KVALITETSRAPPORT YTTERLA NNA SSKOLAN 2013/2014

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT YTTERLA NNA SSKOLAN 2013/2014 Erik Fällmer REKTOR Sida 1

2 Innehåll 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret ) Allmän del som innehåller fakta om:... 4 a) Organisation... 4 b) Resursfördelning... 4 c) Ledning... 4 d) Personal... 4 e) Behörigheter... 4 f) Fortbildning ) Sociala kriterier som beskriver skolans... 6 a) Likabehandlingsarbete... 6 b) Stöd till elever med särskilda behov... 6 c) Elever/barns inflytande och delaktighet... 6 d) Elevers trivsel och trygghet i skolan... 7 e) Entreprenöriellt förhållningssätt ) Kunskaps- och färdighetskriterier... 8 a) It är en naturlig del i skolans arbete... 8 b) Elevernas tillgång till kulturskolan... 8 c) Nationella prov åk d) Betygsstatistik åk e) Andelen behöriga elever i åk 9 till högskolestudier... 9 Sida 2

3 1) Rektor/förskolechef skriver om läsåret Läsåret har varit ett år präglat av fortsatt utveckling, men också en anpassning utifrån rådande förutsättningar. En tydlig diskussion som hela skolan varit inbegripen i, har varit om hur man ska organisera det särskilda stödet. Detta ledde så småningom fram till att den så kallade Samundervisningsgruppen, som hanterat elever i behov av särskilt stöd och som haft beslut om särskild undervisningsgrupp, kom att försvinna vid läsårets slut. Istället har skolledningen och elevhälsan försökt förstärka resurser i klassrummet. Det handlar om ett inkluderande förhållningssätt, men också om att använda sig av kompensatoriska hjälpmedel och att diskutera elevens lärmiljö bland mycket annat. Ett annat område som upptog mycket tid för skolan under innevarande år, var det faktum att skolan installerade ett antal interaktiva projektorer för att på det sättet digitalisera lärandet på ett annat sätt än tidigare. Det arbetat har vi börjat arbeta med, men det kommer att krävas fortsätt utbildning och tid för det nästkommande år för att det digitala klassrummet ska bli verklighet. Det har också varit ett år som präglats av goda elevresultat. Ytterlännässkolan blev nationellt uppmärksammad av Moderata samlingspartiet riksdagsgrupp, som hade tagit fram statistik över att Ytterlännässkolan tillhörde en av trettio skolor i landet som ökat mest under den senaste fyraårsperioden vad gäller kunskapsresultat. Det ser vi som glädjande och en utmaning att fortsatta på. Sida 3

4 2) Allmän del som innehåller fakta om: a) Organisation Ytterlännässkolan har under innevarande år varit organiserad i två parallella spår med minst två mentorer i varje klass. Sammantaget har det funnits sex stycken klasser. Till detta har det funnits ett elevhälsoteam och ett likabehandlingsteam som har stött verksamheten i sina respektive frågor. Eleverna har under året varit omkring 160 till antal och har varierat beroende på inflyttning och avflyttning. Vi har också tagit emot flera familjehemsplaceringar. Vi har också haft, utifrån elevperspektiv, elevråd, matråd och idrottsförening som varit aktiva och bland annat drivit frågor som rört förebyggande hälsoarbete och trivsel. b) Resursfördelning Ytterlännässkolan har under året haft en så kallad samundervisningsgrupp, som hanterat elever med olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder. I den gruppen har det också funnits integrerade särskoleelever, som fått sin undervisning på skolan, men som följt grundsärskolans läroplan. Vidare har elevhälsoteamet (EHT) ansvarat för resursfördelningen till skolans elever. Gången har varit så att lärarna anmält till EHT om behov av utredning eller när en elev riskerar att inte klara sina mål. Då har EHT diskuterat ärendet, protokollfört det och rektor fattat beslut i enlighet med skollagen. Mycket av det särskilda stödet har också klarats av inom klassens ram. Som rektor har jag försökt att styra så att det mesta stödet ska klaras av på det sättet, vilket också gjorts. c) Ledning Som rektor har jag haft ansvar för Ytterlännässkolan parallellt med asylverksamheten. Det har gjort att jag varit på skolan lite mer än halvtid. Till min hjälp har jag utsett en ställföreträdande rektor, som under året varit Malin Boström. Hennes ansvar har i stort varit att fatta beslut i min frånvaro rörande den vardagliga verksamheten. Därutöver har Malin också jobbat mycket med IT-frågor och implementeringen av de interaktiva projektorerna. Sammantaget har ledningsresursen varit omkring 80 %, som jag kan bedöma det. d) Personal Under innevarande år har vi haft i genomsnitt 13,2 tjänster på grundbemanningen och 2,5 på särskilt stöd. Det har fluktuerat lite under året på grund av sjukskrivningar och tillfälliga behov. En personal har under året varit långtidssjukskriven och genomfört en rehabiliteringsplan tillsammans med arbetsgivaren, som vid årets slut har lett till en omplacering. I övrigt har det funnits en skolassistent, en skolvärd, en skolvaktmästare, kurator, specialpedagog, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Vi har också haft tillgång till skolpsykolog och skolläkare vid behov. Att nämnas i sammanhanget ska också det faktum att kuratorstjänsten inte varit tillsatt under hela läsåret. e) Behörigheter Vi har haft en behörighet på omkring 90 % av den anställda lärarpersonalen. Sida 4

