kontaktperson på företaget så skckas mssvet tll ekonomansvarg. Inläsnng av nkomna uppgfter Uppgfter som företagen lämnat SIV läses n databasen daglgen. Inkomstdatum fylls automatskt med aktuell dags datum. Om ett företag nte kan rapportera td kan det få uppskov. Datum för uppskov läggs n populatonsregstret. Utsändnng av påmnnelser Normalt skckas påmnnelserna ut någon dag efter ssta nsändnngsdag. Ssta nsändnngsdag brukar vara runt den 20:e månaden efter aktuellt kvartals slut. Uppgftsnsamlng, avbrytnngsregler nklusve åtgärder vd övertäcknng samt kontroller som utförs drekt samband med datansamlngen Det fnns logska kontroller drekt de elektronska blanketterna. Förändrngar över en mlard kronor sgnaleras och det ges mölghet att lämna kommentarer men kontrollen är nte tvngande. När blanketterna är nskckade och nlästa databasen görs masknell gransknng va applkatonen. Vd fel eller oklarheter tas kontakt med uppgftslämnaren va telefon eller va e-post. Om ett företag nte har några värden att rapportera, regstreras detta som blankettyp 2. Detta nnebär att företaget har gått konkurs eller dylkt. Blanketten ska nte skckas ut mer under året och får värde noll. Första gången blankett=2 anges ska även alla värden nollas. Fölande kvartal nollas blanketten automatskt va systemet och mssv skckas nte tll dessa företag. Hur v bekämpar bortfall Bortfallet HKU-undersöknngen är ltet, under 2011 har det varerat mellan 6 och 11 %. Det är främst de mndre företagen som nte kommer n, bortfallet bland de största företagen är mycket ltet. Första kvartalet är

13 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) det delvs nytt urval och då fnns ngen namngven kontaktperson vlket försvårar påmnnelsearbetet. Beskrvnng av åtgärder som vdtas vd totalt och partellt bortfall, mputerngförfarande etc. Bortfallskompensatonen görs genom att mputera saknade värden på företagsnvå. Dels förekommer partellt bortfall (nom en rad) dels obektsbortfall. Mycket av det partella bortfallet åtgärdas redan mkrogransknngen genom att återkontakta företagen och begära n saknade uppgfter eller genom manuell mputerng. Nedan fnns en beskrvnng av hur masknella mputerngar görs HKU. Beskrvnngen föler det program som fnns för mputerng och föler den ordnng som mputerngarna görs. Alla mputerngar görs radvs vlket nte alltd framgår av de betecknngar som används. 1. Inkommen En varabel som kallas Inkommen defneras och sätts = 1 för företag om IB, UB, eller K är. för åtmnstone en rad. (IB är ngående balans, UB är utgående balans och K är kursdfferenser och orealserade värdeförändrngar för företag ). Inkommen sätts = 2 om ovanstående gäller kombnaton med att blanketten har nkommt va SIV. Att ett värde saknas (är lka med null ) betecknas med =., att ett värde är sklt från null betecknas med.. Inkommen är alltså lka med 1 om företaget nkommt med värden för aktuellt kvartal eller har ngående balans. för åtmnstone någon rad. 2. Imputera 0:or Om IB =., UB =. och K =. och Inkommen = 1 sätts IB = 0, UB = 0 och K = 0. Det vll säga de rader där företaget nte har rapporterat något värde för aktuellt kvartal och nte har någon ngående balans får värdet 0 alla varabler på den raden. Detta görs endast för de företag som har Inkommen = 1 eller Fördela klumpade kursdfferenser/orealserade värdeförändrngar Det händer att företagen nte kan fördela kursdfferenser/orealserade värdeförändrngar för utländska fordrngar och skulder på respektve rad utan redovsar en klumpsumma för två eller flera rader. Granskaren bestämmer sedan vlken kombnaton av raderna 10, 11, 20, 21, 30, 31, 40 och 41 som klumpsumman ska fördelas på. I formlerna nedan redovsas hur klumpsummorna fördelas ut. Fölande betecknngar används formlerna: K l är kursdfferensen/orealserad värdeförändrng för företag och rad l IB är ngående balans för företag och rad l l UB l är utgående balans för företag och rad l B är klumpsumman som ska fördelas för företag r är mängden nkomna företag ett godtycklgt stratum

