Att välja trä. Innehåll. Från skog till planka Skogsbruk 3 Sågverk 5

Transkript

1 Att välj trä Innehåll Från skog till plnk Skogsruk 3 Sågverk 5 Egenskper hos furu och grn Träets uppyggnd och struktur 6 Styrk 7 Värmeegenskper 8 Brndegenskper 8 Motståndskrft mot nedrytning 8 Virkeskvliteter Hndelssortering 9 Hållfsthetssortering 10 Fingerskrvt konstruktionsvirke 11 Mått 12 Ytstrukturer 12 Virkessortiment 14 Bygg i trä 20 Trä och fukt Träets fuktrörelser 22 Mikroorgnismer 22 Reltiv fuktighet 23 Träskydd Strängre regler för träskyddsmedel 24 Egenskper hos impregnert trä 24 Hntering och lgring 26 Träprodukter Virke för yggändmål 27 Träserde konstruktionselement 29 Träserde skivmteril 30 Träserde värmeisoleringsmteril 31 Kemiskt ehndlde träprodukter 31 Ytehndling v utvändigt trä De vnligste färgtypern 33 Vl v ytehndling 33 Spik, skruv och yggeslg 35 Miljö Trä som miljövänligt yggmteril 36 Ordlist 38 Littertur 39 Orgnistioner på träområdet 40 Uppförstorde årsringr. Att välj trä 1

2 Från skog till plnk På mindre än hundr år hr Sveriges skogstillgångr nästn fördults och eftersom vverkningen är mindre än tillväxten fortsätter skogsmängden tt ök. Mer än hälften v Sveriges yt täcks v skog, främst rrskog. Det är endst längst söderut som lövskogen dominerr. Av det som vverks lir ungefär en fjärdedel sågde trävror. Det ndr nvänds i mss- och pppersindustrin och till energiutvinning. All skog i Sverige kn definiers som kulturskog, i de nordligste fjällområden finns s.k. urskogsliknnde estånd och mindre kulturpåverkde områden. Sveriges skogsmrk motsvrr knppt en procent v ll skogsmrk på jordklotet. Den svensk skogsmrken täcks v rrskog till 83 procent, v lndskog till 12 procent och v ren lövskog till 5 procent. I svensk skogr dominerr två träslg, grn, 47%, och tll, 38%. Av lövträden är jörk det vnligste. Trädslgsfördelningen är inte densmm i hel lndet. Det finns typisk tlldistrikt och typisk grndistrikt eroende på mrkförhållnden. Tllen föredrr torrre och mgrre mrk. Fkt: Tll och grn Av tll finns ett 30-tl rter på jorden. Den svensk tllen hr det ltinsk nmnet Pinus Silvestris. Av grn finns också ett stort ntl rter. Den svensk grnen hr det ltinsk nmnet Pice Aies. Ungefär hälften v skogsmrken ägs v enskild. Stt/kyrk och skogsolg delr på den ndr hälften. Totl volymen stående skog 2.0 milj m 3 Årlig tillväxt 96 milj m 3 Avverkning milj m 3 Skogsruk Skog kn ruks på fler sätt. Två huvudtyper är plnteringsskogsruk och skärmskogsruk. Den först metoden ör väljs v den som vill slutvverk vid ett tillfälle och snt få ny skog. Den senre metoden ör väljs v den som tror på r priser i frmtiden för hög kvlitet och grov dimensioner. Tellern nedn visr hur en enskild skogsägres mål och frmtidssyn kn påverk skogsskötseln v en tllskog på medelgod mrk i Mellnsverige. Tiden är något kortre i södr delen v lndet och upp mot det dul i nordligste delen. Virkesförrådet , miljoner skogskuikmeter År Plnteringsskogsruk, tllskog, Mellnsverige Klvverkning och hyggesrensning år 0 Mrkeredning år 2 Plntering med grn år 3 Lövslyröjning år 5 Röjning år 10 Gllring år 30 Gllring år 50 Slutvverkning år 80 Skärmskogsruk, tllskog, Mellnsverige Prognos Avverkning där 400 stmmr per hektr lämns år 0 Avverkning där 100 stmmr per hektr lämns år 10 Avverkning v resternde skärmträd och försiktig plntröjning år 20 Röjningsgllring år 30 Gllring år 50 Gllring år Slutvverkning år 110 Kvliteten hos virket kn påverks genom vl v föryngringsmetod och genom skötselåtgärder som röjning och gllring. I dgens skogsruk eftersträvs estånd med lik ålder. Är estånden gles utveckls grövre grenr, är estånden tät ger dett klenre grenr. Tillväxten i södr Sverige är högre än i norr Sverige främst pg. längre och vrmre växtsäsong. Det ilnd vnlig sättet tt värder virkets egenskper endst efter årsringsredd kn vr missvisnde. 2 Att välj trä Att välj trä 3

