SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: BA/Bp, IN/IP, IPIA Rektor: Stefan Andersson Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild (dina program). Kommentera eventuella skillnader och avvikelser. Svar: Betygsbilden varierar beroende på program. På byggprogrammet har eleverna generellt höga poäng redan vid intagningen. Det avspeglar sig också på studieresultatet. Resultaten är bra med en medelbetygspoäng på 14. Där detta avviker är i MaB som är ett tillval, där har 44% IG eller. En känsla som finns är att eleverna tappar studiefart i de senare åren. Frågan här är om vi inte borde kunna komma ännu längre. På Industriprogrammen är bilden en annan. Betygen som eleverna kommer in med ligger lägre. Två tjejer har avslutat studierna med goda resultat. Medelpoängen för dem var 13. För pojkarna var siffran 9. Det finns många ämnen som avviker. Generellt är resultaten bäst i Yrkesämnen. Sämst är betygen i några Individuellt val-kurser. Detta bland annat beroende på att eleven inte valt ämnet, alternativt fått ett val som de inte önskat i första hand. Detta har då inneburit att eleven inte presterat, eller närvarit. Allvarligt är också de låga siffrorna för ämnen som Re, Hi, Ma, En, Sv, Idh. Där kan andelen som har IG eller streck ligga på nivåer mellan 32% till 67%. Och det är förstås inte bra. Problemet är känt, vi talar ofta om det, men vi har inte kommit fram. Naturligtvis vill jag ha en förändring, att resultaten skall vända. För särskolan IPIA är resultaten bra, det är endast Estetisk verksamhet som avviker. Och där tror jag att det finns ett statistikfel. Medelbetygpoängen är 11.

2 Elevernas utveckling mot målen 2 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever och föräldrar ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom examensmål, ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter? Svar: I huvudsak ligger detta ansvar på mentor och undervisande lärare. I anslutning till utvecklingssamtal och undervisning och andra samtal. När en elev behöver hjälp i rena studiefrågor hänvisar jag dem till vår SYV. Årskurs ett startar med introduktion under en-två dagar innan övriga årskurser börjar. Då presenteras programmet och hur man tänker kring kunskap. Information från lärarna till eleverna om examensmål, ämnesmål och kunskapskrav återkommer sedan i samband med fortsatta studier, vid kursstarter osv.. I samband med utvecklingssamtalen kan även föräldrar få en del information även om tiden är begränsad. Föräldrarna inbjuds också till en föräldrakväll där vi börjar med allmän information om skolan, sedan följer föräldrarna med klassföreståndare mentorer och får en mer detaljerad presentation om programmet, samt får träffa rektor, SYV, skolsköterska och kurator. Detta kan underlätta i fortsatta kontakter. Information ges även till elever och föräldrar i samband med betygssamtal. Och när eleverna använder Samarbeta. När eleverna blir myndiga sker bara information till föräldrar i samråd med elev. Särskolan har via sin Blogg länkad information som alla kan läsa. 3 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds, hur stödet bedrivs samt rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram. Svar: Överlämning från grundskolan I de fall där grundskolan anser att det finns behov tar de kontakt med oss redan under Vt. för att planera studierna och särskilt stöd. Ofta gör man då ett besök på skolan där elev, föräldrar och grundskolans personal deltar. Ofta kopplas specialpedagog in på detta stadium. Ibland även skolsköterska/kurator, beroende på elevens behov. Elever som har syn-eller hörselproblematik får stöd av syn-och hörselhabiliteringen. Vi kan behöva göra anpassningar i skolmiljön och skaffa hjälpmedel, eller planera personalorganisationen, till exempel anställa elevassistent. Grundskolan gör en överlämning av elever med diagnoser, anpassningar osv. till gymnasieskolans specialpedagoger i augusti just innan skolstarten. Specialpedagogerna informerar rektor. Sedan har vi en träff med undervisande lärare och elevhälsan där specialpedagogerna och ibland rektor ger

