Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancervården

Transkript

1 REMISS Dnr SKL11/3031 Remiss avseende natinell nivåstrukturering av sju åtgärder inm cancervården I överenskmmelsen mellan SKL ch staten har RCC i samverkan uppdraget att arbeta med nivåstrukturering på natinell nivå. De första årens arbete har redvisats i rapprten: Nivåstrukturerad cancervård för patientens bästa, SKL I rapprten fastslås bland annat: Utvecklingen inm cancervården präglas av en uttalad kunskapsutveckling. Intrduktin av nya kmplexa teknlgier för diagnstik ch behandling ställer krav på samverkan i team med företrädare för flera specialiteter. Etablering av sådana behandlingsteam är en str investering sm bör vara tillgänglig för ett så strt patientunderlag sm möjligt. Den vidare utvecklingen av vården förutsätter frtlöpande utbildning av behandlingsteamen ch en stark klinisk frskning. Detta gynnas av en vårdstruktur sm innebär att färre vårdgivare utför denna vård åt fler patienter. Flera studier har ckså visat ett samband mellan vlym ch kvalitet. En annan tydlig utveckling är patienternas ökande krav på delaktighet. Under de första årens arbete genmfördes en inventering av tänkbara mråden för nivåstrukturering. Piltprcesser genmfördes med sakkunniguppdrag inm tre mråden (matstrups- ch övre magmunscancer, peniscancer, retrperitneala sarkm) ch en arbetsrdning för det frtsatta arbetet med natinell nivåstrukturering föreslgs. Handläggningsgång

2 Sm mdellen van beskriver inleds den natinella beredningsprcessen för att nivåstrukturera viss cancervård med att en medicinsk sakkunniggrupp med representanter, utsedda av respektive RCC ch förstärkt med patientföreträdare, bedömer vad sm är gd kvalitet ch vad sm bör utföras på vilken vårdnivå vid en given vårdinsats. Sakkunniggruppen bedömer vid hur många vårdenheter en given vårdinsats bör utföras med utgångspunkt från gd kvalitet för patienten. Sakkunniggruppens underlag bereds sedan av en natinell arbetsgrupp, beslut tas i samverkansgruppen för RCC, stäms av med landstingens tjänstemannaledningar ch sjukvårdsdelegatinen på SKL ch skickas sedan på remiss till reginerna/landstingen. Samtidigt sm remissen går ut får landstingen frågan m vilka sm anser sig kunna utföra den aktuella vårdinsatsen med de krav ch kriterier sm är uppställda. Mt bakgrund av remissvaren utfrmar RCC i samverkan sedan en beslutsrekmmendatin sm sjukvårdshuvudmännen får ta ställning till. De frmella besluten fattas av respektive landsting eller i vissa fall sjukvårdsreginen. Utgående från sakkunnigförslaget m peniscancer i piltprcessen har en natinell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer genmförts ch två natinella vårdenheter har uppdraget sedan 1 januari 2015, Skånes Universitetssjukhus, Malmö samt Universitetssjukhuset, Örebr. I samband med handläggningen av peniscancerremissen uttryckte huvudmännen en tydlig önskan m att vid nästa remisstillfälle kunna bedöma ett flertal mråden samtidigt. Sakkunnigarbete RCC i samverkan har därför frtsatt arbetet utifrån den beskrivna arbetsrdningen. En frtsatt inventering av aktuella mråden har genmförts. En natinell arbetsgrupp har bildats för beredning av natinella nivåstruktureringsfrågr till RCC i Samverkan. Sex sakkunniggrupper tillsattes under 2014, därtill kmmer att underlaget avseende matstrupscancer från 2014 reviderats ch uppdaterats. Remissen mfattar därmed följande mråden: Analcancer Vulvacancer Cytreduktiv kirurgi med intraperitneal kemterapi (CRS/HIPEC) Islerad hyperterm perfusin Muskul-skelettala sarkm Buksarkm Kurativt syftande kirurgi vid matstrups- ch övre magmunscancer (2014, reviderad 2015) Sex sakkunniggrupper har i mars 2015 lämnat utlåtande till RCC i samverkan. Dessa sakkunnigutlåtanden finns i bilagr till denna remiss, bilaga 3-8. Sakkunniggruppernas utlåtande följer en given mall i syfte att belysa hela vårdprcessen ch beakta viktiga mråden av betydelse liksm tänkbara knsekvenser av genmförd 2

3 nivåstrukturering. Sakkunniggrupperna ska endast föreslå antalet natinella vårdenheter, inte var dessa ska lkaliseras. Arbetet med buksarkm innebar en kmplettering ch utvidgning av det tidigare arbetet med piltprcessen retrperitneala sarkm. För den tredje piltprcessen, kurativt syftande kirurgisk behandling av matstrupscancer nådde sakkunniggruppen ingen enighet i förslag m antal natinella vårdenheter. RCC i samverkan har genmfört ett möte med sakkunniggruppen 2014 ch det ursprungliga sakkunnigutlåtandet från 2013 har uppdaterats, bilaga 9. Efter beredning i den natinella arbetsgruppen har RCC i samverkan bedömt sakkunnigutlåtandena ch frmulerat nedanstående remissförslag. I några fall har RCC i samverkan ändrat sakkunniggruppens förslag, främst avseende antal natinella vårdenheter samt natinell multidisciplinär knferens. I flertalet sakkunniggrupper har ingått patientföreträdare. Patientrganisatinerna inm cancermrådet har samfällt ch tydligt markerat att engångsåtgärder vid vanliga diagnser bör kncentreras till få utförare ch vid sådana åtgärder har gegrafiskt avstånd liten betydelse. Efter infrmatin till ch med stöd av nätverket för häls- ch sjukvårdsdirektörer samt SKLs sjukvårdsdelegatin beslutade Reginala cancercentrum i samverkan vid sitt sammanträde att avge denna remiss. Remissen har utfrmats med avsikt att ge landsting/reginer utrymme att avge ett resnerande svar, sm speglar förutsättningarna i respektive sjukvårdsregin ch inte enbart innehåller acceptans/avslag på remissens förslag. Denna remiss mfattar sju lika mråden. Remissvar måste frmuleras för vart ch ett av dessa mråden i enlighet med bilaga 1. I remissen ingår även möjlighet för reginer/landsting att ansöka m ett uppdrag sm natinell vårdenhet. Denna ansökan ska följa en given mall, bilaga 2. Mer infrmatin ch frågr Stefan Rydén, natinella arbetsgruppens rdförande stefan.ryden@skane.se Gunilla Gunnarssn, rdförande i RCC i samverkan gunilla.gunnarssn@skl.se 3

4 Del 1 Remissförslag 1. Remissförslag Analcancer Ungefär 140 patienter drabbas årligen av analcancer ch majriteten blir föremål för kurativt syftande behandling med radikemterapi (samtidig strålbehandling ch cytstatikabehandling). Vid kvarvarande tumör efter radikemterapin eller vid återfall lkalt ska möjligheten till kurativt syftande kirurgi, s.k. salvagekirurgi bedömas. 5- årsöverlevnaden är %, berende på tumörstadium. Efter kirurgi är överlevnadschansen någt mindre, %. Behandlingen kräver en mycket hög kmpetens inm ett flertal mråden (nklgi raditerapi, kirurgi ch avancerad mvårdnad ch rehabilitering) för att vårdinsatserna före, under ch efter den påfrestande behandlingen ska bli ptimala. Ca 120 patienter per år blir föremål för kurativt syftande radikemterapi. Under 2014 genmfördes behandlingen vid samtliga sju universitetssjukhus samt Mälarsjukhuset i Eskilstuna (2), Centralsjukhuset i Växjö (5) ch vid Centralsjukhuset i Gävle (3). Ca 20 patienter per år blir föremål för kurativt syftande kirurgi vid lkalt återfall efter radikemterapi (salvagekirurgi). Ingreppet utfördes 2014 vid åtminstne 10 vårdenheter: Universitetssjukhusen i Malmö, Örebr, Linköping, Umeå, Stckhlm (Karlinska Slna ch Ersta sjukhus), Götebrg (Östra sjukhuset) samt Uppsala. Dessutm vid sjukhusen i Karlstad, Helsingbrg ch Kristianstad. Sakkunniggruppen har värderat behvet av reginal ch natinell kncentratin av behandling i btande syfte vid analcancer. Gruppens gemensamma bedömning är att behandlingen kräver en ptimal nklgisk, rediterapeutisk ch kirurgisk handläggning. Antalet vårdenheter för radikemterapi rekmmenderas bli fyra ch antalet enheter för salvagekirurgi två mt bakgrund av sjukdmens låga incidens, kmplicerade behandling ch behvet av frskning, kmpetensuppbyggnad ch bemanning. Remissförslag Med stöd av en enig sakkunniggrupp föreslår RCC i samverkan att: Radikemterapi ges vid fyra natinella vårdenheter i landet. Salvagekirurgi utförs vid två natinella vårdenheter i landet. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK införs vid definierade situatiner. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 4

5 2. Remissförslag Vulvacancer Vulvacancer drabbar årligen kvinnr i landet. Medianåldern är 75 år men åldersfördelningen har två tppar, en vid 50-års ålder ch en vid 80-års ålder. Hs den yngre ppulatinen är cancern fta asscierad med HPV. Generellt sett har dödligheten i vulvacancer ej minskat under de senaste åren. Behandlingen av vulvacancer är kmplex ch resurskrävande. Behandling av vulvacancer har sedan ett 20-tal år varit reginalt nivåstrukturerad till landets sju universitetskliniker. Därutöver bedrivs i dag behandling även vid sjukhusen i Karlstad ch Karlskrna samt i selekterade fall även vid andra gyneklgiska kliniker. Den primära behandlingen liksm behandling av lkala recidiv är nästan uteslutande kirurgisk. Därutöver ges raditerapi eller radikemterapi till patienter där kirurgisk behandling av lika skäl inte är aktuell eller där peratin ej kunnat avlägsna all tumörvävnad. Sakkunnigrapprten redvisar en ptimal handläggningsgång. Sakkunniggruppen har värderat behvet av reginal ch natinell kncentratin av behandling i btande syfte vid vulvacancer. Gruppens gemensamma bedömning är att kmpetensen för att behandla vulvacancer behöver förbättras ch att en utökad klinisk frskning är önskvärd. För detta krävs större erfarenhet på behandlande enheter med utökade vlymer. En enig sakkunniggrupp föreslår därför en natinell nivåstrukturering av all primär behandling (kirurgi ch raditerapi) samt behandling vid prgress eller recidiv av sjukdmen ch viss palliativ behandling. Detta bör utföras vid minst tre men högst fyra universitetssjukhus i landet. Utanför universitetssjukhusen är kringresurserna tillräckliga för denna verksamhet. Natinell MDK bör etableras för definierade fall. Remissförslag Med stöd av en enig sakkunniggrupp föreslår RCC i samverkan att: Behandling av vulvacancer ges vid minst 3 men högst 4 natinella vårdenheter i landet. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK införs vid definierade situatiner. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 5

6 3. Remissförslag Islerad hyperterm perfusin I landet genmgår ca 40 patienter per år denna behandling. Huvudindikatin är malignt melanm eller avancerade mjukdelssarkm i extremitet. Behandlingsprincipen kräver mfattande kringresurser ch kmpetens. Den innebär att man stänger av den drabbade extremiteten från resten av krppens bldcirkulatin. Med hjälp av ett syresatt perfusinssystem med hjärt-lungmaskin kan extremiteten tillföras höga dser kemterapi, så höga att de inte tlererats av resten av krppen. Nuvarande behandlingsresultat står sig väl vid internatinell jämförelse ch behandlingen rekmmenderas i de natinella vårdprgrammen. Behandlingen leder i flertalet fall till att tumören går helt eller delvis tillbaka. Den kan även innebära att kirurgisk behandling senare kan genmföras ch att amputatin av extremiteten kan undvikas. Verksamheten är i Sverige helt kncentrerad till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Götebrg. Verksamhet finns även i Osl, Köpenhamn ch Helsingfrs med lägre vlym än den i Götebrg. En enig sakkunniggrupp föreslår att denna typ av behandling endast ges vid en vårdenhet i landet. En natinell MDK anses f.n. ej behövlig då dessa patienter diskuteras vid reginala knferenser. Möjligen kan en natinell MDK vara av värde för utvalda fall. Remissförslag Med stöd av en enig sakkunniggrupp föreslår RCC i samverkan att: Behandling av islerad hyperterm perfusin ges vid en enhet i landet. Verksamheten vid den natinella vårdenheten ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning m.m. Verksamheten vid den natinella vårdenheten ska etablera samverkan med någn eller några av övriga nrdiska enheter. Natinell MDK ska övervägas vid definierade situatiner. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 6

7 4. Remissförslag Cytreduktiv kirurgi med intraperitneal kemterapi för behandling av cancer i bukhinnan Cytreduktiv kirurgi kmbinerad med varm cellgiftsbehandling i bukhålan (CRS/HIPEC) används sedan flera år för behandling av patienter med spridd cancer i bukhinnan, vanligtvis från tjck- ch ändtarmscancer men även vid några andra sällsynta tillstånd sm pseudmyxma peritnei ch bukmestelim. F.n. beräknas ca 150 patienter årligen vara aktuella för behandlingen. Under de närmaste åren beräknas antalet öka. Ökningstakten är svårbedömd, 30 % under en treårsperid anges sm en tänkbar ökningstakt. Behandlingen är kmplicerad ch resurskrävande. Flera lika kmpetenser krävs, peratinen är långvarig ch efterföljs av ett par dygns intensivvård. Behandlingen utförs i dagsläget vid fyra universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Karlinska sjukhuset, Stckhlm, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Götebrg samt Skånes Universitetssjukhus, Malmö. En natinell MDK är redan införd med deltagande av dessa fyra enheter samt även en enhet från Nederländerna. Det vetenskapliga underlaget för värdering av behandlingseffekt är svagt då kntrllerade jämförande studier i strt sett saknas. Det finns dck flera kntrllerade studier sm samstämmigt uppvisar möjlighet till långtidsöverlevnad. Vid nggrann selektin av patienter kan sannlikt en relativt hög andel uppnå långtidsöverlevnad ch i enstaka fall bt, där andra behandlingsalternativ är palliativa. Av sakkunnigrapprten framgår att gruppen diskuterat flera alternativ, 2, 3 eller 4 enheter i landet. Sakkunniggruppen bedömer att 3 natinella enheter skulle räcka för nu aktuella vlymer. Dck bedömer gruppen att dessa enheter inte klarar en vlymökning med tanke på aktuell kapacitet vid universitetssjukhusen. Gruppen föreslår därför fyra natinella vårdenheter. Inför frmulerande av remissförslag har antalet enheter varit föremål för ytterligare diskussin i den natinella arbetsgruppen ch i RCC i samverkan. RCC i samverkan bedömer att nuvarande resursbrist inte kan mtivera att denna resurskrävande verksamhet med nödvändighet bedrivs vid fyra enheter. Det kan finnas ett värde i färre enheter med högre vlym. Remissförslag Med utgångspunkt från denna värdering av sakkunnigutlåtandet föreslår RCC i samverkan att: CRS/HIPEC behandling ges vid 2 4 natinella vårdenheter i landet. Det slutliga antalet fastställs efter bedömning av inkmna ansökningar. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK ska finnas. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 7

8 5. Remissförslag sarkm Sarkm är vanliga, maligna tumörer sm utgår från krppens stödjevävnader ch utgör ca 1 % av all cancer, ttalt ca 700 nya fall årligen i landet. Sarkm kan uppträda på många lika ställen i krppen men är vanligast antingen i muskulatur ch skelett eller i anslutning till bukhålan. Dessa två huvudgrupper handläggs behandlingsmässigt av lika kirurgiska specialiteter varför två sakkunniggrupper har bedömt sarkmmrådet, en för muskul-skelettala sarkm ch en för buksarkm. Gemensamt för bägge sakkunniggruppernas bedömningar är att tumörerna är vanliga ch består av ett strt antal undergrupper. Diagnstiken är fta kmplicerad ch kräver str erfarenhet såväl vid prvtagning sm vid analys. Behandlingen är fta multimdal med såväl kirurgi, strålbehandling ch medicinsk behandling/cytstatika. Det är av str betydelse för prgnsen att behandlingen planeras ch genmförs på ett ptimalt sätt. Natinell ch internatinell knsensus föreligger m att detta kräver handläggning vid ett sarkmcentrum med str erfarenhet ch kunskap. Sedan 1980-talet finns en reginal centralisering av denna prcess med fem etablerade reginala sarkmcentrum i landet med tydliga riktlinjer för remittering. Vid sarkmcentrum handläggs såväl muskul-skelettala sarkm sm buksarkm. Sakkunniggrupperna bedömer gemensamt att vid ett kmplett reginalt sarkmcentrum bör följande kmpetenser finnas: - Sarkmnklgisk kmpetens mfattande raditerapi, cytstatika ch annan medicinsk behandling såväl för vuxna patienter sm för barn - Diagnstisk kmpetens i frm av sarkmpatlgisk kmpetens inkluderande tillgång till klinisk genetik - Röntgendiagnstisk kmpetens avseende skelett- ch mjukdelstumörer, buktumörer, thraxtumörer ch huvud/halstumörer, tillgång till CT, MR ch PET-kamera - Ortpedisk tumörkirurgi - Bukkirurgisk kmpetens avseende den typ av tumörer sm kan bli aktuella att perera vid det aktuella centret - Thraxkirurgisk kmpetens. Om någn av dessa kmpetenser saknas vid det statinära sarkmcentret bör det finnas lätt tillgängligt på rimligt avstånd. Vid sarkmcentrum finns en reginal MDK ch sakkunniggruppernas uppfattning är att en natinell MDK inte är nödvändig i dagsläget, däremt finns behv av interreginala MDK ch/eller nätverksbaserade diskussiner i speciellt kmplicerade situatiner. 8

9 5.1. Remissförslag muskul-skelettala sarkm Ca 370 patienter i landet drabbas årligen av muskul-skelettala sarkm, där ca en tredjedel utgörs av skelettsarkm. Uppsala/Örebrreginen har inget sarkmcentrum men bedriver medicinsk/nklgisk verksamhet samt strålbehandling. Den nklgiska handläggningen av reginens patienter sker i samråd med sarkmcentrum i Stckhlm sm i huvudsak ansvarar för diagnstik ch kirurgisk behandling av sarkmpatienter från Uppsala/Örebr-reginen. Det finns ett samarbete mellan de fem sarkmcentrumen ch Umeå ch Linköping skickar t.ex. en del patienter till Stckhlm för kirurgisk behandling. Sakkunniggruppen förrdar att nuvarande fem reginala sarkmcentrum behålls men att betydligt fler vanliga fall ch kmplicerade behandlingar diskuteras i interreginala MDK ch därefter vid behv remitteras till ett centrum med större erfarenhet ch vårdvlym. En natinell nivåstrukturering av nklgisk behandling ter sig inte realistisk men avancerade behandlingar bör kncentreras till universitetsklinik. RCC i samverkan har bett sakkunniggruppen m kmplettering i frm av svar på ett antal givna frågr. Dessa frågr ch svar finns adderade till det bilagda sakkunnigutlåtandet, bilaga 7. Remissförslag Baserat på sakkunnigutlåtandet med kmplettering föreslår RCC i samverkan att: De fem reginala centrum för diagnstik ch behandling av sarkm sm idag finns behålls med tydliga riktlinjer för reginal samverkan ch ansvarsfördelning inm reginen. Vid ett kmplett reginalt sarkmcentrum bör finnas tillgång till definierade kmpetenser i enlighet med sakkunniggruppernas förslag. Dessa enheter har ansvar för all diagnstik ch behandling sm utförs inm den egna reginen ch ansvarar för reginal MDK. Den reginala enheten i Stckhlm ansvarar även för patienter från Uppsala- Örebrreginen. Denna samverkan ska vara baserad på tydliga överenskmmelser m ansvar ch rutiner för samverkan. För samverkan inm Uppsala-Örebrreginen upprättas en sammanhållen reginal rganisatin sm handlägger de nklgiska behandlingar sm sker inm reginen. Högst tre av de fem reginala enheterna föreslås för ett natinellt uppdrag utöver det reginala uppdraget. Ett natinellt uppdrag innebär att vårdenheten erbjuder avancerad diagnstik ch behandling där det med hänsyn till vlym ch/eller kmplexitet finns behv av kncentratin till färre enheter än fem. Exempelvis kan detta gälla: högmaligna/intermuskulära sarkm, Ewingsarkm ch skelett- ch mjukdelssarkm i ktpelare ch bäcken. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. De natinella vårdenheterna bör, med hänsyn till den låga förekmsten av vissa diagnser ch behandlingar, vara prfilerade inm lika mråden. En natinell MDK införs vid definierade situatiner, ansvaret för natinell MDK har de natinella vårdenheterna. 9

10 5.2. Remissförslag buksarkm Ttalt registreras årligen ca 300 fall av mjukdelssarkm i Sverige. Av dessa är ca 50 retrperitneala sarkm (RPS)sm är belägna bakm bukhålan. Därtill kmmer årligen ca fall av GIST (Gastr-Intestinal StrmacellsTumör) varav ca 100 fall blir aktuella för kirurgi. Utöver detta finns ett fåtal mera vanliga sarkm, t ex s.k. nn- GIST buksarkm, 5 10/år. Inklusive peratiner för återfall handlar antalet peratiner av dessa sarkm m peratiner årligen. Pålitliga data från kvalitetsregister finns inte varför talen utgör uppskattningar. För RPS ch nn-gist buksarkm gäller idag att hela behandlingen är centraliserad till de fem sarkmcentrumen. Stckhlm svarar för den kirurgiska behandlingen av patienter från Uppsala-Örebr reginen ch på senare tid även från Nrra reginen. Operatiner för GIST sker vid sarkmcentrum men ett inte betydligt antal patienter med GIST pereras även inm länssjukvården. Det exakta antalet är svårbedömt på grund av avsaknad av registrering. För nklgisk behandling tillämpar Uppsala-Örebrreginen en nätverksmdell där behandlingsbeslut tas centraliserat medan behandlingar även ges på länssjukhusnivå. Uppsala/Örebrreginen har inget sarkmcentrum men bedriver medicinsk/nklgisk verksamhet samt strålbehandling. Inm sakkunniggruppen förelåg en enighet m huruvida denna rganisatin kan anses vara ett fullgtt alternativ till en centralisering av nklgisk behandling till ett enda sjukhus i reginen. Även inm andra reginer bedrivs den nklgiska behandlingen av GIST i flera fall på länssjukhusnivå. En enig sakkunniggrupp föreslår att kirurgisk behandling av RPS lkaliseras till tre natinella centra i landet. En majritet inm sakkunniggruppen rekmmenderar att större ch/eller kmplicerade fall av GIST ch nn-gist buksarkm bör övervägas för remiss till natinella centra. Majriteten i sakkunniggruppen anser inte att det är realistiskt att patienter med mindre GIST behöver pereras vid ett natinellt centrum, däremt ska misstanke m GIST föranleda remiss till ett reginalt sarkmcentrum där den kirurgiska behandlingen bör utföras för de patienter sm inte uppfyller kriterier för remiss till ett natinellt centrum. En natinell nivåstrukturering av nklgisk behandling ter sig inte realistisk. Samtliga patienter ska diskuteras vid reginala MDK vid varje sarkmcentrum. Sakkunniggruppen bedömer inte att det finns ett behv av natinell MDK då det förutsätts att de få patienter det rör sig m kan diskuteras per telefn med inremitterande enhet. RCC i samverkan har bett sakkunniggruppen m kmplettering i frm av svar på ett antal givna frågr. Dessa frågr ch svar finns adderade till det bilagda sakkunnigutlåtandet, bilaga 8. Remissförslag Baserat på sakkunnigutlåtandet med kmplettering föreslår RCC i samverkan att: De fem reginala centrum för diagnstik ch behandling av sarkm sm idag finns behålls med tydliga riktlinjer för reginal samverkan ch ansvarsfördelning inm reginen. Vid ett kmplett reginalt sarkmcentrum finns tillgång till 10

11 definierade kmpetenser i enlighet med sakkunniggruppernas förslag. Dessa enheter har ansvar för all diagnstik ch behandling sm utförs inm den egna reginen ch ansvarar för reginal MDK. Det reginala sarkmcentrumet i Stckhlm ansvarar även för delar av den kirurgiska behandlingen för patienter från Uppsala- Örebrreginen. Denna samverkan ska vara baserad på tydliga överenskmmelser m ansvar ch rutiner för samverkan. För samverkan inm Uppsala-Örebrreginen upprättas en sammanhållen reginal rganisatin för de kirurgiska ch/eller nklgiska behandlingar sm sker inm reginen. Högst tre av de fem reginala enheterna föreslås för ett natinellt uppdrag utöver det reginala uppdraget. Ett natinellt uppdrag avseende buksarkm innebär att vårdenheten erbjuder avancerad diagnstik ch behandling där det med hänsyn till vlym ch/eller kmplexitet finns behv av kncentratin till färre enheter än fem. Detta gäller kirurgisk behandling av RPS, nn-gist buksarkm samt GIST i enlighet med sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. De natinella vårdenheterna bör, med hänsyn till den låga förekmsten av vissa diagnser ch behandlingar, vara prfilerade inm lika mråden. En natinell MDK införs vid definierade situatiner, ansvaret för natinell MDK har de natinella vårdenheterna. 6. Remissförslag kurativt syftande kirurgi vid matstrups- ch övre magmunscancer RCC i samverkan beslöt 2012 att utreda förutsättningarna för natinell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid matstrups- ch övre magmunscancer. Ett underlag tgs fram 2013 av styrgruppen för natinella kvalitetsregistret för esfagus- ventrikelcancer (NREV). Arbetet var ett av tre piltprjekt sm finns redvisade i SKLs rapprt Enighet kunde inte nås avseende förslag m antal natinella vårdenheter vilket under 2014 föranledde ytterligare dialg mellan RCC i samverkan ch sakkunniggruppen. RCC i samverkan har under 2015 i dialg med styrgruppen för NREV reviderat ch uppdaterat den ursprungliga rapprten med mer aktuella data från kvalitetsregistret. RCC i samverkan har utifrån bilagda, reviderade underlag frmulerat detta förslag till remiss. Ca 650 patienter drabbas årligen av cancer i matstrupe eller övre magmun. Ofta upptäcks sjukdmen i sent stadium då den inte längre kan btas ch vården blir palliativ. Årligen blir patienter aktuella för btande behandling sm mfattar kirurgi, fta i kmbinatin med strålbehandling ch kemterapi. Behandlingen är kmplicerad ch resurskrävande. Den kräver en mycket hög kmpetens inm ett flertal specialiteter för att vårdinsatserna före, under ch efter kirurgin ska bli ptimala. Kmplikatinsfrekvensen efter kirurgi är hög (28 prcent) ch 11

12 5 prcent av patienterna dör i samband med peratin. Sakkunniggruppens målsättning är att halvera dessa tal. Antalet sjukhus i landet sm bedriver kirurgisk behandling har successivt minskat under det senaste decenniet, från 29 sjukhus 2007 till 12 sjukhus Under periden genmförde tre sjukhus i genmsnitt fler än 20 peratiner per år, 2 sjukhus genmförde fler än 10 peratiner medan 21 sjukhus utförde färre än 10 sådana peratiner årligen. Sakkunniggruppens gemensamma bedömning är att: 1. Det finns ett klart samband mellan peratinsvlym ch resultat. 2. Behandling av matstrupscancer ch cancer vid magmunnen med btande (kurativt) syfte kräver en ptimal kirurgisk ch nklgisk handläggning. 3. Den nklgiska behandlingen vid dessa sjukdmar ska genmföras inm respektive sjukvårdsregin. 4. Det finns behv av en natinell multidisciplinär knferens för matstrupscancer. 5. De sjukhus där den kirurgiska behandlingen utförs ska ha ansvar för denna natinella knferens. 6. De vårdgivare sm genmför kirurgisk ch/eller nklgisk behandling har ansvar för registrering i natinellt kvalitetsregister. 7. Om det vid utvärdering visar sig att resultatmålen för btande behandling inte uppnås ska den natinella nivåstruktureringen mprövas. Sakkunniggruppen har inte kunnat enas m till hur många vårdgivare peratin i btande syfte ska kncentreras. Inför frmulerande av remissförslag har antalet enheter varit föremål för ytterligare diskussin i den natinella arbetsgruppen ch i RCC i samverkan. Remissförslag Med utgångspunkt från vanstående föreslår RCC i samverkan att: Kurativt syftande kirurgi utförs vid 4 natinella vårdenheter i landet. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK ska finnas. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 12

13 Del 2 Utfrmning av remissvar Reginala cancercentrum i samverkan önskar huvudmännens synpunkter senast den 30 ktber Sammanlagt mfattar remissen sju lika mråden ch förslag. Remissvaren måste behandla varje mråde för sig ch för varje mråde önskas svar på nedanstående frågr. Om möjligt är det en fördel m landsting/reginer inm en sjukvårdsregin avger ett gemensamt svar. I annat fall emtses svar från varje landsting/regin. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga 2. En ansökan krävs för varje mråde med undantag för sarkm där ansökan kan mfatta bägge grupperna eller endera. Det behöver tydligt frmuleras i ansökan m ansökan avser båda grupperna eller enbart en grupp. 5. Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 13

14 Bilagr 1. Underlag för remissvar 2. Mall för ansökan m natinellt centrum/natinell vårdenhet inm cancervården 3. Sakkunnigutlåtande analcancer 4. Sakkunnigutlåtande vulvacancer 5. Sakkunnigutlåtande islerad hyperterm perfusin 6. Sakkunnigutlåtande cytreduktiv kirurgi med intraperitneal kemterapi för behandling av cancer i bukhinnan 7. Sakkunnigutlåtande muskul-skelettala sarkm 8. Sakkunnigutlåtande buksarkm 9. Underlag kurativt syftande kirurgi vid matstrups- ch övre magmunscancer Reginala cancercentrum i samverkan landstingens ch reginernas natinella samverkan inm cancervården Sveriges Kmmuner ch Landsting Stckhlm inf@cancercentrum.se 14

15 Bilaga 1 1. Remissunderlag Analcancer Radikemterapi ges vid fyra natinella vårdenheter i landet. Salvagekirurgi utförs vid två natinella vårdenheter i landet. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK införs vid definierade situatiner. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 15

16 2. Remissunderlag Vulvacancer Behandling av vulvacancer ges vid minst 3 men högst 4 natinella vårdenheter i landet. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK införs vid definierade situatiner. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 16

17 3. Remissunderlag Islerad hyperterm perfusin Behandling av islerad hyperterm perfusin ges vid en enhet i landet. Verksamheten vid den natinella vårdenheten ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Verksamheten vid den natinella vårdenheten ska etablera samverkan med någn eller några av övriga nrdiska enheter. Natinell MDK ska övervägas vid definierade situatiner. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 17

18 4. Remissunderlag Cytreduktiv kirurgi med intraperitneal kemterapi för behandling av cancer i bukhinnan CRS/HIPEC behandling ges vid 2 4 natinella vårdenheter i landet. Det slutliga antalet fastställs efter bedömning av inkmna ansökningar. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK ska finnas. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 18

