Den svenska bankmarknaden

Transkript

1 Kadidatuppsats Mioeoomi/Idustiell Ogaisatio Jauai 2004 De svesa bamaade - e aalys av ocetatio och äteivå Hadledae Jee Holm Föfattae Hema Klose

2 H. Klose De svesa bamaade Föod Debatte vid offetliggöade av bafusioe ha vaigt splittad. Såväl föespåaa som deas atagoiste ha agumeteat på ett adevat sätt med esoemag som a aytas till eoomis teoi. Ite mist gälle det de massmediala uppstådelse, vile ha vait elevat me ite säsilt salig. Ambitioe med detta abete ha vait att på ett objetivt sätt udesöa hu ocetatio på bamaade i velighete påvea pisbildige. Fö fädigställadet av abetet ha flea pesoe famföt betydelsefulla sypute. Däfö vill jag iledigsvis passa på att taca mi hadledae Jee Holm och äve Fedi Adesso fö ostutiv och ispieade iti. Jag vill ocså taca famfö allt följade pesoe fö itessata bidag, oetuläsig och stöd ude tide fö sivadet; Macus Josefsso, Miael Kopp, Nathalie Hedma och Victoia Stout. Lud i jauai 2004 Hema Klose 2

3 H. Klose De svesa bamaade Sammafattig Ude de seaste åtiodea ha de svesa baseto föädats. Nya bae ha etableats samtidigt som ada ha slagits samma. Maade fö såväl isom utlåig ha ude mätpeiode vuxit och de mide baea ha stät sia positioe, vilet ha medföt att ocetatioe ha avtagit. Ude peiode ha ocså äteettot sjuit. Det fis däfö aledig att misstäa att maadsocetatio ha e egativ effet på ouese. I det hä abetet studeas elatioe mella maadsocetatio och oues. Hifidahl-Hischmas idex aväds som ocetatioesmått och äteettot symbolisea pisivå. Geom att applicea e eel Couot modell fö att simulea baeas beteede i ombiatio med e empiis studie, ges e idiatio på effeteas itig. Stuctue Coduct Pefomace hypotese ude ite avfädas. Koteta bli däfö att samgåede mella svesa bae esultea i läge oues och öat ätegap. Nycelod: bamaad, ocetatio, oues, maadsstutu, Hifidahl-Hischma idex. 3

4 H. Klose De svesa bamaade Abstact Duig the last decades, the Swedish baig secto has chaged. New bas have eteed the maet while othes have meged. The maet fo itemediaies has iceased duig the peiod ad the maet cocetatio has deceased due to stoge positios fo the smalle bas. Futhe the iteest magi has deceased. Theefoe thee is easo to believe that the chage i the ba stuctue has affected cotestability. Hece, the questio aises weathe cocetatio offsets cotestability. I this study, a attempt is made to aalyse the impact o cotestability (usig iteest ates as poxies) caused by maet cocetatio, measued with the Hifidahl-Hischma Idex, fo the Swedish maet. y applyig a simple Couot model of ba behaviou to the aalysis, a idicatio of the effects is povided. The hypothesis of Stuctue Coduct Pefomace could ot be ejected, ad the coclusio is theefoe that, i geeal, meges ad acquisitios of Swedish bas esults i less cotestability ad i iceased iteest gap. Keywods: ba maet, cocetatio, competitio, maet stuctue, Hifidahl- Hischma idex. 4

5 H. Klose De svesa bamaade Iehållsfötecig Föod Itodutio Poblemfomuleig Syfte Avgäsig Dispositio Metod Utveclige, e summeig Uivesalbaea FöeigsSpabae Svesa Hadelsbae Nodea Sadiavisa Esilda ae Teoetis gud Maadsdefiitioe och dess betydelse Att mäta ocetatio E teoetis modell fö baeas beteedemöste Hypotesfomuleig Stuctue Coduct Pefomace Hypotese om Effetiv Maadsstutu Empiis aalys Resultate och tolig av aalyse Vidae pesetatio av esultate Data Dataällo Slutsats...27 Refeesfötäcig...28 Appedix A Deiveig av de teoetisa modelle...30 Appedix - Regessiosstatisti