3 information, så att eleverna får bra förutsättningar för att kunna nå sina mål med utbildningen. Överlämningar på hösten blir ofta kortfattade då tiden är knapp. Det kan också vara svårt att sprida kunskapen till alla berörda. Normalstöd är inget vedertaget begrepp, men vi för en dialog med lärarna om att vårt uppdrag innefattar att ge stöd och hjälp och finna individuella lösningar för elever i klassrummet. När detta inte räcker skickar läraren en anmälan om risk att eleven inte når kunskapsmålen till rektor. Under läsåret havererade detta arbete bland annat på grund av oklara rutiner och brist på utbildning. En ny rutin för detta har färdigställts under våren 12. Utbildningsinsatser har skett för att klargöra vad Särskilt stöd är. Exempel på åtgärder som vi arbetar med: Särskild studiegrupp i matematik, engelska och svenska som vi lagt in i schemat för alla årskurser. Elevassistent/pedagogisk assistent. Alla ämnen har möjlighet att dela ut DVD med inläst material. Många elever har tillgång till olika datorstödda hjälpmedel. Schemapositionen kan också användas för individuellt stöd för lärare-elev i andra ämnen, eller för elever att arbeta självständigt. Vi har också assistenter som vid ett par tillfällen har läxpass som erbjuds alla elever för att få lite hjälp med struktur peppning osv. Elever med Dyslexi får en egen dator programvara anpassad till dem. Frågan om hur en elev skall få stöd och särskilt stöd är en fråga utan exakta svar. Det är något vi hela tiden måste bli bättre på. Det är en process. Och många gånger svår att utvärdera. Hur kan man vara säker på att en specifik åtgärd har gett resultat? Resultaten är många gånger inte mätbara. Och om vi skall klara särskilt stöd/stöd måste vi bli bättre på att utreda konkret, vilket stöd en elev skall ha. Och utveckla våra kunskaper om kompenserande hjälpmedel. Och skaffa oss ytterligare verktyg för att klara uppdraget. 4 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Svar: De är goda, med tanke på den hjälp och de anpassningar som kan ske. Vi har relativt små elevgrupper på yrkesprogrammen (16-26). Särskolan arbetar i mindre grupper. Vi har engagerade lärare som gör mycket för att anpassa undervisningen. Vi har rutiner för särskilt stöd. Som vi skall bli bättre på att använda. Men för att bli ännu bättre måste vi lyckas att få eleverna att förstå att de äger utbildningen och att de har möjlighet att påverka sina studier. Vi måste också få fler verktyg att sätta in när vi upptäcker svårigheter.

4 NORMER OCH VÄRDEN 5 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan vuxna och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö. Svar: Eleverna säger i undersökningar att de hög grad trivs på skolan och med undervisningen. Dock finns ett antal elever som i enkäter säger att de inte trivs och blir utsatt för mobbing. Vilka de är kan vi förstås inte vara säkra på. Vi hoppas dock att vi fångar upp dessa genom de aktiviteter som vi gör. Ett sätt är den enkät kuratorn gör i alla klasser. Då vi upptäcker ett fall, vill jag referera till den Likabehandlingsplan som finns. De kränkningar som upptäcks med de system vi har hanterar vi med stort allvar. Lagen har via kamratombuden försökt ta reda på stämningar i klasserna. Enstaka elever har inte trivts, utan att det har handlat om kränkningar. Åtgärder har vidtagits. Mycket arbete har lagts ner på elever som har låg närvaro. Där samtalet är det viktigaste redskapet. En handlingsplan finns för de situationer när elever eller föräldrar upplever brister i undervisningen eller bemötande. Vad gäller elevers ansvarstagande för sin studiemiljö så jobbar vi självklart hela tiden med den frågan. Men vi kan tycka att det finns mycket kvar att göra. I verkstäderna är mycket fokus på arbetsmiljön. Det finns både i kursplaner/ämnesplaner och är dessutom branschkrav. 6 Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Svar: Förebyggande/ undersökande: Skolsköterskan har samtal med alla elever i åk 1. Elevenkät i åk 3 Drogvaneenkät åk 2 Regelbundna samtal med kamratombud/elevskyddsombud i varje klass Mentorssamtal en gång per termin