14 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) M är mängden rader (l) som klumpsumman ska fördelas på Fölande varanter är mölga: Rader ( ) Formel som används M 1 ={ } 1 M 2 ={10 11} 1 M 3 ={20 21} 1 M 4 ={10 20} 1 M 5 ={11 21} 1 M 6 ={ } 1 M 7 ={30 31} 1 M 8 ={40 41} 1 M 9 ={30 40} 1 M 10 ={31 41} 1 M 11 ={ } 2 M 12 ={ } 2 Gvet en vss mängd, av granskaren utvalda, rader t.ex. M 1 För en godtycklg mängd företag och rader gäller fölande (för att underlätta läsandet av formeln används företag =1 och rad l=1 exemplet): K = 1, l= 1 = B1 IB1,1 IB l M 1, l (1) Gvet en vss mängd, av granskaren utvalda, rader t.ex. M 11 För en godtycklg mängd företag och rader gäller fölande (för att underlätta läsandet av formeln används företag =1 och rad l=1 exemplet): K r l 1,1 = 1, l= 1 = B1 IB1, l + IB1,1 l M IBl IB1, l r l M K IB r r K IB,1,1 (2) 4. Imputera ngående balans, utgående balans och kursdfferenser/orealserade värdeförändrngar. Imputerng av kursdfferenser/orealserade värdeförändrngar, ngående balans och

15 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) utgående balans görs enlgt tabell 4 nedan. Kolumnen ndata beskrver vlka värden som fnns,., respektve vlka som saknas, =.. Imputerngarna görs den ordnng som fnns redovsad tabell 4. Detta nnebär att värden som mputeras ett steg föler med som värden. tll nästa steg. Tabell 4. Indata Steg 1 K =., IB. Imputerng K = IB r r K IB K =., UB. Steg 3 IB =., UB. K IB = UB = UB r r r r K UB IB UB UB =., IB. UB = IB r r UB IB Summorna K, IB respektve UB beräknas över mängden r r r r som är de företag som uppfyller IB., UB. och K. och som nte är outlers. Summerngarna görs stratumvs och de summor som används är summorna för det stratum som företaget som ska mputeras tllhör. 5. Imputerng av e svarande I tabell 5 redovsas hur mputerng görs för de företag som nte svarat aktuellt kvartal och som nte har några IB-värden. Imputerngarna görs stratumvs och för alla rader. V är stratferngsvarabeln. Tabell 5. Imputerng av obektsbortfall.

16 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Indata IB =., UB =., K =. IB =., UB =., K =. IB =., UB =., K =. Imputerng IB IB UB K = V = V = V r r r r r V r K V V UB Summorna IB, UB, K och V beräknas över mängden r r r r r som är alla företag med Inkommen = 1 eller Inkommen = 2, d.v.s. uppfyller IB., UB. eller K. och som nte är outlers. Summerngarna görs stratumvs och de summor som används är summorna för det stratum som företaget som ska mputeras tllhör. 2.5 Databerednng När de elektronskt nkomna blanketterna är nlästa granskas uppgfterna masknellt och manuellt. Kursdfferenser/orealserade värdeförändrngar som är klamrade för fler än en rad markeras av uppgftslämnaren med hälp av en kryssruta blanketten. Dessa värden noteras för särskld datakörnng. Om företaget ska tas bort på grund av fuson, avregstrerng eller dylkt märks blanketten med Blankettyp = 2 Populatonsregstret samt nollas nregstrerngen. Då skckas nte blankett ut nästa kvartal. Denna klassnng ska hanteras restrktvt. Kontroll mot FDB-regstret och uppgftslämnaren görs om nödvändgt. Företag som tllkommt vd nytt kvartal ska även fylla föregående kvartals värde. Om värdena verkar extrema kontrolleras att uppgftslämnaren rapporterat 1000-tal kronor och att de rapporterade värdena endast är utländska handelskredter och så vdare. Extrema observatoner markeras som outlers. Värdena kontrolleras mot stratumgränserna men den slutlga bedömnngen görs av den ensklda handläggaren. Outlerhanterngen och påkörnngen av klumpsummor görs nnan eller samband med slutkörnngarna för kvartalet. Slutkörnngar och tabellframställnng för FR-matrser görs ssta veckan andra månaden efter kvartalsskfte.