6 H. Klose De svesa bamaade 1. Itodutio De svesa baidusti ha ude de seaste deceiea geomgått e stutuomvadlig till följd av implemeteig av ya teologie, avegleiga, globaliseig. Avegleige ude mitte av 80-talet möjliggjode, me elle mide, fia gäsövesidade apitalflöde, vilet oelige ha haft e positiv effet på edittillgåge i Sveige 1. Iteatioaliseige ha givit såväl statisa som dyamisa effetivitetsföbättiga i fom av föbättad esusalloeig espetive podutivitetstillväxt geom iovatioe. Ude tidigt 90-tal, ämae bestämt de 1 juli 1992, itoduceades det svesa ouesveet 2. Det ä toligtvis e stat bidagade fato till hu stutue se ut idag. På ilågigsmaade ha maadsocetatioe avtagit ude de seaste åe. Det ä däemot ite fallet fö utlåigsmaade, dä itige vait me hoisotell. De fya stobaea (Nodea, SE, Föeigsspabae och Hadelsbae) ha tappat maadsadela till födel fö de mide atöea. Amäigsvät famgågsi i ampe om maadsadela ha Sadiabae vait. Samtidigt som etableig på de svesa bamaade ha blivigt lättae, så ha ada fatoe bidagit till att äda maadsstutue på ett aat sätt. Mest påtagligt ä ase de låga ad av fusioe och uppöp, mella och av bae, som ha sett. Ude böja av föa selet fas det som mest till atalet 1 Oxelheim, L., Se Kouesveets appot Kouese i Sveige

7 H. Klose De svesa bamaade 83 affäsbae och 498 spabae (Lasso [1997]). Fåga ä då om det ä möjligt att da ågo geeell slutsats betäffade de samhällseoomisa effetea av stutuomvadlige. 1.1 Poblemfomuleig Offetliggöade av fusiosplae på de svesa bamaade ha, i lihet med ada västelädsa läde, ite vait ovaligt ude det gåga selet. ae slås ihop fö att tillsammas bli staae, stabilae och me effetiva. Eligt eoomis teoi fis det belägg fö stodiftsfödela upp till e viss gäs. Nä podutioe övestige dea gäs stige geomsittsostade pe poducead ehet och föetag bli suboptimala (Pepall et. al. [1999]). Det ä doc ågot olat huuvida stodiftsfödela övehuvudtaget existea i baseto (Lasso, C-G [1997]). Det fis däfö aledig att misstäa att de huvudsaliga vistea av bafusioe uppomme som e effet av ouesbegäsig. Koueshämmade beteede ha diet egativa samhällseoomisa effete, och påvea i syehet fö osumetea. Givet existese av syegieffete och att baea a idetifiea och utvia dessa föeslå teoi att öad ocetatio möjliggö me ouesaftig pissättig. Agumete fö sammaslagiga ä således tvåsidiga. Det ä däfö itessat att empiist aalysea effetea av föädiga i maadsocetatioe. Fåga ä således huuvida det fis empiisa belägg fö påståedea. 1.2 Syfte Det hä abetet syfta till att fösöa belysa poblematie och lagöa huuvida det ä samhällseoomist itessat att svesa bae bli stöe geom fusioe. 7

8 H. Klose De svesa bamaade 1.3 Avgäsig Maadsaftea, samt lagstiftige som eglea de föa, medfö flea täbaa bieffete. Det hä abetet ha ite som avsit att ämae fösöa aalysea dessa. Fö de itesseade eommedeas Silves debattatiel i Dages Nyhete (2002), Ta esidigt pati fö ischbaea. Abetet ä helle ite tät att aalysea pisbildige på olia batjäste, uta appoximea effetea av ocetatioe med äteettot, det vill säga sillade mella ut- och ilåigsäta. Ige ämae aalys av ealisme i dea appoximatio omme helle att göas. Vidae tas ige häsy till olia type av diffeetieade lå (till exempel öliga, espetive buda låeäto). 1.4 Dispositio Det hä abetet ileds med e geeell besivig av bamaades utveclig u ett histoist pespetiv. Syftet ä att ge e öveblic öve omfattige av utveclige. Detta följs av de teoetisa gud som abetet vila på. Utifå teoi gös e hypotesfomuleig som följs av e empiis udesöig och besivig av utföadet. Avslutigsvis besivs oteta av abetet, vilet ocså summais hittas i abstatet. 2 Metod Abetet om till i ett fösö att på ett vetesapligt föhålligssätt besvaa fåga om existese av syegieffete i de svesa baseto. Tillvägagågssättet ha vait följade; iledigsvis fomuleades poblemet, följt av e sammaställig av lämplig teoi, utfomig och geomföade av de 8

