Labour Cost Index (LCI)

Transkript

1 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) Labour Cost Index (LCI) 2013 AM0114 Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstområde SOS-lassfcerng Statstansvarg Statstproducent Uppgftssyldghet Seretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföresrfter EU-reglerng Syfte och hstor Statstanvändnng Uppläggnng och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar ommande undersönngar Överst Observatonsstorheter Statstsa målstorheter Utflöden: statst och mrodata Doumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätnstrument Insamlngsförfarande Databerednng Statsts bearbetnng och redovsnng Sattnngar: antaganden och beränngsformler Redovsnngsförfaranden Slutlga observatonsregster Produtonsversoner Arverngsversoner Erfarenheter från senaste undersönngsomgången... 11

2 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Arbetsmarnad 0.2 Statstområde Statstområde: Löner och arbetsostnader 0.3 SOS-lassfcerng Tllhör (SOS) Ja För undersönngar som ngår Sverges offcella statst gäller särslda regler när det gäller valtet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statsten (2001:100). 0.4 Statstansvarg Myndghet/organsaton: Medlngsnsttutet Postadress: Box Stocholm Besösadress: Tullgränd 4 Kontatperson: John Eberg Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@m.se 0.5 Statstproducent Myndghet/organsaton: Statstsa Centralbyrån (SCB) Postadress: ÖREBRO Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Davd Rydén Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftssyldghet LCI bygger på uppgfter som samlats n undersönngarna Konjunturlönestatst för prvat setor (KLP), statlg setor (KLS), ommuner (KLK) samt landstng (KLL). Syldghet att lämna uppgfter tll undersönngarna förelgger enlgt lagen om den offcella statsten (SFS 2001:99), Medlngsnsttutets föresrfter (SCB-FS 2012:3) samt enlgt Svens Författnngssamlng ( 6, SFS 2001: 100) för statlg setor.

3 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särslda versamhet för framställnng av statst gäller seretess enlgt 24 ap. 8 offentlghets- och seretesslagen (2009:400). 0.8 Gallrngsföresrfter Inga rav fnns på långtdsarverng av månadsstatst. Blanetter gallras fortlöpande efter två år. Prmär- och bearbetad data fnns databasen sedan 1996 och sparas så länge som behov av materalet fnns. 0.9 EU-reglerng Europaparlamentets och Rådets förordnng (EG) 450/2003. Kommssonens förordnng (EG) 1216/ Syfte och hstor Som medlemsland EU är Sverge, lsom övrga medlemsländer, syldga att för varje vartal leverera ett arbetsostnadsndex, Labour Cost Index (LCI) tll Eurostat. Tll och med leveransen avseende fjärde vartalet 2004 har länderna lämnat uppgfter enlgt en så allad Gentlemens agreement, vlen nnebar att länderna lämnat uppgfter efter bästa förmåga utan något formellt rav. Råds- och Kommssonsförordnngen avseende LCI, som antogs 2003, nnebär att länderna nu ocså enlgt lag är syldga att leverera ett ndex som uppfyller de ställda raven. Från och med LCI avseende första vartalet 2005 har den svensa undersönngen anpassats, så att raven från förordnngarna ovan sa unna uppfyllas. Från 1996 tll och med 2004 har LCI beränats utfrån Arbetsostnadsndex (AKI). Genom att väga hop ndextalen för arbetarnas tmostnader och tjänstemännens månadsostnader har ndextal för totalen (arbetare + tjänstemän) beränats. Som vter har arbetarnas lönesummor baserade på arbetade tmmar och tjänstemännens lönesummor baserade på antalet heltdstjänster använts. Förfarandet har nte vart optmalt eftersom man vd vtnngen vägt hop två ola lönebegrepp och dessutom använt vter som baserats på ola typer av lönesummor. Genom att använda AKI har dessutom hela den offentlga setorn exluderats. Eurostat gör ngen uppdelnng på prvat och offentlg setor utan vll mäta ostnadsutveclngen eonomn oavsett setor, doc fördelat på närngsgrenar. Från och med vartal levereras LCI nnefattande både prvat och offentlg setor tll Eurostat. Syftet med LCI är att mäta och jämföra arbetsostnadsutveclngen EU:s medlemsländer för samtlga setorer. För att tllmötesgå efterfrågan på ett offcellt arbetsostnadsndex produceras en natonell varant av LCI för arbets- och löneostnader, som på flera sätt sljer sg från LCI levererat tll Eurostat. Framförallt gäller