5 f) Fortbildning Under innevarande år har följande fortbildningar genomförts: - Utbildning i lärplattformen It s learning - Utbildning i interaktiva projektorer och dess programvara - Fortbildning för idrottslärare mot Umeå Universitet (implementering av Lgr11) Sida 5

6 3) Sociala kriterier som beskriver skolans a) Likabehandlingsarbete Under året har Likabehandlingsteamet (LBT) i snitt träffats en gång varje vecka. Där har vi tagit upp aktuella elevärenden på individ, -grupp och organisationsnivå. Till mötena har vi haft minnesanteckningar. I LBT har rektor, stf. rektor, skolvärd, kurator och specialpedagog ingått. Vi har arbetat mycket med att likabehandlingsarbetet är hela skolans ansvar och att LBT är en del av det. LBT har arbetat mycket med åtgärdande arbete av olika slag. Under januari anordnade LBT en utbildningsdag för eleverna om nätmobbning. Den tog upp olika typer av företeelser som har med internet att göra och renderade i många diskussioner om hur vi ska behandla varandra, både på nätet och öga mot öga. Under innevarande läsår har det kommit en anmälan mot skolan. Det härrör sig från det förutvarande läsåret och handlade om en elevs upplevelse av sin undervisning och lärarens förhållningssätt i ett ämne. Skolan fick ingen formell kritik. b) Stöd till elever med särskilda behov Under innevarande år har vi haft omkring 15 %, räknat på antal elever, som haft särskilda behov i olika mening, allt från en placering i särskild undervisningsgrupp till punktinsatser med läsinlärning. Ett faktum som påverkat Ytterlännässkolan är att skolan under innevarande läsår tog emot sju stycken familjehemsplaceringar. Nu är inte detta på något sätt synonymt med att dessa elever ska ha särskilt stöd. Dock blev det så i skolans fall att majoriteten av dessa placeringar hade behov av särskilt stöd i någon mening. Ytterlännässkolan har under verksamhetsåret haft en särskild undervisningsgrupp, i vilken det har gått elever sammanlagt och i genomsnitt 14 personer. I den gruppen fanns två integrerade särskoleelever, fyra elever med ADHD/Asperger, två elever som skrev ut ur Grundsärskolan i årkurs sju med svårigheter inom språkstörningsområdet, ADHD samt läs- och skrivsvårigheter, en elev som är helt döv på ett öra och en dyslektiker, som utreddes inom autismspektrat. Ytterlännässkolan har också haft särskilda undervisningsgrupper, som varit knutna till olika ämnen. I matematik har det sammanlagt under läsåret funnits sexton elever, som fått beslut på särskilt stöd i matematik. Motsvarande siffra för svenska är tjugotre och i engelska är den sjutton. Eleverna i ovanstående grupper har haft olika svårigheter, men det gemensamt att de saknat betyg i aktuellt ämne. Insatserna har varierat från att anpassa stödet med hjälp av olika kompensatoriska hjälpmedel till att arbeta för att återföra eleven till sin ordinarie klass, där så har varit möjligt. Den viktigaste principen för vårt uppdrag har varit att ha ett inkluderande förhållningssätt. c) Elever/barns inflytande och delaktighet Eleverna har ett dagligt inflytande via sina lärare. Det handlar om inflytande över examinationsformer, arbetssätt och till viss del innehåll, men det är begränsat då det är tydligt reglerat i läroplanen. Ytterlännässkolan har ett väl fungerande elevråd, som drivit flera frågor. Bland annat har de drivit frågan om trivsel på skolan och fortsatt med renoveringen av caféterian. Dessutom har de varit aktiva i skolans utveckling av bland annat likabehandlingsarbetet. Klasserna har regelbundet klassråd tillsammans med sina mentorer. Sida 6

