Tandtrauma definieras som slag mot tanden

Transkript

1 TANDSKADOR HOS BARN OCH UNGDOM VETENSKAP Tndskdor hos rn och ungdom dignostik och kut ehndling Ann-Leen Eriksson och Anne Mrie Myking Undersökning v trumptienten omfttr nmnesdel smt klinisk och röntgenologisk dignostisering v trumtisert område. Klinisk fotogrfering är till stor nytt när försäkrings- och rättsintyg utfärds. Vårdåtgärder i det trumtiserde primär ettet måste plners och utförs på ett sådnt sätt tt risken för skdor på de permnent tänderns nlg är miniml. Dessutom måste mjölktänderns resorptionsgrd och rnets mogenhetsgrd ekts. I det ung permnent ettet är vsikten med terpin tt evr tnden och dess vitlitet, åstdkomm norml rotutveckling och undgå senkompliktioner. På dett sätt grnters också den norml utvecklingen v lveolrutskottet. Tndtrum definiers som slg mot tnden och/eller dess omgivnde vävnder. Skdor kn dr hård tndvävnd och pulp, prodontl vävnder, lveol, slemhinn och hud (Fig 1). Sextio till sjuttio procent v ll tndolycksfll i det permnent ettet inträffr i åldern 7 11 år [1] då frmtändern erumperr och tndroten utveckls. Till följd v sjunknde siffror för kriesprevlens och stignde ntl tndolyckor hos rn och ungdom [2] kn tndtrum i frmtiden komm tt utgör störst hotet mot rns tndhäls i Norden. Då vårdprocessen i mång fll kn li långvrig och kompliktioner v trum uppträd först efter fler år kn tndtrum också medför psykisk stress hos ptienten och ge ekonomisk följder för föräldrr och smhället. Brnet som trumptient Ung trumptienter i kut sitution är i llmänhet mycket duktig och koopertiv. Det kn delvis ero på den chockrtde upplevelsen v olyckn och dess följder, vilken gör tt rnet ättre inser vikten v ehndlingen. Denn koopertion fortsätter vnligen under hel vårdprocessen och kn till och med inverk positivt på rnets inställning till vnlig tndvård. Ett undntg utgör dock de små rnen i åldern 1 2 år. I dess fll ör en klinisk och rdiologisk undersökning smt eventuell ehndling utförs snt och målmedvetet, ilnd är till och med milt tvång nödvändigt. Trumdignostik Trumdignosen omfttr nmnes smt klinisk och rdiologisk undersökning v trumptientens nsikte och munhål (Tell 1). En speciell trumjournl underlättr systemtiseringen v Förfttre Ann-Leen Eriksson, övertndläkre, dr odont. Avdelning för tndvård, Åo stds hälsovårdsyrå, Finlnd. Anne Mrie Myking, specilist i pedodonti. Klinikk for rnetnnpleie, Det odontologiske fkultet, Universitetet i Bergen, Norge.

2 ERIKSSON OCH MYKING uppgiftern åde vid kututredningen och vid senre esök. Fotogrfering v trumområdet är v värde för dokumenttionen (Fig 2) och är till stor hjälp vid utfärdndet v försäkrings- eller rättsintyg. Anmnes Om trumptienten hr huvudvärk, känner sig illmående, kräks eller hr minnesförlust, är remiss till läkre nödvändig eftersom dess symtom kn vr tecken på hjärnskkning. Allergier, lodsjukdomr och nnn informtion gällnde ptientens llmänn hälsotillstånd måste också ekts i vårdplneringen. Lokl symtom i tändern, som ilningr eller värmeirrittion, tyder på lottt dentin. Störningr i ettets ocklusion/rtikultion tyder på disloktion v tnden eller på lveol- eller käkfrktur. Tidigre tndolyckor förklrr oft förändringr i röntgenilden v den skdde tnden, som pulpolitertion, peripikl lesion eller vstnnd rotutveckling. Figur 1. ) och ) Cykelolyck som drt en 15-årig pojke och som resultert i mjukvävndsskdor smt kronfrkturer på 21, 32 och 31 och kronrotfrktur på 22. c) Rotfrktur 21 kn också dignostisers i röntgenilden. c Klinisk och röntgenologisk undersökning Den klinisk undersökningen v trumptienten örjr med mjukvävndern. Svår yttre mjukdelsskdor eller skdor som involverr läpprns muskultur eller det läppröd ör remitters