9 H. Klose De svesa bamaade empiisa modelle. Avslutigsvis sammaställdes aalyse med det öviga mateialet. Abetet ha ett la vatitativ asats med syfte att besiva och fölaa seudädata ifå SC, Risbae och Istitutet fö Tillväxpolitisa Studie (ITPS). 9

10 H. Klose De svesa bamaade 3 Utveclige, e summeig Att svesa bae, pecis som ada type av föetag, öps upp och slås samma ä på iget sätt ostigt elle otovesiellt i sig, uta saae e högst omal föeteelse. I ett histoist pespetiv, så ha atalet bae dastist misat äda seda mitte av 1900-talet. Avegleige i mitte av 1980-talet öppade de svesa maade fö utlädsa atöe. Det ha lett till att flea utlädsa atöe ommit fö att ouea med de svesa. Famfö allt ha ett fletal ya ischbae etableats, vilet tycs ha vait till födel fö, famfö allt osumetea. De ya atöeas ävao ä doc ite odelat positiv 3. Nyetableige av småbae a medföa bieffete som ä svåa att öveblica. Nischbaea ouea ite alltid på samma villo som de eodlade istitutioea, i de bemäelse att syftet med bavesamhet a vaiea. Exempelvis a sälet fö etableig vaa att stäa sig på sia espetive uspugliga maade och sapa udlojalitet, vilet medfö att ouese saae flyttas få baseto till ågo aa del av eoomi. 3.1 Uivesalbaea Fö att oetisea utveclige ågot, följe hä e otae summeig av de fya stobaeas histoi 4. Syftet ä att visualisea utveclige saae ä att ge e heltäcade histoi, vafö edast stobaeas utveclig besivs FöeigsSpabae Fö ämae två seelsift seda bildades Sveiges fösta spaba. Atalet spabae öade stadigt ude det följade selet till som mest ämae Se debattatiel Ta esidigt pati fö ischbaea, av Silve, L Ifomatioe omme få de espetive baeas ega hemsido, samt Kouesveets appot Kouese i Sveige

11 H. Klose De svesa bamaade styce, vaefte ett stot atal uppöp och sammaslagiga tog vid. I slutet av 1980-talet åtestod edast ett hudatal.1992 bildades Föeigsbae A och samma å äve Spabae Sveige A. I febuai 1997 föeslogs ett samgåede mella de båda baea, vilet föveligades seae samma å öpte bae de åteståede 90,9 % av adelaa i itessebolaget HS a A av HS Sveige. Mella FS och de fiståede spabaea föeomme vissa avtal, vila pe se, ä ouesbegäsade Svesa Hadelsbae Mist ativ blad stobaea ha de Svesa Hadelsbae vaigt. lad uppöpe de seaste deceiea a ämas fövävet av Såsa ae 1990 och bostadsistitutet Stadshypote, i vile Stadshypote a igå Nodea Nodea ä esultatet av e omfattade edja odisa fusioe. ae bestå av Meita a, Nodbae, Uiba och Chistiaia a og Keditasse. Som stå att fia på baes ege hemsida; Nodea ä det tydligaste exemplet på de stutuomvadlig som sett i odis ba- och fösäigsvesamhet ude det seaste deceiet. Det ä toligtvis e tämlige täffade besivig av baes histoi. Vad betäffa de svesa dele, så hästamma Nodea, få de fusio som ägde um 1990 mella PK-bae och Nodbae. Nodbae ä esultatet av sammaslagige av Uppladsbae och Sudsvallsbae slogs Götabae, Saabogsbae och Wemladsbae ihop och bildade Gota a, vile, efte att ha blivit uppöpt av Nodbae 1993, om att igå i ocee. PK-bae ä i si tu esultatet av e fusio mella Sveiges Keditba och Postbae. 11

12 H. Klose De svesa bamaade Sadiavisa Esilda ae SE hästamma få Stocholms Esilda a, vile bildades 1856 av Adé Osca Wallebeg. Det va Sveiges fösta pivatba. Allt seda dess ha bae växt via samgåede och ogais tillväxt, ite mist iteatioellt sett. Hela baes livshistoia päglas av fletalet sammaslagiga och uppöp. Fö att otfattat sammafatta de vitigaste hädelsea ude de seae hälfte av 1900-talet fam till i dag, så bildades de Sadiavisa Esilda ae 1972 geom sammaslagige av Stocholms Esilda a och Sadiavisa ae. lad de seae uppöpe, efte bildadet av bae som vi äe de idag, igå Scadiavia a Goup i Lodo, de tysa bae fg (uvaade SE Gemay) å 2000 följt av e ad uppöp i östblocet. 12