5 Information till föräldrar i åk 1 och till alla elever vid höstterminsstart. Förebyggande: Åk. 1 startar läsåret en dag före åk 2 och 3. Detta innebär att de får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön innan de äldre eleverna börjar. Alla klasser i åk 1 träffar elevvården och Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, under en halv dag då man arbetar med att stärka sammanhållningen i klassen och betonar vikten av att samarbeta och se varandras positiva sidor. I åk 2 träffar klasserna Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, med ett tema som behandlar relationer. Likabehandlingsteam som träffas två gånger per termin för att stämma av läget på skolan. När något rapporteras: Likabehandlingsteamet möts och beslutar om hur man ska agera. I regelrätta mobbing- ärenden följs upprättad handlingsplan. I det dagliga arbetet jobbar lärare och elever hela tiden med frågan om trivsel i klasserna. Klassaktiviteter har skett för att skapa gemenskap. Mentorer jobbar med elever som det finns oro runt. Mycket jobb läggs ner runt detta av arbetslagen. Förebyggararbetet är viktigt och ha beskrivits. När något händer är varje fall unikt, och skall hanteras så. Men det är viktigt att ha grundstrukturer som fungerar. Jag upplever att vi har det, men de kan alltid vässas och tydliggöras. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 7 Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning? Svar: I elevenkäten svarar IP-elevernas pojkar ungefär 2,7 på en 5-grad om de varit med och planerat arbetet i skolan. För tjejerna var svaret 1. För IPIA låg nivån på 2,7. Som jag ser det finns detta på många nivåer, och det beror på vad man avser. En nivå är den rent formelle nivån som handlar om Elevråd och klassråd. Elevråd finns, klassråd förekommer också, men kan utvecklas. En annan nivå är elevens utbildning som finns beskriven i den Individuella studieplanen. Där kan eleverna tillsammans med sin mentor göra bedömningar och analyser av elevens utbildning, och ge förslag till förändringar i den. Eleverna skall välja ett Individuellt val. Men ett antal elever får inte ett val som de önskar och väljer att utebli. Detta är inte bra, men är uppmärksammat och

6 det finns idéer på hur vi skall kunna lösa detta. En annan nivå är den direkta kontakten mellan pedagog och elev. Och där finns det och kommer alltid att finnas möjligheter till förändring och förbättring. Inflytande handlar i slutändan om den enskilde elevens uppfattning om hans eller hennes möjlighet att påverka. På yrkesprogrammen finns det alltid möjlighet att påverka vilken produkt en elev gör för att nå målen. Elever har också möjlighet att påverka innehållet i undervisningen, redovisningsformer och examinationsform. På Yrkesprogrammens programråd kan elevers synpunker också tas till vara. Det finns en ambition att elever skall närvara på Programråden. Elever har också viss möjlighet att påverka sin APU/APL. BEDÖMNING OCH BETYG 8 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskapskrav. Svar: De insatser som är gjorda är gemensamma inför Gy11 om betyg, bedömning och formativ bedömning. SKY-projektet som är genomfört syftar till att APL skal bli mer strukturerad och kopplad mot kursmål. Jag har inte gjort något systematiskt arbete med lärarna i detta ämne. Däremot har jag haft samtal med enskilda lärare om tolkningar och betygsättning, relaterat kunskapskravet. I lagens svar framkommer det att de jobbar de jobbas mycket med frågan. Det handlar om Samtal lärare emellan, samtal med elever, tydliggörande med matriser. 9 Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning? Svar: Varje år i juni görs en sammanställning av resultaten från nationella proven och en analys av hur de korrelerar med de betyg som senare sattes i klassen. Utredningen presenteras och diskuteras med lärare under hösten. Men att säkerställa är ett hårt ord. Lärarna är suverän i sin betygssättning. Det jag som rektor kan göra är att visa på hur resultaten från Nationella proven skall användas och det gör jag. Och att visa på utfallet. Ingen kan dock säga att det ena eller det andra utfallet är korrekt eller inte.

7 10 Beskriv hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur elever och vårdnadshavare får information om denna utveckling. Svar: För APL finns systemet SKY, som skall användas för dokumentation av elevers kunskapsutveckling under APL. Systemet är inte helt genomfört ännu. Samtal med elever sker i många sammanhang. Både informellt och formellt. Formellt som kurssamtal där samtal om den pågående kursen förs, samt i utvecklingssamtal som handlar om elevens totala studiesituation. För att detta skall fungera måste alla lärare vara förtrogna med kurserna. Och ha rutiner för dokumentation. För att kunna samtala om pågående kurser. Dessutom måste det finnas rutiner för hur information om elever går till mentorerna inför mentorssamtal. Samt att det finns en idé om vad samtalen skall innehålla och att samtalen hålls. UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV 11 Hur har lärarna jobbat med elevernas APL och/eller kontakter med arbetsliv och högskola? Svar: Yrkeslärarna ansvar för att eleverna skall få en APU/APL-plats. Tillgången till bra platser varierar med tid och bransch. Generellt har vi bra branschkontakter. Men tillgången på platser är för låg. Insatser är gjorda för att lyfta behovet av APU-platser för särskolan hos Skellefteå kommun. Resultatet av detta är klent. Vi har under läsåret jobbat mycket för att hitta ett system, kallat SKY, för att dokumentera och bedöma vad elever gör på sin APU/APL. Karaktären hos APU/APL är olika där eleverna har APU/APL två dagar i veckan jämfört med de som har veckovis APU/APL. För de elever som går Lärling skall vi skriva kontrakt. Bland annat för att kunna rekvirera pengar. Det finns ett motstånd mot att skriva dessa kontrakt. Eleverna gör studiebesök i olika omfattning och grad. Lärarna besöker eleverna på sina APL-platser. Vi har Programråd, där representanter för branschen finns. Vi samarbetar med branschen i vissa utbildningar som till exempel handlar om Arbetsmiljö. Arbetsförmedlingen kommer till skolan och för IPIA kommer varje elev att få en kontakt på Af. REKTORS ANSVAR

