Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2007

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(89) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2007 NV0106 Innehåll 0 Admnstratva uppgfter SCBDOK Innehållsöverskt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg 0.5 Statstkproducent 0.6 Uppgftsskyldghet 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföreskrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstork 0.11 Statstkanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Internatonell rapporterng 0.14 Planerade förändrngar kommande undersöknngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 4 Statstsk bearbetnng och redovsnng 4.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler 4.2 Redovsnngsförfaranden 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstska målstorheter 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata 1.4 Dokumentaton och metadata 3 Slutlga Observatonsregster 3.1 Produktonsversoner 3.2 Arkverngsversoner 3.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången 5 Databehandlngssystem* 5.1 Systemöverskt och systemflöde 5.2 Bearbetnngar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övrga datamängder 5.5 Databastllbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutner 6 Loggbok* 7 Blagor (*) Avsntt 5 och 6 är endast avsedda för nternt bruk. Saknar nnehåll denna verson av SCBDOK.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(89) 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde Närngsverksamhet. 0.2 Statstkområde Närngslvets struktur. 0.3 SOS-klassfcerng Ingår Sverges offcella statstk. För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Statstska centralbyrån, Närngslv och arbetsmarknad Närngslvets struktur (ES/NS) Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Catarna Nordström Telefon: Telefax: E-post: catarna.nordstrom@scb.se 0.5 Statstkproducent Statstska centralbyrån, Närngslv och arbetsmarknad Närngslvets struktur (ES/NS) Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Catarna Nordström Telefon: Telefax: E-post: catarna.nordstrom@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (2001:99) om den offcella statstken och SCB: s föreskrfter (SCB-FS 2007:7 och SCB-FS 2008:18). Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR). 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100).

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(89) 0.8 Gallrngsföreskrfter Det fnns nga gallrngsföreskrfter. 0.9 EU-reglerng INFI omfattas ej av någon EU-reglerng Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hjälp av statstken erhålls den detaljerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI har som egen undersöknng genomförts för åren Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom (FEK). Olka närngsgrenar undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart tredje år. De närngsgrenar, ndelnng enlgt SNI2002, som undersökts är För årgångarna undersöktes alla företag ndustrbranscher med fler än 50 anställda. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. Den ansatsen gav dock en skev täcknng och därför gjordes urvalsdesgnen om. Sedan årgång 2005 är INFI ett frstående urval, men utgår fortfarande från FEK: ens populaton. Den stora skllnaden är att INFI numera även går ut tll företag som nte blankettundersöks FEK. Samma år som urvalsdesgnen gjordes om flyttades även fördelnngen av externa kostnader från INFI tll FEK. Eftersom dessa uppgfter är tydlgt kopplade tll FEK så sågs flytten av varablerna som en förenklng både för undersöknngen sg, men framför allt för uppgftslämnarna då det framgck att det ofta var nköpsansvarg som besvarade delen om råvaror medan ekonomansvarg besvarade delen om externa kostnader. Sedan årgång 2005 samlas endast uppgfter n som avser ndustrns råvaruförbruknng specfcerat på varugruppsnvå och urvalsmetoden utgår från att samtlga branscher ska ha samma täcknngsgrad. Täcknngsgraden ska vara på crka 70 procent vlket betyder att 70 procent av branschens råvaror ska samlas n undersöknngen Statstkanvändnng Användare av statstken är Natonalräkenskaperna Uppläggnng och genomförande Från årgång 2007 har företagen möjlghet att lämna uppgfter va elektronsk nsamlng (ELIS). Företagen som ngår undersöknngen får under våren alternatvt hösten ett mssv nnehållande webbadress, användarnamn och lösenord. Företagen som får mssv först på hösten är de som har

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(89) brutet räkenskapsår. För företag som nte har besvarat enkäten skckas totalt tre påmnnelser ut. Företaget får en pappersblankett först vd andra påmnnelsen Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar Blanketter har httlls skckats ut på våren förutom tll de företag som har brutet räkenskapsår. Tll nästa årgång planeras utskcket att göras tll hösten för att förbättra samgransknngen mot FEK. Det fnns även funderngar på att förtrycka summa råvaror och handelsvaror på blanketterna för att underlätta för företagen. Uppgft om råvaror och handelsvaror ska då hämtas från standardserade räkenskapsunderlag (SRU) som är företagens skattedeklaratoner. Företag som har flera verksamhetsenheter (VE: er) kommer dock fortsättnngsvs att få blankett på våren. Just nu pågår en utrednng om att sänka uppgftslämnarbördan med 25 procent. Om och hur detta kommer påverka INFI kommande undersöknngsår är svårt att uttala sg om dagsläget. Tll årgång 2009 går INFI över tll branschgrupper enlgt SNI2007 stället för SNI2002.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(89) 1 Överskt 1.1 Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK2007. För 2007 observerades följande branschgrupper INFI: Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 1009 ENERGIMINERAL Stenkolsutvnnng Brunkolsutvnnng Utvnnng av torv och vdareförädlng för jordförbättrngsändamål Utvnnng av torv och vdareförädlng för energändamål Utvnnng av råpetroleum och naturgas (ej servce, raffnerng, transport rörsystem, prospekterng) Servce tll råpetroleum- och naturgasutvnnng Utvnnng av uran- och torummalm (ej anrknng, framställnng av uranmetall) 1310 JÄRNMALMSGRUVOR Järnmalmsutvnnng (nkl. anrknng, sntrng och brketterng) 1320 ANDRA METALLGRUVOR Utvnnng av cke-järnmalm utom uran- och torummalm 1400 ANNAN MINERALUTVINNING Brytnng av sten för byggnads- och prydnadsändamål (ej brytnng av kemska mneraler eller stenullvarutllverknng) Brytnng av kalk- och gpssten samt dolomt Brytnng av skffer Utvnnng av sand, grus och berg Utvnnng av lera Brytnng av kemska mneral (ej rostnng av järnsulfder) Saltutvnnng (ej avsaltnng av havsvatten) Övrg utvnnng (naturlga slpmedel, halvädelstenar, naturlg btumen, naturasfalt m.m.) 2210 FÖRLAG Bokutgvnng (tryckta eller elektronska, förlagsverksamhet, även kartor och talböcker) Dagstdnngsutgvnng (tryckta och elektronska) Annonstdnngsutgvnng (tryckta och elektronska) Utgvnng av tdskrfter (tryckta och elektronska) Utgvnng av ljudnspelnngar (även musknoter, tryckta eller elektronska) Annan förlagsverksamhet (även utgvnng av fotografer, brev- och vykort, tdtabeller, blanketter, affscher, m.m.) 2229 GRAFISK, REPR. AV INSPELN Trycknng av dagstdnngar Trycknng av tdskrfter (som vecko- och månadstdnngar) Trycknng av böcker och övrga trycksaker (broschyrer, noter, kartor, affscher m.m. ej pappersetketter)

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(89) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) Bokbndnng Grafsk verksamhet före trycknng Annan verksamhet samband med trycknng Reprodukton av ljudnspelnngar Reprodukton av vdeonspelnngar (med rörlga blder) Reprodukton av data och datorprogram 2300 PETROLEUMRAFF, KÄRNBRÄNSLE Tllverknng av stenkolsprodukter Petroleumraffnerng (även smörjoljor och -fetter, produkter tll den petrokemska ndustrn, lacknafta, vaseln m.m.) Tllverknng av kärnbränsle (även radoaktva element för annat ändamål, bearbetnng av atomavfall) 2419 BASKEMIKALIER, BEKÄMPN.M Industrgasframställnng (ej bränngaser baserade på petroleum) Tllverknng av färgämnen (ej färgtllverknng) Tllverknng av andra oorganska baskemkaler (kemska grundämnen, oorganska syror etc., ej salpetersyra, ammonak m.m.) Tllverknng av andra organska baskemkaler (som cyklska och acyklska kolväten, alkoholer, ättksyror, träkol m.m.) Tllverknng av gödselmedel och kväveprodukter (salpeter- och svavelsyra, ammonak m.m.) Basplastframställnng (även kemska cellulosadervat) Tllverknng av syntetskt basgumm (även plattor, duk eller remsor därav) Tllverknng av bekämpnngsmedel och andra lantbrukskemska produkter (även tllväxtreglerande medel m.m.) 2430 FÄRGINDUSTRI Tllverknng av färg, lack, tryckfärg m.m. (även ktt, lösnngsmedel m.m.; ej färgämnen, pgment, bläck o.d.) 2450 RENGÖRINGSM, TOALETTART Tllverknng av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel (även ytaktva ämnen, konstgjorda vaxer m.m.) Tllverknng av parfymer och toalettartklar (även hud- och hårvårdsprodukter, ej tvål) 2469 ÖVRIG KEMISK IND Sprängämnestllverknng (även pyroteknska artklar) Tllverknng av lm och gelatn Tllverknng av eterska oljor (ej syntetska luktämnen, ej parfymer och toalettartklar) Tllverknng av fotokemska produkter Tllverknng av nspelnngsmeder (även skvor, dsketter och band avsedda för datorer) Tllverknng av andra kemska produkter utom konstfbrer (beredda smörjmedel, frys- och rostskyddsmedel, bläck, tusch) Konstfbertllverknng (ej sytråd av konstflament eller spnnng av garn av syntet- eller regenatmateral) 2510 GUMMIVARUIND Tllverknng av däck och slangar (även slanglösa däck, utbytbara sltbanor m.m.; ej reparatonsmateral, ej däckservce) Regummerng (ej reparatonsmateral av gumm, ej däckservce) Annan gummvarutllverknng (även gummhalvfabrkat och färdga gummvaror; ej kordväv, gummskor, lm och klster) 2520 PLASTVARUIND Tllverknng av plasthalvfabrkat (även färdga plastvaror som rör, slangar m.m.) Plastförpacknngstllverknng (ej reseffekter av plast)

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(89) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) Byggplastvarutllverknng (ej varor av natur- eller syntetgumm, ej lnoleummattor och hårda golvbeläggnngsmateral) Annan plastvarutllverknng (bords-, köks- och toalettartklar, huvudbonader, solerdetaljer, beslag m.m.) 2610 GLAS O GLASVARUIND Framställnng av planglas (nbegrpet genomfärgat och opalserat samt med trådnlägg) Bearbetnng av planglas (som säkerhetsglas, speglar och flerväggga solerrutor av glas) Tllverknng av buteljer och glasförpacknngar (damejeanner, flaskor, burkar, ampuller m.m.) Tllverknng av hushålls- och prydnadsglas Tllverknng av glasfber (nkl. glasull och cke vävda produkter av glasfber) Tllverknng av andra glasvaror nkl. teknska glasvaror (även glasade fönster o. a. nfattade glas för byggändamål) 2629 KER. PROD O BYGGV. AV TEGEL Tllverknng av keramska hushålls- och prydnadsartklar (ej leksaker eller bjoutervaror av keramskt materal) Tllverknng av keramska santetsartklar Tllverknng av keramska solatorer o.d Tllverknng av andra teknska keramska produkter (som laboratoreartklar av keramskt materal m.m.) Tllverknng av andra cke eldfasta keramska produkter utom för byggändamål (som behållare för transport m.m.) Tllverknng av eldfasta keramska produkter Tllverknng av keramska golv- och väggplattor Tllverknng av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel (ej eldfasta) 2659 CEMENT O BETONG Tllverknng av cement (ej eldfast murbruk, cementvaror eller fabrksblandad betong) Tllverknng av kalk (osläckt, släckt och hydraulsk) Tllverknng av gps (ej varor av gps) Tllverknng av lättbetongvaror Tllverknng av övrga betongvaror för byggändamål (takplattor m.m., även monterngsfärdga konstruktonsdetaljer) Tllverknng av gpsvaror för byggändamål (som skvor och plattor) Tllverknng av fabrksblandad betong (ej eldfast cement) Tllverknng av murbruk (ej eldfast murbruk) Tllverknng av fbercementvaror (även fberbetongvaror) Tllverknng av andra varor av betong, cement och gps 2679 STENVARUIND, ÖVR ICKE MET.MIN Huggnng, formnng och slutlg bearbetnng av sten för byggnadsändamål Huggnng, formnng och slutlg bearbetnng av sten för prydnadsändamål Slpmedelstllverknng (även kvarnstenar) Tllverknng av varor av sten- och mneralull Dverse övrg tllverknng av cke-metallska mneralska produkter (ej glasull och varor därav) 3210 ELEKTRONISKA KOMP Tllverknng av elektronska komponenter (bldrör, halvledarkomponenter, mkrokretsar m.m.)

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(89) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 3220 RADIO-O TV-SÄND Tllverknng av rado- och TV-sändare samt apparater för trådtelefon och trådtelegraf (även TV-kameror, telefax m.m.) 3230 RADIO-O TV-MOTT Tllverknng av rado- och TV-mottagare samt apparater för upptagnng och återgvnng av ljud- och vdeosgnaler 3629 SMYCKEN,GULD,UR,MUSIKINSTR Präglng av mynt Tllverknng av smycken och andra guld- och slversmedsvaror (även bearbetade ädelstenar m.m. för ndustrellt bruk) Tllverknng av musknstrument 3649 ÖVR TILLVERKN.IND Tllverknng av sportartklar (även jaktutrustnng; ej vapen, ammunton, fordon, bljardbord, kläder, skor m.m.) Tllverknng av spel och leksaker (även flpperspel, bljardbord, bowlngutrustnng, datorspel, modeller och byggsatser) Tllverknng av bjoutervaror Tllverknng av borstbnderarbeten Dverse annan tllverknng (pennor, stämplar, färgband, barnvagnar, paraplyer, tändstckor, lnoleummattor m.m.) 3700 ÅTERVINNINGSIND Återvnnng av skrot och avfall av metall (genom mekansk eller kemsk bearbetnng; ej framställnng av nya produkter) Återvnnng av skrot och avfall av cke-metall (ej framställnng av nya produkter) Branschgrupp 3629, 3649 och 3700 undersöktes INFI första gången årgång För att få fram ett bra blankettunderlag hämtades uppgfter om de olka branscherna från Utrkeshandeln på SCB. Utfrån nformaton om företagens mport framställdes lstor med varor som även verkade passa deras råvarunköp. Lstorna skckades sedan va E-post tll ett antal företag som ngck urvalet och senare skulle få blanketter för synpunkter och kommentarer. När detta nkommt utformades de olka blanketterna. 1.2 Statstska målstorheter Målobjekt och populaton Målobjekt är de varor som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades under det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng samt legotllverknng och underentreprenader. Varabler Endast värdet på varorna undersöks. Värdet baseras på den redovsade kostnaden för nsatsvaran för företaget. Statstska mått Totalt värde (kostnad) per nsatsvara.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(89) Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8- ställg nvå. Statstken redovsas även på NR: s branschndelnng. Objektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Varabelbenämnng och kod Konto enlgt BAS 2008 Samtlga verksamhetsenheter Branschgrupp och bransch Råvaror och förnödenheter Sverge nom enlgt SNI-2002 (5- Ett stort antal -- Total kostnad SNI sffernvån). nsatsvarugrupper, entydg defnerade m.h.a. koppln tll KN-nomenklaturen. Produktemballage Trä -- Total kostnad (v3201) Produktemballage -- Total kostnad Wellpapp (v3202) Produktemballage -- Total kostnad Papper, papp, kartong (v3203) Produktemballage Plats -- Total kostnad (v3204) Produktemballage Glas -- Total kostnad (v3205) Produktemballage -- Total kostnad Alumnum (v3206) Produktemballage Stål, -- Total kostnad nkl. bleckplåt (v3207) Produktemballage Annat -- Total kostnad materal (v3208) Drekta nköpskostnader -- Total kostnad utöver varans nköpsprs, t.ex. tull, frakt, spedton (v4000) Lagerförändrng, -- Total kostnad används endast då lagerförändrng ej är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller materal som ej kunnat specfceras ovan (v6000) -- Total kostnad Summa (v9000) 40-47, 4910, 4920, 4930 Total kostnad 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu ej publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet. 1.4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB: s dokumentatonsmall samt MetaPlus.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(89) 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande INFI: s målpopulaton är egentlgen de råvaror som ndustrföretagen förbrukar sn produkton. För att komma åt råvaruförbruknngen tllfrågas de VE: er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta råvaror. Så även om målpopulatonen är råvaror, utgör VE: er ramen. INFI använder samma ram av VE: er som FEK med begränsnngen att INFI endast vll undersöka VE: er nom tllverknngsndustrn (SNI SNI2002). Ramen utgörs av objekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November-SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antalet anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). Värt att notera är att hjälpve: n är med ramen, men eftersom de nte antas ha någon råvaruförbruknng får de en specell status ramen och väljs därmed aldrg urvalet. För utförlgare detaljer rörande vlka objekt som ngår FDB och andra detaljer avseende ramen se dokumentatonen för FEK Urvalsförfarande I årgångarna var INFI en totalundersöknng med cut-off-gräns där alla VE: er med 50 anställda och fler blankettundersöktes. För VE: er med mndre än 50 anställda modellberäknades råvaruförbruknngen med hjälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Ansatsen gav en skev täcknng mellan branscherna då vssa branscher hade en täcknngsgrad på närmare 100 procent medan andra branscher kunde ha en täcknngsgrad på endast 30 procent. Undersöknngen ändrade urvalsdesgn årgång 2005 för att justera cut-off-gränsen varje bransch vlket beskrvs ngående nedan. Urvalsförfarandet kan delas upp två steg där det första steget kallas för täcknngsgradsansatsen och det andra steget för modellfelsansatsen. Ett företag med fler än 100 anställda anses vara stort och ska alltd vara med urvalet. Om ett så stort företag nte kommer med urvalsdragnngen med täcknngsgradsansatsen eller modellfelsansatsen läggs det tll urvalet manuellt Täcknngsgradsansatsen Steg 1 utgår från att alla branscher ska ha en täcknngsgrad på mnst 70 procent med avseende på varabeln Summa råvaror och handelsvaror (vgr500). Varabeln vgr500 hämtas från SRU och fnns för prncp alla VE: er ramen (ett vsst bortfall förekommer). Om vgr500 nte fnns för aktuellt år används värdet för föregående år, vgr500 t-1. Utgå från de branschvsa totalsummorna av x =vgr500 t-1 för bransch g

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(89) Varje VE: s andel av den ndustrbransch som den ngår beräknas som kvoten önskade täcknngsgraden (TG) för den gvna branschen ges av att summera upp andelar och den Mnsta antalet VE: er, mn(n), väljs så att 0,7. Notera att summerngen alltd börjar med branschens största VE (med högst andel av branschen) och sedan fallande ordnng. Antalet VE: er som behöver summeras för att uppnå 70 procent av branschtotalen varerar mycket mellan olka branscher, vssa fall behövs bara något eller ett par företag och vssa fall krävs flera hundra. Om ett företag själv står för mer än 70 procent av sn bransch väljs alltså bara ett enda företag Modellfelsansatsen Att ha 70 procent täcknngsgrad garanterar dock nte att kvalteten skattnngarna blr desamma för alla branscher. Därför sker Steg 2 en omfördelnng av urvalsenheter mellan homogena och heterogena branscher med hjälp av modellfelsansatsen. I en homogen bransch behövs färre utvalda företag för att beskrva hela branschen på ett bra sätt än en heterogen bransch. Således räcker det med att undersöka färre VE: er en homogen bransch tll förmån för fler VE: er heterogena branscher. Prncpen med 70 procents täcknngsgrad alla branscher frångås därmed, men endast då en god kvaltet kan garanteras. På detta sätt är förhoppnngen att få en smartare fördelnng av urvalsobjekt. Med homogena och heterogena branscher avses branschens fördelnng av nsatsvaror över storleksklasser. För att skatta denna fördelnng används produktonsvaror från undersöknngen Industrns Varuprodukton (IVP). I IVP undersöks alla ndustrella VE: er med över 20 anställda. Anlednngen tll att IVP: s produktonsvaror används stället för exempelvs en tdgare årgång av INFI är att IVP omfattar en mycket större svarsmängd och kan således ge mer påltlga skattnngar. En annan fördel är att uppgfterna IVP är mer aktuella och således mer relevanta. Sedan antas även att värdet av VE: s nsatsvaror och produktonsvaror är högt korrelerade. Detta testas en strukturjämförelse mellan IVP och tdgare årgångar av INFI. Läs mer om detta avsntt nedan. För att påvsa att en bransch är homogen eller heterogen skattas ett fel från produktonen IVP. Utgå från där är VE : s faktska produktonsvärde av vara j och är VE : s totala produktonsvärde. Vdare gäller att och

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(89) Täljaren summerar värdet av vara j en gven bransch g och nämnaren summerar värdet av samtlga varor bransch g. I modellansatsen skattas alltså en modell där är vara j: s andel av hela branschens värde. fungerar således som en fördelnngsnyckel av varor för VE: er en specfk bransch medan e är ett mått på hur väl modellen har lyckats anpassats (skatta ). Summeras samtlga för en bransch täcks 100 procent av branschens varor n. För att summan av felen nte ska bl större bara för att en bransch är stor beräknas ett relatvt fel. Summera upp felen för bransch g och dvdera med g: s totala produktonsvärde enlgt Felkvoten ger ett relatvt mått på varatonen branschen. En hög felkvot betyder att felet är stort relaton tll branschens storlek. Tllsammans med täcknngsgraden beräknas det relatva felet för bransch g som Målet är att få ett mnsta gemensamma relatva fel för samtlga branscher och detta fås genom att justera upp täcknngsgraden branscher där det relatva felet är högt. På motsvarande sätt justeras täcknngsgraden ner om det relatva felet redan från början är lågt Strukturjämförelse Ansatsen med att justera täcknngsgraden efter det relatva felet används endast då varatonen av varuprodukton IVP överensstämmer med varatonen av nsatsvaror INFI. En varansanalys utförs för att strukturjämföra IVP och tdgare årsversoner av INFI. Varerar fördelnngen av varor nom företag ungefär lka mycket IVP som INFI så används modellansatsen med dess justerng. Om ngen bra lkhet kan påvsas används stället täcknngsgradsansatsen. Strukturjämförelsen är alltså en varansanalys och kan beskrvas som en jämförelse av den relatva medelkvadratsumman av felet (RMSE) mellan IVP och INFI. För både IVP och INFI räknas RMSE för varje bransch som där de n stycken varorna ses som behandlng och a stycken VE: er ses som replkat. Detta nnebär något förenklat att RMSE ger ett mått på hur stor del av den totala varatonen ( ) som är varaton mellan VE: er för varje vara ( ). En mer utförlg och teknsk framställnng av varansanalys fnns kaptel 3 Desgn and analyss of experments (Douglas C. Montgomery, rd edton). Då RMSE beräknats för varje bransch både IVP och INFI jämförs deras värden. Ett gränsvärde (δ) kan anges av användaren för att bestämma hur olka varatonerna IVP och INFI får vara. Sätt

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(89) Ett högt δ t llåter större skllnader varaton och kommer därmed att justera fler urvalsstorlekar med hjälp av modellansatsen. Rsken med detta är att den modell som används och grundar sg på IVP nte är särsklt bra på att förklara responsvarabeln INFI som är det ursprunglga målet. Då RMSE ofta är ett tal mellan noll och ett kan ntalt väljas godtycklgt tll 0,3 och sedan justeras om nte önskat resultat uppnås. Prorterng När urvalet är klart kodas varabeln Pror som talar om hur vktg en VE är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE: er Storföretag (Pror = 3), Högprorterad (Pror = 2), Prorterad (Pror = 1) och Ej prorterad (Pror = 0). Prorterngen är gjord nom varje bransch enlgt NR: s branschndelnng. Uppgfter som lgger tll grund för prorterngen har hämtats från tabellen VEUppgfter databasen FEK2007 och varablerna som används är Legoarbete (v3004) och Råvaror och förnödenheter exklusve energ (v3005). För branschgrupperna 2210 och 2229 används även Köpta IT-tjänster för produktonen (v3008) samt Övrga köpta tjänster för produktonen (v3009). Storföretag (Pror = 3) Storföretagen tas fram och kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror = 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av följande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE: erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde. Prorterad (Pror = 1) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av följande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sfferSNI) med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE: erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde. Ej prorterad (Pror = 0) De VE som ej uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr ej prorterade. 2.3 Mätnstrument Uppgfterna samlas första hand n va ELIS. Tdgare årgångar har uppgfterna samlats n va pappersblanketter. I ELIS fnns, förutom en del fasta varabler, förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Det fnns dagsläget 109 st branschspecfka blanketter med olka förtryckta varugrupper (se Blaga 1 för blankett som skckas tll VE: n nom bransch

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(89) Utvnnng av malm och mneral). Det fnns även möjlghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor defnerade med KN-nummer. 2.4 Insamlngsförfarande Då detaljerade uppgfter om råvaruförbruknngen ofta saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. Tdgare ställdes blanketterna vanlgtvs tll ekonomchefer, men numera är det önskvärt att nköpsansvarg lämnar uppgfter. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar. I aprl skckades mssv ut tll företagen som ngck urvalet. Företag med sent bokslut samt företag med branscher som nte undersökts tdgare fck mssv på hösten. Mssven nnehåller webbadress, användarnamn samt lösenord tll den elektronska blanketten (se Blaga 2). Regstrerade värden överförs tll INFI-applkatonen varje natt. I varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm lagras datumet då den elektronska blanketten skckades n. BlankettStatus Värde Betydelse 0 Ej nkommen 1 Anstånd 2 Inkommen 3 Reakton från uppgftslämnare 4 Inkommen va ELIS Varabeln BlankettStatus sätts automatskt beroende på vad som nträffar. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som kommt n helt utan uppgfter. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av medarbetare på DFO/FU. En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som ej nkommt med uppgfter då ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare två påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I andra påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som efter detta fortfarande nte har svarat undersöknngen kontaktas av medarbetare på DFO/FU per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma objekt från en tdgare årgång eller med fördelnng från ett eller flera objekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell närngsgren. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna elektronska blanketterna regstreras automatskt och granskas därefter INFI-applkatonen. Ej nkomna blanketter mputeras också med hjälp av applkatonen. Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas varje ensklt objekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm.

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(89) GranskStatus Värde Betydelse 0 Ej regstrerad 1 Regstrerad 2 Gransknng påbörjad 3 Granskad OK Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på utförande. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerng av råvaror sker under flken Råvaror INFI-applkatonen. Här regstreras företagets totala förbruknng av nköpta varor, halvfabrkat, tllsatsvaror, förbruknngsmateral samt legoarbete och underentreprenad. Även varor nköpta från annan VE ska redovsas här. Däremot exkluderas energkostnader. Produktemballage, drekta nköpskostnader och lagerförändrng regstreras under flken Produktemballage. Under flken Synpunkter regstreras eventuella synpunkter från uppgftslämnaren. I applkatonen fnns även en flk där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat IVP, IVP-varabler. Här redovsas ntäkter och varor för aktuell VE och år samt föregående år. Flken IVP/VE används vd mputerng. Om ett VE, defnerat med hjälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI då branschen undersöktes senast och dessutom lämnade värden så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden. Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller: 1. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroll. 3. Rmlghetskontroll. 4. Samgransknng mot FEK och IVP. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Anlednngen tll accepterade kontroller eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också möjlgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK2007- databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftat tll att fördela ut denna total. 1. Manuell mputerng Granskaren lägger själv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng gjorts mot IVP

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(89) eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hjälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets hemsda. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen. 2. Tvllngmetoden Denna metod jämför produktonen, hämtad från IVP, hos objektet som ska mputeras med produktonen hos andra objekt som nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett objekt ensamt eller så vktas flera objekt som har samma struktur på produktonen hop. Objektet eller objektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta objekt med lkartad produkton, s.k. tvllngar, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Genom att lägga n produktonsvkter mputerngsblden som kommer fram skapas ett underlag som har lknande produktonsstruktur som objektet som ska mputeras. Genom att sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng Denna metod används för värden som ej har mputerats med hjälp av de andra metoderna. Medelvärdesmputerng nom branschgruppen används eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, antas ha använts redan vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många objekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sfferSNI. Fnns mnst tre objekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det objekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre objekt används första hand 4-sfferSNI och därefter 3-sfferSNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre objekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, VaruUppgfter och VaruUppgfterKomplett och med varabeln ImpAvd3 tabellen TjEmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 Ej mputerad 1 Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden 3 Modellbaseradmetod 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher 9 Annan metod

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(89) 3 Slutlga observatonsregster 3.1 Produktonsversoner Regster Industrns förbruknng av nköpta varor Rubrk Industrns förbruknng (INFI) Syfte/Beskrvnng Uppgfterna undersöknngen avser ndustrns råvaruförbruknng. Syftet med undersöknngen är att ge ett bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP). Med hjälp av statstken erhålls den detaljerade nformaton som krävs av underlaget tll natonalräkenskapernas nput-outputtabeller för ndustrn. Övrgt Statstkansvarg myndghet Statstska Centralbyrån Kontaktperson Nordström, Catarna Regstervarant Regstervarant Råvaror Rubrk Råvaror Innehållstyp Kalenderårsvarant Insamlngstyp Egen nsamlng Syfte/beskrvnng Uppgfterna undersöknngen avser ndustrns råvaruförbruknng. Sekretess Sekretess 20 år enlgt 9 kap, 4 sekretesslagen (1980:100) Avdentferad Nej Urval Ja Personuppgft Nej Slutlgt observatonsregster Ja

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(89) Regsterverson Namn 2007 Syfte/Beskrvnng Uppgfterna undersöknngen avser ndustrns råvaruförbruknng år Mätnformaton Uppgfterna samlas n va enkäter som går ut tll företagen en gång per år. Objekttyp - Vara Namn Vara Defnton Materell företeelse som är eller kan vara föremål för handel eller ägande Standardnvå Standard fastställd av SCB Populaton - Samtlga verksamhetsenheter Sverge nom SNI Namn Samtlga verksamhetsenheter Sverge nom SNI Defnton Verksamhetsenheten (VE) är en branschmässgt avgränsad del av en företagsenhet. Företagsenheter (FE) med flera branscher bör delas upp flera VE. P.g.a. problem med uppdelnng hos uppgftslämnare är oftast VE=FE. För att kunna undersöka målobjektet Vara används regsterpopulatonen VE. Resultatet redovsas aggregerat på varugrupp och bransch. Standardnvå Nej Populatonstyp Regsterpopulaton Kommentar En tredjedel av ndustrbranscherna undersöks varje år. För årgång 2007 undersöktes VE nom SNI 10, 13-14, 22-23, , , 25-26, 32, och En förändrng från föregående år är att urvalsdesgnen utgår från att alla branscher ska ha en täcknngsgrad på crka 70 procent. Därefter sker en omfördelnng av urvalsenheter mellan homogena och heterogena branscher. Ytterlgare en förändrng är att externa kostnader numera samlas n undersöknngen Företagens Ekonom (FEK). Datum fr.o.m Datum t.o.m Varabler Identtetsnummer för SCB, löpnummer och namn Namn Identtetsnummer för SCB, löpnummer och namn Defnton Identtetsnummer för SCB, löpnummer och namn Beskrvnng Identtetsnummer för SCB, löpnummer och namn

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(89) Standard Produktstandard Utgvare av standard Ägare Energanvändnngen nom fske Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Summerbar Nej Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Löpnumrena är skapade för INFI och har värden bestående av enstaka eller sammanslagnngar av KN-nr. Värdemängd Klassfkaton/värdemängd KN Verson Varugrupperng baserad på KN som används INFI. Nvå Varugrupperng baserad på KN Representaton Ej aktuellt Imputerat värde för kostnader för råvaror Namn Imputerat värde för kostnader för råvaror Defnton Imputerat värde för kostnader för råvaror Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard Företagens Ekonom (FEK) Ägare Företagens Ekonom (FEK) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(89) Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Alumnum Namn Kostnader för produktemballage: Alumnum Defnton Kostnader för produktemballage: Alumnum Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Annat materal Namn Kostnader för produktemballage: Annat materal Defnton Kostnader för produktemballage: Annat materal Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(89) Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Glas Namn Kostnader för produktemballage: Glas Defnton Kostnader för produktemballage: Glas Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(89) Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Papper, papp, kartong Namn Kostnader för produktemballage: Papper, papp, kartong Defnton Kostnader för produktemballage: Papper, papp, kartong (ej wellpapp) Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Plast Namn Kostnader för produktemballage: Plast Defnton Kostnader för produktemballage: Plast Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(89) Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Stål Namn Kostnader för produktemballage: Stål Defnton Kostnader för produktemballage: Stål (nkl bleckplåt) Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton

24 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(89) Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Trä Namn Kostnader för produktemballage: Trä Defnton Kostnader för produktemballage: Trä Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Kostnader för produktemballage: Wellpapp Namn Kostnader för produktemballage: Wellpapp Defnton Kostnader för produktemballage: Wellpapp Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI

25 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(89) Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Löpnummer för verksamhetsenhet Namn Löpnummer för verksamhetsenhet Defnton Löpnummer på ett VE nom PeorgnrHe Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard Ägare Företagens Ekonom (FEK) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla FDB Summerbar Nej Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton

26 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(89) Värdemängd Representaton Löpnummer Måttenhet Löpnummer Beskrvnng Närngsgren enlgt SNI 2002 Namn Närngsgren enlgt SNI 2002 Defnton Närngsgren enl SNI 2002, Svensk närngsgrensndelnng Beskrvnng Standard Produktstandard Utgvare av standard Företagens ekonom (FEK) Ägare Företagens ekonom (FEK) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Företagsdatabasen FDB, verksamhetsenheter Summerbar Nej Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Klassfkaton/värdemängd SNI Verson Standard för svensk närngsgrensndelnng, 2002 Nvå Detaljgrupp Representaton Ej aktuellt Person-/organsatonsnummer Namn Person-/organsatonsnummer Defnton Identtetsbegrepp för jurdska enheter. För jurdska personer tlldelas organsatonsnummer av Bolagsverket, Skatteverket, Kammarkolleget, Lantmäteret, Länsstyrelse eller SCB, beroende på bolagsform. För fysska personer med närngsverksamhet används personnumret.

27 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(89) Beskrvnng Standard Standard fastställd av SCB Utgvare av Skatteverket standard Ägare Företagsdatabasen Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla FDB Summerbar Nej Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Beskrvnng 12-sffrgt denttetsbegrepp för jurdska enheter. Råvaror och förnödenheter: Drekta nköpskostnader utöver varans prs Namn Råvaror och förnödenheter: Drekta nköpskostnader utöver varans prs Defnton Råvaror och förnödenheter: Drekta nköpskostnader utöver varans prs Beskrvnng Exempelvs tull, frakt och spedton. Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej

28 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(89) Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Råvaror och förnödenheter: Lagerförändrng Namn Råvaror och förnödenheter: Lagerförändrng Defnton Råvaror och förnödenheter: Lagerförändrng Beskrvnng Används endast de fall då lagerförändrng ej är fördelad på varunvå. Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Råvaror och förnödenheter: Summa råvaror och förnödenheter Namn Råvaror och förnödenheter: Summa råvaror och förnödenheter Defnton Råvaror och förnödenheter: Summa råvaror och förnödenheter Beskrvnng

29 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(89) Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Råvaror och förnödenheter: Övrgt Namn Råvaror och förnödenheter: Övrgt Defnton Råvaror och förnödenheter: Övrgt Beskrvnng Här ngår varor och materal som ej kunnat specfceras. Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej

30 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(89) Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng Varukod enlgt kombnerade nomenklaturen Namn Varukod enlgt kombnerade nomenklaturen Defnton Kombnerade nomenklaturen är EU:s varuklassfcerng för statstk över utrkeshandeln och tullsatsen. Beskrvnng Standard Standard fastställd av SCB Utgvare av standard Eurostat Ägare Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Uppgftskälla Kombnerade nomenklaturen Summerbar Nej Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Klassfkaton/värdemängd KN Verson Kombnerade nomenklaturen, 2001 Nvå Nvå 4 Representaton Ej aktuellt Värde för kostnader av råvaror Namn Värde för kostnader av råvaror Defnton Värde för kostnader av råvaror Beskrvnng

31 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 31(89) Standard Produktstandard Utgvare av standard INFI Ägare Industrns förbruknng (INFI) Kopplngsvarabel Nej Kommentar Referenstd Summerbar Ja Arkveras Nej Dmenson Nej Operatonell defnton Värdemängd Representaton Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Beskrvnng

32 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 32(89) Värdemängder Kombnerade nomenklaturen - KN, 2001 Klassfkaton KN Verson Kombnerade nomenklaturen, 2001 Nvå Nvå 4 Värden för KN-nr fnns en blaga. För att få tllgång tll denna ta kontakt med kontaktpersonen för denna produkt. Varugrupperng baserad på KN som används INFI. Klassfkaton KN Verson Varugrupperng baserad på KN som används INFI. Nvå Varugrupperng baserad på KN Värden Kod Text 4 Graft 5 Naturlg sand av alla slag 6 Kvarts och kvartst 7 Lera (vanlg lera, kaoln, bentont, andalust m.m.) 8 Dolomt och stampmassa 9 Kalksten, kalkstensmjöl 10 Kalk 11 Cement 12 Flusspat 13 Järnmalm 14 Järnmalm, kulsnter/pellets 15 Kopparmalm 16 Blymalm 17 Krommalm 18 Molybdenmalm, även rostad