till läkre för suturering. Tndfrgment eller främmndekropp i dess vävnder ör ekts vid sår v penetrernde rt. Är trumtiserd tnd rörlig i vertikl riktning etyder det skdor i tndens neurovskulär system. Är fler tänder rörlig smtidigt är det tecken på frktur inom lveolrutskottet. Perkussionsömhet i tndens xil riktning tyder på skd i prodontlligmentet. Metlliskt perkussionsljud i kut stdium är tecken på lterl luxtion eller intrusion. Vid efterföljnde kontroll kn metlliskt ljud tyd på nkylos v den skdde tnden. Elektriskt sensiilitetstest är opålitligt i primär tänder, i tänder med öppet pex eller i tänder under ktiv ortodontisk ehndling. Omfttningen v röntgenundersökningen estäms v den informtion som nmnes och klinisk undersökning ger; vnligen räcker en pikl och en ocklusl röntgenild. En rutinmässig piklfilm är nvändr för edömning v pulpknlens storlek och rotens utvecklingsgrd. Den visr också äst rotfrkturer elägn i den cervikl tredjedelen v roten, smt eventuell intrusion eller extrusion. En ocklusl röntgenild vslöjr rotfrktur i mitterst eller pikl delen v tndroten smt lterlt luxerd tnd (Fig 3) och lveolfrktur. P-

3 TANDSKADOR HOS BARN OCH UNGDOM normröntgen är nödvändig för dignostisering v käkfrkturer. Lterlröntgen är värdefull vid edömning v en intruderd primär tnds reltion till den permnent tndens nlg. Röntgenild v mjukvävnder vslöjr främmnde kroppr som tndfrgment, små konkrement o d. Röntgenilder tgn vid kut esök fungerr också som jämförelseunderlg till senre ilder. Dignos och vårdplnering Tndtrumn, åde i det primär och permnent ettet, kn indels i skdor på hård tndvävnd och pulp eller tndfrkturer, respektive i prodontl skdor eller luxtionsskdor [3] (Fig 4). Smm tnd kn h fler typer v skdor. Gingivns och slemhinnorns skdor utgörs v lcertioner, kontusioner eller rsioner och enskdorn v frkturer inom lveolrutskotten eller v käkfrkturer. Då vårdplnering, liksom ehndling v tndtrum, oft kräver konsulttioner och smrete melln fler speciliteter (pedodonti, ortodonti, orl kirurgi smt protetik) ör vårdåtgärder i den kut situtionen vr mycket konservtiv och inrikts på tt eliminer smärt och skp optiml läkningsförhållnden. Den ehndlnde tndläkrens nsvr vid kututredning, smordinering v olik speciliteter smt vid uppföljning v trumn måste etons. I det primär ettet måste ehndlingen plners och vårdåtgärdern utförs så tt skderisken för de permnent tänderns nlg är miniml. Dessutom måste de primär tänderns resorptionsgrd smt rnets koopertionsförmåg ekts. Avsikten med tt ehndl tndtrumn i det ung permnent ettet är tt sök evr tnden och dess vitlitet, åstdkomm en norml Tell 1. Undersökning v tndtrum A. Anmnes 1. När, vr och hur hände olyckn? 2. Sujektiv symtom llmänn och lokl symtom i tänder. 3. Tidigre tndolyckor. 4. Allmänt hälsotillstånd och eventuell mediciner. B. Klinisk undersökning Extrorlt. 1. Sår, hämtom och svullnd i nsikte. 2. Plption v käken. Introrlt. 1. Mjukvävndsskdor i läppr, gingiv eller munslemhinn? 2. Kronfrkturs storlek (infrktion, okomplicerd/komplicerd frktur). 3. Tndens rörlighet (horisontlt/vertiklt, tändern i lock). 4. Tndens perkussionsömhet, perkussionsljud. 5. Tndens sensiilitet. 6. Färgförändringr i tnden. 7. Tndens disloktion i millimeter smt disloktionens riktning. C. Röntgenologisk undersökning 1. Apikl röntgenild. 2. Ocklusl röntgenild. 3. Ortopntomogrfild. 4. Lterl röntgenild. 5. Röntgenild v mjukvävnder. D. Klinisk fotogrfering rotutveckling och undgå senkompliktioner. På så sätt kn en norml utveckling v lveolrutskottet grnters. Figur 2. ) och ) En 9-årig konståkre föll på isen under en tävling. Fotogrfering v trumområdet horisontellt och vertiklt är v värde vid senre utfärdnde v försäkringsintyg.