19 5. Remissunderlag Muskul-skelettala sarkm Högst tre av de fem reginala enheterna föreslås för ett natinellt uppdrag utöver det reginala uppdraget. Ett natinellt uppdrag innebär att vårdenheten erbjuder avancerad diagnstik ch behandling där det med hänsyn till vlym ch/eller kmplexitet finns behv av kncentratin till färre enheter än fem. Exempelvis kan detta gälla: högmaligna/intermuskulära sarkm, Ewingsarkm ch skelett- ch mjukdelssarkm i ktpelare ch bäcken. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. De natinella vårdenheterna bör, med hänsyn till den låga förekmsten av vissa diagnser ch behandlingar, vara prfilerade inm lika mråden. En natinell MDK införs vid definierade situatiner, ansvaret för natinell MDK har de natinella vårdenheterna. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga 2. En ansökan krävs för varje mråde med undantag för sarkm där ansökan kan mfatta bägge grupperna eller endera. Det behöver tydligt frmuleras i ansökan m ansökan avser båda grupperna eller enbart en grupp. 5. Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 19

20 6. Remissunderlag Buksarkm Högst tre av de fem reginala enheterna föreslås för ett natinellt uppdrag utöver det reginala uppdraget. Ett natinellt uppdrag avseende buksarkm innebär att vårdenheten erbjuder avancerad diagnstik ch behandling där det med hänsyn till vlym ch/eller kmplexitet finns behv av kncentratin till färre enheter än fem. Detta gäller kirurgisk behandling av RPS, nn-gist buksarkm samt GIST i enlighet med sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. De natinella vårdenheterna bör, med hänsyn till den låga förekmsten av vissa diagnser ch behandlingar, vara prfilerade inm lika mråden. En natinell MDK införs vid definierade situatiner, ansvaret för natinell MDK har de natinella vårdenheterna. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga 2. En ansökan krävs för varje mråde med undantag för sarkm där ansökan kan mfatta bägge grupperna eller endera. Det behöver tydligt frmuleras i ansökan m ansökan avser båda grupperna eller enbart en grupp. 5. Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen? 20

21 7. Remissunderlag kurativt syftande kirurgi vid matstrups- ch övre magmunscancer Kurativt syftande kirurgi utförs vid 4 natinella vårdenheter i landet. Verksamheten vid de natinella vårdenheterna ska utfrmas med stöd av sakkunniggruppens förslag. Ett uppdrag för en natinell vårdenhet baseras på ansökan ch ska uppfylla de krav sm ställs på natinella enheter avseende utveckling, utbildning, frskning mm. Natinell MDK ska finnas. Ansvar för natinell MDK utgår från en natinell vårdenhet. 1. Stödjer ni det van beskrivna förslaget avseende antal natinella vårdenheter? Om ni ej stödjer förslaget, mtivera svaret. 2. Har någn av sjukvårdshuvudmännen i reginen intresse att åta sig ett natinellt vårdansvar inm mrådet? Om så är fallet, avser sjukvårdsreginens ingående landsting att remittera patienter till aktuell vårdenhet? 3. Om ni inte avser att åta er ett natinellt vårdansvar inm er regin, ch har specifika önskemål m vilka vårdgivare sm bör ha ett sådant ansvar, ange dessa ch mtivera svaret. 4. Om ni vill ta ett natinellt vårdansvar ska ansökan enligt bilagd mall inlämnas samtidigt med remissvaret, bilaga Vilka knsekvenser blir det för huvudmännens vårdverksamheter i sjukvårdsreginen m det natinella vårduppdraget läggs inm en annan sjukvårdsregin? 6. Hur avser ni att hålla ihp patientens vårdprcess m ni har det natinella vårdansvaret? Och hur avser ni att hålla ihp prcessen m ni inte har det ansvaret i er regin? 7. Vilka praktiska knsekvenser för patienter ch närstående ser ni av en natinell kncentratin av den aktuella vårdinsatsen Reginala cancercentrum i samverkan landstingens ch reginernas natinella samverkan inm cancervården Sveriges Kmmuner ch Landsting Stckhlm inf@cancercentrum.se 21

22 Reviderad Bilaga 2 Ansökan m natinellt centrum/natinell vårdenhet inm cancervården Natinell nivåstrukturering inm cancervården innebär att åtgärder ska genmföras på färre än sex vårdenheter i landet. RCC i samverkan föreslår mråden sm kan vara aktuella för nivåstrukturering ch remissunderlag bereds av särskilda sakkunniggrupper. I samband med remissförfarandet kan reginer ch landsting ansöka m ett uppdrag sm natinellt centrum. Denna ansökan utgör det huvudsakliga underlaget för bedömning av vilka vårdenheter sm föreslås för natinellt uppdrag. Ansökan ska följa nedanstående mall ch beskriva såväl hittillsvarande verksamhet sm hur man planerar för en utökad verksamhet. Beskrivningen ska mfatta hela vårdprcessen ur ett patientperspektiv, dvs. mfatta förlppet såväl före sm efter den del sm är aktuell för natinell nivåstrukturering. Beskrivningen ska bl.a. mfatta: samverkan med andra vårdgivare, samverkan med patient/närstående-företrädare, utbildning, kmpetensförsörjning samt frskningsaktivitet. Beslut m natinell vårdenhet tas sedan av reginer/landsting. 1. Beskrivning av verksamhet/er sm ansökan mfattar Här preciseras vilka typer av tillstånd/åtgärder sm ansökan mfattar ch hur dessa åtgärder relateras till patientens övriga prcess. Här ska ckså anges vilka vårdgivare sm förutsätts vårda patienten före ch i efterförlppet. I detta avsnitt ska ckså beskrivas vem sm ska handlägga kmplikatiner samt hur ch var uppföljning ska ske. 2. Nuvarande vårdvlym samt planerad utökad vlym Här preciseras vårdvlymen under de senaste tre åren samt upptagningsmråde/remissvägar för aktuell verksamhet samt hur denna har utvecklats. Här anges även den tilltänkta planeringen sm utgör underlag för framtida verksamhet sm natinellt centrum. Ange även m det finns ett beräknat kapacitetstak för verksamheten. 3. Nuvarande struktur samt planerade förändringar vid ett utökat uppdrag Här preciseras nuvarande resurser för aktuell verksamhet samt hur dessa förväntas att utvecklas vid framtida verksamhet sm natinellt centrum. - Fysiska resurser: lkaltillgång för mttagning, vårdplatser, patienthtell, peratinskapacitet, teknisk utrustning, bild- ch funktinsdiagnstik, patlgi, utrustning för multidisciplinär knferens mm. 22