3 Brkning Brk Sågverk Råsortering och ströläggning Sågning Spån Totlt finns c sågverk i Sverige, vrv 300 svrr för 90% v produktionen. Sågverken ingår i olik grupper: köpsågverk som sågr inköpt timmer industrisågverk som sågr timmer från egen skog skogsägrföreningssågr som sågr timmer från medlemmrns skogr. Sågld Sidoräd Block Bk Torkning Utlstning Hållrt skogsruk Svenskt skogsruk är på väg tt li långsiktigt hållrt i den meningen som vses efter miljökonferensen i Rio de Jneriro Där sde mn tt ekonomisk, socil och iologisk uthållighet utgör grundern för ett s.k. hållrt ruknde. När det gäller ekonomisk och socil uthållighet hr svenskt skogsruk länge vrit lednde. Målet är nu tt också uppnå iologisk uthållighet. Med ekonomisk uthållighet menr mn säkerställndet v en långsiktig virkesproduktion och tt industrin genererr tillräckligt stor vinster för tt skogsruket och skogsskötseln skll kunn hålls igång. Under egreppet socil uthållighet hmnr frågor som gäller ursprungsefolkningr, rekretionsfrågor och möjligheten för smhällen, åde på lokl och ntionell nivå, tt långsiktigt kunn överlev på sitt skogsruk. Lgring i mgsin Avströning, justering, sortering Emllering, pketering När mn tlr om iologisk uthållighet gäller det tt jordrns långsiktig produktionsförmåg, vidmkthållndet v de nturlig ekologisk processern smt den i Sverige för närvrnde ktuell frågn om evrndet v den iologisk mångflden. Certifiering v skogsruket inneär tt själv rukndet får en miljömärkning. Dett är ett steg på vägen mot en miljömärkning v träprodukter, en åtgärd som kn ök träprodukters mrkndsndelr hos miljömedvetn mrknder. Avverkning Efter fällningen v trädet vid vverkningen dels stmmen upp i stockr. Ts stmmen till sågtimmer dels den i rotstock, mellnstock och toppstock. I stället för toppstock ts ilnd en eller fler längder mssved. Toppr och grenr fliss till ränsle. Storleken på sågverken vrierr, de störst, 20 st, sågr mer än m 3 per år. Mer än m 3 per år sågs v 260 st. Vid sågningen nvänds olik typer v sågr. Den vnligste är cirkelsågen, 86%, övrig typer är rmsåg, ndsåg och reducersåg. Processen från stock till färdig produkter frmgår v den tecknde ilden. I sågverket kommer det mest v timmerstocken till nvändning. Ungefär hälften v stocken lir sågt virke. Den ndr hälften ger iprodukter som rk, flis och spån. Dess i sin tur säljs till mss- och pppersindustrin och träskiveindustrin. Brk, flis och spån säljs även till ioränsletillverkre och värmekrftverk eller förädls till energi i sågverket. Den vnligste metoden för sågning v rrträ är locksågning med efterföljnde delningssåg. Virkesstycken, rädern och plnkorn, får ett rektngulärt tvärsnitt, förutom de ytterst delrn som får en viss ndel vnknt, dvs. knten är ojämn. Virke från den inre delen v stocken klls centrumutyte och från de yttre delrn, sidoräder. För tt virket skll få god kvlitet och kunn lgrs utn kvlitetsförluster torks det rå virket med 50 % fuktkvot till 18% fuktkvot eller lägre. Rått virke kn ngrips v lånd, mögel eller röt. Genom