8 Ledning och utveckling av utbildningen 12 Redogör för hur du som rektor format din organisation. Om du uppdragit åt andra anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter: Beskriv åt vem och vad uppgifterna avser. Svar: Organisationen ändras varje år. Det jag har att ta ställning till är vilka program, inriktningar och hur många elever jag har. Förutom detta måste hänsyn tas till t.ex. Specialidrott, lokaler, lärare och tillgång till APU-platser. Utifrån de uppdrag jag har fått och bland annat det vår Ledningsdeklaration säger, så utgår jag i bedömningen hur jag skall organisera verksamheten. Samtal förs på arbetsplatsträffar och arbetslag med berörd personal. Grundat på de erfarenheter som samlats genom åren och det arbete som utförts det senaste året. Målet är att organisationen skall vara klar och känd innan personalen går på sin ledighet. På varje arbetslag finns det en Samordnare, men har inget ledningsansvar. Jag har också personer som är ansvarig för inköp och försäljning på varje program. Lärare har skyldighet att samma dag föra in frånvaro i vårt frånvarosystem så att meddelande till förälder går fram. Om mina utbildningar skall vara i toppklass krävs det att personal känner förtroende att fatta beslut inom de ramar som finns. Att definiera ramarna kommer inte att lyckas helt och hållet. Vetskapen om ramarna måste bygga på att personalen har goda faktakunskaper om skolan samt att personalen är trygg i den Värdegrund som skolan är byggd på. 13 Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Svar: Jag kan förstås aldrig vara säker på vad som pågår eller inte pågår i ett klassrum. Utgångspunkten måste förstås vara att pedagogen är professionell och förtrogen med sitt uppdrag. Men det kommer alltid att vara ett utvecklingsområde. Det jag gör är att jag i alla de forum som finns betona och kommunicera vårt uppdrag. I samtal med lärare, där de får beskriva sin syn på jobbet, hur de tänker runt bedömning. Samtal om hur elever motiveras förs ständigt. Fortbildning i betyg och bedömning har skett. Vi har en pågående utbildning för alla lärare som handlar om entreprenöriellt lärande. Och som mycket handlar om motivation. Det här är förstås ett av det absolut viktigaste jag skall syssla med. 14 Redogör för den kompetensutveckling personalen får och anledningen till att kompetensutvecklingen haft denna inriktning.

9 Svar: För att utveckla personalens IT-kompetens som öppnar nya möjligheter i arbetet med eleverna: - PIM-utbildning till alla lärare - Lärplattformen, Samarbeta.se. Workshops har anordnats vid 4 tillfällen under För att förbereda och implementera Gy2011: Lärare har arbetat i arbetslag och ämneslag vid ett flertal tillfällen under Dessutom har frågan bearbetats på arbetslagstid, arbetsplatsträffar och ordinarie arbetstid. Samtliga yrkeslärare var samlade under en dag för föreläsning och workshops. För implementering av entreprenöriellt lärande : En seminarieserie för alla lärare, fyra halvdagar har genomförts under Programrepresentanter har deltagit i processutbildning för att förbättra skolans rutiner runt APU/APL. Föreläsning om tobaksrelaterade frågor för all personal för att minska tobaksanvändningen på skolan. Yrkeslärare har haft utbildningar som branschen håller i på branschdagar. Då Yrkesutbildningar bygger på goda branschkontakter är dessa dagar viktiga. Yrkeslärare har fått fortbildning i CAD. Vi har ett bra CAD-program som används, men personalen måste få fortbildning för att vara föörtrogna med redskaapet. 15 Hur inhämtar du kunskap om lärarnas undervisning och hur följer du upp och använder denna kunskap? Svar: Jag har genomfört klassrumsbesök. Både oförberedda och planerade. Det händer att elever kommer in till mig och har synpunkter. Samtal med lärare enskilt och på arbetslagsträffar. Vid elevvårdsträffar får jag också information. Många lärare har utvärderingar, men jag har ingen systematik. Jag får ibland se utvärderingarna. Arbetslagen gör årligen verksamhetsrapporter. Uppföljningar sker med den enskilde läraren. Kunskaper används när ett läsår planeras. 16 På vilket sätt följs skolenhetens samlade resultat upp, exempelvis när det gäller elevernas kunskapsresultat och värdegrundsarbetets insatser, och hur används detta underlag? Svar: I dag redovisas betyg på skolnivå. Den kan läsas uppdelad på program. Arbetslagen gör egna verksamhetsrapporter där frågan kan tas upp.