23 Reviderad Persnalresurser: Bemanning, kmpetenser ch kmpetensnivå inm lika prfessiner ch specialiteter, utbildning, kmpetensutveckling mm. Beskrivningen ska mfatta tillgänglig kmpetens/bemanning 24/7/365 dvs. inkl. nattetid, helger ch semesterperider. 4. Nuvarande prcess samt planerade förändringar vid ett utökat uppdrag Här preciseras nuvarande vårdprcess samt planerade förändringar inför en framtida verksamhet sm natinellt centrum. - Översiktlig beskrivning av vårdprcessen ur ett patientperspektiv från första kntakt p.g.a. sjukdmsmisstanke till uppföljning ch palliativ vård. - Detaljerad beskrivning av den del av vårdprcessen sm mfattas av det natinella uppdraget med särskild uppmärksamhet på: Remitteringsrutiner Samverkan med remitterande enheter Samverkan med övriga natinella centra Kntaktsjuksköterskans rll Krdinatrns rll vid standardiserade vårdförlpp(m detta är aktuellt) Aktiva överlämningar Arbetsfördelning mellan remitterande verksamheter ch natinellt centrum Multidisciplinär knferensverksamhet inkl. anmälningsrutiner till MDK Kmmunikatin med remittenter Patient/närståendeinfrmatin inkl. webbaserad infrmatin Individuell vårdplan/ Min vårdplan Rutiner för handläggning av kmplikatiner, såväl tidiga (under vårdtiden) sm sena (efter avslutad vårdepisd) Rutiner för arbete med patientsäkerhet Rutiner vid återfall Registrering i kvalitetsregister mfattande rutiner ch ansvar för registrering under hela prcessen (d.v.s. samtliga blanketter). - Externt riktad utbildningsaktivitet, t.ex. till remittenter, patientrganisatiner m.m. 5. Nuvarande resultat samt planerade förändringar vid ett utökat uppdrag Här preciseras nuvarande vårdresultat samt hur dessa utvecklats över tid. Här anges även tilltänkta behv av förändringar inför en framtida verksamhet sm natinellt centrum. - Rutiner för resultatredvisning, källr. - Täckningsgrad i kvalitetsregister. - Utveckling av tillgänglighet ch ledtider. - Medicinska kvalitetsmått med relevans för aktuell verksamhet. 23

24 Reviderad Uppnått behandlingsresultat: Radikalitet, sjukdmsfri överlevnad, överlevnad. Behandlingskmplikatiner efter kirurgi enligt Clavien-Dinds gradering (1-5), planerad IVA-vård, planerad återinläggning, vårdtider. - Utveckling av patientrapprterade mått, PROM ch PREM. - Följsamhet till vårdprgram ch guidelines. - Andel patienter diskuterade i multidisciplinär knferens per regin/landsting av inrapprterade i kvalitetsregistret. - Deltagande i natinella ch internatinella vetenskapliga studier. - Antal patienter behandlade inm ramen för kliniska studier. - Publicerade vetenskapliga arbeten under de senaste fem åren. 6. Genmförd riskanalys Riskanalysen ska belysa knsekvenser för verksamheten (inklusive näraliggande verksamheter?) såväl vid ett natinellt uppdrag sm vid ett uteblivet sådant uppdrag. 7. Prgramförklaring/checklista för presentatin av verksamheten för remitterande landsting/reginer. Här anges hur Ni önskar presentera en kmmande verksamhet för tilltänkta remittenter. Använd uppgifterna under prcess van för att beskriva: - När klinik ska kntakta er, d.v.s. beskriv aktuell patient. - Hur kliniker i Sverige ska kntakta er; remiss, telefn. - Hur patienten kntaktas från er. - Kntaktsjuksköterska utses hur ch när, individuell vårdplan. - Hur natinell rnd ska fungera, anmälan ch presentatin. - Vad sm skall vara gjrt i utredningsväg före anmälan till rnd. - Inm vilken tid efter natinell rnd patienten kan påbörja behandling. - Vad sm händer när patienten tas in för behandling. - Bendemöjlighet för medföljande närstående. - Rutiner vid utskrivning, återremiss? telefnkntakt? kntakt med. kntaktsjuksköterska på hemmaplan? - Ansvar ch rutiner för kmplikatiner. - Uppföljning, hur ch var. - Ert ansvar året runt. Reginala cancercentrum i samverkan landstingens ch reginernas natinella samverkan inm cancervården Sveriges Kmmuner ch Landsting Stckhlm inf@cancercentrum.se 24