torkningen undviker mn också tt virket spricker vid nvändning. Virke torks oft på sågverket till en fuktkvot som är npssd till den kommnde nvändningen: levernstorrt/skeppningstorrt c 18% snickeritort 10 15%, limträ, fönster möeltorrt 6 10%, möler, inredning. Numer torks c 85% v det sågde virket i virkestorkr. Resten torks i stplr på sågverket under sommrhlvåret, s.k. rädgårdstorkning. Viss eftertorkning v rädgårdstorkt virke rukr ske på hösten i virkestorkr för tt grnter fuktkvoten även dålig torksomrr. Torkningen v det rå virket är det mest energikrävnde steget i sågverksprocessen. Uppvärmningen sker genom eldning v främst rk. Fläktrn drivs med el. Centrum utyte Sidoräd Blocksågning. Att läs: På väg mot ett uthålligt skogsruk. Skogsindustriern 1994 Jäghgen K & Sndström J; All tiders skog. Skogsägrns förlg 1994 Skogssttitisk årsok 19 Prktisk Skogshndok. Sveriges skogsvårdsförund All tiders skog Skogsskötsel för mångfld. Skogsägrns förlg 1994 Miljöfkt om trä och träprodukter. Kontent 94, Trätek 1994 Esping B; Trätorkning 1B, Trätek Att välj trä Att välj trä 5

4 Egenskper hos furu och grn Trä är det yggmteril som hr de äldst trditionern i vårt lnd. Eftersom trä nvänds till en mängd ändmål stomkonstruktioner, ytter- och innerväggseklädnder, inredningr, golveläggningr, formr och ställningr m.m. är det viktigt tt känn till hur trä fungerr under olik etingelser. Genom sin specifik egenskper hr vrje träslg sin typisk nvädningsområden. Grn är det träslg mn i först hnd nvänder som yggndsvirke. Till snickerier, lister och invändig pneler nvänds v trdition furu men även grn kn med fördel nvänds. Lövträ nvänds i golv, t.ex. ek och ok, och i möler. Mterilegenskpern hos trä, som till stor del estäms v de nturlig förutsättningrn, vrierr melln olik träslg och även inom smm träslg. Egenskpern vrierr från växtplts till växtplts, de vrierr inom smm växtplts och även inom smm träd, t.ex. vrierr egenskpern i trädets höjdled och i årsringrn. Inverkn v kvistr och fierstörningr är dessutom stor. Värden för l.. densitet, styrk (hållfsthet) och styvhet (elsticitetsmodul) vrierr stort inom smm träslg. Följnde värden visr norml vritioner: densitet ±15% hållfsthet ±40% elsticitetsmodul ±35%. Därför är kvoten mindre melln exempelvis tillåten utnyttjd hållfsthet och genomsnittlig mterilhållfsthet hos trä, i jämförelse med ndr mteril. Teknisk dt för furu och grn är redovisde i tell 1. Träets uppyggnd och struktur Furu och grn är uppyggd på ett likrtt sätt. Centrlt genom hel trädstmmen löper märgen. Märgen omges v veden som utgör huvuddelen v stmmen. Veden övergår utåt i kmiet, tillväxtzonen, som omesörjer nyildning v vedceller och stceller. Utnför kmiet finns rken innerrk och ytterrk. I stmmen kn mn mer eller mindre tydligt särskilj två delr, nämligen kärnn, den inre delen, och splinten, den yttre delen. Kärnn, den död delen v veden, finns inte hos det ung trädet utn ilds successivt med öknde ålder. Mn kn skilj furu från grn på kärnns färg. Furns kärn är mörkre än splinten medn kärn och splint hr smm färg hos grn. Det är svårt tt skilj på furu från grn om trästycket estår v enrt splint. I den rå stocken är fuktkvoten i kärnveden c 50% och i splintveden 150%. Snitt genom en trädstm, furu. Veden i rrträ estår till drygt 40% v cellulos, c 20% hemicellulos och 28% lignin. Dessutom finns hrtser, fetter, äggviteämnen, grvämnen och olik minerlisk eståndsdelr. Cellväggrn estår huvudskligen v