World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, Stockholm Telefon Fax

Transkript

1 # Atuell ffärsnyheter om och från in. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Protestern i Hongong är nu inne på sin tredje vec. I slutet v förr vecn sulle smtl melln Hongong-regeringen och de demonstrernde studentern ägt rum, men försöen bröt smmn. KinNytts Görn Leijonhufvud förutspår tt tionern ommer fortsätt till och från under hösten, smtidigt är det business s usul i Hongong. Frågn är hur länge Peing n låt tionern pågå och om ommunistprtiet ommer ll in trupper för tt slå ner studenterns uppror precis som i Peing Enligt Görn Leijonhufvud finns det prlleller med demortivågen i Peing, men det finns ocså mång vitig sillnder. Sidn 6 World Trde Center, Klrbergsviduten 70, B4 Box 240, Stocholm Telefon Fx info@sctc.se Kineser tr över modet i Prto Itliens Prto, en gång änt för lndets mest utsöt läder och tyger hr blivit centrum för snbbtillverde modeplgg till låg priser. Medn itliens företg hr gått omull hr närmre inesis företg etblert sig i stden. För de senste borgmästrn hr den inesis invsionen blivit en huvudvär rpporterr KinNytts Agnet Engqvist. Sidn 16 Vd vill Kin med Sverige? Vd vill Kin egentligen med Sverige och de övrig nordis ländern? Vi är små länder som utgör en liten del v Kins eonomis intressen, men ändå besös vi v inesis ledre och inesis företg är intresserde v vår mrnd och gör stor företgsuppöp, som exempelvis Geelys uppöp v Volvo. KinNytts Kristin Sndlef hr läst rpporten om Kins politis prioriteringr i Norden. Sidn 19

2 Innehåll 4/2014 Kinstrtegi och Hongong i fous KINANYTT ISSN Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Eonomis förening Ansvrig utgivre: Elisbet Söderström Tel: Fx: E-post: info@sctc.se Utgivningsvec 42 Ledre Kinstrtegi och Hongong i fous 3 Sttisti 4 Ny bo Cho visr fler vägr till Kin 5 Ny vd för Svens hndelsmmren i Kin 5 Nytt lntbrusråd i Peing 5 Anlys Business s usul trots politis ris 6 Informtionsutbytesvtl Sverige Hongong 11 Svens design i störst stsningen i Hongong 12 Kinesis invndrre tr över modet i itliens Prto 13 Därför är Kins intresse för Sverige så stort 19 Efter Kinffären vitigt vet vem du gör ffärer med 20 Uiguris terrorism i Kin 22 Kröni Ai Weiwei och mten provocerr vrndr 24 Medrbetre i dett nummer Agnet Engqvist hr rbett i Kin under hel reformperioden sedn börjn v 1980-tlet. Hon hr träfft de llr först entreprenörern och tieägrn men ocså dgens mångmiljonärer. Görn Leijonhufvud hr rbett med Kin sedn 1966 då hn om rt in i utbrottet v ultur revolutionen. Hn hr vrit sttionerd i lndet i 30 år, mest tiden som orrespondent för Dgens Nyheter. ristin sndlef börjde studer Kin 1990 och hr rbett i oli roller med Kin sedn Nu senst som mroeonom på Est Cpitl. Kristin är i dg fristående rådgivre i Kin-frågor. Utgivningspln KinNytt 2014 Utgivning: KinNytt distribuers med 5 6 nummer per år, fördeld över tre nummer på våren och två tre nummer under hösten Annonsprislist 2014: 4-färg 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK sv/v 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK INFORMATION: För informtion om bilgor, priser och tenis förutsättningr smt boning v nnonsutrymme i ommnde nummer ontt Elisbet Söderström på info@sctc.se eller telefon Med reservtion för eventuell ändringr. Annonsprisern gäller för Medlemmr i SCTC erhåller 15% rbtt på ovn ngivn priser. Det är med glädje och stolthet som jg n rpporter tt fler representnter för SCTC deltog och tlde under Kin-dgen i Almedlen Kin-dgen drog fullt hus med efterföljnde mingel i lndshövdingens trädgård. Med sin 500 deltgre under dgens lopp rndes det blnd de mest besöt näringslivsseminriern under Almedlsvecn. Förr årets Kin-dg vslutdes med ett upprop om smling över prti- och blocgränser ring en svens Kinstrtegi. Uppropet resulterde i tt en grupp bilddes som nu rbett i drygt ett år med frågn under SCTC:s ledning. Gruppens huvuduppgift hr vrit tt t frm ett system för tt optimer frmför llt de svens små- och medelstor företgens möjligheter tt sp onret och bättre ffärer med och i Kin. Under Kindgen rpporterde gruppen om vil utmningr och vil lösningr som identifierts. Lösningrn är förhållndevis enl och bygger på instser som företgen själv måste gör. Ett exempel är bristen på relevnt doumenttion. Om företgen utveclr sin doumenttion upp till den nivå som vi erfrenhetsmässigt vet tt ndr länder ligger på så hr de svens små- och medelstor företgen äntligen doumenttion v sådn liber tt den n ligg till grund för onurrensrftig jämförelser i efterhnd hos de inesis representnter som fttr de vgörnde ommersiell besluten. Det ju dessvärre så tt besluten oftst ftts i efterhnd och när mn inte längre n lämn nnt intryc efter sig än det som doumenttionen ger utrymme för. Tydlig petering v oli erbjudnden är en prioriterd fråg som företgen själv måste lägg mer fous på. Det sns helt enelt pet och s vi unn rbet frm en spelpln så måste den innehåll även dett ritis element. De utmningr som gruppen identifiert som de svårste sttes in i den mycet onret verlighet som ett mindre företg rbetr i genom tt ett v vår mindre medlemsföretg, Moving Floor AB, gv sin syn på hur det är tt rbet sig in i och mot Kin. I företgets presenttion frmhölls glädjnde nog viten och värdet v tt rbet med den typ v nätver som SCTC representerr och där SCTC erbjuder den mest uni och djupste erfrenheten tt ös från, vilet ocså hde vrit v stor nytt för Moving Floor. Hongong hr stått i fous den senste tiden. Det hr vrit både negtivt och positivt. Det negtiv är nturligtvis protestern som st inte br Hongong utn även ledrspet i Peing. Kins löftesbrott resulterde i de protester som viserts i förväg men hde en styr och uppslutning som överrsde dem som inte ritigt förstått hur uppritigt en ny genertion i Hongong strävr efter en demorti som de menr sig h blivit utlovde. Vår synnerligen instte och uppsttde sribent, Görn Leijonhufvud, ger er i dett nummer en uni och djup insit i både bgrund och dynmi i protestern, ett omplement till det utsic som vi gjorde häromdgen för tt säerställ tt ll medlemmr sulle h en mer nynserd bild v bgrund och vern än den som llmänt spegls i svens medi. Det god är det vår ndr instt och uppsttde sribent, Agnet Engqvist sriver om, nämligen Sveriges instser vid ett v de vitigste tillfällen som svens formgivning hr tt gör ett smlt vtryc i Asien, nämligen Business of Design Wee i Hongong i börjn v december. Låt oss hopps tt den str och positiv mnifesttion vi förväntr oss från Sverige under denn vec ocså n hjälp till tt reprer Hongongs position i världen. Det värst som n händ är tt Hongong förlorr de fundment som gör Hongong unit i den inesis ontexten. Blir det så ommer Hongong tt bunts ihop med ll ndr inesis städer med ett ntl miljoner innevånre. Och de är mång! Och ll snr det som idg ännetecnr Hongong: ett fungernde rättssystem, informtions-, yttrnde- och religionsfrihet för tt inte tl om friheten tt rör sig fritt i och utnför Hongong smt vlutfrihet. Thoms Lgerqvist ordfornde@sctc.se l e d r e 3

3 S T A T i S T I K Kin exlusive Hongong Sttisti jnuri ugusti 2014 BNP öde med 7,4 procent under perioden och industriprodutionen öde med 8,5 procent för årets först ått månder. De förverligde utländs diretinvesteringrn minsde med 0,4 procent. Exporten öde med 3,8 procent Din dörröppnre till inesist näringsliv Få en fördjupd förståelse ring inesis ffärsultur under en studieres i Peing. Eller hämt inspirtion till frmtid ffärsstrtegier under ett styrelsemöte i Kins finnsiell hub Shnghi. Lotus Trvel hr mer än 20 års erfrenhet v tt sräddrsy företgsresor till Kin och övrig Asien. Med egn ontor i Stocholm, Peing och Shnghi hr vi både gedigen unsp om svens företgs behov och lol expertis på plts som n leverer mot högt ställd förväntningr. Vårt välutveclde onttnät möjliggör både studiebesö, föreläsningr och ffärsmöten med relevnt företg. Kontt oss gärn för ett sräddrsytt förslg för just ditt företg GROUPS@LOTUSTRAVEL.SE (exporten uppgic totlt till 1 483,4 miljrder USD) och importen öde med 0,6 procent (importen uppgic till ett värde v 1 282,9 miljrder USD). Den sist juni uppgic vlutreserven till miljrder USD. (Käll: HKTDC) 2013 Jn Aug 2014 Mjor Economic Indictors Vlue Growth (%) Vlue Growth (%) Are (sq m, mn) Popultion (mn) 1, ,360.7 Gross Domestic Product (RMB bn) 56, , Urbn Per Cpit Disposble Income (RMB) 26, , Rurl Per Cpit Disposble Income (RMB) 8, , Fixed Assets Investment 2 (RMB bn) 43, , Added-Vlue of Industril Output 3 (RMB bn) Consumer Goods Retil Sles (RMB bn) 23, , Consumer Price Index Exports (US$ bn) 2, , Imports (US$ bn) 1, , Trde Surplus (US$ bn) Utilised Foreign Direct Investment (US$ bn) Foreign Currency Reserves (US$ bn) 3, , Note: 1 Rel growth 2 Urbn investments in fixed ssets 3 All stte-owned nd other types of enterprises with nnul sles over RMB 20 million 4 Jn Jun Jn Jul As of Jun 2014 Sources: The Ntionl Bureu of Sttistics, Ministry of Commerce, nd Generl Administrtion of Customs. Cho visr fler vägr till Kin För två år sedn om SCTC:s vice ordförnde Frédéric Cho tillsmmns med journlisten Kerstin Dnsten ut med boen Kin enligt Cho. Nu hr förfttrn givit ut en uppföljre Kin enligt Cho - en ny fs där de blnd nnt uppmärsmmr tt det finns fler sätt tt nå den inesis mrnden än tt gå rt på den, nämligen genom Kins grnnländer. Enligt förfttrn är missuppfttningrn om Kin fortfrnde mång. Dett trots tt llt fler svensr åer österut för tt gör ffärer, studer inesis eller turist. De nser tt synen på Kin forms utifrån vd vi hopps, tror eller frutr istället för tt utgå från ft. I den ny boen tr Frédéric Cho och Kerstin Dnsten återigen upp grunden till hur Kins ffärer och politi sitter ihop, vil myter det är dgs tt gör upp med och vrför vi, enligt dem, inte n vr sär på något när det gäller Kins frmtid. Boen finns tt öp diret vi till priset 149 ronor inlusive moms. För beställning v fler än 50 exemplr, ontt förlget Kll Kulor diret; info@llulor.com. Ny vd för Svens hndelsmmren i Kin Styrelsen för Svens hndelsmmren i Kin, med ontor i Peing och Shnghi hr utsett Iren Busic till ny vd. Hon ommer tt tillträd tjänsten i börjn v Svens hndelsmmren i Kin hr vuxit rftigt de senste åren och det s bli mycet roligt, intressnt och lärorit tt vr med och utvecl hndelsmmren vidre, säger Iren Busic. Iren Busic är idg ommunitionsdiretör för Stor Enso i Gungxi-provinsen i södr Kin. Hon hr en bred erfrenhet från både näringsliv och ommunition och hr tidigre blnd nnt rbett som pr-onsult, presschef för Företgrn, informtionschef på AMF och pressereterre Mt och sog i fous för nytt lntbrusråd Sedn i börjn v september finns lntbrusrådet Mgnus Nirinen på plts på Sveriges mbssd i Peing för tt representer en särsild stsning på sog och livsmedel under hösten. Mgnus uppdrg är tt vr onttspre och underlätt för de mång svens livsmedelsföretg som ser Kin som en intressnt mrnd, sriver sjten mtlndet.se. Under hösten rbetr Mgnus Nirinen på den tidigre svens regeringens uppdrg med en puntinsts som vrr under tre månder där hn s ägn sig åt tre uppdrg. Det först är godännndeärenden för livsmedel med protooll och intyg. Det ndr är tt sp rätt ontter melln inesis och svens myndigheter och det tredje är tt se över orgnistionen för de svens instsern på den inesis mrnden. och politist sunnig hos utriesminister Crl Bildt. Det är med glädje vi välomnr Iren som ny verställnde diretör för Svens hndelsmmren i Kin. Vi söte en person med erfrenhet v opinionsbildning, ommunition och ledrsp och änner tt vi hr hittt rätt med Iren. Hon hr även ett brett onttnät och erfrenhet v Kin, säger hndelsmmrens ordförnde Ktrin Nilsson. Iren Busic Min roll blir tt förstär mbssdens befintlig rbete med lndgodännde v svenst livsmedel och funger som onttperson för svens företg gällnde livsmedels- och sogsexport till Kin, säger Mgnus Nirinen. Intresset från svens törer tt gör ffärer i Kin hr öt mrnt de senste åren. Inom livsmedelsområdet finns det en efterfrågn inom exempelvis ött, mejeri och hvre, medn det inom sogsnäringen märts v en öd efterfrågn från Kin på svenst brrträ. Vill du omm i ontt med Mgnus Nirinen? Mejl till mgnus.nirinen@gov.se 4 5

4 A n l y s Foto: KIN CHEUNG/AP PHOTO/TT ANALYS v Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se Görn Leijonhufvud bloggr om Kin på Vi går mot en höst med fortstt politis spänning i Hongong. Krftmätningen ser ut tt fortsätt melln de uthållig och fredlig prplyprotestern och den lol regeringen, men på en mer lågintensiv nivå. Men smtidigt återvände vrdgen i och med tt de nställd vid regeringshögvrteret unde återgå till jobbet den 6 otober. Det gångn vecoslutet prägldes doc v ny motsättningr och ny protesttioner i centrum, när försöen tt få igång smtl melln studentern och den lol regeringen bröt smmn. Vi n vänt oss tt tionern fortsätter till och från under hösten. Protestern är fredlig och välordnde men mång i omvärlden undrr hur länge Kins ledre n tolerer vd de uppfttr som störningr v ordningen. Hur länge n Peing tillåt gtutioner med öppn rv på demorti för stden? Jg får frågor som denn: Kommer ommunistprtiets ledre tt till slut ll in trupper och slå ner studenterns uppror i Hongong precis som de gjorde i Peing 1989? Visst n vi dr prlleller till demortivåren i Peing för 25 år sedn, men det finns vitig sillnder ocså. Denn gång gungr inte mren under föttern på det inesis ledrsitet så länge protestern i Hongong håller sig på nuvrnde nivå. Studentern och gymnsieungdomrn ifrågsätter inte ommunistprtiets rätt tt styr Kin. De ifrågsätter inte heller tt Hongong s fortsätt tt vr en del v Kin. Dessutom gör den hård censuren i lndet tt unspen blnd gemene mn om vd som händer i Hongong är begränsd. Dold motiv Det inesis ledrsitet i Peing hr även dold motiv för tt inte låt onfliten gå till en drmtis urlddning som sulle sd ffärslimtet i Hongong och srämm bort finnsindustrin och nse även stdens invånre. Mång v ledrfmiljern hr nämligen betydnde privt investeringr i stden. Det n vr lägenheter, fstigheter eller bolg som de äger genom bulvner och linnde. Mång spelr ocså på börsen. Dess fmiljer vill undvi ett rs för börsen eller fstighetsmrnden. Ytterligre en nledning för Kin tt inte gå för hårt frm i Hongong är tt inte vsräc fol på Tiwn från vd en återförening med fstlndet sulle innebär. Männisor där är ändå redn väldigt septis till ett smgående så länge ommunistprtiet styr. Ativistern i Hongong är väl medvetn om vr gränsern går. Huvudområdet för ders protester vid regeringshögvrteret ligger ocså lldeles intill inesis rméns högvrter i stden. Även om de flest inte ens vr född vid mssern på studenter och ndr demonstrnter i Peing den 4 juni 1989, så blir de påmind om risern med tt driv sin tion lltför långt. I dgsläget är studenterns rv begränsde till tt få smtl med lolregeringen om demortis reformer. Om det blir smtl täner de räv tt Hongongborn s få fritt nominer ndidter till vlet v regeringschef. De vill ocså h ett prlment där ll ledmöter är vld med llmän rösträtt. Business s usul De släppte tillfälligt rvet på tt regeringschefen Leung Chun-ying s vgå. Det gjorde de när hn gic med på tt öppn smtl med studentern och utsåg sin närmste medrbetre, den mer populär Crrie Lm, tt möt studentern. Men Ett lnd två system den brittis olonin Hongong återförendes med Kin den 1 juli Stdens sttus ändrdes till en särsild dministrtiv region i Kin. Avtlet om Hongongs frmtid förhndldes frm 1984 v Deng Xioping och Mrgret Thtcher. Avtlet bygger på formeln ett lnd två system. Hongong s få behåll det pitlistis systemet och den brittis rättstrditionen och ställningen som frihmn i 50 år till hongong s ocså åtnjut en hög grd v utonomi. hongong hr drygt 7 miljoner invånre. Den legl invndringen från Kins fstlnd är cir personer per år. ytn motsvrr en tredjedel v Gotlnd. Fortsättning på sidn 8 f t 6 7

5 f t Fortsättning från sidn 7 Lgstiftnde försmlingen lgstiftnde försmlingen är Hongongs prlment. Den väljs vrt fjärde år. hälften v medlemmrn väljs genom llmän röstning i geogrfis vlretsr. de övrig utses i så llde funtionell vlretsr som utgörs v oli brnschorgnistioner eller v distritsråden. I viss funtionell vlretsr n någr individer h fler röster. systemet nses grnter stöd för den Peingvänlig lolregeringen. enligt grundlgen s ll ledmöter så småningom utses genom llmän röstning i geogrfis vlretsr, men inget årtl är fstställt. hon ställde in mötet när studentern återupptog sin tion för tt ö trycet. Smtidigt säger Leung Chun-ying tt chnsen tt Peing s ändr sig i vlfrågn är nästn noll. Därför finns det ingen grund för smtl, enligt regeringschefen. Krvet på tt den lltmer impopuläre Leung Chun-ying s vgå hr återommit. Vrje regeringschef i Hongong hr en otcsm uppgift, eftersom de i prtien är utsedd v centrlregeringen i Peing även om de formellt är vld i en mnipulerd ordning. Men Leung Chun-ying hr ett nsvr eftersom hn inte speglt djupet v missnöjet med vlsystemet för sin uppdrgsgivre. Å ndr sidn fller nsvret för den spänd situtionen minst li tungt på Peing, eftersom ledrn spt rutiner för tt onsevent utse svg j-sägre tt söt Hongong. Hongongs förste regeringschef sedn övergången 1997, Tung Chee-hw, tvingdes vgå i förtid sedn hns dministrtion misslycts med tt hnter llmänn opinionen när Peing sulle inför säerhetslgr i territoriet. En demonstrtion mot förslget till säerhetslgr den 1 juli 2003 smlde en hlv miljon deltgre. Peing lät Tung Chee-hw bär hundhuvudet och gv honom spren. Kins ledre sulle ocså unn tröttn på Leung Chun-ying. Sedn 1990-tlet hr Hongongborn utveclt en politis protestultur. De hr vrit tvungn eftersom vren de forn brittis olonilherrrn eller de ny herrrn i Peing hr nsett dem vr mogn för full demorti. De änner sig övergivn v båd. Det blir lltmer uppenbrt tt den stor medellssen tröttnt på tt bli så styvmoderligt behndld i politien. Det riggde vlsystemet ger männisor br ett begränst inflytnde. Det som återstår är då öppn gtuprotester. Demonstrtionern n vr nog så militnt, men de är lltid disciplinerde och oft präglde v god stämning. Det är inte något gtns prlment i dålig mening. Demonstrer på söndg De öppn protestern och demonstrtionern hr sedn någr år utveclts till ett fst inslg i Hongongs politis liv. Mång nvänder söndgrn till tt gå och demonstrer i stället för tt gå och titt på lägenheter för tt häng med på fstighetsmrnden, en nnn fvoritsysselsättning. Det mest per på tt Hongong ändå n återgå till business s usul efter de senste vecorns drmti. Protestern ommer tt fortsätt, eftersom Peing inte täner ge upp sin ontroll och styrning v vlprocedurern. Men de utomprlmentris tionern lär håll sig på en nivå som Hongong egentligen vnt sig vid sedn fler år. De hotr därmed inte stbiliteten för näringslivet och finnsmrnden. Den tändnde gnistn för de senste protestern vr Peings vägrn tt tillåt en demortis ordning 2017 då Hongong s välj ny regeringschef. Grundlgen för Hong Kong, den så llde bsic lw, om till efter överläggningr melln den brittis olonilmten och Peing inför Hongongs återgång till Kin Hittills hr fyr vl v regeringschef, chief executive, ägt rum. Röstningen hr sett i en särsild eletorsförsmling där Peing hr unnt styr urvlet v medlemmrn så tt mjoriteten lydigt n beräft den fvorit som centrlregeringen utpet på förhnd. Diretvl möjligt 2017 Grundlgens prgrf 45 säger tt regeringschefen s unn väljs diret i ett llmänt vl v ll röstberättigde medborgre. Det står ocså tt ndidtern s nominers v en brett representtiv ommitté som är utsedd i demortis ordning, lltså inte hndplocd på det sätt som Peing vill fortsätt med. Tidigre hr Kin sgt tt den llmänn rösträtten sulle unn introducers vid vlet När de reformvänlig rftern i Hongong påminde om dett inledde Kins representnter försitig onsulttioner med de politis prtiern i territoriet. Den inesis ledningens utslg om den 31 ugusti i år, formellt som ett uttlnde v ntionell folongressen i Peing. Kongressen sde visserligen j till diretvl v Hongongs regeringschef med en mn en röst, men lde till ett förbehåll som sjuter den demortis tnen i sn. Det får nämligen br vr två eller tre ndidter och de måste vr ptriotis, lltså godänd v Kins ledre. Att vr ptriotis betyder i lrtext tt ndidtern måste stödj ommunistprtiets styre i Kin och tt de inte får ifrågsätt tt Hongong hör till Kin. För tt säerställ tt ndidtern blir ptriotis i Peings ögon måste de godänns v en tilltänt nomineringsommitté som s utses på smm sätt som den eletorsförsmling som hittills vlt regeringschefern. Denn ommitté ommer ocså tt hämt sin medlemmr från elitgrupper som stöder regimen i Peing. Det hndlr oft om ffärsmän och ndr grupper som v ommersiell säl vill håll sig väl med den inesis ledningen. Bojott och veto Efter utslget i ntionell folongressen hr de oli demortis grupperingrn sgt tt de täner bojott de överläggningr som s utform vlproceduren mer i detlj i prlmentet, den så llde lgstiftnde försmlingen eller legisltive council. Och när förslget väl ommer upp till omröstning i börjn v näst år täner de röst nej. Ett förslg som rör bestämmelsern i grundlgen räver två tredjedels mjoritet för tt bli verlighet. Det betyder tt det demortis lägret n stopp förslget. Tillsmmns hr dess prtier nämligen 27 mndt v 70 i lgstiftnde försmlingen. Med ndr ord ommer denn fråg inte tt löss i brådrset. Kllduschen från Peing, det vill säg folongressens nej till ett fullt demortist vl, uppftts som ett löftesbrott v de prodemortis rftern i Hongong. Studentern bojottde därför undervisningen under en vec i protest och en grupp vslutde strejen med tt ocuper den lill öppn pltsen frmför regeringsnsliet den 26 september. Tårgs provocerde Polisen försöte ör bort ocupntern med stor mängder v pepprsprej och tårgs. Det är slutet på regnperioden i Hongong så studentern hde med sig prplyer, som de nvände för tt försö försvr sig mot sprejen och gsen. Det hjälpte litegrnn och de flest bet sig fst på pltsen. Sedn dess är prplyet en symbol för mpen mot myndighetern och för demorti. Polisens hård metoder provocerde mång. Männisor som inte hde tänt sig tt gå ut och sätt sig på gtorn, om ocså med i protestern. Den retionen spädde på ntlet deltgre rejält. Studenterns ocuption vr oväntd. Hongong inväntde snrre en trolig tion på Kins ntionldg den 1 otober från en rörelse lld Occupy Centrl som strtts v någr demier för tt driv frm demortis reformer och mrer missnöje med den lol förvltningen. Gruppen hr när bnd till de prodemortis prtiern i prlmentet. Men studentern föreom Occupy Centrl som br hde tt h på. Det vr de ung studentledrn som blev drivrften i ocuptionern v oli pltser i Hongong. Vi hr fått se en ny genertion träd frm och sff sig en identitet i det civilsmhälle som är så strt i Hongong, men som inte tillåts väx i Kin. Dett civilsmhälle yttrde sig blnd nnt i den disciplin som tivistern visde. De städde regelbundet efter sig och sopsorterde. Stödet för studentern öde. Men långtifrån ll Hongongbor vr med på notern. Smtidigt hr ju tionern vrit olglig och mång medborgre, inte minst txichufförern, tröttnde efter någr dgr på tt finn spärrr, ocupnter och poliser i sin väg. I stdsdelen Mongo gic någr v invånrn hndgripligt tillväg mot ocupntern. rädd Hongongs frihet när det stormr och regnr, säger studenten på sitt plt. Foto: XAUME OLLERS/AFP PHOTO/TT Inhyrd provotörer Polisen uppgv sedn tt blnd de rresterde bråmrn hde de identifiert änd medlemmr v de så llde tridern, det vill säg mffin. Det prodemortis lägret tvede inte tt nlg regeringschefen för tt h upp- Fortsättning på sidn

6 Fortsättning från sidn 9 muntrt tridern tt ställ till brå så tt polisen fic en nledning tt ör bort de ung tivistern. Tridmedlemmrn s h fått 500 Hongongdollr (nästn 500 ronor) per mn för sin insts, enligt en uppgift som South Chin Morning Post vidrebefordrde. Metoden tt nvänd sig v provotörer n för övrigt vr hämtd från de inesis myndigheterns tti under protestvåren Blnd de missnöjd i Mongo fnns ocså fler små butisägre, som är beroende v turister för sin försörjning och nu fic ett stor eonomist vbräc, särsilt eftersom de sett frm emot ett öt ntl besöre från fstlndet i smbnd med ledigheten ring ntionldgen. Nu blev det i stället så tt de inesis myndighetern stoppde gruppresorn till Hongong tills vidre. Så Hongong är splittrt mitt i det stor stödet för de utomprlmentris tionern mot Peings mnipultiv tolningr v grundlgen. Xi Jinpings villor Det är utn tven den inesise presidenten Xi Jinping som ditert de hård villoren. Sedn hn övertog mten för två år sedn hr hn försöt dämp ll nstser till en disussion om politis reformer på hemmpln. Hn frutr tt diretvl v ledre i Hongong sulle ö ptiten blnd männisor i Kin på en linnde reform, det vill säg tt ll ineser sulle få vr med och välj lndets president. Men i dg änns det som om regimen i Peing är ljusår ifrån någonting sådnt. Xi Jinping hr höjt Kins profil i regionen och lgt rft bom lndets territoriell rv i Sydinesis sjön med militär tioner. Hn hr en mer självsäer frmtoning än sin företrädre. Hn verr inte bry sig om tt hn utlöst bred interntionell riti för den prodi på vl som den inesis regeringen erbjuder Hongong. Huvudsen för ledrn i Peing är tt vd som händer i den forn brittis olonin inte får påver stbiliteten eller sttus quo i Kin. De styrnde i Peing hr ldrig ritigt förstått sig på Hongong. Både prtist och mentlt betrtr de denn metropol närmst som ett nnt lnd. Yn Xuetong, tongivnde utriespolitis expert i Peing, hr sgt tt Hongong hr br återvänt till nmnet, inte i reliteten. När situtionen i Hongong börjde bli ritigt tillspetsd visde Xi Jinping vil hns regim helst prtr med. Hn bjöd in en delegtion v 70 lednde ffärsmän som snällt om när husbonden llde. Mötet den 22 september hölls bom stängd dörrr. De tongivnde i delegtionen, de som nämndes först i rngordningen, vr i stort hel smlingen v sju fstighetsoligrer som dominerr och gemensmt ontrollerr mrnden i Hongong en ordning som ndr, mindre ffärsmän börjt lg på lltmer. Den inesise presidenten bjöd inte någr ledmöter från prlmentet eller någr representnter från ndr setorer i smhället till smtl. Penningtvätt och investeringr Hongong är formellt en del v Kin, men räns som en särsild dministrtiv region med en egen eonomi och egn juridis regler bserde på brittis rättstrdition. Därför är den mycet populär blnd fstlndsineser som behöver tvätt pengr eller vill invester i fstigheter. De driver upp hyrorn och fstighetsprisern till en nivå som är mycet smärtsm för Hongongborn. Dett smverr med den globl finnsindustrins återomst, som gör tt utländs börs- och fondmälre åter slår sig ned i dett finnscentrum. Även de är beredd tt betl fntsipriser på bostdsmrnden. Hyreshöjningrn tvingr vnlig butisägre i onurs, det vill säg de som inte lever på tt sälj hndväsor eller juveler till nyri besöre från Kin. Mång männisor tvings flytt llt längre bort från centrum. Till och med på en mindre ö som Lmm, som br hr färjeförbindelse med Hongongön, ostr en lägenhet på nppt 50 vdrtmeter motsvrnde ronor i hyr per månd. Lolbefolningen börjr se snett på fstlnds - inesern som ommer med resväsor fylld med ontnter och förvrider vrdgen för dem. Det borde ju vr trevligt tt nytt pitl strömmr in, men effetern börjr dr åt fel håll. Smtidigt finns det även en legl invndring v cir fstlndsineser per år. Gräshoppor norrifrån Mång Hongongbors irrittion över besörn och inflyttrn norrifrån verr ligg lldeles under ytn och med jämn mellnrum or den över. Någr Hongongbor bildde en grupp på Fceboo och beostde en helsidesnnons i dgspressen. Annonsern visde fstlndsinesern som en svärm gräshoppor som lde beslg på territoriets godbitr. Häftig gräl melln lolbefolningen och besöre från fstlndet hr hmnt på internet och generert ytterligre sällsord mot besörn. En professor i littertur vid Peinguniversitetet, Kong Qingdong, slog tillb och sde: Hongongborn s inte säg något, de är inte ineser, de vr ju hundr åt de brittis olonilherrrn för inte så länge sedn de är hundr, inte männisor! Återföreningen melln Kin och Hongong hr hittills misslycts i det mellnmänslig umgänget och i de politis onttern. Hongongborn försöer etbler någonting mer stbilt, en mer förutsägbr vnlig tillvro, men hr svårt tt få gehör för sin rv på full politis rättigheter. Uppgörelsen melln Peing och London om ett lnd, två system gäller br i femtio år till Med ndr ord är det mycet som fortfrnde är diffust för Hongongborn och de söer fortfrnde sin identitet. Tneställre Det är en tneställre för mig när jg med jämn mellnrum träffr vnlig Hongongbor som tycer tt det vr bättre under britterns tid, särsilt under den siste guvernören Chris Ptten. De tycer tt hn stod upp för dem bättre än vd någon v de infödd regeringschefern hr gjort. De senre hr i stället ängsligt försöt tol hur Peing sulle vilj h det. Men väldigt få vill på llvr tt återföreningen med Kin s upphör. Ändå försöer de prtiontrollerde mediern i Kin inför hemmopinionen spel upp ett yttre hot i Hongong. De tolr de utländs symptiyttringrn för det demortis lägret som försö tt underminer stbiliteten i territoriet. Det politis smrbetet med Peing risr således. Däremot rullr det eonomis utbytet melln Hongong och fstlndet på br. Den lol regeringen hr iblnd försöt sp en ny identitet med oli projet för ett unspssmhälle eller en it-eonomi. Men i längden lrr sig Hongong br på tt fortsätt med det som gått bäst: tt hnter ndrs idéer, orgniser produtionen på ndr sidn gränsen i Kin, sy ihop finnsieringen och t hnd om exporten v produtern. Nytt vtl om informtionsutbyte Sverige och Hongong hr nyligen undertecnt vtl om informtionsutbyte i stteärenden, meddelr regeringsnsliet i ett pressmeddelnde. Av THOMAS LAGERQVIST, thoms.lgerqvist@sctc.se Avtlet gör det möjligt för stteveret tt begär in upplysningr från bner i Hongong och seretessbelgd informtion om ägnde i blnd nnt bolg och truster. Regeringsnsliet motiverr dett med tt informtionsutbytet enligt vtlet ger stteveret tillgång till blnd nnt bninformtion i utlndet och tt vtlet därför är vitigt för stteverets ontrollmöjligheter. Regeringsnsliet srivet tt vtlet även hr en förebyggnde effet och sulle därför vr vitigt för viljn tt gör så lld frivillig rättelse, det vill säg tt delrer inomster och tillgångr som tidigre utelämnts i delrtionen. Avtlet är lltså uteslutnde inritt på sttens fisl intressen tt jg stteflytingr. Smtidigt tycs finnsdeprtementet h bortsett från tt Hongong är en verlig eonomi med en väl utvecld serviceindustri och är världens tredje störst finnsiell centrum. Hongong n mer lins vid Singpore med vilet Sverige hr träfft sttevtl än med typis stteprdis som till exempel Andorr, Arub, Bhms och Gibrltr. Dett hr SCTC och de svens hndelsmrrn i Hongong och Kin påtlt i en srivelse. Hongong hde därför i först hnd velt ingå ett trditionellt sttevtl med Sverige. Dett frmfördes ocså till företrädre för svens regeringen. Tyvärr vägrde Sverige tt disuter något nnt än ett informtionsutbytesvtl. Hongongs regering hr till och med i srift till Svens hndelsmmren i Hongong uttryct besvielse över Sveriges inställning eftersom Sveriges ståndpunt vvier från den interntionell stndrd som prioriterr sttevtl frmför informtionsutbytesvtl. Denn interntionell stndrd hr blnd nnt resultert i tt Hongong per senste årssiftet hr ingått 29 sttevtl. Ytterligre tio är för närvrnde under förhndling. Dess vtl innebär förutom ett sydd mot dubbelbesttning även ett fullödigt informtionsutbyte melln ländern på stteområdet (på ext smm sätt som det nu ingångn informtionsutbytesvtlet). Den väsentlig sillnden melln informtionsutbytesvtl och mer omfttnde sttevtl är tt sttevtlen spr den nturlig trygghet och förutsebrhet inom stteområdet som är så vitig för en sund utvecling v näringslivet melln de berörd jurisditionern genom tt bestämm vid vil tillfällen som stt s betls, med hur mycet och i så fll till vilen stt llt till säerställnde tt inte dubbel stt s utgå. Informtionsutbytesvtlet å ndr sidn hr inte något nnt syfte än tt få in så mycet stt som möjligt. hongong sverige 10 11

7 Impulser från retiv Mlmö Business of Design Wee 2014 Sverige visr Hongong design i ll former Tillåtnde pyttestden Mlmö, extrem möbelsömnd och gtuö à l Nobel. Det är tre v mång inslg under den svens designvecn i Hongong i december. För ndr gången på tio år är Sverige prtnerlnd på Hongongs årlig designmäss, den störst i Asien. Det blir Sveriges störst stsning i Hongong någonsin. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Blnd huvudtlrn finns fler v Sveriges främst formgivre från fordonsindustrin och modebrnschen, men ocså från riteturen, dtspelens värld och grön stdsplnering. Och blnd utställrn hr fler v vår stor bolg nmält Svens designvecn och Business of Design Wee, Hongong Sverige hr för ndr gången vlts som prtnerlnd för den årlig designmässn i Hongong, Business of Design Wee, BODW. Den är Asiens störst och brur h över besöre. BODW strtr den 1 december med seminrier om dtspel och pågår till och med den 6 december. Den stor svens designutställningen på 500 vdrtmeter i huvudrenn Hong Kong Convention Center invigs på morgonen den 4 december. Hong Kong Trde Development Council, HKTDC, svrr för utställningen och deltgrn får betl för sin utställningsyt. Hong Kong Design Center svrr för tlrforumet och dess systerorgnistion PMQ för de mindre svens utställningrn på Aberdeen Street i Centrl. Progrmmet för det svens deltgndet finns på generlonsultets särsild hemsid för dett: www. sweden-livingdesign.com. Här uppdters löpnde informtion om tlrn, utställningr och progrmmet. BODW:s officiell hemsid är Business Sweden ordnr en svens företgsdelegtion till BODW. Svens utställre på designvecn Blnd stor änd svens eller svensrelterde företg som ställer ut på designvecn i Hongong märs Anrsrum, Electrolux, IKEA, Scni, Sweco och Volvo personvgnr. Andr deltgre är till exempel Plntgon som ger frmtidslösningr som tt odl mt på sysrpor, och ergonomidesignföretget Verydy som i Milno fått designvärldens Nobelpris. Dessutom medverr Teniföretgen och Region Såne/Mlmö std med egn vdelningr. Invest Såne hr med sig ett tiotl företg i en särsild monter. Svens design i form v senste suven Volvo XC90. Foto: Volvo Personvgnr sig, men även designfirmor i frmnt och mång ndr. Den svens huvudutställningen under designvecn är på 500 vdrtmeter i Hong Kong Convention Center. (Se ftrut här nednför.) Svens huvudtlre Blnd de hittills beräftde svens huvudtlrn på designvecn finns: Mrcus Engmn, chefsdesigner för Ie, väldens störst möbelföretg. Mrgret vn den Bosch, senior rådgivre och tidigre chefsdesigner på H&M, smt Ctrin Midby som i dg svrr för mode och hållbrhet inom H&M. Kristofer Hnsen, chefsdesigner på Scni, tidigre professor på Konstfc i Stocholm. Lrs Fl, chefsdesigner Volvo personvgnr i Kin, hr blnd nnt tgit frm ny Volvo XC90. Krister Torsell, vd för Verydy. Lis Lindström, vd för Dobermn. Dvid Polfeldt, vd för Mssive Entertinment. Tommy Plm, gmes guru på King Digitl Entertinment. Ol Melin, stdsträdgårdsmästre och chef för stdsmiljövdelningen på gtuontoret i Mlmö. Fredri Färg, möbelsnicre och designer, Färg & Blnche. Som en v huvudtlrn under designvecn vill Ol Melin ge metropolen Hongong ny infllsvinlr. Hn nsvrr för stdsmiljön i Mlmö och ser frm emot tt berätt om sin ung, djärv och nytännde std. Ol Melin är både stdens trädgårdsmästre och chef för stdsmiljövdelningen på gtuontoret. Det ger honom ett unit nsvr för Mlmös offentlig rum inte br för hur ny prer, torg och gtor s se ut, utn ocså för en mängd tiviteter. Flggseppet är Mlmöfestivlen i ugusti vrje år med över progrmpunter. I Hongong täner hn frmhåll hur en std n vr tillåtnde, ung och nyfien. Vi vill ligg i frmnt när det gäller det offentlig rummet, säger hn. Och det hndlr inte br om stdens finrum. Just nu experimenterr vi till exempel på viss ställen i stn med tt plcer ut sittmöbler som ocså n nvänds v stebordåre, säger Ol Melin som hr 90 medrbetre. Hn hr vrit i Asien tidigre men ldrig i Hongong. Visst är Mlmö en pyttestd