4 ERIKSSON OCH MYKING Akut vård v tndtrum i primär tänder A. Tndskdor Okomplicerd kronfrktur Okomplicerde kronfrkturer i primär ettet kräver enrt slipning v vss frkturknter eller ingen vård lls. Figur 3. ) Lterlt luxerd 11 och suluxerd 21 hos en 13-årig flick, som fått ett slg från vännens rmåge på sin frmtänder. ) Ockluslilden visr den lterlt luxerde 11 med förkortd kron och vidgd prodontlsplt peripiklt jämfört med 21. Komplicerd kronfrktur Vid komplicerd kronfrktur kn pulpmputtion övervägs om ptientens koopertion är tillräcklig. Oftst måste dock tnden extrhers [4]. Kron-rotfrktur Tänder med kron-rotfrktur ör extrhers. Rotfrktur Reponering och fixering v en rotfrkturerd primär tnd rekommenders ej då det lltid finns infektionsrisk till det permnent nlget. Hr den koronl delen v tnden inte dislokerts kn frkturlinjen i någr fll läks spontnt vi indvävsläkning. Hr den koronl delen dislokerts extrhers r denn del (Fig 5); den pikl delen v roten resorers senre fysiologiskt [5]. B. Luxtionsskdor Mjoriteten v ll skdor i det primär ettet utgörs v prodontl skdor [6, 7]. Efter sådn skdor ör rnet undvik npp under den initil inläkningsperioden smt upprätthåll god munhygien, möjligen kn pensling med 0,1 % klorhexidinlösning rekommenders. Tndskdor Kronfrktur Luxtionsskdor Oförändrd position Infrktion Kronfrktur Okomplicerd Komplicerd Rotfrktur Förändrd position Konkussion Öm vid perkussion Suluxtion Ökd moilitet horisontellt och ev vertiklt Okomplicerd Komplicerd Mitterst 1/3 Lterl luxtion Extrusionsluxtion Intrusionsluxtion Exrtikultion Figur 4. ) och ) Klssifiktion v trumskdor i primär och permnent tänder.

5 TANDSKADOR HOS BARN OCH UNGDOM Konkussion och suluxtion Vid konkussion (tnden ömmr för perkussion men är inte rörlig) eller suluxtion (tnden är rörlig men inte dislokerd) rekommenders endst skonkost under de närmste dgrn. I enstk fll ehövs vlstning genom slipning v den skdde tnden eller dess ntgonist [8]. Extrusions- och lterlluxtion Om disloktionen i en extruderd eller lterlt luxerd tnd är omfttnde extrhers tnden då reponering ökr risken för pulpnekros [9]. Vid lindrigre disloktion rekommenders skonkost och expektns smt eventuellt slipning v den skdde tnden eller dess ntgonist för tt möjliggör norml ocklusion. Intrusionsluxtion En intruderd tnd får erumper spontnt [10] om dess pex hr intruderts i lil riktning (Fig 6). Spontneruption sker vnligen inom 2 4 månder. Om röntgenilden visr tt pex hos den intruderde tnden hr tryckts in i den permnent efterföljrens follikel ör tnden extrhers omedelrt. Extrktionen skll utförs med tång i vertikl riktning. För tt inte skd permnent nlg ör hävel ej nvänds [5]. Fig 5. En 1-årig flick med en npp i munnen föll från en stol och stötte sin tänder mot ordsknten. Resulttet lev rotfrktur 61 med disloktion v det koronl frgmentet ucklt. Br den dislokerde koronl delen v tnden måste extrhers. Den pikl delen kommer tt resorers fysiologiskt. Exrtikultion Utslgn primär tänder ör ldrig replnters på grund v risk för skd på det permnent tndnlget [11]. Akut vård v tndtrum i ung permnent tänder A. Tndskdor Infrktion Kroninfrktion ehöver ingen ehndling men skdn måste följs upp och kontrollers. Okomplicerd kronfrktur Okomplicerd kronfrktur estående enrt v emljfrktur kräver inte någon ehndling, möjligen lätt slipning v skrp knter och pensling med 0,2 % NF-lösning. Emlj-dentinfrktur skll ehndls då dentinknler och «gint tuules» [12] utgör trnsportvägr till pulpn för kterier, toxiner smt kemisk och termisk irritment, vilk kn för till pulpskd. All dentinfrkturer på ung tänder skll täcks med klciumhydroxidcement. Vid ren, okomplicerde kronfrkturer kn mn omedelrt resturer ett hörn. Mn nvänder komposit eller limmr på det egn frgmentet (Fig 7), som kn slips ur för tt ge plts för ce- mentet. Innn den slutlig restureringen görs kn rnet vid djup, okomplicerde frkturer h en provisorisk glsjonomerresturering i 1 3 månder för tt stimuler till sekundärdentinildning. Väljer mn tt nvänd det vslgn tndfrgmentet kn dett under tiden förvrs i fysiologisk koksltlösning (vätskn yts 1 gång per veck). Komplicerd kronfrktur För tt tnden skll utveckls normlt hos ung Figur 6. Lterl röntgenild vslöjr tt 51 hr intruderts med pex ucklt och kronn pltinlt. Tnden får re-erumper spontnt.