cellulosfirer. Ligninets funktion kn likns vid ett indemedel, som håller smmn cellern. Veden estår till övervägnde del, c 90%, v långsträckt celler. De är långsträckt och vnligen c 5 mm. Cellern är ihålig. Cellväggen estår v olik skikt med firer orienterde i olik riktningr i förhållnde till vrndr. Cellern nyilds i kmiet under växtsäsongen. På våren ilds vårved som hr större håligheter i cellern och hr därför lägre densitet, c 300 kg/m 3. Under högoch sensommren ilds sommrved som hr mindre håligheter och därmed högre densitet, c 500 kg/m 3. Vårveden är den ljusre och sommrveden den mörkre delen v årsringen, tillsmmns utgör de tillväxten under en växtsäsong. Fkt: Splint Kärn Splint Densiteten är kvoten melln ett trästyckes vikt och dess volym. Uttrycks i kg/m 3. För trä rukr den nges vid en viss fuktkvot, t.ex. 18%. Densitet vrierr från träslg till träslg och inom smm träslg. Densiteten hos virke, en viktig fktor för mång egenskper estäms v sommrvedens ndel v årsringens redd. Att edöm densiteten utifrån årsringens redd är därför missvisnde. Årsringens utseende estäms v klimtet under växtsäsongen, mn kn se spår v god och dålig växtår. Årsringrn är därför normlt smlre i kllre klimt jämfört med vrmre. Mn kn också se hur växtförutsättningrn hr påverkt. Efter en gllring ökr tillväxten på Hrtsknl Innerrk Ytterrk Märgstråle grund v ättre tillgång på ljus. På smm sätt kn tillväxten minsk om ett träd livit ehärskt v ett grnnträd med krftigre tillväxt. Årsringens redd och smmnsättning vrierr inom stmmen. I den inre delen v stmmen hr årsringrn oft stor redd och veden hr lägre densitet. Dett gäller i hel trädets längd. I de yttre delrn v stmmen i rotstocken är årsringsredden mindre och veden hr högre densitet. Dess delr v stmmen ehöver h hög hålfsthet för tt stå emot elstning från vind och snö. Densiteten är därför högre i en rotstock än i en mellnstock eller toppstock. En stm hr också märgstrålr som sörjer för vätsketrnsporten rdiellt. Dessutom finns vertikl hrtsknler. Styrk Tngentilsnitt Årsring Rdilsnitt Kmium (tillväxtskikt) Förstoring v vedstrukturen i en 5 år gmml trädstm. Längdsnitt Märg Trä är strkst i fierriktningen. Dett gäller ovsett om påförd lster orskr tryck-, drg-, eller öjkrfter i virket. Styrkn eror på virkets densitet och på hur väl fierriktningen stämmer överens med riktningen på de krfter som uppstår när virket elsts. Fierriktningen vviker från krfterns riktning när: det finns kvistr som sitter när virkesstyckets knt firern är sned i förhållnde till virkesstyckets knt, s.k. snedfirighet. Styrkn påverks även v fuktkvot, tempertur och tid. Torrt virke är strkre än fuktigt och kllt virke är strkre än vrmt. Ju längre tid ett trästycke är elstt ju mer sjunker styrkn. Brott kn vr seg eller spröd. Ett sprött rott är plötsligt och inträffr utn förvrning. Ett segt rott föregås v någon vrning, t.ex. stor formförändringr eller som när det knkr i trä. Seg rott är tt föredr. De flest rott i trä är seg. Styrkn hos trä eror på hur träet elsts: tryckkrfter tryckhållfsthet drgkrfter drghållfsthet öjkrfter öjhållfsthet skjuvkrfter skjuvhållfsthet. Träets hållfsthet upp mot rottnivån kn inte utnyttjs utn mn väljer lägre elstningsnivåer. Eftersom trä hr stor spridning i egenskpern måste mn h reltivt stor säkerhetsmrginler. Sådn edömningr ligger kom de siffervärden på hållfsthet som återfinns i yggnormern, Boverkets Konstruktionsregler. Från hållfsthetssynpunkt ehndls furu och grn lik, de är åstt smm hållfsthetsvärden. Tryckhållfstheten är hög i fierriktningen men etydligt lägre, c 1/6-del, tvärs. Drghållfstheten är hög i fierriktningen men etydligt lägre, c 1/30-del, tvärs. Böjhållfstheten ts lltid i nspråk längs fierriktningen. Skjuvhållfstheten är högre tvärs firern än längs och därför lir i de flest fll, t.ex. vid upplgsänden på en lk, skjuvhållfstheten längs firern vgörnde. Till styrkeegenskpern kn mn även räkn styvhet och hårdhet. Med styvhet mens motstsen till eftergivlighet. När ett virkesstycke med stor styvhet öjs ger det inte efter så mycket utn förlir tämligen rkt. Hur stor utöjningen lir eror på hur grovt virkesstycket är, men också egenskpen elsticitetsmodul. Stor elsticitetsmodul etyder stor styvhet. Med hårdhet mens hur lätt en yt skds v intryck, t.ex. klckr på ett golv eller märken v slg på en ordsyt. Hårdheten hos trä är större i fierriktningen än tvärs firern. Kugolv är hård därför tt enrt ändträ elsts. Hårdheten hos trä eror förutom v på fierriktningen främst på densiteten. I ett trägolv slits därför vårveden snre än sommerveden. I golv ör därför trä med hög densitet väljs. Fkt: Boverkets Konstruktionsregler, BKR, BFS 1993:58 med ändringr t.o.m. BFS 1998:39 6 Att välj trä Att välj trä 7

5 Virkeskvliteter Värmeegenskper Trä hr god värmeegenskper, i äldre yggnde nvändes mssivt trä som värmeisolernde mteril. Värmeledningsförmågn är störst i fierriktning och den ökr med fuktkvoten och densiteten. Värmekpciteten hos trä är reltivt hög c 1300 J/kg 0 C för solut torrt trä. Det effektiv värmevärdet hos furu och grn som ränsle är c 20 MJ/kg i solut torrt tillstånd. Brndegenskper Trä kn ntänds v eldslåg eller glödnde föremål eller genom överhettning. Är tiden tillräckligt lång och tillgången på luft tillräcklig kn ntändning ske vid temperturer under C. För tt trä skll ntänds med en låg krävs högre temperturer, C. För ntändning pg. strålning krävs ännu högre temperturer, C. När trä rinner sker det på ett kontrollerrt sätt utn plötslig kollpser. Trä rinner långsmt med nästn konstnt hstighet (c 0,6 1,0 mm/min) på grund v det isolernde kolskikt som ilds på ytn. Rökutvecklingen vid en rnd är måttlig och rökgsern är inte frätnde. Ett ärnde träelement som rinner på ytn ehåller en ärförmåg som motsvrr den icke rinnnde tvärsnittsren. Bärförmågn hos trä vid rnd kn därför estämms genom eräkning v rndförloppet. Motståndskrft mot nedrytning Trä kn ngrips v svmpr och ndr orgnismer, t.ex. insekter. I regel gynns dess ngrepp v fuktighet och tempertur. Trä ör därför inte utsätts för vät nnt än under kortre perioder och sk därefter h möjlighet tt snt tork ut. För god eständighet eftersträvs gott yggndstekniskt fuktskydd. Vid viss nvändningr v trä, t.ex. i kontkt med mrk eller vtten krävs kemiskt ehndling v virket för tt ök eständigheten. Kärnveden hos furu hr störst motståndskrft mot nedrytning. Sådnt virke nvänds därför i det utåtvänd delrn i fönster. Splinten hos furu hr inte lik god eständighet och nvänds därför helst inomhus i golv, pneler, lister och invändig delr v fönster. Hos grn hr kärnved och splintved likvärdig eständighet men inte lik r som furukärn. Grn tr dock inte upp vtten i särskilt stor utsträckning och hr vist sig vr väl lämpt i utomhusnvändning ovn jord, t.ex. i utvändig träfsder. Virke kn impregners för tt ök dess resistens. Vid en tryckimpregnering trycks impregneringsvätskn in i virket. Bäst resultt