10 Klassföreståndare har fortlöpande samtal med klassombud där frågor om trivsel, mobbing, ordning och reda tas upp. Resultaten sammanställs och redovisas klassvis till mig. 17 På vilket sätt tar du reda på att de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd ger förbättrat resultat? Svar: När ett Åtgärdsprogram är upprättat och elevvårdsträffar är gjorda. Då sker uppföljningar. Vi har en ny rutin som inte ännu är prövad om den håller. Men rutinen är ändrad för att kunna förbättra uppföljning av insatser. Vår studiegruppsorganisation som vi startat i år som innebär fasta tider för stöd skall utvärderas. Lärare som ger stöd har fortlöpande utvärderingar. 18 Beskriv utvecklingsinsatser som görs vid skolenheten för eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Svar: Alla utvecklingsinsatser som vi gör avser i grunden att utveckla våra möjligheter att utveckla elever så mycket som möjligt, oavsett nivå. Vi försöker t.ex. att utveckla detta med arbete runt vår Lärplattform. Ett sätt att bli mer flexibel. Elever som önskar få grundläggande högskolebehörighet ges den möjligheten.. Rektors förslag till utveckling, förbättringsåtgärder KUNSKAPER De utmaningar som ligger främst är att öka måluppfyllelsen på Industriprogrammen och på kurser som inte är obligatoriska. För kurser inom de Individuella valet finns en idé att skapa ett val som dessa elever har möjlighet att få, så att det inte blir ett negativt val eller ett ickeval. Konkret kan vi också lägga mer tid på de kurser där eleverna har svårt att nå målen. Vi måste förbättra rutinerna för särskilt stöd. Och att tillsammans med eleverna göra utbildningarna ännu tydligare för eleverna. Så att eleverna förstår och är angelägna att göra utbildningen till sin egen. NORMER OCH VÄRDEN Att för IPIA göra en Likabehandlingsplan som gäller dem. Föranlett Skolinspektionens rapport. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE

11 Det tangerar svaret under Kunskaper. Det gäller att göra utbildningen tydlig och angelägen. Det arbete som är påbörjat i projektet Entreprenöriellt lärande är en väg. Ansvar och inflytande är någon form av strävansbeskrivning som hela tiden flyttar på sig, så det uppdraget kommer alltid att finnas. BEDÖMNING OCH BETYG Det jag känner är viktigast är att jag som rektor för en dialog med lärare så att jag är kunnig hur det fungerar. Att visa betygsstatistik för arbetslagen så att det blir tydligt hur bilden ser ut. Och att samtala om åtgärder. UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV Fortsätta utveckla APU/APL. Säkerställa att elever i åk1 gör studiebesök. Utveckla Programråden att bli levande forum med stunsiga samtal om utbildningens innehåll och branschens förväntningar. REKTORS ANSVAR Om mina utbildningar skall ha framgång beror på om jag lyckats organisera utbildningarna på ett bra sätt. Jag borde kunna starta med detta ännu tidigare än i år. Inför nästa läsår finns det många frågetecken. Skall vi planera för en flytt? Jag har en ny särskolereform att hantera med nya program. Vad händer med Träindustriprogrammet? Jag vet att jag skall rekrytera ny personal för vakanser som uppstår. Och här måste det utföras ett noggrant arbete. Och jag måste få kontinuitet i gymnasiegemensamma ämnen och personal som har möjlighet at jobba tätt med programmen.