6 ERIKSSON OCH MYKING Figur 7. ) En 11-årig pojke med okomplicerd kronfrktur 21, där frgmentet hr limmts i kut skede. ) Röntgenkontroll v tnden två år senre visr ing ptologisk tecken. ptient med komplicerd kronfrktur krävs tt restpulpns vitlitet ehålls, ntingen genom pulpöverkppning eller prtiell pulpotomi [13]. Pulpöverkppning görs vid dgsfärsk lesion <1 mm i dimeter och utn strk lödning. Klciumhydroxidpst pplicers direkt på den lottde pulpn. Om lesionen är >1 mm, krftigt lödnde eller äldre än dgsfärsk görs prtiell pulpotomi. Den ytlig inflmmerde pulpvävnden (1,5 2 mm) vlägsns med en cylindrisk dimnt i ett high-speed vinkelstycke under konstnt vkylning med vtten [14]. Det är viktigt tt dimntens dimeter är större än perfortionsöppningen. När lödningen hr vstnnt [15] täcks pulpsåret med klciumhydroxidpst, Dycl och kterietät fyllning. Den prtiell pulpotomin tillåter tt en fysiologisk dentinpposition fortstt utveckls, särskilt cerviklområdet förstärks och risken för frktur minskr. Vid tveksmhet melln pulpöverkppning och prtiell pulpotomi är vlet lltid prtiell pulpotomi där lyckndefrekvensen är 96 % [16]. Efter endodontisk ehndling resturers tnden som vid okomplicerd kronfrktur. Okomplicerd kron rotfrktur Det lös, koronl frgmentet v en kron rotfrktur måste vlägsns. Huruvid resttnden kn evrs eller inte är eroende v hur långt rotfrkturen sträcker sig under gingivn. Sträcker sig frkturen mer än 3 4 mm in på den klinisk roten är prognosen dålig, är vståndet mindre försöker mn evr tndens rotdel. Terpin är densmm som vid okomplicerd kronfrktur. Blottlgt suprgingivlt dentin skll täcks med klciumhydroxidcement och kterietätt förnd. Restureringen med komposit eller eget tndfrgment skll ligg suprgingivlt. Vid längsgående, vertikl kron-rotfrkturer ör tnden extrhers. Komplicerd kron rotfrktur Pulpehndlingen efter vlägsnnde v det lös, koronl frgmentet är eroende v tndens utvecklingsstdium (pulpöverkppning/prtiell pulpotomi/extirption). Senre vårdlterntiv efter endodontisk ehndling är: )pålimning v löst frgment eller resturering suprgingivlt med komposit )gingivektomi och/eller osteotomi och resturering c)ortodontisk extrusion v roten, fixering och resturering med komposit eller stiftkron [17] (Fig 8). I kut skede kn det pikl tndfrgmentet flytts kirurgiskt med tång till en mer koronl position (intrlveolär trnsplnttion) och fixers under 7 10 dgr [18]. Endodontiehndlingen påörjs först efter fixeringstidens slut, därefter utförs resturering med stiftkron. Rotfrktur Den koronl delen v en rotfrkturerd tnd etrkts som en suluxerd eller luxerd och dislokerd tnd. Det pikl tndfrgmentet lämns då utn åtgärd. Vid intrlveolär rotfrktur utn kommuniktion till munhåln utförs reponering v luxert koronlt tndfrgment, vlstning och fixering i 2 3 månder. Fixeringen skll stiliser rotfrkturerd tnd (även om den koronl delen