13 H. Klose De svesa bamaade 4 Teoetis gud 4.1 Maadsdefiitioe och dess betydelse Föetags beteede ä beoede av maadsstutue, det vill säga atalet föetag på maade, itädesav (ease of etey) och möjlighete att diffeetiea podute. Det två extemfalle ä moopol espetive pefet oues. Pefet oues iebä i motsats till moopol att esuse alloeas på ett effetivt sätt. I e moopolistis maad uppstå oösade samhällseoomisa föluste till följd av att det eda föetaget vistmaximea si podutio 5. De valigaste föeommade och mest elevata fö de hä aalyse ä de mellaliggade ofullstädiga maadsfomea oligopol och moopolistis oues. Oligopol ä som amet atyde e maadsfom dä edast ett fåtal atöe ä vesamma. Podutea på e oligopolmaad ä ofta heteogea, det vill säga måttligt substituebaa, eftesom diffeetieig ä ett vitalt ouesmedel 6. Moopolistis oues ä e maadsfom dä föetage tvigas ta häsy till evetuell yetableig, det föeligge således e latet oues Att mäta ocetatio Ett mycet avädbat mått på ocetatio ä det så allade ocetatios atiot, CR. Det ä ett idex som besive de stösta atöeas samlade maadsadel 8. I Sveige stå de fya stobaea fö 75 % av ilåige espetive 71 % av utlåige till de svesa allmähete. Det a sättas i elatio till 5 Schotte, A Pepall et. al

14 H. Klose De svesa bamaade mätpeiode fö det hä abetets böja, fösta vatalet 1998, då de stod fö 83 % av ilåige och 82 % av utlåige. Ett aat, ågot me dyamist mått på maadsstutu, ä det som utveclats av det ameiasa justitiedepatemetet, Hefidahl-Hischma Idexet (HHI) 9. HHI ä ett stadadiseat mått, vilet gö det avädbat i jämföelse mella olia maade och öve tide. De stoa silladea i stole på svesa bae gö HHI mycet lämpligt eftesom det ta häsy till e asymmetis maadsstutu. Måttet efletea maadsfödelige geom att summea de vadeade maadsadelaa eligt följade evatio: HHI = i= 1 q i i= 1 ( q ) i 2 x10000 dä q i epesetea de i:te, i det hä fallet, baes ut- elle ilåig. Av evatioe följe att HHI a vaiea mella 0 och , det vill säga 0 då maade ä symmetist uppdelad av ett stot atal atöe och i ett moopol med e atö. Givet att födelige av maadsadela ä exat jäm mella alla atöe, så omme HHI att vaa lia med delat med atal föetag. Fö aalyse beäas HHI baseat på 12 baes maadspositioe. Vid beäige av idexet så delas maadea upp i i- espetive utlåig, till och få de svesa allmähete. Syftet ä att seae i aalyse ua säsilja effetea på i och utlåigsäta, det fölaas vidae i ett seae stadium av abetet. Fö Sveiges del så vaiea ocetatioe fö mätpeiode mella som mest 2296 och 2128 på ilåigsmaade och 2416 och 2332 på utlåigsmaade. Med ameiasa mått mätt, så ä de svesa bamaade högocetead. Det ameiasa justitiedepatemetet ha 9 Lasso,. C-G.,

15 H. Klose De svesa bamaade defiieat maade med idex vila övestige 1800 som highly cocetated E teoetis modell fö baeas beteedemöste Fö att aalysea baeas beteedemöste empiist behövs ett teoetist udelag. E teoi fö baeas beteedemöste som ituitivt vea imlig och äve tycs ha vuit fotfäste i liade aalyse utveclades uspuglige av Japelli (1993). De ha aväts av såväl Covoisie och Gopp (2002) samt de Guevaa, Maudos, Péez (200X). Modelle ä basead på ett eelt Couotspel, i vilet det atas att baea agea som pissättae på låemaade, saa möjlighet att påvea ilåigsäta. Vaje esild ba sulle då möta följade eftefågefutio fö lå: 0 b (1a) = ( j ) L, 1 j dä L (1b) = b 2 och = atal bae; L = eftefåga på lå fö ba ; = låeäta hos ba ; j = låeäta hos ba j; = medelvädet av samtliga baes låeäta, det vill säga / =1 = ; b = eftefågeelasticitet fö lå hos ba ; 0 = aggegead eftefåga på lå; = de totala eftefågeelasticitete fö lå. Om samtliga bae på maade möte livädig eftefåga, så omme låeäta bli lia fö alla atöe. Jämvitsföhålladet bli då 10 Mege Guidelies U.S. Depatmet of Justice ad the Fedeal Tade Commissio 15