7 Vidare har skolan haft idrottsföreningen YIF och ett matråd, som bland annat varit med om att prova nya maträtter och hjälpt till med olika matrelaterade aktiviteter under läsåret. Idrottsföreningen har haft en egen styrelse. d) Elevers trivsel och trygghet i skolan Enligt LUPP-undersökningen 2013:7 från innevarande läsår är Ytterlännässkolan en trygg skola där det finns en hög andel elever som trivs bra eller mycket bra. Däremot är det en anmärkningsvärt hög siffra som tycker att mobbningen på skolan är hög (21 %). Det har vi anledning att titta närmare på och analysera. e) Entreprenöriellt förhållningssätt Ytterlännässkolan har i det entreprenöriella förhållningssättet ett utvecklingsområde. Skolan anordnar PRAO, som vi sakta men säkert knyter an till olika ämnen för att öka kontakterna mellan skolan och arbetsliv. I år har vi haft samarbete med bland annat engelska och SOämnena på så sätt att eleverna förberett sig inför praktiken med olika uppgifter och genomfört dessa uppgifter under eller efter praktiken. Det finns dock inte någon systematik i detta, varför detta behöver utvecklas. Under många års tid har Ytterlännässkolan haft ett samarbete med SCA och Ångermanlands skogsförvaltning, där vi varje år låter årskurs åtta besöka SCA och bland annat vara med i skogen för att beskriva arbetet från plantering till avverkning, vilket också inbegriper naturvärd. I samarbete med Skedoms skogsbruksgymnasium får eleverna guidning av gymnasieelever. På besöket på SCA industrisåg får eleverna en genomgång av anläggningen och information om vilka krav som ställs på den personal som arbetar där. Bland annat handlar kompetensförsörjningen om att personalen behöver kunna flera språk och arbeta mycket med logistik och transportsamordning. I övrigt har studie- och yrkesvägledningen i samråd med rektor och personal uppdraget att verka för det entreprenöriella lärandet. Det har Ytterlännässkolan påbörjat genom att diskutera en plan för studie- och yrkesvägledningen i hela grundskolan för att skapa en systematik i arbetet. Sida 7

8 4) Kunskaps- och färdighetskriterier a) It är en naturlig del i skolans arbete IT håller på att bli en naturlig del i skolans arbete. Under innevarande år installerades interaktiva projektorer i samtliga klassrum. Med hjälp av dessa kan lärarna lätt lägga upp en lektionsplanering digitalt och även hänvisa till olika sidor på nätet, göra interaktiva laborationer, visa filmer och använda material som finns knutet till programvaran. Detta har fört med sig att lektionsuppläggen håller på att digitaliseras, om än sakta. Ytterlännässkolan har också en uttalad regel att det är på lärarens inrådan tillåtet att använda sig av mobiltelefoner när dessa är till gagn för lärandet. Till exempel kan dessa med fördel användas för sökning på internet, som miniräknare eller som visning av olika filmsekvenser. Syftet med att låta eleverna använda sina privata mobiltelefoner är att snabba upp hanteringen av den digitala verkligheten. Värt att nämna är också att IT med fördel kan användas till elever i behov av särskilt stöd. Det handlar om kompensatoriska hjälpmedel såsom rättstavningsprogram, matematikprogram, högläsning av läromedel med mera. Detta är ett arbete som är utvecklat på Ytterlännässkolan och alla former av stöd till elever är regelbundet upp till en diskussion i lärarlaget och elevhälsoteamet, innan rektor fattar beslut. b) Elevernas tillgång till Kulturskolan Eleverna har tillgång till att spela instrument om man ansöker till Kulturskolan. För mer utförlig information, se Kulturskolans kvalitetsrapport! c) Nationella prov åk 9 För nationella proven i årskurs nio är det uppdelat mellan pojkar och flickor, då detta är speciellt intressant, utifrån ett analysperspektiv. Resultaten för nationella proven redovisas som bilagor till kvalitetsrapporten. d) Betygsstatistik åk 9 Ytterlännässkolan ämne a b c d e f 0 bi % 13% 28% 20% 33% 2% 0% 100% bl % 8% 30% 30% 25% 6% 0% 100% en % 19% 23% 8% 13% 8% 4% 100% fy % 4% 23% 17% 50% 2% 0% 100% ge % 8% 29% 8% 33% 10% 2% 100% hi % 6% 21% 9% 32% 11% 4% 100% Sida 8

9 hkk % 9% 36% 41% 14% 0% 0% 100% idh % 25% 19% 21% 15% 8% 6% 100% ke % 4% 21% 25% 37% 6% 2% 100% spv % 27% 20% 17% 30% 0% 0% 100% ma % 6% 21% 15% 36% 9% 2% 100% mu % 33% 37% 6% 21% 0% 4% 100% re % 17% 15% 13% 32% 11% 2% 100% sh % 6% 27% 17% 27% 4% 4% 100% sl % 21% 38% 23% 8% 0% 0% 100% sv % 17% 30% 6% 32% 6% 4% 100% sva % 0% 0% 0% 0% 0% 100% 100% tk % 8% 35% 29% 25% 2% 0% 100% 12% 18% 35% 22% 37% 7% 3% 100% e) Andelen behöriga elever i åk 9 till högskolestudier Har vi statistik på det? Sida 9