7 TANDSKADOR HOS BARN OCH UNGDOM inte hr luxerts) och möjliggör läkning med hårdvävnd eller indvävnd. Som fixeringsmteril nvänds vnlig komposit och ortodontiskt trådmteril, t ex 0,032" tvinnd tråd. Först fästs tråden med komposit pssivt till «stödtändern» på åd sidor, därefter hålls den skdde tnden (de skdde tändern) i korrekt position och fästs till tråden. Endodonti skll inte utförs som försthjälpen -ehndling. B. Luxtionsskdor Konkussion Ingen ehndling är nödvändig men uppföljning skll ske enligt vnlig rutiner. Suluxtion I enkl fll (horisontell moilitet) eliminers risken för trumtisk påitning genom tt den skdde tndens ntgonist slips [19]. Är tnden mycket lös, eller dess rörlighet irriterr ptienten, fixers den med 0,016" tråd och komposit i en veck [5]. Skonsm diet och sköljning med 0,1 % klorhexidinlösning 2 gånger per dg i en veck rekommenders. c Extrusionsluxtion Tnden är delvis förskjuten ur lveolen. Den förs på plts med fingertryck och fixers i 1 2 veckor [5]. d Lterlluxtion Tnden är förskjuten ucklt eller pltinlt; den edövs, reponers och fixers. Om roten låses v frktur i uckl enlmellen står den oftst mycket fst. I dess fll skll rotspetsen först trycks ut mnuellt, vilket kn kräv gnsk stor krft, och sedn förs på plts med fingertryck. Tnden fixers upp till 6 veckor eroende på eventuell enfrktur. Hr det gått fler dgr sedn olyckn inträffde och tnden står fst måste den förs på plts ortodontiskt. Intrusionsluxtion Intrusionsluxtion är den llvrligste prodontl skdn med skdor på pulp, rotcement, prodontl vävnder, lveolärt en och eventuellt också på tndens hårdvävnder. Hos ung ptient där rotutvecklingen är ovslutd och pex öppet vvktr mn spontn re-eruption [20]. Tänder med vslutd rotutveckling reponers ortodontiskt [21] eller, i enstk fll då intrusionen är totl, kirurgiskt med tång (risk för nkylos). Endodontisk ehndling skll påörjs inom 2 veckor i tänder med slutn pici för tt undvik inflmmtorisk resorption. På ung tänder, där formen picle ännu är öppet, kn mn invänt revskulrisering v pulpn. Figur 8. ) En 17-årig mn med komplicerd kron-rotfrktur 11 som resultt v slgsmål. ) Röntgenilden visr r den uckl frkturlinjen, den pltinl frmträder ej i denn projection. c) Avlägsnt koronlt frgment. d) Röntgenologisk kontroll 2 år efter trum. Tnden är rotfylld, extruderd ortodontiskt och färdig tt förses med en stiftkron. Exrtikultion En exrtikulerd tnd skll lltid replnters fortst möjligt [22]. Kn tnden inte sätts på plts omedelrt måste den förvrs fuktigt i mjölk eller i munnen. Uttorkning måste undviks. Alveol och tnd spols med fysiologisk koksltlösning; speciellt viktigt är dett runt formen picle för tt vlägsn lodkogel. Tnden replnters i lveolen med miniml hndkrft. Om den uckl enlmellen hr frkturerts och gör motstånd måste den först änds ut med en rk hävel. Tnden fixers med en flexiel 0,016" fyrknttråd, som tillåter en viss moilitet, eller med kompositmteril i 7 10 dgr. Antiiotikehndling, t ex fenoxymetylpenicillin i 4 5 dygn och tetnusprofylx i smråd med läkre om tnden hr vrit i kontkt med jord, är nödvändig. Hygienehndling med 0,2 % klorhexidinlösning 2 gånger per dg först veckn är önskvärt. Hr

8 ERIKSSON OCH MYKING tnden vslutd rotutveckling skll nekrotisk pulpvävnd extirpers och nekrosehndling med klciumhydroxidinlägg utförs omedelrt innn fixeringen vlägsns. Hr formen picle en dimeter >1 mm hopps mn på revskulrisering. English summry Tooth injuries in children nd dolescents: dignosis nd emergency tretment Exmintion of the trumtized ptient consists of registrtion of nmnestic dt nd clinicl nd rdiogrphic exmintion. Photogrphic registrtion of the injured teeth is recommended ecuse it cn e used s documenttion in insurnce nd legl clims. The tretment strtegy fter injury to the primry dentition is dictted y concern for