jämfört med Hongong. Men båd hr tryc på sin grön ytor och måste förtät och bygg melln husen lltså linnde utmningr. Ol Melin ser frm emot tt rör om lite, men hn ommer inte tt t med tomm pln för grffitionst som hn först tänte. Sådn legl pln, som hn llr dem, hr hns vdelning stt upp med god resultt och därigenom minst grffitin på ndr håll i stn. Vi vill engger Mlmös ung i ställer för tt stigmtiser dem. När Stocholm hr nolltolerns mot grffiti, är Mlmö tillåtnde. Så vill vi vr. Vi sätter upp väggr och erbjuder ung männisor tt uttryc sig där. Det hr blivit fntstis tvlor. Hur är det med Rosengård som uppftts som ett problemområde i Mlmö? Vi onstterde till exempel tt ung tjejer snde någonstns tt dns, pus och h dilog med ndr. Vår experter hr smrbett med en grupp ung tjejer i Rosengård. Vi hr spt en scen på en torgyt där tjejern blnd nnt n oppl upp sin mobiler och spel den musi de vill, och dns. Vi testr ocså ett ros strå för cylister och gångtrfinter från Mlmö centrum till Rosengård. Det spr ny möten, säger Ol Melin. NORRA EUROPAS STÖRSTA utomhussejtpr med världscuptävlingr årligen finns på Kocums gml industriområde i Mlmö. Sejtpren om till efter ett smrbete melln Mlmö std och en sejtförening där. Foto: Osr Flc. MALMÖS OLA MELIN, en v de svens huvudtlrn i Hongong, ser frm emot tt berätt om sin ung, djärv och nytännde std. Foto: Jenny Leymn. Mlmö Hongong Mlmö hr strx över invånre, men om sju år vänts stden h över Medn Hongong hr över 7 miljoner invånre och en invndring på c personer per år. Fortsättning på sidn 14 f t 12 13

8 Nobelmiddg som street food Innovtiv sömnd väcer nyfienhet DESIGNPARET Fredri Färg och Emm Blnche från företget Färg & Blnche I Stocholm är inbjudn till den svens designvecn i Hongong. Ders siclig hntver och innovtiv sömndsrbete både för onst och möbelindustrin intresserr i högst grd inbjudren Hongong Design Center. Foto: Lennrt Durehed. DE TRE FÅTÖLJERNA överst på denn sid är designprets version v den lssis Emmfåtöljen med hög och oft rundd rygg från mitten v 1800-tlet. Ders modern modell heter 2013 Emm. Foto: Lennrt Durehed Det innovtiv sömndsrbetet och det siclig hntveret hos den ung designstudion Färg & Blnche på Söder i Stocholm intresserr rrngörern i Hongong. Designpret Fredri Färg, 33 år, och Emm Blnche, 30 år, smbor privt, tillhör ocså huvudtlrn på svens designvecn. Ders huvudfous är möbler, dels som onst och dels till möbelindustrin. De utmnr sättet tt gör möbler. Viss stolr hr till exempel ingen trärygg utn tyget är sytt så tt det ger stöd för ryggen. Vi jobbr väldigt textilt och successivt hr vi utveclt mer extrem sömnd, säger Fredri Färg på väg till Milno för tt disuter inför möbelmässn där näst år. Vi n sy genom tjoct mteril. Vi vr först ut i världen inom möbelindustrin med tt sy genom plywood. Hn är utbildd möbelsnicre och designer och hon är inredningsritet och designer, uppväxt i Frnrie med en frns mmm som är onstnär. Sömnd är genomgående för prets produter. Fredri Färg hr lltid gillt tt sy. Det hr hn gjort sedn tonåren. Båd strtde sin företg 2008, två år senre slog de ihop sin versmheter och bildde företget Färg & Blnche. De rbetr dels med egn fri projet, dels gör de möbler för producenter som Gärsnäs, Zero och Design House Stocholm. De egn projeten är både onst och design. Det hndlr om uni små serier där llt är hntversbsert, oft med vncerd sömnd. Möblern för Gärsnäs mrndsförs i först hnd mot riteter och finns på hundrtls pltser i Sverige, till exempel på bnen Nordes huvudontor och på Sofihemmet i Stocholm. Men de finns ocså i fler världsstäder från Melbourne till New Yor. Fredri Färg tlr ocså om hntverets betydelse för objetets värde. Hn ser Färg & Blnche som länen melln industrin och hntversunnndet. INNOVATIVT. Fredri Färg som lltid gillt tt sy vr först i världen inom möbelindustrin med tt sy genom plywood. Foto: Färg & Blnche Den ulinris sidn ser ocså ut tt bli ett inslg blnd de svens tivitetern i Hongong. Plnering pågår för fullt, men först om någr vecor vgörs omfttningen. Temt är tänt tt vr måltid, vetensp och retivitet med worshops och utställning. Nobelmuseet och Måltidsriet som ligger bom dett ny oncept vill lyft frm måltiden som en retiv mötesplts. Tnen är tt besörn s få chns tt vnjut en Nobelmiddg i street food-tppning, smtidigt som de tr del v inspirernde berättelser om Nobelpristgre och ders retivitet. Anni Grälls, vd för Måltidsriet, är den som s svr för genomförndet i Hongong. Konceptet är tänt tt bli ett fst inslg i Nobelmuseets versmhet. Erfrenhetern från Hongong n senre nvänds till exempel när Nobelbnetter s bli till tps i Sn Sebstin i Spnien. En oc, tidigre student vid resturnghögsoln i Grythyttn, s tillsmmns med en oc och fem studenter från Chinese Projetledre för hel den svens stsningen är Jörgen Hlldin som är Sveriges generlonsul i Hongong. Hn säger: Vi märer tt rrngörern Hong Kong Design Center och Hong Kong Trde Development Council är särsilt intresserde v svens design för dtspel, och v hntversunnndet i llt från digitldesign till möbeldesign och design för hållbr lösningr. Kärnn i den svens huvudutställningen är Svens Forms urvl v 35 oli prisbelönde föremål som visr bredden i svens design, berättr Jörgen Hlldin. Men hn berättr ocså tt utställrn s vr med på en rd tiviteter, seminrier och worshops i ndr loler runt om i stden. Särsilt mycet svenst blir det på ny centret för retiv industrin i Hongong. Det är inrymt i före dett Police Mrried Qurters (PMQ) på Aberdeen Street i Centrl. PMQ är en systerorgnistion till Hong Kong Design Center. Det är till exempel där det är meningen tt besörn s finn Nobelmten. Där öppnr ocså fem-sex svens företg tillfällig butier, så llde pop up stores, under två fyr vecor i december. De representerr svens företg och mären. Det blir en ul och br blndning. Små uppåtsträvnde designfirmor n sälj sin produter intill stor och etblerde MINGELVÄNLIG MATLÅDA för Nobelmten med informtion om Nobelpristgre och fyr fc vrv tre för mten. I det fjärde fcet går det tt tryc ner en bur, en fls eller ett gls för dryc. Foto: Måltidsriet. KOCK i Nobelöet i Stdshuset Foto: Helen Pulin-Strömberg, Nobel Medi Stort intresse för dtspel företg, och llmänheten i Hongong får lär änn svens formgivning, säger Jörgen Hlldin. Dessutom s den svense fotogrfen Richrd von Hofsten vis sin utställning Sleeping Linné. Den hndlr om den svense nturforsren Crl von Linné, och om blommor och mode. Smtidigt n svens företgsmhet få ännu större genomslg tc vre tt Svens hndelsmmren i Hongong hr strtt rbetsgruppen Cretive Swedes in HK. Den s ordn fler tiviteter i Hongong under hösten före och under designvecn. När det är dgs för hel designmässns stor vslutning blir det denn gång svens mt på den officiell glmiddgen för 700 personer. Den sps v Stefno Cttencci från Operällren i Stocholm. Och självlrt blir det svens DJs på HK Design Centers och PMQs vslutningsprty. Culinry Trining Centre i Hongong svr för ett nyspnde gtuö à l Nobel. Vd för slgs Nobelmt lämpr sig som street food? Nordis råvror som renfilé, grvd röding, svrtrot, ntreller, björnbär och ryddor som dill och pepprrot, säger Anni Grälls som även tidigre vrit involverd i stor svens mtevenemng i Hongong. Anni Grälls förlrr: Bgrunden är tt ordet Nobelmiddg får mång tt tän på högtidlighet och glmour men vi vill hellre tt begreppet s betecn en måltid där personer från mång oli områden och med mång oli bgrunder möts. Tnr bryts mot vrndr, och ny idéer n uppstå. Hon påper tt Cmbridge är det universitet i världen som fått flest Nobelpris genom tidern och de själv hävdr tt det hör smmn med tt de ordnr gemensmm måltider för oli forsningsdiscipliner som ger möjligheter till orsbefrutnde smtl. Utvecling ser oft genom just måltider, säger Anni Grälls från sitt ontor i Örebro. I Hongong hr vr sjunde person spelt svens mobilspelet Cndy Crush. Spren Tommy Plm från Kings är en v huvudtlrn