17 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) HKU Kvartalskörnngar, granska (alla företag slutskedet). Fölande kontroller körs på hela materalet: Inga värden och nkommen; Varabeldata, UB < 0; Ställnngsvärde = 0 och Omvärderngar <> 0. Dessa kontrollerar att det nte har nkommt några blanketter utan värden, att nte utgående ställnngsvärde är negatvt (värdet ska så fall flyttas tll en annan rad) samt att det nte fnns orealserade värdeförändrngar när det nte fnns någon utgående balans. Detta förhållande är mölgt, bedömnng görs av den ensklda handläggaren. Det fnns också mölghet att skapa lstor utfrån olka behov. Uppräknat per löpnr lstar samtlga observatoner storleksordnng baserat på uppräknat värde. Lstan ger stora mölgheter att upptäcka extremvärden och felaktga uppgfter. Löpnr med blankettyp 2, lstar samtlga företag som är med urvalet men som nte ska ha någon blankett. Löpnr med nkommen = 2 eller 3 lstar de företag som är nkomna men nte färdggranskade. När allt materal är granskat och klart är det dags för körnng på totalnvå nför ndaterng Fnansräkenskaperna. Körnng på totalnvå, nför ndaterng FR 1. Konsstensustera mm: Väl det kvartal som ska köras. När det är klart vsas antalet löpnummer som har konsstensusterats. 2. Outlerhanterng: I första steget väler man att lägga n/ändra de löpnummer som ska outlerhanteras. Det är mölgt att ttta vlka löpnummer som var outlers tdgare kvartal och även att kopera dessa tll aktuellt kvartal. Det går också att väla ett löpnummer taget och vlka rader som ska vara outlers. När alla löpnummer är åtgärdade, stäng och kör steg ett gen, väl sedan 2 Outlerhanterng och exekvera körnngen. 3. Lägga n klumpsummor. Här läggs värden n för de företag som nte haft mölghet att specfcera orealserade värdeförändrngar per rad. Löpnummer, rader samt belopp läggs n. 4. Imputera och uppräkna. I detta steg mputeras obektbortfall samt partellt bortfall. Klumpsummorna som lagts n föregående steg fördelas procentuellt på varablerna körnngen och slutlgen räknas alla observatoner upp. 5. Lsta stratum angvet kvartal: Här kommer slutresultatet ut och detta används som underlag tll ndaterng FR. Lstan vsar totalresultaten för strata 1-9 samt 99 som är summan av alla stratum. 6. Lsta stratum skllnad för UB och kursdff/omv och Lsta stratum skllnad för IB angvet kv och UB kvartal -1 vsar skllnaden mellan UB, IB och kursdfferenser/orealserade värdeförändrngar nnevarande kvartal ämfört med föregående kvartal.

18 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 7. Kontrollera: Stor vkt läggs vd att kontrollera lstan Uppräknat per löpnummer för att upptäcka om något värde stcker ut för mycket. De högsta värdena bör lgga bland de totalräknade stratumen. 8. Första körnng och leverans tll FR bör göras ssta veckan andra månaden efter kvartalsskfte (Deadlne FR). En andra leverans brukar göras efter en tll två veckor då materalet är mer komplett.