16 H. Klose De svesa bamaade L = 1 (2) L = 0, dä L =. aea vistmaximea geom att sätta lämplig äta,, på lå och de fövätade omsättige bli då ( ) 1 µ L till ostadea D D + F, dä µ epesetea ise i låe fö ba, D motsvaas av ilåigsäta, vile ä desamma fö samtliga bae, D epesetea isättiga på ba och F ä de fasta ostadea fö ba. De esilda baeas vistmaximeigspoblem a således uttycas eligt följade futio max Π = 1 µ L D F s.t. L + R = D (3) ( ) dä R epesetea esevav, vilet atas stå i popotio till ilåig, det vill säga R = α D. Ilåig a således uttycas i teme av utlåig elle (4) D L =. 1 ( α ) Geom att substituea i estitioe i futioe, uttyct i teme av utlåig se poblemet ut eligt följade (5) max Π = ( 1 µ ) L D L ( 1α ) F Deivea med avseede på, ge fösta odiges villo. Π (6) = ( µ ) L + ( 1 µ ) L D L 1 = 0 ( 1α ) 16

17 H. Klose De svesa bamaade Geom att substituea i evatio (1b) och omogaisea ge jämvits föhålladet (2) ilåigsäta fö ba 11 (7) = ( ) 0 b + D + ( b + + ) ( 1 µ )( 1 )( b ). α + + Evatioe stipulea att sillade mella ilåigsäta,, och utlåigsäta, D, ä e egativ futio av atalet bae,, lisom av substitutioselasitcitete mella olia baes lå, det vill säga då b gå få. Detta i otast till att atalet bae äma sig oädlighete och liaså vad gälle substitutioselasitcitete mella olia baes lå, gö att äta fö de espetive baea pessas mot utlåigsäta, D. Föa att e maad sa vaa pefet oueade, stipulea evatioe att det ävs ett stot atal bae ( ), samt oädlig substitutioselasitcitet. Vidae ä utlåigsäta beoede av de aggegeade eftefåga på lå, 0, de totala eftefågeelasticitete fö lå,, låeise fö de espetive baea, µ, samt abetsostadea, α. 11 Appedix A visa stege mella evatio (6) och (7) 17

18 H. Klose De svesa bamaade 5 Hypotesfomuleig Fö att sammaoppla de teoetisa gude med de seae empiisa modelle sa hä edogöas fö två plausibla sceaie. De ä baseade på två motstidiga tillståd. Utgågsläget ä huuvida tillgägliga esuse eda utyttjas podutivt (Stuctue Coduct Pefomace) elle om det ä möjligt alloea dem effetivae (Hypotese om Effetiv Maadsstutu). Med ada od a fåga uttycas som huuvida det fis tilltagade elle avtagade salfödela. De samhällseoomisa effetea av föädiga i maadsalloeige ä diet beoede däav. 5.1 Stuctue Coduct Pefomace Det ä fullt täbat att maadsocetatio ha vait oueshämmade. Det iebä att baea utyttja si autoomi geom föbättade maadspositioe (maet powe) fö att höja pisea på sia podute. Detta beteede bua betecas som the Stuctue-Coduct-Pefomace Paadigm (SCP) 12. Det ä således fåga om e esusalloeig, dä baea tjäa på beostad av udea. Det ä pe se ige samhällseoomis fölust, me dätill omme det fatum att e så allad maadsimpefetio, elle dödvit (Deadweight Loss) uppstå 13. Dea dödvit (DWL) ä pe defiitio e ieffetiv esusfödelig elle föload vist, vile uppstå till följd av att föetag på e ice pefet oueade maad vistmaximea. 12 Covoisie, S. et. al Schotte, A

19 H. Klose De svesa bamaade 5.2 Hypotese om Effetiv Maadsstutu Det a å ada sida, i otast till SCP, föefalla så att ocetatio lede till e me effetiv maadsstutu. Syftet med fusioe ä oftast att extahea olia syegieffete och i syehet stodiftsfödela. Det iebä att e stöe ba a poducea sia tjäste till e läge ostad pe ehet (ecoomies of scale). Detta gälle i syehet mide till medelstoa föetag, dä geomsittsostade fotfaade ä avtagade vid öad volym 14. Fosige på ämet ä tvetydig. Jugehem (1992) ha i si fosig om stodiftsfödela i svesa bae ommit fam till att ostadea pe ehet ite sjue vid öade volyme. Det sa doc påpeas att mätpoblem a ge missvisade esultat. Mestes (1994) fosig föeslå saae att små bae ha höge ehetsostade osaat av att systemutvecligsostade slå igeom på ett egativt sätt. Mide baöelse sulle då ua slås ihop och dela de type av ostade. 14 Lasso, C-G.,