4 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) de natonella sererna enbart för prvat setor samt är uppdelade efter arbetare respetve tjänstemän. Dessa används framförallt vd ndexreglerng avtalssammanhang Statstanvändnng LCI publceras av Eurostat, som redovsar LCI per medlemsland men även väger hop de ola länderna tll ola grupper nom EU, t.ex. EU25, EU15 och Euro-zone. Huvudsalga användare är Eurostat, Europesa centralbanen (ECB) och andra EU-nsttutoner. Huvudsalga användare är Eurostat, Europesa centralbanen (ECB) och andra EU-nsttutoner. En LCI-sere uppdelad på arbetar och tjänstemän nom prvat setor, där bonusar exluderas, publceras vartalsvs på SCB:s webbplats. Denna används framförallt vd ndexreglerng avtal Uppläggnng och genomförande LCI bygger grunden på undersönngarna Konjunturlönestatst för ommuner (KLK), landstng (KLL), statlg setor (KLS) och prvat setor (KLP). Från dessa undersönngar beränas lönesummor och arbetade tmmar. Eftersom KLP nte omfattar företag med färre än fem anställda, modellberänas denna del av populatonen för att uppfylla raven LCI. De socala avgfterna beränas med hjälp av onstanter och procentsatser. Vd beränng av LCI, som är en vartalsvs undersönng, summeras först uppgfterna från onjunturlöneundersönngarna för de tre månaderna, dessutom summeras uppgfterna för arbetare och tjänstemän för att få lönesummor och summa tmmar för totalen. Genom att dvdera ostnadssummorna med arbetade tmmar erhålls en genomsnttlg tmostnad för redovsnngsgruppen. Med hjälp av utveclngen av tmostnaderna mellan atuellt vartal och föregående år och ndextalet för föregående helår beränas det nya ndextalet för atuellt vartal Internatonell rapporterng Statsten levereras tll Eurostat senast 70 dagar efter referensvartalets utgång. Därefter sammanställer och publcerar Eurostat statsten för alla medlemsländer på Internet och form av ett pressmeddelande. Om samtlga medlemsländer har möjlghet att uppfylla de rav som ställs förordnngarna ommer det att resultera ett europest ndex med god valtet. LCI ommer att vara relevant den aspeten att det täcer n de flesta arbetsostnadsomponenterna, avser hela eonomn och samtlga anställda Planerade förändrngar ommande undersönngar Medlngsnsttutet (MI) ansvarar för eventuella förändrngar.

5 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 1 Överst 1.1 Observatonsstorheter Varabler för Företag/arbetsställen: År Perod (månad och vartal 1-4) Närngsgren enlgt SNI2007 Storleslass (antal anställda) Antal anställda arbetare Arbetade tmmar för arbetare Antal anställda tjänstemän Arbetade tmmar för tjänstemän Avtalade tmmar för tjänstemän Arbetsostnader för arbetare Arbetsostnader för tjänstemän Arbetsostnaderna beränas som summor fördelade på följande omponenter enlgt ESA95: D Totala arbetsraftsostnaden D11 Lön D11111 Lön för arbetad td D11112a Bonus D11112b Retro D1113 Lön för ej arbetad td D1114 Förmåner D12 Arbetsgvaravgfter D1211 Lagstadgade arbetsgvaravgfter D1212 Avtalade arbetsgvaravgfter D122 Sjulön D4 Lönesatter

6 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 1.2 Statstsa målstorheter Objetgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Företag SNI2007 B-S Närngsgren (avdelnng bostavsnvå) Löneostnad per tmme Indextal Företag SNI2007 B-S Närngsgren (avdelnng bostavsnvå) Övrga arbetsostnader per tmme Indextal Företag SNI2007 B-S Närngsgren (avdelnng bostavsnvå) Total arbetsostnad per tmme Indextal Företag SNI2007 B-S Närngsgren (avdelnng bostavsnvå) Total arbetsostnad exl. bonus per Indextal tmme 1.3 Utflöden: statst och mrodata LCI nnefattande samtlga setorer publceras endast av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats webbplats. LCI med uppdelnng efter arbetare och tjänstemän för prvat setor publceras vartalsvs på SCB:s webbplats ca en veca efter att Eurostat haft sn publcerng av LCI. 1.4 Doumentaton och metadata Statsten fnns även doumenterad Besrvnng av statsten.

7 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 2 Uppgftsnsamlng Underlaget tll LCI nhämtas från andra löne- och sysselsättnngsundersönngar som SCB gör. Huvuddelen av underlaget hämtas från onjunturlönestatsten för prvat och offentlg setor (KLP, KLL, KLS och KLK). Från Lönestruturstatsten för prvat setor (SLP) hämtas onstanter för att schablonmässgt lägga på förmåner och helglön. Från SCB:s Företagsdatabas (FDB) hämtas antalsuppgfter för att modellberäna den del av populatonen som nte undersös KLP. Från Arbetsraftsundersönngarna (AKU) hämtas uppgfter om semesterlönegrundande frånvaro. Dessutom hämtas onstanter för arbetsgvaravgfter årlgen från andra ällor, t.ex. Alecta och Svenst närngslv (prvat setor) och Arbetsgvarveret och Sverges Kommuner och Landstng (SKL) (offentlg setor). För mer nformaton om uppgftsnsamlngen hänvsas tll respetve undersönng. 2.1 Ram och ramförfarande Ramen KLP består av företag prvat setor med fem eller fler anställda. Eftersom LCI sa spegla hela populatonen, dvs. även företag med 1-4 anställda, modellberänas denna del av populatonen och nluderas det materal som hämtas från KLP. Se Besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.2 Urvalsförfarande Se Besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.3 Mätnstrument Se Besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.4 Insamlngsförfarande Se Besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK. 2.5 Databerednng Se Besrvnng av statsten samt övrg doumentaton för KLP, KLL, KLS och KLK.