19 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Skattnng av en total Skattnngarna beräknas för hela populatonen (cke-fnansella företag), redovsnngsgrupper form av delmängder av populatonen förekommer nte. Totalen, t y, för en varabel y kan skrvas t = y y k k U (1) där U betecknar populatonen och y k är värdet på varabeln y för företag k. En skattnng av t y ges av tˆ y = wk yk (2) där s är urvalet och w k = 1 /(sannolkheten att företag k kommer med urvalet). Vkten w k bestäms av vlken urvalsdesgn man använder. I HKU dras urvalet som ett stratferat urval med OSU (Obundet Slumpmässgt Urval) nom strata. Detta nnebär bland annat att vkten ges av h k s N h w k = om företag k tllhör stratum h (3) n där N h är storleken på stratum h (det vll säga antalet företag stratum h) och n h är urvalsstorleken stratum h. Vd urvalsdragnngen används en cut-off på 3 mloner kronor fnansella tllgångar/skulder och den del av populatonen som lgger under cut-off skattas med värdet 0. Detta framgår nte formlerna ovan. Skattnngen (2) är egentlgen en skattnng av den del av populatonen, U, som undersöks. Bortfallskompensaton görs genom att mputera värden för företag som nte nkommt med uppgfter. Imputerade värden behandlas som nkomna vd skattnng vlket nnebär att formel (2) är y k ett nkommet eller ett mputerat värde. Företag med blankettyp = 2 (får e blankett) räknas som svarande med värde 0. Outlers hanteras på fölande sätt systemet; om ett företag sätts tll outler får det vkten w k = 1, övrga företag de stratum som nnehåller outlers behåller sn ursprunglga vkt. (Vkten för övrga företag bör ändras men detta görs nte). Det går att sätta ett helt företag eller en enskld rad tll outler. I böran av 2011 börade verktyget CLAN användas för att ta fram varansskattnngar och beräkna den relatva osäkerhetsmargnalen undersöknngen. Resultaten vsade att precsonen skattnngarna för

20 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) kundfordrngar och leverantörsskulder mot koncernföretag är acceptabla men motsvarande poster mot övrga företag har alltför hög osäkerhetsmargnal. För efterfölande kvartal har dock osäkerhetsmargnalen ökat även mot koncernföretag och en översyn av undersöknngens metod skulle vara önskvärd. 3.2 Redovsnngsförfaranden Resultatet från undersöknngen publceras endast Sverges statstska databaser, SSD, under rubrken Företagens utländska handelskredter under Närngsverksamhet, Närngslvets struktur. Databasen nås från SCB:s hemsda, Sverges statstska databaser. Databasen fnns även översatt tll engelska. Resultat ska publceras SSD senast den ssta dagen efterfölande kvartal. Beskrvnng av statstken, kvaltetsdeklaraton samt dokumentaton av mkrodata fnns publcerade på SCB:s hemsda.

21 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produktonsversoner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Regstervarant Regsterverson 2012 Utländska handelskredter Utländska handelskredter Fortsatt dokumentaton, av regstrens detalerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler och värdemängder m.m. Dokumentatonen httar du här: Klcka dg fram med hälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tabell. 4.2 Arkverngsversoner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Undersöknngen genomgck ett mättest under peroden november 2010 tll anuar 2011 där su uppgftslämnare dupntervuades. Med hänsyn tll resultatet gordes mndre förändrngar av nstruktonerna och den förklarande texten blanketten. Tdgare räknades olka typer av kundfordrngar och leverantörsskulder upp blanketten, från och med första kvartalet 2011 görs stället hänvsnngar tll BAS-kontoplanen och den tdgare texten lgger en så kallad tool tp kopplad tll vare fråga. Från och med första kvartalet 2012 gordes en ytterlgare uppdelnng av varablerna undersöknngen. De tdgare varablerna delades n kundfordrngar och leverantörsskulder med lång och kort löptd. Detta på grund av nya krav från användare av statstken. Tll publcerng Sverges statstska databaser (SSD) sker dock en summerng av de nya varablerna så att nnehållet ska vara ämförbart med tdgare årgångar.