9 1. 1. En gt i Chintown i Prto. 2. Si Zhenduo i sin lädbuti. 3. Dgens prodution v snbbmode. 4. Väntn vid pizzerin. TEXT och foto Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn 4. Kinesis invndrre tr över i Prto 2. Nytt billigt snbbmode hotr vrumäret Itlien Tiotusentls ineser hr förvndlt den medeltid textilstden Prto utnför Florens. Stden som en gång vr änd för Itliens mest utsöt läder och tyger hr nu blivit ett centrum för pronto mod, snbbtillverde modeplgg till låg priser. Kvlitetsstämpeln Mde in Itly urhols och någr tusen itliens företg hr gått omull, medn närmre inesis firmor etblert sig. Hur stden s tcl den inesis invsionen hr blivit de senste borgmästrns störst huvudvär. 3. Ingen nnnstns i Europ finns det en så stor oncentrtion v ineser i förhållnde till lolbefolningens storle. Smtidigt vet ingen egentligen hur mång de är i Prto. Det finns uppsttningr på närmre ineser i denn lill std med nppt registrerde invånre. Av dess är br legl immigrnter från Kin. Männisosmuggling och fls pss hör till vrdgen. Det pågår en febril versmhet när KinNytt besöer det milsvid industriområdet Mcrolotto Uno i utnten v Prto. Området dominers helt v inesis företg och syltrn på inesis och itliens tävlr i färgriedom och ltschig nmn. Grossisterns mgsin är stor som hngrer och därinne pcr rbetre den senste produtionen från fbriern i närheten, fbrier som ör dygnet runt i de flest fll. Lång rder v lädställningr på hjul ger en tydlig bild v den mssiv och snbbrörlig versmheten. Jg änner inte igen er, säger en inesis som ommer emot mig i ABC Pronto Mods hngr. Lolen är fylld med dmläder, sticde modetröjor, ppor och länningr, ll märt med Mde in Itly. Hon tror tt jg ocså är en v de mång inöpre som ommer från hel Europ och även från Mellnöstern. Det står ett itlienst pr och förhndlr om inöp vid disen längst b i mgsinet medn disodun pumpr ut i högtlrn och två ppegojor i en bur bidrr till ljudnivån. Vid porten pågår ontroll i sist minuten v en leverns. Med en liten sx lipper en ung inesis v trådrn som sticer ut på plggen. Utnför står lstbilrn med motorern påslgn och väntr på ny lster. Jg visr tt jg vill titt runt själv och en ines i 30-årsåldern dyer upp och säger tt jg n få öp den där sticde tröjn som finns i fem oli färger genst för nio euro, lite mer än 80 ronor. Lång rbetsdgr På en stor rtong hr hn just srivit dressen till en mottgre i Libnon. Själv ommer hn från Shnghi och hr vrit tio år i Itlien, hlv tiden i Rom. Det är lång rbetsdgr, från 10 22, berättr hn. Hn frmhåller tt hn inte tjänr någr stor pengr. Då måste mn h en egen lädfirm, säger hn med en suc. Även om hn ger dess upplysningr är hn mycet på sin vt och ovillig tt bli fotogrferd. Överhuvudtget verr ll rbetre jg ser i hngrern rädd tt någon s t en bild. Men då s mn vet tt det finns spioner ute. Polisen och Det är vårt eget fel, det börjde med tt vi tog hit dem som billig rbetsrft. sttemyndighetern gör regelbundn räder för tt omm åt illegl invndrre och företg som smiter från stten. Den trditionsri stdens ursprunglig invånre hr mång synpunter. Det hel är mycet omplicert, säger vrend Prtobo jg tlr med. Så uttrycer sig ingen v inesern på plts, de br ångr på. Ett gult hv Giovnni som lgr espresso på löpnde bnd till både Prtobor och turister i bren vid Pizz Buonmici berättr hur chocd hn blev när hn nyligen återvände till Prto efter tio år på ndr pltser. Den femtonde ugusti är det trditionell sördefest för vttenmeloner i trten. Då bjuds det grtis meloner från en jättehög på det centrl torget. Hel torget vr gult v ineser, som Giovnni uttrycer det. Hn ritiserr särsilt de usl rbetsvilloren och brnrbetet i Mcrolotto som hn läst om. Och de dör ldrig! Jg menr: när någon v dem dör får någon nnn hns pss och myndighetern n inte se sillnd på dem. De socil onttern melln stdens itliens befolning och den växnde inesis olonin är miniml. De llr flest v immigrntern ommer från den sydinesis stden Wenzhou, som är änd för sin entreprenörsnd. Wenzhoubor sliter gärn ont i fjärrn länder för tt få ett bättre liv. Men de håller sig för sig själv i Prto och till och med ineser med en nnn bgrund hr svårt tt bli ccepterde v dem. Chintown Ett Chintown breder ut sig lldeles utnför den gml västr stdsporten. Där driver Si Zhenduo lädbutien Uomo Mcs. När hn får itliens under llr hn sig Giorgio. Hns fru sitter ocså bom disen. Det är gns lugnt på eftermiddgen, så tillsmmns ugglr de frmför filmer och teveserier som de lddt ner från inesis webbsjter. All plgg är märt Mde in Chin och undern är frmför llt de lol inesern som gillr de låg prisern, under hundr ronor för en poppig t-shirt och 25 ronor för ett pr lsonger. Giorgio säger tt de lrr sig oej även om inomstern inte är så jättestor. Pret ommer från lndsbygden utnför Shng hi och hr vrit fem år i Prto. De hr en sexårig son som går på inesis försol och de väntr sitt ndr brn i jnuri. De är så nöjd över dett. Hemm i byn hde de inte unnt få de inesis företgen i Prto omsätter i dg cir två miljrder euro per år, enligt den itliens dgstidningen Sole 24 Ore. Det motsvrr 18,5 miljrder ronor. hälften v denn summ är odelrerd versmhet som hör till den svrt eonomin, enligt smm äll. en nnn siffr ommer från Bn of Itly, som 2010 uppsttde tt de inesis företgen i Prto och ensild ineser sicde hem 5,47 miljrder dollr till Kin på ett år. Det motsvrr 39 miljrder dollr. Milno Prto Från Wenzhou till Prto flyttr mång. Observer tt Kin i verligheten är mer än 30 gånger större än Itlien. Fortsättning på sidn 18 Peing Rom f t Shnghi Wenzhou 16 17

10 DAGENS prodution pcs i ett mgsin utnför Prto. En grnne river bort lpprn om vcr flicor i Chintown. f t Chintowns i Europ Pris hr den störst chintown i Europ. Den ligger i 13:e rrondissemnget och lls oft Qurtier Asitique. Området hr cir invånre från Asien. De flest är ineser, men det finns ocså mång vietnmeser och lotier. Dessutom finns det ett yngre Qurtier Chinois i Belleville i 20:e rrondissemnget. näst störst i Europ är Milnos inesis distrit ring Vi Polo Srpi med cir ineser. Chintown i Prto växer snbbt, men de flest ineser i den stden bor inte just i chintown. europs tredje störst chintown ligger i London ring Gerrrd Street i Soho med cir ineser boende där och i närheten. Men det finns ineser spridd över hel London. näst störst chintown i Englnd ligger i Mnchester, medn Liverpool hr det äldst inesvrteret. två brn på grund v fmiljeplneringens bestämmelser. Grnnrn är frustrerde över tt sexhndeln brer ut sig på de två prllellgtor som dominerr Chintown. Väggrn är fulllottrde med tecnen för vcer flic och oli mobilnummer. Vit lppr med smm budsp fst lite mer utveclt är li vnlig. Jg hejdr en 70-årig itliens mn som systemtist går runt och river ner lpprn. Det är det end jg n gör åt sen, polisen gör ingenting, säger hn. Uppdämd spänningr på båd håll blev tydlig vid en incident den 28 juli i år. En berusd ines om ut från en br i Chintown, örde sin bil därifrån och srpde lcen på en bil som hörde till en itlienre. Fol rusde till från det itliens bostdsområdet och omringde inesen. Efter en stund om 50 lndsmän ut från den inesis bren. Fullt slgsmål utbröt melln de båd folgruppern. 118 personer fic större eller mindre blessyrer, någr fic örs till sjuhus i mbulns. Den nyvlde borgmästren Mtteo Biffoni är på reträtt. Under vlrörelsen i vårs tlde hn mycet om tt gör llt för tt integrer inesern i smhället. Hn föreslog blnd nnt tt brnen på itliens dghem sulle få lär sig inesis för tt mins de socil lyftorn, ett förslg som mötte mycet riti. Nu tlr borgmästre Biffoni mycet mer om tt de inesis företgen måste håll sig till lndets lgr och regler. Hn hr blnd nnt söt stöd för dett hos den inesise generlonsuln i Florens. Blixtbelysning En brnd i textilfbrien Teres Mod i december i fjol stte blixtbelysning på problemen i Mcrolotto. Polisutredningen visde tt sju illeglt invndrde inesis rbetre vled när elden härjde i en olglig sovsl inrymd i fbrien. Det frmgic tt rbetrn under fler år bott, sovit och ätit ll sin måltider i fbrien. Två itlienre stod formellt som ägre till fbrien, men de verlig ägrn vr tre ineser som sitter rresterde för dråp genom grov otsmhet och brott mot immigrtionslgrn. Den typen v versmhet ger nturligtvis de inesis textilföretgen dåligt ryte. Men ders närvro är inte br v ondo, tycer ftist en del Prtobor som nser tt de bidrr till den lol eonomin. Kinesern onsumerr ju en hel del, även om de ocså importerr mycet diret från hemlndet. Det senre unde KinNytt onstter i snbböpen i Chintown. Vi hr egentligen oss själv tt syll. Det är vårt eget fel, det börjde med tt vi tog hit dem som billig rbetsrft, säger en vinn som är nställd i stdsförvltningen till mig. För 25 år sedn importerde de itliens till - verrn något tusentl ineser som billig rbetsrft. Då såg inesis företgre möjligheten tt själv tillver billigt i Itlien och sätt på den ttrtiv etietten Mde in Itly och vips gic det tt sälj plgget till högre pris än Mde in Chin. Så i dg är det inesis ffärsmän som äger fbrier i Prto och nvänder inesis msiner och inesis rbetsrft. De importerr ocså tyger från Kin till förmånligt låg priser. De ur - holr vlitetsstämpeln Mde in Itly, smtidigt som de hr fått snurr på denn brnsch som höll på tt tcl v. Men huruvid det är ineserns fel eller tt det egentligen beror på de ny onsumtionsvnorn v läder är en nnn histori. Alltfler vill h billigt och senste nytt. Moderniserr industrin De inesis företgen går sälln i svromål, men Mtteo Wong, född i Kin, uppväxt i Prto och onsult för ineser som vill immigrer till Itlien, nser tt de inesis företgen hr modernisert textilindustrin. När inte itlienrn utveclr brnschen, måste någon nnn gör det. Utn de inesis entreprenörern sulle det inte finns pronto mod, enligt Mtteo Wong, som säger tt de hr spt mssor v jobb för itlienre. Enligt en del bedömre är Itlien det minst företgsvänlig lndet i Västeurop. Ändå hr inesern på br någr år spt en helt ny eonomi. Mång itlienre retr sig på tt inesern hr slgit dem i ders eget spel, nämligen tt lur sttmsen och tt unn t sig frm i den svårforcerde byrårtin. Och självlrt smärtr det tt den inesis offensiven hr bidrgit till tt slå ut hälften v stdens cir itliens textilföretg. Smtidigt finns det i dg över inesis företg i Prto som tillverr och/eller säljer modeplgg, ccessorer och sor. Modeindustrin i ndr itliens städer som Pugli och Veneto frutr tt de står på tur för näst offensiv, nu när inesern sfft sig ett fotfäste i Prto. Och n något linnde inträff i ndr brnscher i ndr europeis länder? frågr sig en del ommenttorer. Teni, innovtion och välfärd Därför är Kins intresse för Sverige så stort Vd vill Kin egentligen med Sverige och de övrig nordis ländern? Vi är små länder som utgör en liten del v Kins eonomis intressen, men ändå besös vi v inesis ledre och inesis företg är intresserde v vår mrnd och gör stor företgsuppöp, som exempelvis Geelys uppöp v Volvo. Av KRISTINA SANDKLEF, ristinsndlef@yhoo.com Totlförsvrets forsningsinsitut, FOI:s Jerer Hellström begv sig på res till de oli nordis ländern förr hösten och träffde inesis diplomter, nordis Kinännre och byrårter för tt t red på vd Kin egentligen hr för politis prioriteringr i de nordis ländern. Resulttet finns tt läs i en utmärt rpport som utom tidigre i år. För SCTC:s medlemmr n rpporten Kins politis prioriteringr i de nordis ländern ( foi.se/reportfiles/foir_3879. pdf) vr intressnt tt läs då den går igenom hur Kin gerr i de nordis ländern. Hellström delr upp de inesis politis prioriteringrn i Norden i oli delr. En v de vitigste, som n sägs utgör grunden för de ndr, är tt Kin bevr sin ärnintressen. Dess ärnintressen cirlr ring hur Kins ommunistprti s unn fortsätt sitt vr vid mten hemm i Kin med bevrd politis stbilitet och h en hållbr eonomis utvecling, smtidigt som mn understryer lndets territoriell integritet och suveränitet. De senre spetern hr frmför llt med politi tt gör och innefttr tt Kin ogillr när de nordis ledrn träffr Dli Lm eller tt Sverige ger, i Kins ögon riminell, uigurer uppehållstillstånd. Liså uppfttr Kin det ftum tt Norge gv Nobels fredspris till Liu Xiobo 2010 som en inblndning i Kins inre ngelägenheter. Norden vitig region För tt upprätthåll Kommunistprtiets mt och lr v ll utmningr som Kin står inför är Norden en vitig region för Kin, trots vår ring storle. De nordis ländern hr intressnt teni, som Kin gärn vill överför hem, vilet gäller llt från specifit djuphvsoljeborrning i Norge till återvinningsbr energi, clen tech och försvrstenologi i smtlig länder. Ett återommnde ord som nämns med de nordis ländern är innovtion, vilet Kin ocså är intressert v. Norden sitter på unsp om Artis, ett område som är intressnt för Kin både ur trnsportsynpunt, som lterntiv sjöled till Europ, och för potentiell energifyndigheter. Ett nnt område som intresserr Kin i Norden är den nordis välfärdsmodellen, som locr med sin jämlihet och omvårdnd v de socilt utstt. Språngbräd in i EU Enligt Hellström ser Kin ocså Norden som en språngbräd in i EU, vilet snnolit är orsen till tt Kin hr ett frihndelsvtl med Islnd. De nordis ländern hr dessutom inte br intressnt tenologi och innovtion, utn vi hr politis stbilitet, vi är för frihndel och är mindre misstänsmm mot inesis intressen i vår länder. Slutligen är de nordis ländern, precis som ll ndr länder med inesis närvro, en spelplts för tt förbättr Kins ryte, vilet de inesis mbssdern lltid rbetr för. Blnd nnt hr mn nordnt seminrier med inesis forsre på Tibet för tt bättr på Kins ryte i Tibetfrågn och upplys oss hur det verligen ligger till, enligt Kin. Rpporten är sriven på engels och ger en gedigen genomgång v vd Kin hr för intressen i Sverige och de ndr nordis ländern