8 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 3 Statsts bearbetnng och redovsnng 3.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler Statsten redovsas form av vartalsvsa ndextal för de fyra ostnadsbegreppen; 1. Total arbetsraftsostnad 2. Total arbetsraftsostnad exlusve bonus 3. Löneostnad 4. Övrga arbetsraftsostnader (lagstadgade och avtalade arbetsgvaravgfter samt lönesatter) Indextalen är prelmnära under fyra vartal. Efter tolv månader fastställs de defntva ndextalen. Exempelvs är ndextalen för första vartalet 2013 prelmnära ända tlls det att första vartalet 2014 publceras. Sllnaden mellan prelmnära och defntva ndextal beror främst på att retroatva löner nluderats och att de prognostserade avtalade arbetsgvaravgfterna justerats mot utfallet under dessa 12 månader. LCI bygger på onjunturlönestatsten för prvat och offentlg setor som SCB samlar n varje månad. Konjunturlönestatsten för prvat setor redovsas form av tmlöner för arbetare och månadslöner för tjänstemän. I LCI ränas först månadslönerna om tll tmlöner för att unna beräna en arbetsostnad per arbetad tmme. Detta görs genom att dvdera månadslönerna med den avtalade arbetstden per månad. Utfrån dessa tmlöner och arbetade tmmar beränas en lönesumma per bransch och storleslass (företagens storle med avseende på antal anställda). Då KLP nte undersöer företag med färre än fem anställda modellberänas denna populaton för att nluderas LCI. Detta görs med hjälp av löne- och antalsuppgfter för storleslass med 5-9** anställda KLP och sysselsättnngsuppgfter för storleslasserna med 1-4* och 5-9** anställda FDB. Modelluppränng för populatonen företag med 1-4 anställda görs enlgt följande:

9 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) där Med hjälp av lönesumman och vssa onstanter och procentsatser för t.ex. semesterlön, arbetsgvaravgfter, lönesatter beränas sedan en summa motsvarande övrga arbetsostnader. Genom att dvdera dessa ola ostnadssummor med summan av de arbetade tmmarna beränas tmostnaden för ovanstående fyra ostnadsbegrepp för atuellt vartal. Genom att dvdera tmostnaden för vartal t med densamma för föregående helår får man en fator som anger utveclngen av arbetsostnaden. Genom att multplcera ndextalet för föregående helår med denna fator erhålls ndextalet för vartal t. För aggregat av flera närngsgrenar används dessutom de respetve närngsgrenarnas arbetade tmmar föregående år som vt både täljare och nämnare. I LCI är basåret 2008 vlet nnebär att årsndexet är la med 100. Indexformel LCI är ett Laspeyres edjendex. Indexet an beränas form av års- eller vartalsndex. Kvartalsndexet för vartal t och år j för ett aggregat av närngsgrenar, t.ex. B-S, beränas enlgt nedanstående formel. där LCI tj, w tj h ω h tj tj ( w ω ) ω h ( w ω ) tj w är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren, vartal t och undersönngsår j ω är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren och basår

10 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) h är arbetade tmmar för närngsgren och basår ω h är den totala arbetsostnaden närngsgren under basår Indexet består av prsrelatvteten redovsnngsgrupp. tj w ω och årsvten för varje För en enstaa närngsgren blr formen förenlad och an srvas: LCI tj, w tj h ω h tj ( w ω ) tj ( w ω ) 3.2 Redovsnngsförfaranden LCI publceras av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats webbplats. Dataserer an laddas ned från Eurostats webbplats. LCI med uppdelnng efter arbetare och tjänstemän för prvat setor publceras vartalsvs på SCB:s webbplats ca 1-3 dagar efter att Eurostat haft sn publcerng av LCI. Redovsnngen av LCI ser på bostavsnvå enlgt standard för svens närngsgrensndelnng 2007 (SNI2007), på vlen den motsvarar den europesa standarden Nomenclature statstque des Actvtés économques dans la Communauté Européenne Rev. 2 (NACE Rev.2).

11 Statstsa centralbyrån SCBDOK (11) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produtonsversoner Ej atuellt 4.2 Arverngsversoner Ej atuellt 4.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången