KVALITETSRAPPORT AVSEENDE KALENDERÅRET 2012 PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT AVSEENDE KALENDERÅRET 2012 PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 1 Beskrivning av verksamheten Den pedagogiska verksamheten i Surahammars kommun omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och fritidsgårdsverksamhet. En fristående förskola finns, i övrigt sker verksamheterna i kommunal regi. 1:1 Verksamheten är organiserad i fyra olika områden: Förskolan, som består av sju förskolor av varierande storlek. I Virsbo finns förskolan Galaxen, i Ramnäs förskolorna Åsen och Lärkan, i Surahammar förskolorna Äventyret, Ängsgården, Skogsgläntan och Björnstugan. Verksamheten leds av två förskolechefer. Förskolan Ekot är en fristående förskola och tillhör Ekot AB. Norra rektorsområdet består av Virsboskolan i Virsbo (F-åk 9) och Bäckhammarskolan (F-åk 6) i Ramnäs. Området leds av en rektor. Mellersta rektorsområdet består av Nytorpsskolan (F-åk 3), Tuppkärrsskolan (åk 4-6) och Starbäcksskolan (åk F-åk 3) i Surahammars tätort. Området leds av två rektorer. Södra rektorsområdet omfattar Hammarskolan (åk 7-9, grundsärskola åk 5-9). Området leds av en rektor. 1:2 Förskola erbjuds barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Barn till arbetssökande och föräldralediga har möjlighet att vara i förskolan på deltid. Även barn med ett eget behov tas emot. Från och med 1 augusti det år barnen fyller 3 år gäller kostnadsfri Allmän förskola, 15 tim/vecka. Verksamheten regleras av Skollagen och Läroplan för förskolan (Lpfö, reviderad 2010), och leds av två förskolechefer. Förskoleklassen (F) är en egen skolform för 6-åringar. Den är obligatorisk att anordna, men det är inte obligatoriskt att delta. Samtliga kommunens 6-åringar går dock i förskoleklass. Förskoleklassen regleras av Skollag och Läroplan (Lgr11) och ingår i rektors ansvarsområde. Verksamheten finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Fritidshem (skolbarnsomsorg) erbjuds barn från förskoleklass till och med främst åk 3 vars föräldrar arbetar eller studerar. Det kan finnas andra skäl/behov för en elev att delta i fritidshemsverksamhet, detta beslutas i diskussion med rektor. Fritidshem finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Nytorpsskolans elever i åk 2 och 3 går till en lokal på Tuppkärrsskolan. Eleverna har vid behov rätt till skolbarnsomsorg upp till 12 års ålder. Sedan fritidsklubben på Tuppkärrsskolan lades ner, 1

2 hänvisas elever med tillsynsbehov till den ordinarie fritidshemsverksamheten. Verksamheten regleras i Skollag och Läroplan (Lgr11) och ingår i rektors ansvarsområde. Grundskolan är uppdelad i tre stadier, låg (åk 1-3), mellan (åk 4-6), och högstadiet (åk 7-9). Verksamheten regleras av Skollag, Skolförordning och Läroplan (Lgr11) Lågstadium finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Mellanstadium finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan och Tuppkärrsskolan. Högstadium finns på Virsboskolan och Hammarskolan. Grundsärskola erbjuds elever med utvecklingsstörning. Eleven kan antingen vara integrerad i en grundskoleklass eller gå på grundsärskolan på Hammarskolan. I båda fallen regleras verksamheten av Skollag och Läroplan för grundsärskolan :3 Övriga verksamheter: Förberedelseklass arrangeras för kommunplacerade invandrarelever som under en period får träna extra mycket svenska. Varje elev är dock inskriven i en hemklass, och slussas över till denna så snart det befinns möjligt. Förberedelseklassen finns på Hammarskolan, och leds av rektor. Verksamhet för asylsökande elever finns, uppdelad på Hammarskolan för de äldre och en lokal på Nybyggsvägen för de yngre barnen. Rektor för Hammarskolan ansvarar. Fritidsgård finns på Virsboskolan och Hammarskolan, dagtid och viss kvällstid. I Ramnäs finns viss kvällstidsverksamhet. På Hammarskolan arrangeras även vissa kvällar för mellanstadieelever. Fritidgårdsverksamheten ingår i respektive rektors ansvarsområde. Kulturspåret erbjuder ett antal elever på mellanstadiet att under 8 veckor pröva på olika kulturaktiviteter. Det kan vara film, läseklubb, teater, keramik, foto etc. 1:4 Centrala stödfunktioner För barn/elever med främst fysiska handikapp finns elevassistenter. Behovet av dessa prövas kontinuerligt i dialog med förskolechef/rektor/verksamhetschef. På skolorna finns resurspedagoger vars uppdrag det är att observera, handleda och stödja lärarna i sitt arbete med elever/elevgrupper. Rp kan flyttas mellan skolor om behoven förändras. För utredningsarbete, handledning när det gäller läs-skrivsvårigheter/dyslexi mm finns läsoch skrivpedagoger. Rektor anmäler behov efter interna åtgärdsprogram. Logoped- och psykologtjänst köps ett antal timmar/vecka för utredningar och handledning av personalen. Till stöd för främst lågstadiet har större delen av året funnits en matematikutvecklare. Skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare ingår i skolornas elevvårdsteam. Viss KBT-skolledarresurs finns för handledning och observationer i förskolan. En samarbetsgrupp, Kommunteamet, hanterar ärenden där samverkan mellan skola, socialsekreterare, familjestödjare, barn&ungdomshälsan, habiliteringen och barnungdomspsykiatrin krävs. För utrednings-, utvecklings- och kvalitetsarbete finns verksamhetsutvecklare. Kommunen är sedan 2010 finskt förvaltningsområde. Det innebär att kommunala tjänster även ska kunna tillhandahållas på finska. För förskolans del finns två avdelningar, en i Virsbo och en i Surahammar, där det finns finsktalande personal. Viss tillgång till finska finns även i Ramnäs. Med start från höstterminen har skolan tillgång till 30% tjänst för undervisning i finska. Eleverna har möjlighet att välja revitaliseringsfinska där inga krav på ett aktivt modersmål i finska ställs. De elever som har ett levande modersmål i hemmet kan välja modersmålsundervisning i finska. Det har blivit en populär satsning, och elever från samtliga skolor deltar i grupper i de tre tätorterna, totalt 40-talet elever. Antalet elever i revitaliseringsgrupperna är störst. 2