33 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 33(89) 19 Beck 20 Stenkol, antract, kokskol, brketter och lknande fasta bränslen av stenkol 21 Naftenbasolja 23 Argon 24 Kväve, kvävgas 25 Oxygen 26 Ksel 30 Salpetersyra, blandnngar av svavel- och salpetersyra 31 Oorganska syror och förenngar som svavel- och kseldoxd, sulfamn- och fluorvätesyra m.m. 32 Hydroxder, peroxder, klorter, klorater, sulfter, sulfater, slkater 33 Alumnumoxd 35 Kromoxder och kromhydroxder 36 Dverse metalloxder och hydroxder (med nckel, koppar, molybden m.m.) 37 Fluorder, "syntetsk krylot" 38 Sulfder 39 Slkater (natrumslkat m.m.) 40 Väteperoxd 41 Karbder (bor-, kalcum-, kselkarbd m.m.) 44 Koltetraklord (avfettnngsmedel) 45 Palmtn- och stearnsyra samt salter (exempelvs znkstearat) och estrar därav 46 Färger, lacker, ktt, sckatv m.m. 47 Skäroljor, smörj-, formsläppmedel, medel mot korroson m.m. 48 Elektrodmassa 49 Eldfast cement, murbruk, betong och lknande eldfasta berednngar 50 Hjälpmedel för gjuterer, beredda bndemedel exempelvs harts för gjutformar eller gjutkärnor 51 Bergsalt 57 Glasfber, nklusve glasull, även varor av glasfbrer 58 Slver 59 Tackjärn 60 Ferromangan nnehållande > 2 vktprocent kol

34 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 34(89) 61 Ferromangan nnehållande <= 2 vktprocent kol 73 Järnsvamp 74 Skrot och avfall av järn eller stål 75 Granulat och pulver av järn eller stål 76 Järn eller olegerat stål form av göt eller andra obearbetade former (handelstålsgöt) 77 Halvfärdga produkter, handelstålsämnen, av järn eller olegerat stål 80 Plåt av järn eller olegerat stål (elektroplåt m.m.) 82 Stång av järn eller olegerat stål (valstråd), armerngsjärn 83 Stång av järn eller olegerat stål, smdd 84 Stång av järn eller olegerat stål, varmbearbetad 85 Profler av järn eller olegerat stål 86 Tråd av järn eller olegerat stål 87 Rostfrtt stål form av göt eller andra obearbetade former 88 Halvfärdga produkter av rostfrtt stål, med rektangulärt, annat än kvadratskt tvärsntt valsade eller stränggjutna 89 Halvfärdga produkter av rostfrtt stål, med kvadratskt tvärsntt, valsade eller stränggjutna. Även halvfärdga produkter av rostfrtt stål med runt eller månghörngt tvärsntt samt smdda halvfärdga produkter av rostfrtt stål 90 Plåt av rostfrtt stål 91 Valsade platta produkter av rostfrtt stål, bredd < 600 mm 92 Stång av rostfrtt stål (valstråd) 93 Stång av rostfrtt stål, varmbearbetad 94 Göt och ämnen av legerat stål (annat än rostfrtt), plattstål 95 Smdda, halvfärdga produkter av legerat stål (annat än rostfrtt) 96 Plåt av legerat stål annat än rostfrtt 97 Varmvalsade platta produkter av legerat stål (annat än rostfrtt, snabbstål och ksellegeratstål) med en bredd < 600 mm 98 Valstråd av legerat stål (annat än rostfrtt) 99 Stång av legerat stål (annat än rostfrtt), varmbearbetad 100 Rör, hålga profler, rördelar (kopplngar m.m.) och flänsar av järn eller stål 101 Koppar och kopparlegerngar obearbetade former (koppargranulat m.m.) 102 Skrot av koppar och kopparlegerngar 105 Plåt och band av koppar eller kopparlegerng

35 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 35(89) 107 Nckel och nckellegerngar (hastelloy) obearbetade former 108 Pellets, pulver och fjäll av nckel 109 Alumnum och alumnumlegerngar obearbetade former 111 Plåt och band av alumnum/alumnumlegerng 113 Skrot och avfall av bly 114 Znk och znklegerngar obearbetade former 116 Skrot och avfall av tenn 118 Molybden och varor därav 119 Magnesum och varor därav 120 Kobolt och varor därav (koboltskärsten m.m.) 121 Mangan och varor därav 122 Krom, hafnum, beryllum m.m. och varor därav 123 Dragskvor och matrser för dragnng eller strängpressnng av metall 124 Verktyg för pressnng eller stansnng för metallbearbetnng, utbytbara 125 Svetselektroder 126 Gjutmodeller och formar 127 Kol- och graftelektroder, värmemotstånd, kolborstar m.m. 129 Kalv 130 Nötkreatur och andra oxdjur (ej kalv) 131 Svn 132 Får och getter 133 Fjäderfän 134 Andra levande djur som ren, hare, kanner m.m. 135 Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst 136 Kött av svn, färskt, kylt eller fryst 137 Kött av lamm, får och get, färskt, kylt eller fryst 138 Kött av häst, åsna eller mula, färskt, kylt eller fryst 139 Andra delar än kött av nötkreatur, andra oxdjur, svn, får m.m. (exempelvs lever och tunga) 140 Kött och delar av fjäderfän, färskt, kylt eller fryst 141 Kött och delar av ren, kann, hare, färskt, kylt eller fryst