the sfety of the permnent dentition. The level of physiologicl resorption of the injured tooth nd the child s ility to cooperte must e considered s well. In the permnent dentition the purpose of the trum tretment is to retin the injured tooth nd its vitlity, to chieve norml root formtion (closure of the picl formen), nd to void lte complictions. The development of the lveolr process is thus gurnteed. Referenser 1. Rinderer LA. Zhnunfälle im Milch und Wechselgeviss. In: Hotz RP, editor: Zhnmedizin ei Kindern und Jugendlichen. Stuttgrt: Georg Thieme Verlg, 1976; Eriksson A-L. Occurrence of dentl nd dentolveolr injuries nd their lte complictions in the permnent dentition. A follow-up study of Turku children nd dolescents [thesis]. Turku: University of Turku, Andresen JO. Trumtic injuries of the teeth. 2nd ed. Copenhgen: Munksgrd, Croll TP, Pscon EA, Lngelnd K. Trumticlly injured primry incisors: clinicl nd histologicl study. J Dent Child 1987; 54: Andresen JO, Andresen FM. Essentils of trumtic injuries to the teeth. Copenhgen: Munksgrd, Gle H. An investigtion of dentl injuries treted in n cute cre generl hospitl. J Am Dent Assoc 1984; 109: Medow D, Lindner G, Needlemn H. Orl trum in children. Peditr Dent 1984; 6: Fried I, Erickson P, Schwrtz S, Keenn K. Suluxtion injuries of mxillry primry nterior teeth: epidemiology nd prognosis of 207 trumtized teeth. Peditr Dent 1996; 18: Soporowski NJ, Allred EN, Needlemn HL. Luxtion injuries of primry nterior teeth prognosis nd relted correltes. Peditr Dent 1994; 16: Rvn JJ. Sequele of cute mechnicl trumt in the primry dentition. A clinicl study. J Dent Child 1968; 35: Fried I, Erickson P. Anterior tooth trum in the primry dentition: Incidence, clssifiction, tretment methods, nd sequele. A review of the literture. J Dent Child 1995; 62: Hls E. Oservtions on gint tuules in humn coronl dentin y light microscopy nd micrordiogrphy. Scnd J Dent Res 1983; 91: Rvn JJ. Prognosen for overkpning og koronl vitlmputtion ved komplicert kronefrktur på unge permnente incisiver. Tndlegeldet 1973; 77: Grnth LE, Hgmn G. Experimentl pulpotomy in humn icuspids with reference to cutting technique. Act Odontol Scnd 1971; 29: Schröder U. Effect of extrpulpl lood clot on heling following experimentl pulpotomy nd cpping with clcium hydroxide. Odont Revy 1973; 24: Cvek M. A clinicl report on prtil pulpotomy nd cpping with clcium hydroxide in permnent incisors with complicted crown frcture. J Endod 1978; 4: Mlmgren O, Mlmgren B, Frykholm A. Rpid orthodontic extrusion of crown root nd cervicl root frctured teeth. Endod Dent Trumtol 1991; 7: Khnerg K-E. Surgicl extrusion of root-frctured teeth follow-up study of two surgicl methods. Endod Dent Trumtol 1988; 4: Neverth EJ, Goerig AC. Technique nd rtionle for splinting. J Am Dent Assoc 1980; 100: Shpir J, Regev L, Liefeld H. Re-eruption of completely intruded immture permnent incisors. Endod Dent Trumtol 1986; 2: Splding PM, Fields HW Jr, Torney D, Co HB, Johnson J. The chnging role of endodontics nd orthodontics in the mngement of trumticlly intruded permnent incisors. Peditr Dent 1985; 7: Cmp JH. Tretment of the vulsed tooth. J Am Dent Assoc 1983; 107: 706. Illustrtion Figur 4: Hildegunn Brstd Adress Ann-Leen Eriksson, Avdelning för tndvård, Åo stds hälsovårdsyrå, P 9, FIN Åo, Finlnd.