uppnås vid impregnering v furusplint. Vid impregnering v grn och kärnvirke hos furu tränger impregneringsvätskn endst in någr mm. Impregnert virke är därför v furu. Genom impregneringen får splintveden mycket god eständighet, se vsnitt Träskydd. Generellt är tt träets motståndskrft mot kemisk ngrepp är god. Kemisk ngrepp på trä kn förekomm och orsk en permnent, men mrginell, hållfsthetsförlust. Mn hr dock funnit tt trä är resistent i intervllet ph Trä nvänds därför i rör i processindustrier där ndr rör inte skulle klr de kemisk påfrestningrn. Tell 1. Teknisk dt för furu och grn Värden för hållfsthet och elsticitetsmodul är genomsnittsvärden och vser små, felfri provkroppr vid en medeltempertur v C. Uppgifter utn prenes nger egenskper prllellt med fierriktningen och uppgifter inom prentes egenskper vinkelrätt mot fierriktningen. Trots viss skillndder melln furu och grn ör de etrkts yggtekniskt likvärdig. För eräkning v ärförmåg och styvhet nvänds de krkteristisk värden som nges i BKR, vsnitt 5:23. Egenskp Furu Grn Fuktkvot Densitet (kg/m 3 ) Drghållfsthet (MP) (3) (2,5) Böjhållfsthet (MP) Tryckhållfsthet (MP) (7,5) (6) Skjuvhållfsthet (MP) 10 9 Slghållfsthet (kj/m 2 ) 50 Hårdhet (Brinell) 4 3,2 (1,9) (1,2) Elsticitetsmodul (MP) (460) (550) Värmeledningsförmåg (W/m 0 C) 0,26 0,24 (0,12) (0,11) Värmekpcitet (J/kg 0 C) Värmevärde (MJ/kg) 17,3 17,3 Sort I Sort II Sort III Sort IV Sort V Sort VI O/S Sort A Kvint Sort B Utskott Sort C Bildern ovn ger en uppfttning om de olik sorterns utseende. Vrje sort representers v fem räder med redden 100 mm per räd. Hndelssortering Kvliteten hos virke kn specificers med ett stort ntl prmetrr: kvistr sprickor vnknt kådlåpor rkdrg lyr snedfirighet topprott tjurved vresved kådved vttved svmpngrepp deformtion krokighet nnt, t.ex. missfärgning och insektsngrepp All dess prmetrr edöms vid visuell sortering, utseendesortering. Sådn görs på llt virke, vnligen på sågverk. Sorteringen kn ske enligt olik regler. De äldst reglern Sortering v sågt virke v furu och grn klls populärt Grön oken. Dess hr på senre år reviderts till Nordiskt trä tt gäll hel Norden och klls populärt Blå oken. Sorteringsregler gällnde hel Europ håller på tt utforms och kn komm tt gäll efter år För tt sorter virke krävs särskild utildning och efter godkänd utildning får sorterren ett personligt kompetensevis. Tell 2. Vnlig trävror med lämplig sorter och träslg Typ v trävr Sort Träslg Dimensionshyvlt virke t.ex. regler, jälkr m.m. V VI Furu och grn Konstruktionsvirke III V Grn Råspontt virke V VI Furu och grn Formvirke VI Furu och grn Emllgevirke VI Furu och grn Ytterpneler, vindskivor III IV Grn Innerpneler I V Furu och grn Plnhyvlt virke för invändig snickerier I IV Furu Golvträ I V Furu och grn Lister I IV Furu Stket och plnk III V Grn, ev. impregnerd furu 8 Att välj trä Att välj trä 9

6 Tidigre stämpldes vrje virkesstycke i änden med ett skeppningsmärke. Av dett kunde den sorterde kvliteten vläss i ledet melln sågverk och hndel. Efter eretning, hyvling, klyvning osv kn dess märken vr ortkpde eller svår tt identifier. Kvliteten nges då genom tt pketet märks. Sorteringrn rukr klls hndelssorteringr och är generell. De är lltså inte utformde med tnke på virkets nvändning i snickeri, yggnde eller emllge. De nvänds dock för eskrivning v de kvliteter som nvänds i yggndet, t.ex. i HusAMA. På senre år hr en prxis för virkeskvliteten till olik ändmål utvecklts. Produktern