3 2 Underlag och rutiner Det övergripande kvalitetsarbetet i kommunens pedagogiska verksamhet följer Årsplan för kvalitetsarbete i pedagogiska verksamheten. Kvalitetsrapporten avser ett kalenderår. Som underlag för årets rapport har använts Områdenas Läsårsrapporter läsåret 2011/12 Områdenas uppföljning av arbetet hösten 2012 Föregående Kvalitetsrapport Utvärderingar av Sommarskola, Kulturspår, Kommunteam Uppföljning/utvärdering av arbetet med prioriterade mål Uppföljning/utvärdering av gemensamma planer och rutiner Resultat i form av nationella prov, betyg, screentester Resultat i form av enkäter Tillsynsrapporter från förskolorna Ekot, Åsen, Lärkan, Björnstugan och Äventyret 3 Prioriterade verksamhetsområden För att generellt öka måluppfyllelsen beslutar rektors/förskolechefsgruppen om gemensamma utvecklingsområden. Under 2012 har dessa områden varit Läraren är ledare med tydlig struktur och rutiner Stadie- och skolformsövergripande ämnes- och utvecklingsgrupper Kommungemensamma projektledare och ämnesutvecklare Större fokus på läroplanernas mål, mer medvetet arbete mot målen Kontinuerlig lärogång för alla utan omtagningar och luckor Kontinuerligt värdegrundsarbete IT-satsning: Datorer och utbildning, Schoolsoft Bedömning och betyg 3:1 Förskolan Förskolan följer ovanstående prioriterade verksamhetsområden i tillämpliga delar, men de utvecklingsområden man arbetet mest efter är språket, naturvetenskap och teknik, barns inflytande och trygghet. Ledarskap i klassrummet I förskolan har arbetslagen tillsammans uppdraget att leda och utveckla barngrupperna. Några arbetslag har lagt ner stor möda på att forma fungerande grupper, med positivt resultat. Ett verktyg är förhållningssättet enligt KBT, fokusera på det positiva. Man har tagit hjälp av KBT-resursen, som bidragit med observationer och handledning. Arbetet med ledarskapet i klassrummet har pågått under året med syfte att skapa arbetsro och struktur. Olika åtgärder har satts in beroende på behov. Bokcirkel, föreläsning, instruerande filmklipp, personlig handledning med extern expertis, observationer med återkoppling är några. Rektor har haft en viktig funktion som stöd och vägledare på respektive skola, och har ansvarat för att tagna beslut har följts. Lärarens eget ansvar för ledarskapet har poängterats. Stadie- och skolformsövergripande arbete Gemensamma handlingsplaner och rutiner för överlämnande av barn/elever har tagits fram för samtliga övergångar, vilket underlättar för mottagande lärare alla kategorier. Syftet, att skapa kontinuitet för eleverna utan omtag och kunskapsluckor, har till delar uppnåtts. Det är dock viktigt att tid avsätts och arenor skapas för möten mellan pedagogerna. 3

4 Centrala utvecklingsgruppen och ämnesgrupperna i svenska och matematik har representanter från våra olika verksamheter träffas två gånger per termin. Syftet är att inspirera och skapa gemensam förståelse och kunskap för utvecklingen i ett 1-16 årsperspektiv i respektive ämne. Kommungemensamma projektledare och ämnesutvecklare 2012 var det sista året för Läsa-skriva-räknaprojektet. Vi valde att fördela pengarna till en heltidsanställd matematikutvecklare under vårterminen, och 20% under hösten. Uppdraget var att på olika sätt verka för ökad måluppfyllelse på lågstadiet. Screentest har tagits fram vilka genomfördes i oktober. Matematikutvecklaren har initierat en studiecirkel runt boken Förstå och använda tal. Inom förskolan finns matematikutvecklare som leder mattepiloternas arbete. Större fokus på läroplanernas mål, arbete mot målen Information om respektive verksamhets läroplan har givits, och tid har avsatts för fritidspedagoger och förskollärare att fördjupa sig i de delar av Lgr11 som handlar om det gemensamma uppdraget. Mycket stort arbete har lagts ner på ämnesmatriser, skriftliga omdömen etc där målen är nödvändig kunskap. Förskolan har lagt extra krut på målen i barns inflytande, språk, vetenskap och teknik. IT-satsning Satsningen har fortsatt enligt plan, och lärar- och elevdatorer har köpts in till skolorna. Olika utbildningsinsatser har genomförts bland personal och föräldrar. Galaxen har som enda förskola så här långt försetts med mac-datorer. En stor del av investeringssumman riktas till förskolan Betyg och bedömning Årets stora utmaning har varit likvärdig bedömning och betygsättning. Lärarna i åk 6 har satt betyg för första gången, vilket krävt många studier av betygskriterier och kunskapskrav. Eftersom vårens avgångsbetyg sattes enligt det gamla systemet, fanns många lärare som fick arbeta med båda systemen samtidigt. Elevnärvaro och inkludering Kommunen har sedan länge ett mål: Varje barn/elev ska ha en trygg och meningsfull skolgång på sin egen förskola/skola. Arbetet med att förhindra otillåten frånvaro pågår, liksom arbetet med att varje elev ska få adekvat stöd och utmaningar inom klassens ram. 4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsrapport 4:1 Förskolan Fortsatt arbete med konkretisering av läroplanens mål. Särskilt fokus på barns inflytande, språkutveckling, naturvetenskap och teknik. Fortsatt samverkan med förskoleklass, fritidshem och lågstadiet för bättre stadieövergångar och utveckling av det gemensamma uppdraget. Utveckling av modersmålsstöd Utveckling av det systematiska kvalitetsarbete Besöka varandras förskolor, pedagogisk diskussion och reflektion Åtgärder har vidtagits på samtliga punkter. Barnens inflytande har stärkts genom ett aktivt och lyhört lyssnande efter barnens intressen och idéer, vilket har påverkat den pedagogiska planeringen. Mattepiloterna, med deltagare från så gott som alla avdelningar, har skrivit en 4