22 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Blagor: 1) Exempel på blankett för ett kvartal ) Handlednng 2012

23 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Blaga 1 Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (2001:99) om den offcella statstken. Uppgfterna som lämnas skyddas enlgt 24 kap 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR). KVARTALSUPPGIFT Utländska handelskredter (HKU) Företag/org.nummer/löpnummer/kontaktperson/adress Undersöknngens namn DFO/FU 735 UTLÄNDSKA HANDELSKREDITER (HKU) Ange vlket år och kvartal de lämnade uppgfterna avser: ÅR: Kvartal: Instruktoner för att fylla blanketten fnns på Beloppen anges 1000-tal kronor Kursdfferenser och omvärderngar under kvartalet Utländska kundfordrngar (motparten har utländsk adress) Ställnngsvärden Ingående balans Utgående balans (Förlust anges med -) Korta kundfordrngar mot koncernföretag Den del av BAS-konto 1560 som härrör från koncernföretag med utländsk adress och vars löptd är kortare än ett år Långa kundfordrngar mot koncernföretag 10 Den del av BAS-konto 1320 som utgör kundfordrngar och härrör från koncernföretag med utländsk adress och vars löptd är längre än ett år Korta kundfordrngar mot övrga företag 11 Den del av BAS-konto 15 exklusve 1560 som härrör från företag med utländsk adress och vars löptd är kortare än ett år Långa kundfordrngar mot övrga företag De delar av BAS-konto 1340 och 1380 som utgör kundfordrngar och härrör från företag med utländsk adress och vars löptd är längre än ett år Utländska leverantörsskulder (motparten har utländsk adress) 30

24 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Korta leverantörsskulder tll koncernföretag Den del av BAS-konto 2460 som härrör från koncernföretag med utländsk adress och vars löptd är kortare än ett år Långa leverantörsskulder tll koncernföretag Den del av BAS-konto 2360 som utgör leverantörsskulder och härrör från koncernföretag med utländsk adress och vars löptd är längre än ett år Korta leverantörsskulder tll övrga företag 31 De delar av BAS-konto 2420, 2440 och 2470 som härrör från företag med utländsk adress och vars löptd är kortare än ett år Långa leverantörsskulder tll övrga företag 40 De delar av BAS-konto 2370 och 2390 som utgör leverantörsskulder och härrör från företag med utländsk adress och vars löptd är längre än ett år 41 Postadress/webbadress Kontaktperson: Gruppnr: Faxnummer: E-post: ÖREBRO Karn Strömberg Mara Nlsson

25 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Blaga 2 Instruktoner tll undersöknngen Utländska handelskredter Innehållsförtecknng INLEDNING ALLMÄN INFORMATION Namn- och adressuppgfter Om företaget upphört Uppgfter avseende föregående kvartal Hemsda EFTERFRÅGADE UPPGIFTER Ställnngsvärden Factorng (källa FAR:s rekommendatoner nr 6)... 2 Kursdfferenser och omvärderngar... 2 INFORMATION OM VARIABLERNA... 2 Utländska kundfordrngar... 2 Utländska leverantörsskulder... 27