20 H. Klose De svesa bamaade 6 Empiis aalys De empiisa modelle ä basead på de teoetisa modelle. Det betyde att äteettot bö vaa ågo futio av atalet atöe,, is, µ, ostade, α 15, och eftefåga, 0. Eftesom baea atas vaa pissättae på utlåigsmaade och pistagae på ilåigsmaade, måste de två siljas i de eoometisa modelle. E efeesäta som avgäsae bode fugea tämlige väl. Räteettot fö aalyse bli således sillade i utlåigsäta och efeesäta (6 måades statssuldväxel). De eoometisa modelle se ut som följe: RÄNTENETTO t = β 0 + β 1 HHI t + β 2 RISK t + β 3 KOSTNAD t + β 4 EFTERFRÅGAN t + ε t Det huvudsaliga i aalyse ä lutige på de ada oelatiosoefficiete, β 1. Geom att eapitulea hypotesfomuleige, föstås att om äteettot ä positivt oeleat med ocetatioe, det vill säga att β 1 ä stöe ä oll, så atyde det att äteettot ä e positiv futio av HHI. Det betyde i si tu att e öad ocetatio på maade iebä misad oues och således ett stöe glapp mella låeäta och efeesäta. Detta ä just de fösta hypotese (SCP). Ett egativt β 1 däemot, sulle atyda att ocetatioe edast ä e bieffet av att baea äma sig e effetiv stole, vilet äve bode ua avläsas av ett positivt β 3. Som e appoximatio av istagadet avädes data fö föetagsouse i Sveige. Atalet ouse ä sapligt oeleat med äteettot (0,37), vafö det få ases adevat fö att satta is. KOSTNAD efletea effetivitete i baeas itemediäa oll, dä låga väde stipulea god fömedligsfömåga och vise vesa. E positiv 15 α beäas som (1 - L / D) 20

21 H. Klose De svesa bamaade oelatiosoefficiet bode tyda på att udea få betala fö bistade oodiatiosfömåga. EFTERFRÅGAN ä de aggegeade eftefåga på lå. De teoetisa modelle stipulea att hög eftefåga på lå bö ge hög utlåigsäta. 6.1 Resultate och tolig av aalyse Fö att uppå sigifiata esultat i de begäsade datamägde, valdes de mist elevata vaiablea bot. Fatum ä att de eda vaiablea som tillsammas esulteade i ett itessat sammahag va HHI och KOSTNAD 16. De hade tillsammas e fölaigsgad, R 2, på 53,84 %. Hypotestest atyde att det ite gå att föasta att β 1 ä positivt. Regessioe isiuea således på att äteettot ä e positiv futio av maadsocetatioe. E tilltagade ocetatio lede däfö till öad utlåigsäta 17. Idexet hade som stöst ivea med ett vatals födöjig, vafö e lagg lades till. Äve β 3 visade sig vaa positivt oeleat med äteettot. Det tyde på att effetivitete i baeas oll som itemediäe åtespeglas i utlåigsäta. Eftefåga på lå, elle vatitete lå, avädes ite i egessioe, me e uppsattig a ädå ges geom att betata oelatiosoefficiete mella äteettot och vatitete lå. Det visa sig, föga fövåasvät, att eftefåga på lå ä stat egativt oelead med äta (-0,85). Vad som däemot ä fövåade, ä att dea oelatio itäffa föst efte sju vatals födöjig. Det implicea att effete av e äteföädig idag föst famtäde ämae två å seae. 16 Se Appedix 17 Notea doc att aalyse ä basead på aggegead data, vilet betyde att esultatet ä tämlige geeellt och isoleade fall a vaiea. 21

22 H. Klose De svesa bamaade 6.2 Vidae pesetatio av esultate Det fis äve ada itessata iattagelse att göa. De fya uivesalbaea ha ude de fem seaste åe tappat e sigifiat del av sia maadsadela och seto ha blivigt me symmetist födelad. Det påståedet behöve doc yaseas ågot. Aledige till att stobaea ha föloat maadsadela ä ite fö att de ympe, de ha saae öat i stole, uta fö att maade fö itemediäe öa. Det famgå av edaståede diagam MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK Tot. utlåig, sv allmähete Uivesalbaeas utlåig, sv allmähete MSEK MSEK MSEK 0 MSEK 1998M M M M M M M M06 Figu 1: Uivesalbaeas utlåig elativt de totala utlåige till de svesa allmähete. 22