5 plan för genomförande och förhållningssätt när det gäller läroplanens mål i naturvetenskap och teknik. Olika experiment har genomförts och dokumenterats för idéspridning mellan förskolorna. Personalgrupper har varit på studiebesök och kvällsutbildningar, och man har försökt ta till vara spännande teknik som finns i vardagen. Genom att lyssna till barnens tankar och teorier om vad som händer har det utvecklats medveten pedagogik och lärande. En grupp förskollärare har deltagit i olika föreläsningar om språkutveckling i förskolan, vilket har förmedlats till övriga. Det finns många språksvaga barn i verksamheten, därför tränas språket både organiserat och i vardagen. Samarbete med barnbibliotekarien har återupptagits. Biblioteket hjälper också till med böcker på barnens olika modersmål. Finsktalande personal finns tillgänglig viss tid på en av förskolorna i Surahammar, Ramnäs, och i Virsbo. Finsktalande föräldrar har således möjlighet att välja dessa förskolor om de så önskar. Ett omfattande arbete har gjorts när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet. En av förskolecheferna har gått en utbildning i detta, och drivit ett utvecklingsarbete i personalgruppen om vikten att dokumentera, analysera och reflektera för att utveckla. Ett digitalt verktyg för planering och utvärdering har tagits fram som ska användas till Läsårsrapporten. Därmed blir behovet av fungerande utrustning akut. 4:2 Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Fortsatt implementering av Lgr 11 och Läroplan för särskolan 2011 Kunskapsbedömning i skolan: läsa, diskutera, reflektera. Betygsättning Fortsatt samverkan med förskolan för bättre stadieövergångar och utveckling av det gemensamma uppdraget Riktad internutbildning om åtgärdsprogram Resultatuppföljning av stadieövergångar, gemensamma handlingsplaner Arbete mot otillåten frånvaro Ledarskapet i klassen, arbetsro Arbetet har genomförts som planerat på de olika skolorna, ibland tillsammans på gemensamma studiedagar, ibland på respektive skola. 5 Viktiga händelser under året Under året har stora förändringar skett i ledningsgruppen. I mars tillträdde en ny rektor för Norra rektorsområdet, i augusti en ny förskolechef och en ny rektor för Hammarskolan, och i september en ny rektor till Mellersta rektorsområdet. Därmed är fyra av sex chefer nya, och många förskolor och skolor har fått ny ledning. Inflyttning av barnfamiljer till Surahammars tätort ledde till att den planerade nedläggningen av två förskoleavdelningar inte genomfördes. Den sista avdelningen på Nybyggsvägen lades ner, men avdelningen på Ängsgården fylldes. En tillbyggnad till förskolan Björnstugan skall stå klar för användning i mars 2013, och även den ser ut att bli fullbelagd. Inflyttning av barnfamiljer har även skett i Ramnäs, och en utökning av förskolan Åsen startar i januari I Virsbo har förskolan flyttat ur lokalerna på Skogsduvan, och finns nu i renoverade lokaler på Virsboskolan under sitt nya namn, Galaxen. Anledningen till flytten är framför allt det krympande elevunderlaget på Virsboskolan, vilket gjort det möjligt att friställa Skogsduvan. Under hösten återupptogs diskussionerna om högstadiets vara eller inte vara i Virsbo. Frågan har varit aktuell några gånger under de senaste 10 åren, men nu vill den politiska majoriteten 5

6 komma till beslut. Planen är att högstadieeleverna på Virsboskolan ska flyttas till Hammarskolan från hösten Frågan avgörs i februari. Tuppkärrsskolans femmor tog sig till länsfinal i Vi i 5:an, och sexorna vann riksfinalen i First Lego League för åk 6-9. I den nordiska finalen i Oslo hamnande man på en hedrande 16:e plats i robotkörning, i de övriga grenarna lite längre bak. En av våra lärare i svenska fick utmärkelsen Årets svensklärare som delas ut av Svenska Akademin. Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av kommunens resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. Undervisning i finska som modersmål och revitaliseringsfinska startade i och med höstterminen. En utbildning i neuropsykatriska funktionshinder har genomförts i regi av SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Drygt 20 pedagoger deltog, med representation från förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Utbildningen ansågs mycket bra av de deltagande. 6 Resultat och måluppfyllelse 6:1 Förskolan Grundförutsättningen på avdelningarna är 3 heltidstjänster, varav 2 ska innehas av högskoleutbildad personal. Från halvårsskiftet 2012 höjdes barnantalet från 17,5 till 19 per avdelning. Detta ledde till en stor omorganisation, och ett antal barnskötare varslades. Tack vare den ovanligt stora inflyttningen (12 barn i Ramnäs och 28 i Surahammar) behövde inte så många sägas upp. 18 personer har dock bytt arbetsplats under hösten. Andelen förskollärare var under året 59,4%, så det är fortfarande en bit kvar till målsättningen 66%. Barnantalet sjönk, trots inflyttningar, från 464 på våren till 430 barn på hösten. IT-satsning Förskolan ligger efter när det gäller IT-satsningen, eftersom skolorna har prioriterats. Framför allt gäller detta personaldatorer. I samband med ombyggnaden på Galaxen installerades 4 mac-datorer, en till varje avdelning. Det syns tydligt att dokumentationen har underlättats där. Föräldraenkät i förskolan 2012 Enkäten genomfördes för tredje året i rad. Antal svar: 211/325 (65%) Galaxen: 21 Lärkan: 17 Åsen: 5 Äventyret: 19 Nybygget: 3 Ängsgården: 72 Skogsgläntan: 29 Ekot (fristående): 17 Björnstugan: 28 6