26 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) INLEDNING De uppgfter som N lämnar ska avse det företag som angvts på blanketten. Uppgfterna ska endast avse det ensklda företaget och nte eventuell koncern om nget annat är överenskommet med Statstska centralbyrån. Om osäkerhet råder, se organsatonsnumret som fnns angvet ovanför adressen på blanketten. ALLMÄN INFORMATION Namn- och adressuppgfter Om de förtryckta namn- och adressuppgfterna är felaktga är v tacksamma om N ändrar dem. Om företaget upphört Om företaget upphört noterar N detta rutan för Anmärknngar blanketten och sänder n tll SCB. Uppgfter avseende föregående kvartal Tdgare lämnade uppgfter är förtryckta blanketten. Upptäcker N något fel eller att någon uppgft saknas ber v Er rätta respektve komplettera. Ingck företaget nte undersöknngen föregående kvartal ber v Er att fylla uppgfter för ngående ställnngsvärde. Statstken för utländska handelskredter syftar tll att ge kvartalsvsa skattnngar av de ckefnansella företagens handelskredter mot utlandet och förändrngar av dessa under kvartalet. Det är därför nödvändgt att v erhåller uppgfter om såväl det ngående som det utgående ställnngsvärdet för kvartalet. Hemsda På vår hemsda för uppgftslämnare, httar du undersöknngen form av excelblankett. EFTERFRÅGADE UPPGIFTER I blanketten ska ställnngsvärden och kursdfferenser/omvärderngar under kvartalet anges. Ställnngsvärden Med ställnngsvärde avses det nomnella värdet av utländska kundfordrngar och leverantörsskulder vd kvartalets slut, det vll säga ofta det bokförda värdet före eventuella av- och nedskrvnngar (alltså det belopp som avtalsenlgt ska betalas när förbndelsen slutregleras). Fordrngar och skulder denomnerade utländsk valuta ska omräknas tll svenska kronor med balansdagens kurs, med balansdag avses den ssta dagen rapporterngskvartalet. Växelkursförändrngar påverkar alltså ställnngsvärdena. Växelkursen som används kan vara köp-, säl- eller mttkurs och kan hämtas från Rksbankens hemsda eller från annan källa. Det vktga är nte vlken kurs som används utan att samma används vd vare rapporterngstllfälle.

27 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Fordrngar och skulder får nte kvttas mot varandra utan skall redovsas brutto. Factorng (källa FAR:s rekommendatoner nr 6) Kundfordrngar som sålts är nte längre företagets egendom och ska därför nte tas upp ställnngsvärdet. En eventuell fordran på kredtnsttutet ska nte rubrceras som kundfordran. Kundfordrngar som företaget har belånat är företagets egendom och ska redovsas som kundfordrngar och därmed ngå rapporterngen. Kursdfferenser och omvärderngar För att kunna beräkna hur stor del av förändrngen under ett kvartal som beror på kursdfferenser och omvärderngar behöver v också uppgfter om storleken på dessa, det vll säga hur stor del av skllnaderna ställnngsvärden som hänför sg tll ändrade valutakurser och andra värdeförändrngar. I de fall kursdfferenser och omvärderngar saknas måste v göra skattnngar, vlket nnebär att statstkens osäkerhet ökar. Därför vll v att N gör en så god egen uppskattnng som mölgt av beloppen de fall N nte har tllgång tll faktska värden. Vet N tll exempel att det nte förekommt några kursdfferenser och omvärderngar under kvartalet eller att de vart av blygsam omfattnng bör N ange det med en nolla. Om det nte är mölgt att fördela kursdfferenser och omvärderngar på respektve post är v tacksamma om N kan dela upp dem mellan fordrngar och skulder eller ange en klumpsumma för samtlga varabler. Markera kryssrutan om det angvna värdet ska fördelas på fler än en varabel. OBS! Glöm e att ange mnustecken på eventuella negatva kursdfferenser och omvärderngar. INFORMATION OM VARIABLERNA Utländska kundfordrngar Med utländska kundfordrngar avses kundfordrngar där motparten har utländsk adress, det vll säga där motparten har stt säte annat land än Sverge. Kundfordrngar kan exempelvs vara kundväxlar, belånade fordrngar, kontraktsfordrngar eller förskott tll leverantörer. Här redovsas också företagets eventuella kundfordrngar med mera mot utländska koncernföretag, det vll säga moder-, dotter- och systerföretag med flera. Kundfordrngarna ska delas upp fordrngar med löptd upp tll ett år och fordrngar med löptd längre än ett år. Utländska leverantörsskulder Med utländska leverantörsskulder avses leverantörsskulder där motparten har utländsk adress, det vll säga har stt säte annat land än Sverge.

28 Statstska centralbyrån SCBDOK (28) Leverantörsskulder kan exempelvs vara leverantörsväxlar eller kundförskott. Här redovsas också företagets eventuella leverantörsskulder med mera mot utländska koncernföretag, det vll säga moder-, dotter- och systerföretag med flera. Leverantörsskulderna ska delas upp skulder med löptd upp tll ett år och skulder med löptd längre än ett år.