23 H. Klose De svesa bamaade Tot. ilåig, sv allmähete Uivesalbaeas ilåig, sv allmähete ilåig M M M M M M M M M M M03 Figu 2: Uivesalbaeas ilåig elativt de totala ilåige till de svesa allmähete. Äve av ocetatiosmåtte a e del itessata iattagelse utläsas. Hefidahl-Hischma Idexet fö mätpeiode visa e avtagade ocetatio fö mätpeiode på ilåigsmaade, meda ocetatioe på utlåigssida tycs vaa stabil M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M04 HHI(utl) HHI(il) Lijä (HHI(utl)) Lijä (HHI(il)) Figu 3: Hefidahl-Hischma Idex fö ut- och ilåig till de svesa allmähete, samt maadeas espetive tedlije. 23

24 H. Klose De svesa bamaade Geom att sätta Hefidahl-Hischma idexet i elatio till CR4 idexet, så famgå det att stobaea ha tappat maadsadela till fömå fö de mide på såväl ut- som ilåigsmaade. Det famstå doc som att det haft e magiellae effet på ocetatioe fö ut- ä på ilåigsmaade. HHI ä stat oelead 18 med CR4 på ilåigsmaade (0,72). Det tycs ite vaa fallet fö utlåigsmaade (0,05), vilet stye ovaståede påståede % 85% M M M M M M M M M M M M M M M M M05 HHI(il) HHI(utl) CR4(il) CR4(utl) Figu 4: Hefidahl-Hischma Idex (västesala), samt CR4 Idex (högesala) fö ut- espetive ilåig till de svesa allmähete. 80% 75% 70% 65% 60% Äve baeas itemediäa fömåga, det vill säga fömåga att oodiea i och utlåig, avspegla sig i positivt äteettot. Positivt i de bemäelse att e välapassad ut- och ilåig esultea i läge ätemagial. Utveclige fö oodiatiosfömåga ha vait positiv få böja till ugefä mitte av mätpeiode me ha avtagit och vät ude de seae dele. 18 Koelatiosoefficiete, ρ, beäas som ( Cov X, Y ) ( σ Xσ Y ), dä [ +1, 1] ρ. 24

25 H. Klose De svesa bamaade 0,2 0,15 0,1 0, M03-0, M M M M M M M M M M03 Figu 5: Relatioe mella ut- och ilåig., beäat som 1 L / D. Ude mätpeiode ha utlåigsäta sjuit ågot, meda ilåigsäta visselige ha flutueat ågot me doc baa ut ca 2 %. Totalt sett ha således äteettot i viss omfattig sjuigt. 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Ma Ju Sep Dec Ma Ju Sep Dec Ma Ju Sep Dec Ma Ju Sep Dec Ma Ju Sep Dec Ma Ju Utlåig Ilåig Statssuldväxeläta - 6 må Räteetto Figu 6: aeas i- och utlåigsäto få/till allmähete, totalt samt äteettot. 25

26 H. Klose De svesa bamaade 7 Data Aalyse ä basead på fem och ett halvt ås vatalsvisa obsevatioe med böja det fösta vatalet 1998 fam till jui De empiisa udesöige ä således basead på 22 obsevatioe. Svåighete att omma öve stöe datamägde i ombiatio med mätpoblem gö att esultate a vaa ågot missvisade, vafö tolige bö beatas med viss fösitighet. Resultate ä ädå avädbaa eftesom de ge idiatioe på effeteas itig. 7.1 Dataällo Uppgifte om äteutveclige omme ifå Risbaes och Statistisa Cetalbyås espetive hemsido på Iteet. Mätige avse öliga äto till och få de svesa allmähete. Atalet ouse, vilet avädes som e appoximatio fö låeise omme ifå Istitutet fö Tillväxpolitisa Studie (ITPS). Statistie om baeas i- espetive utlåig omme få SC och ä basead på 12 bae, ämlige; FöeigsSpabae A, Svesa Hadelsbae A, Nodea a Sveige, Sadiavisa Esilda ae A, HS a A, IKANO ae A, JP ANK A, Läsfösäiga a A, FöeigsSpabae Sjuhäad A och Stadshypote a A. eloppe ä till och få de svesa allmähete och i svesa oo. 26