7 Trivs Ditt barn på förskolan? 3,79 Känner Du Dig trygg med Din förskola? 3,67 I vilken utsträckning motsvarar förskolan Ditt behov av tillsyn? 3,73 Anser Du att förskolan ger förutsättningar för Ditt barns utveckling av kunskap och lärande? 3,65 Upplever Du ett positivt bemötande i förskolan? 3,58 Känner Du Dig informerad om verksamheten i förskolan? 3,42 Vilken Är Din helhetsbedömning av Ditt/Dina barns förskola? 3,67 Övriga synpunkter lämnades av 49 föräldrar. Den låga svarsfrekvensen i allmänhet, på Åsen och Nybygget i synnerhet, gör det svårt att dra några långtgående slutsatser. De svar som inkommit ger dock vid handen att man generellt sett är nöjd med verksamheten. De synpunkter som lämnats är till övervägande del mycket positiva, framför allt får personalen i den kommunala verksamheten mycket beröm. Den kritik som framförs, handlar framför allt om tillgänglighetsfrågor, såsom behov av kvälls- och nattillsyn, närvaro under föräldraledighet etc. Missnöje med vikarier som inte presenterar sig förekommer, så även brister i inne- och utomhusmiljö. Barngruppernas storlek kritiseras också. Föräldrarna på Ekot vänder sig främst mot stor personalomsättning. De sammanlagda siffrorna är ungefär desamma som föregående år, men skillnader finns mellan olika förskolor. Resultaten är överlämnade till respektive förskolechef för att förbättringsåtgärder ska kunna vidtas. Tillsyn av förskolor Under året har tillsyn genomförts på förskolorna Ekot, Äventyret, Lärkan, Åsen och Björnstugan. Tillvägagångssättet har varit detsamma på alla ställen: Besök på förskolan heldag, Intervju med förskolechef, personalgrupp och föräldragrupp Bedömning av inne- och utemiljö Bedömning av måluppfyllelse av läroplanens målområden Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem, Uppföljning, utvärdering och utveckling. Förslag på förbättringsområden Skriftlig återkoppling i form av tillsynsprotokoll har givits respektive förskolechef. Man kan konstatera att förskolorna har olika förutsättningar vad gäller måluppfyllelse. Utemiljö, innemiljö, personalens kompetens och barngruppernas storlek och sammansättning har stor betydelse. Klart är att man, utifrån de fysiska förutsättningar som finns, har skapat en bra, eller mycket bra verksamhet. Inte många föräldrar hörsammade inbjudan till samtal, varför förslagen till förbättringar grundar sig på uppgifter från förskolechef och personalgrupp samt eget intryck. 7

8 Med utgångspunkt från befintligt bedömningsunderlag konstateras att förskolans måluppfyllelse är bra eller mycket bra, och att resultaten av utvecklings- och kvalitetsarbetet hela tiden leder till förbättringar. 6:2 Förskoleklass, fritidshem, grund- och särskola Översikt Antal barn/elever vt 2012 ht 2012 Förändring sedan vt 2011 Förskoleklass Fritidshem Grundskola Särskola (2 elever är integrerade i grundskolan, men följer särskolans läroplan) 6 tjänster drogs ner i grundskola och fritidshem inför läsårsstarten, och höstterminens bemanning blev Förskoleklass: 8 tjänster Fritidshem: 21 tjänster Grundskola: 85 tjänster Särskola: 1,5 tjänst Förskoleklass Förskoleklassens lärare har i stor utsträckning deltagit i skolans utvecklingsarbete med Lgr11. Från hösten har man emellertid koncentrerat sig på den egna verksamheten, och utveckling av densamma. De delar i läroplanen som är gemensamt uppdrag med förskola och fritidshem har särkilt diskuterats tillsammans med dem. Eftersom förskoleklasslärarna är den minsta yrkesgruppen, är det värdefullt att få tid tillsammans för gemensamma tolkningar av uppdraget, erfarenhetsutbyte etc. Förutom studiedagstid har några yrkeskategoriträffar lagts in i möteskalendariet. Dessa utnyttjas till läroplansarbete och erfarenhetsutbyte. Förskoleklasslärarna har också varit inbjudna till en av förskolans fortbildningsdagar som handlade om barns lärande enligt Vygotskij. Fritidshem Fritidshemmen har samma förutsättningar för personalutveckling som förskolan, nämligen 5 dagar per läsår då verksamheten stängs. Man anser sig inte ha fått relevant fortbildning under året, då mycket har varit på skolans villkor. Undantaget var förskolans föreläsning om lärandet enligt Vygotskij. Viss neddragning av personal och omorganisation har gjorts på några av skolorna. Verksamheten bedöms dock som bra, och vid de tillfällen kommunens fritidspedagoger har träffats tillsammans har man haft mycket utbyte av varandra. Nytorpsskolans fritidshem har varit tvungna att dela upp sig på grund av lokalbrist, så deras åk 2-3or spenderar eftermiddagarna på Tuppkärrsskolan. Sett i ett längre perspektiv har fritidshemmen glidit åt sidan; från att ha varit en helt integrerad del i 6-9-åringarnas skoldag är man numera på parallella spår med förskoleklass och lågstadium. Man samverkar fortfarande i olika former med förskola och förskoleklass. I den handlingsplan som tagits fram om övergången förskola-skola, har fritidshemmets roll accentuerats. Fritidspedagogerna i kommunen träffas några gånger per termin för att diskutera verksamhetsfrågor, läroplansarbete och erfarenhetsutbyte. 8