27 H. Klose De svesa bamaade 8 Slutsats Syftet med det hä abetet ha vait att fösöa belysa poblematie och lagöa huuvida det ä samhällseoomist itessat att svesa bae bli stöe geom samgåede. Det samhällseoomisa itesset ä ett begepp som a behöva yaseas ågot. Att föetag beia sig på sia udes beostad elle vise vesa ä ite ett poblem i sig. Poblemet ä, som famgå av styce 4.1, de ieffetiva esusalloeige som uppstå till följd av att atöea på e lite maad vistmaximea si podutio. Det ä atuligtvis ite säsilt ösvät. De empiisa aalyse föasta hypotese om effetiva maade, vilet iebä att öiga i ocetatio ha e egativ ivea på ouese. Det betyde ocså att de geomsittliga baea ä fö stoa fö att ua uppå åga stöe effetivitetsföbättiga elle ostadsbespaiga geom att gå samma. Poblemet med att uteda de positiva effetea av sammaslagiga och uppöp ä atuligtvis väldigt mågfacettead. Det fis måga väde att at häsy till i e såda aalys. Med tae på att e sigifiat del av baeas itäte bestå av äteettot så ä det ite svåt att föstå att fusioe och uppöp möts av viss etusiasm av atieägae och baledig. Me det fis ocså ada väde som a vaa positiva fö udea. Exempelvis a e sammaslagig ge baea e möjlighet att bedda sitt podututbud, vilet geom samodig a ge vissa ostadsfödela (ecoomies of scope). Detta gälle toligtvis famfö allt fö de mide baea. 27

28 H. Klose De svesa bamaade Refeesfötäcig Att siva appote Covoisis, S., Gopp, R., a cocetatio ad etail iteest ates, Joual of aig ad Fiace de Guevaa, J. F., Maudos, J., Péez, F., 2002, Maet Powe i the Euopea Secto. Jugehem, S., 1992, ae i fusio, Dotosavhadlig, Föetagseoomisa istitutioe, Uppsala uivesitet. Hill, C., Giffiths, W., Judge, G. Udegaduate Ecoometics 2ed.Wiley. Kouesveets appotseie 2002:4, Kouese i Sveige 2002 Lasso, C-G., afusioe a det löa sig? E övesit av fosige på omådet Eoomis Debatt Nicholso, W. Micoecoomic Theoy: asic piciples ad extesios, 7 th ed, The Dyde Pess. Oxelheim, L., 1996, Fiacial Maets i Tasitio, Iteatioal Thomso usiess Pess. Pepall, Richads, Noma, 1999, Idustial Ogaisatio: Cotempoay Theoy ad Pactice South-Weste College Publishig. Schotte, A. Micoecoomics A Mode Appoach 3 ed, Addiso Wesley. 28

29 H. Klose De svesa bamaade Eletoisa ällo FöeigsSpabae, Hadelsbae, _elatios&avid=ivesto_elatios Helée, A., Stoba ite ädd fö lite, Natioalecylopedi, (se sepaata hävisiga) Nodea, SE, Silve, L., Ta esidigt pati fö ischbaea, DN U.S. Depatmet of Justice ad the Fedeal Tade Commissio,

30 H. Klose De svesa bamaade 30 Appedix A Deiveig av de teoetisa modelle Fösta odiges villo fö vistmaximeigspoblemet i evatio (6) va ( ) ( ) ( ) = + = Π D L L L α µ µ substituea i evatio (1b) ( ) ( ) ( ) = + = Π b b L D α µ µ. Jämvitsföhålladet (2) och atagade om symmeti (idetisa stolea på bae) implicea ( ) ( ) ( ) = + = Π b b D α µ µ. Aagea om ( ) ( ) ( ) + + = b b D α µ µ, multiplicea båda sido med och lös ut ge evatio (7) ( ) ( )( ) ( ) ( ) b b b D = α µ

31 H. Klose De svesa bamaade Appedix - Regessiosstatisti UTDATASAMMANFATTNING Regessiosstatisti Multipel-R 0,7337 R-vadat 0,5384 Justead R- vadat 0,4524 Stadadfel 0,2577 Obsevatioe 19 ANOVA fg KvS MKv F p-väde fö F Regessio 2 1,3165 0,6583 9,9126 0,0016 Residual 17 1,1289 0,0664 Totalt 19 2,4454 Koefficiete Stadadfel t-vot p-väde Alfa 4, , , , HHI 0, , , ,