9 Skolan Ett nytt sätt att arbeta med utomhuspedagogik har introducerats på Norra rektorsområdet, och sprider sig nu till framförallt de andra låg- och mellanstadieskolorna. Det mesta man gör inomhus kan med fördel även göras utomhus för att främja det mångsidiga lärandet. För att engagera föräldrarna har man organiserat uteaktiviteter på kvällstid, vilket fallit väl ut. Ämnesprov åk 3, måluppfyllelse i % Svenska Kommunen Riket Muntlig uppgift 99,2 97,3 Läsa skönlitt. text 99,2 95,3 Läsa faktatext 94,1 92,4 Högläsning 94,1 93,4 Textsamtal 97,5 96,5 Skriva berättande text 93,3 89,8 Skriva, stavning, interp. 84,9 87,0 Skriva beskrivande 84,9 87,7 Matematik Kommunen Riket Mäta, geometri 91,7 89,2 Matematiska likheter 86,8 89,7 Räknesätten 95,9 91,5 Mönster, huvudräkn. 88,4 88,3 Skriftl. Räknemetoder 83,5 83,3 Bråk, huvudräkning 86,0 86,3 Kommunikation, begrepp 91,7 92,4 Glädjande är att kommunens resultat är bättre än riksgenomsnittet på flera av deltesterna. Vi följer också trenden i riket när det gäller vilka färdigheter eleverna har svårast med. Våra resultat är generellt bättre än förra årets, och satsningen på utvecklingen av undervisningen i matematik är sannolikt en bidragande faktor för de förbättrade resultaten i ämnet. Särskilt roligt är att Nytorpsskolan hamnade i matematik på 13 plats av 90 skolor i länet, och på 21 i svenska. Behovet av strategier som ytterligare kan öka måluppfyllelsen kvarstår. Ämnesprov åk 6 Svenska Kommunen Riket Muntligt 94,2 93,4 Läsförståelse 96,2 92,7 Skriva berättande 92,3 87,3 Skriva argumenterande 92,3 86,9 Matematik Kommunen Riket 9

10 Muntligt 90,6 91,1 B 94,3 84,3 C 96,2 89,4 D 98,1 81,1 Engelska Kommunen Riket Muntligt 88,7 88,4 Receptiv förmåga 86,8 89,5 Skriftlig produktion 83,0 86,8 Vi har anledning att vara stolta över sexornas resultat, i synnerhet vad gäller svenska och matematik. Värt att notera är att flickorna på Tuppkärrsskolan hade 100% måluppfyllelse i flera av deltesterna i matematik. I engelska finns behov av utveckling, men det bör ändå framhållas att elever och lärare har gjort ett gott arbete under året. Av 62 skolor i länet hamnar Tuppkärrsskolan på 8 plats i matematik och 12 plats i svenska. Tyvärr har Virsbo- och Bäckhammarskolan för få elever för att visas i rankingen. Screentest Screentest genomförs i årskurserna 1-8 i svenska varje höst vecka 41. De är något olika beroende på årskurs, och består av 3-4 olika deltest. Testen är normerade, med stanineskala 1-9. Man kan således jämföra elevernas resultat mot en normalfördelningskurva, se figur. De elever som återfinns i spannet 1-2 följs extra noga med åtgärdsprogram för stödinsatser. Ett utvecklingsarbete med screentest i matematik pågår. Suraham m ars kom m un Årskurs 2 - oktober 2012 Screeningtes t DLS Ordförståe lse klass 2 - e leve r födda 2004 Res ultat i proce nt sam t jäm förande norm alfördelningskurva (Standard Nine - s tanine) Genom fört testet : 89 elever 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% elever födda ,6% 9,0% 14,6% 7,9% 33,7% 12,4% 6,7% 6,7% 3,4% normalfördelning åk 2 4% 7% 12% 17% 20% 17% 12% 7% 4% staninevärde Resultat: Virsbo Bäckhammar Nytorp Tuppkärr Starbäck Hammar Åk 2 4,5 4,4 4,2 4,1 Åk 3 5,5 4,5 5 4,4 Åk 4 5 4,2 5,2 10

11 Åk 5 4,1 4,7 4 Åk 6 4,4 4,2 5,1 Åk 7 3,3 4,3 Åk 8 3,4 5 Eftersom 4,5 är ett genomsnittsvärde får man anse att de flesta resultat är acceptabla. Åk 7 och 8 på Virsboskolan har sämre resultat, vilket föranleder förbättringsåtgärder. Alla test sammanställs och redovisas på individ- och gruppnivå för att underlätta uppföljning och utveckling. I kommunens läs- och skrivplan finns en rad förslag på åtgärder som kan användas på skolorna. Betyg Vårterminen 2012 Årskurs 8 bedöms i enlighet med det nya betygssystemet, där F betyder att eleven inte har nått kunskapsmålen. E betyder godkänt, A är högsta betyget. S betyder att betygsunderlag saknas, 3 anpassad studiegång. Åk 9 följer den gamla betygsskalan. Fortsättningsvis gäller den nya för alla. Virsboskolan åk 8 23 elever Hammarskolan åk 8 62 elever F E D C B A S/3 F E D C B A S/3 Biologi Biologi Bild Bild Engelska Engelska Franska sprv Franska sprv Fysik Fysik Geografi Geografi 17 2 Historia 14 9 Historia Hemkunskap Hemkunskap Idrott Idrott Kemi Kemi Matematik Matematik Musik Musik No(block) No(block) Religion Religion Samhällskunsk Samhällskunsk Slöjd 16 7 Slöjd So (block) So (block) Spanska sprv Spanska sprv Svenska Svenska Svenska A Svenska A 1 2 Teknik Teknik Tyska sprv Tyska sprv Virsboskolan åk 9 24 elever Hammarskolan åk 9 82 elever IG G VG MVG 3 IG G VG MVG 3 Biologi Biologi Bild Bild Engelska Engelska Franska sprv Franska sprv Fysik Fysik Geografi Geografi 1 3 Historia Historia 4 Hemkunskap Hemkunskap Idrott Idrott Kemi Kemi

12 Matematik Matematik Musik Musik No(block) No(block) Religion Religion 3 1 Samhällskunsk Samhällskunsk 4 Slöjd Slöjd So (block) So (block) Spanska sprv Spanska sprv 1 1 Svenska Svenska Svenska A 1 Svenska A 3 Teknik Teknik Tyska sprv Tyska sprv Jämförelser Genomsnittligt meritvärde: Hammarskolan 199,7 Virsboskolan 198,0 Riket 211,0 Nått målen i alla ämnen % Hammarskolan 79,3 Virsboskolan 54,2 Riket 77,4 Höstterminen 2012 Betygssammanställning Bäckhammarskolan år 6 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA MU RE SH SL SV SVA TK Betygssammanställning Virsboskolan år 6 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI

13 HKK IDH KE MA MU RE SH SL SV TK Betygssammanställning Tuppkärrsskolan år 6 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA MU RE SH SL SV SVA TK Betygssammanställning Virsboskolan år 7 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY HI IDH KE M2SPA MA MU SL SV Betygssammanställning Hammarskolan åk 7 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI IDH KE M2GER M2SPA MA MU SL SV

14 SVA 2 2 TK Betygssammanställning Virsboskolan år 8 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE M2SPA MA MU SH SL SV Betygssammanställning Hammarskolan år 8 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE M1FRE M2GER M2SPA MA MU RE SH 2 2 SL SV SVA TK Betygssammanställning Virsboskolan år 9 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI HKK

15 IDH KE M2GER M2SPA MA MGER 1 1 MU RE SH SL SV TK Betygssammanställning Hammarskolan åk 9 ht 2012 Ämne 3 S F E D C B A Totalt BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE M1SPA M2FRE M2GER MA MU RE SH SL SV SVA TK Sommarskola Sommarskolan vände sig till två olika målgrupper; åk 5-6 i matematik och engelska, och åk 7-9 i matematik, engelska och svenska. Samtliga elever riskerade att inte nå målen i respektive ämne. Mellanstadiet erbjöds undervisning under fyra dagar, högstadiet åtta dagar. 23 högstadieelever och 38 mellanstadieelever deltog. Eleverna har följts upp dels genom mitterminskonferensen, dels genom höstbetygen. 37 av eleverna har nått lägst betyget E i minst ett av ämnena de deltog i. Kommunteam Kommunteamet är en unik samverkansform som består av socialsekreterare, familjerådgivare, socialchef, förskolechef och rektor, med regelbundenhet förstärkt med habiliteringen, barnoch ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshälsan. Teamet hanterar ärenden som kräver samverkan mellan de olika funktionerna. Antalet ärenden till Kommunteamet minskade under hösten. Skolpsykolog Från augusti har skolpsykologen ändrat sitt arbetssätt, så att varje skola enligt ett rullande schema disponerar konsultationstid. Detta har lett till färre utredningsärenden och en kompetenshöjning i lärargrupperna. Skolpsykologen handleder även resurspedagogerna regelbundet. 15

16 Kulturspår Under året har Kulturspåret fortsatt att erbjuda mellanstadieelever olika former av kulturaktiviteter. Varje spår omfattar 1-2 tim/vecka under 8 veckor per termin, och målsättningen är att öka intresset genom att eleverna får pröva på olika aktiviteter. Ambitionen är att sprida aktiviteterna i våra tre tätorter. Musik (sång och instrument), läseklubb, lappteknik, foto och keramik. Kulturspåren är mycket populära, och alla grupper har i princip varit fulltecknade. Föräldrar har uttryckt uppskattning av att fler aktiviteter än sport erbjuds. Ett önskemål om utökat antal spår under 2013 kunde dock inte tillgodoses av ekonomiska skäl. Planerat för vårterminen 2013 är filmklubb, läseklubb, keramik, drama och teater, musik, sticka och virka. IT-satsning All undervisande personal på skolorna har nu fått mac-datorer; Bäckhammar-, Nytorp- och Starbäcksskolan fick sina i januari De flesta har gått igenom PIM steg 1 och 2, många även steg 3. Projektorer, activeboard och elevdatorer finns på alla skolor, även om elevdatorerna inte är så många som vore önskvärt. På fritidshemmen finns datorerna i varierande antal, flest på Virsboskolan. Satsningen har följts upp i Centrala Utvecklingsgruppen under året, och lärarna anser att satsningen har inneburit ett mycket stort lyft i undervisningen. Arbetet med implementeringen av Schoolsoft har pågått under året, men en hel del återstår framför allt på de mindre skolorna som fick sina datorer sist. Under höstterminen anslogs 90% tjänst med uppdrag att få igång IT-användandet i skolor och förskolor. Förskolepersonalen kommer att få sina datorer snarast 2013, och utbildningen ska påbörjas i mars. De skolor som kommit längst är Tuppkärrsskolan, Hammarskolan och Virsboskolan. Här har även föräldrar tillgång till Schoolsoft. 6:5 Elevenkät En elevenkät genomfördes våren 2012 i årskurserna 3-9. Resultaten från årskurs 5 och 8 rapporteras till SKL som gör jämförelser mellan olika kommuner. Inom kommunen görs uppföljningar av respektive årskurs, och förbättringsåtgärder vidtas på respektive skola. Max värdet är 4,0. En liknande enkät genomfördes 2010 och Jag känner mig trygg i skolan 3,43 3,32 3,25 3,2 3,2 3,29 3,65 3,41 3,61 3,42 2. Skolarbetet gör mig så nyfikan att jag får lust att lära mig mer 2,8 3,11 2,83 2,2 2,44 2,62 3,65 2,88 3,21 2,34 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 3,25 3,5 3,55 2,39 3 3,57 3,33 3,32 16

17 3,68 2,84 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i alla ämnen 3,09 3,05 2,75 3,05 3,25 3,36 3,13 3 3,35 3,02 5. Lärarna på min skola hjälper mig om jag behöver det 3,53 3,79 3,83 3,21 3,44 3,57 3,74 3,45 3,84 3,2 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 3,24 3,44 3,11 3,2 3,5 3,46 2,53 3,26 3,55 3,34 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 3,57 3,47 3,5 3,41 3,67 3,64 3,79 3,53 3,67 3,5 8. Jag tycker att det är studiero på lektionerna 2,68 2,72 2,92 2,29 3 2,82 2,83 2,56 2,95 2,56 9. Jag tycker att det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma om hur vi ska arbeta i skolan 3,56 3,47 3,09 3,63 3,62 3,57 3,57 3,62 3,65 3, Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan 2,44 2,93 2 2,33 1,78 2,67 1,81 2,66 2,88 2, Jag tycker att lektionerna är intressanta och roliga 2,83 3,42 2,75 2,44 17

18 2,3 2,77 3 2,79 3,33 2, Jag tycker att det är viktigt att jag lär mig så mycket som möjligt i skolan 3,73 3,79 3,83 3,58 3,9 3,5 3,97 3,63 3,86 3, Jag tycker att det är viktigt att få så bra betyg som möjligt när jag slutar skolan 3,86 3,79 4 3,75 4 3,86 3,97 3,84 3,89 3, Jag tycker att det är roligt med matematik 2,78 3,47 3,33 2,19 2,9 3,07 3,41 2,54 3,07 2, Jag tycker att det vi lär oss i matematik är viktigt 3,44 3,79 3,67 3,14 3,6 3,36 3,84 3,46 3,43 3,06 Några generella slutsatser kan dras: Ju äldre eleverna är, desto lägre resultat. Eleverna tycker att det är viktigt med bra betyg, att matematik är viktigt (men inte så roligt). Elevernas trygghet har varit föremål för insatser under året, då resultaten där är inte acceptabela. Särskilda insatser har också gjorts när det gäller arbetsro och elevernas kunskaper om vad som gäller för att nå målen. Detta bör visa sig i nästa års elevenkät. Hur vi ska göra för att eleverna ska känna sig delaktiga och kunna påverka arbetet i skolan har diskuterats i flera år, utan märkbar förbättring av resultaten. 7 Uppföljning av Likabehandlingsplanen 7:1 Förskolan Förskolan har en gemensam likabehandlingsplan, men varje enhet gör sina egna kartläggningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Uppföljningen görs också lokalt års arbete avslutades under senhösten, och gäller ett år framåt. Ekots likabehandlingsplan revideras i mars månad 7:2 Skolan 18

19 Skolorna har också en gemensam grund, och varje enhet följer upp och reviderar sin egen. Norra rektorsområdet reviderade sina i augusti, övriga under tidig vårtermin. 8 Analys och bedömning 8:1 Förskolan Med utgångspunkt från befintligt bedömningsunderlag kan konstateras att förskolans måluppfyllelse är bra eller mycket bra, och att resultaten av utvecklings- och kvalitetsarbetet hela tiden leder till förbättringar. Det system som finns för möten och konferenser är en tydlig framgångsfaktor. Varje avdelning finns representerad i olika grupper; pedagoggrupp, arbetsmiljögrupp och budgetgrupp som träffas i 3-veckorscykler. Det finns mattepiloter på nästan alla avdelningar, likaså personal som fått extra kunskap om förhållningssättet enligt KBT. Detta innebär att hela personalgruppen på ett eller annat sätt är involverad i utvecklingsarbetet, och är både deltagande i och ansvarstagande för helheten. Förmågan att granska sin egen praktik, och sin egen roll i arbetet med barnen har lyft diskussionerna till en mer teoretisk nivå, där man på ett helt nytt sätt är öppen för förändringsarbete. Förskolans ledning arbetar i ett väl fungerande team, och fungerar som bra förebilder för samarbete. På några avdelningar har man prövat att öka föräldrarnas delaktighet genom grupparbeten på föräldramöten. Det är lite tidigt att bedöma resultatet, men klart är att det blivit mycket mer engagerande och roligare föräldramöten. Man har konstaterat att fokusområdena har varit väl många, och att det är svårt att engagera sig lika mycket i alla. Uppdraget är också att arbeta mot alla läroplanens mål samtidigt. Sålunda kommer antalet fokusområden att minska över tid. Alltför stora barngrupper och ständig oro och problem med att få plats med alla barn som behöver har tagit mycket energi under året, förhoppningsvis kommer utbyggnaden av Björnstugan att förbättra situationen under :2 Skolan Enligt rektorernas rapportering kan förbättringar ses inom de flesta områden som varit prioriterade under året. Det är bättre kvalitet på åtgärdsprogrammen, de är tydligare skrivna med större målfokus. Fortfarande förlitar sig dock många lärare på speciallärarens stöd vid framtagandet av dessa, och man behöver utveckla vidare så att ÅP blir ett verktyg i vardagsarbetet för elevens lärande. Det är bättre arbetsro i de flesta klassrum, fler lärare känner sig stärkta i sin lärarroll genom struktur och planering. Den systematiska uppföljningen av elever med behov av stöd på olika sätt tillsammans med större kunskap om olika framgångsfaktorer så som formativ bedömning ger en generell höjning av kvaliteten på undervisningen. Det har varit, och kommer sannolikt att fortsätta vara, mycket administrativt arbete för lärarna. Mycket av grovjobbet med gemensamma system är dock färdigt, eller kommer att bli färdigt under vt För skolverksamhen gäller samma sak som för förskolan, att det har varit väl många fokusområden. Den gemensamma handlingsplanen för elevers frånvaro har inte tagits fram, varför detta arbete fortfarande sker efter lokala planer. Kommunteamet kommer att behandla frågan tillsammans med skolpsykologen våren Problemet med otillåten frånvaro finns framför allt på högstadieskolorna, men förekommer även på mellanstadiet. Det är en liten grupp elever som vi har fortsatt svårt att nå, och dessa står för huvuddelen av de underkända betygen och där betygsunderlag saknas. Statistik på frånvaron förs, och analyser görs. Självfallet tas personlig kontakt med föräldrarna direkt då elever inte infinner sig som de ska. Det arbete som görs på skolorna för att öka elevernas måluppfyllelse, och att utmana de duktiga eleverna till högre betyg är generellt mycket bra. Tack vare alla diskussioner i ämnesgrupper och matrisanvändandet i Schoolsoft har målen blivit tydligare både för lärare 19

20 och elever. Inkludering är fortfarande en ledstjärna, och den formativa bedömningen är en bra metod för att få alla elever att lyckas. Eftersom arbetssituationen är tuff inom organisationen, har diskussioner förts om huruvida de arbetsgrupper som finns centralt ska finnas kvar. Bedömningen är att de fyller sina respektive funktioner, och ska vara kvar. Skolinspektionens beslut efter inspektionen av kommunens arbete mot segregationens negativa inverkan, gav vid handen att det inte finns någon segregation mellan skolorna. Vi fick beröm för vår resultatuppföljning, men ett uppdrag att utarbeta en plan för hur vi ska stötta elever som kommer från hem med låg utbildningsnivå. Resultaten på ämnesproven i åk 3 och 6 är i högsta grad uppmuntrande, många deltestresultat ligger över rikssnittet. Matematik, som länge varit den största stötestenen, visar på trendbrott både i prov- och betygsstatistiken. Vi gläder oss åt detta, och hoppas och tror att utvecklingen ska fortsätta uppåt. Ett gediget arbete inom förskola och skola, visserligen med stöd av skolverkspengar, men i synnerhet är det alla engagerade lärare i alla verksamheter ska tackas för detta. Ledningsgruppen Den nya ledningsgruppen för pedagogiska verksamheten har fått en bra start med intressanta diskussioner och ett starkt engagemang. Samverkan har skett på flera arenor, till nytta för hela verksamheten. Gruppen ska fungera som ett team med gemensamt ansvar för hela verksamheten: Skapa helhet i utvecklingsarbetet Samordna för att optimera Gemensamt förhållningssätt, ta och följa gemensamma beslut Skapa och följa gemensamma rutiner Fördela resurser Fördela personal Utbyta erfarenheter och kunskap 9 Åtgärder för förbättring 9:1 Förskolan Under vårterminen kommer utvecklingarbetet fortsätta fokusera på barns inflytande, språket och vetenskap och teknik. När datautrustningen kommer, styrs arbetet över till IKT (informations- och kommunikationsteknik), och målsättningen är att lägga fullt fokus på detta under hösten IT-satsning Utbyggnad av Björnstugan Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom att skapa bra modeller och verktyg för att A: använda och utveckla det digitala system som prövas B: utveckla dokumentationen av varje barns utveckling som sedan ska ligga till grund för utvecklingssamtalen och utvärdering av förskolans verksamhet Föräldraenkäten skickas ut till alla föräldrar Prioritera pedagogiska diskussioner och reflektioner på mötestid Vidareutveckla samarbetet förskola-förskoleklass, fritidshem och lågstadium 9:2 Skolan 20

21 Under vårterminen fortsätter arbetet med de prioriterade områdena som beslutats för läsåret, utvärdering av dessa görs i samband med läsårsavslutningen. Elevnärvaro: En gemensam handlingsplan ska tas fram under vårterminen för att motverka otillåten frånvaro. Skriftliga omdömen, IUP: Rektorerna tar under vårterminen fram ett gemensamt grunddokument som ska användas. Vissa delar är tänkta att utformas lokalt. Särskilt fokus på hur lärarna uttrycker sig i dokumenten. Betyg och bedömning: Utvecklingsarbetet kommer huvudsakligen att ske i stadie- och ämnesvisa grupperingar. Gemensam rättning av ämnesprov planeras. Höstens betygsättning följs upp, och bedömningsfrågor diskuteras för att öka samsynen. Ökad kunskap om formativ bedömning Matematik: Deltagande i SKL:s satsning på nätverkande, ansökan till Skolverket om deltagande i Mattelyftet Utbildningsinsatser för fritidspedagogerna Ledningsgrupper på skolorna Självklart syftar allt arbete som görs inom verksamheterna till ökad måluppfyllelse av styrdokumentens mål. Redogörelsen beskriver bara en bråkdel av det arbete som bedrivs, och många av de goda ting som händer i vardagen kan inte mätas eller jämföras. Intresset för forskning när det gäller framgångsfaktorer för lärande har ökat, framför allt den Nya Zeeländske utbildningsforskaren John Hattie s studie Visible Learning används mer och mer som utgångspunkt för diskussioner inom skolan. På motsvarande sätt används Lev Vygotskijs teorier om lärandet som en sociokulturell process i förskolan. Att kunskap uppstår i kommunikationen mellan människor är en viktig grundsten i den pedagogiska verksamheten. Surahammar i februari 2013 Kennet Hedlund Ordförande i Barn&Bildningsnämnden Lena Sandström Verksamhetsutvecklare 21