enämns efter nvändning och dimension, yggreglr 45x mm, formreglr 45x mm etc. Kvliteten kn vrier något melln olik leverntörer. Grön Boken Enligt reglern i Grön oken sorters virket i sex sorter, där sort I motsvrr den högst kvliteten. Vnligen smls sortern I IV under enämningen O/S, vilket är tt etrkt som virke till högklssig snickerier och synlig eklädnder. Sort V, kvint, är den vnligste kvliteten i yggndet medn sort VI, utskott, nvänds i t.ex. formvirke och emllge. Normlt fller ungefär lik stor mängd virke i sortern O/S, V och VI. Hos yggvruhndlrn kn viss vror i kvlitetklssen O/S, t.ex. lister, vr sorterde i klss A och klss B. Träslgen är inte jämt fördelde på de olik sortern. I klss I och II förekommer främst furu, i sort III, IV och V dominerr grn och i sort VI är fördelningen jämn. Loklt förekommer stor vritioner åde eträffnde det totl utfllet och fördelningen melln grn och furu. I de olik sortern hr prmetrrn, kvistr osv, smmnvägts på ett ngivet sätt. Stämmer inte dett överens med kundens krv kn mn komm överens om en nnn smmnvägning. Blå oken Enligt reglern i Blå oken sorters virket i tre sorter A, B resp. C, där sort A motsvrr den högst kvliteten, vilken är tt etrkt som virke till högklssig snickerier och synlig eklädnder. Sorten A kn underindels i sortern A1 A4. Sort B är den vnligste kvliteten i yggndet medn sort C, utskott, nvänds i t.ex. emllge. Normlt fller ungefär lik stor mängd virke i sortern A, B och C. I de olik sortern hr prmetrrn, kvistr osv, smmnvägts på ett sätt som nges i tellform. Stämmer inte dett överens med kundens krv kn mn komm överens om en nnn smmnvägning, s.k. sortmix. Sortern i Blå oken hr reviderts från den Grön oken och npssts till dgens sorteringsprxis. Anpssningen hr inneurit en viss skärpning. För prktisk nvändning kn följnde jämförelser gäll: Sort I IV motsvrr sort A Sort V motsvrr sort B Sort VI motsvrr sort C. Europeisk sortering I den kommnde europeisk sorteringen kn träslgen grn och furu komm tt li sorterde enligt olik regler. Sortern kn komm tt klls G2 resp G4. G står för grde, sortering. 2 resp. 4 står för 2-sidig resp. 4-sidig sortering. Sorteteckningr kommer sedn tt följs v en siffr som nger virkets kvlitet, 1 4, med 1 som högst kvlitet. En sort kn då få eteckningen G2-2 vilket inneär en 2-sidig visuell sortering v virke i näst högst klss. Hållfsthetssortering För virke till ärnde konstruktioner nvänds konstruktionsvirke som sorters visuellt eller mskinellt. Reglern för sortering reviders och äldre och ny regler kommer under en övergångsperiod tt gäll prllellt. De äldre visuell sorteringsreglern, T-virkesreglern, kommer på sikt tt ersätts v nordisk sorteringsregler SS , ilnd enämnt INSTA 142. I BKR gäller åd sorteringrn prllellt. Vid visuell sortering ekts sådn fktorer som påverkr hållfstheten i först hnd kvistr. Men dessutom snedfirighet, färg, svmpngrepp, växt, sprickor och hål smt form. För edömning v kvistrns etydelse för hållfstheten finns i sorteringsreglern mätregler som nger hur kvistrns storlek skll mäts och hur de skll edöms: storlek i förhållnde till dimension hos virket plcering kntsid/fltsid plcering i virkets längdriktning. Tell 3. Visuell sortering v konstruktionsvirke Hållfsthetsklss K30 K24 K18 K12 Visuell sortering enligt T-virkesreglern T30 T24 T18 Visuell sortering enligt Nordiskt Trä Sort B Visuell sortering enligt K-12 SS Visuell sortering enligt SS K30 T3 K24 T2 K18 T1 K12 T0 Visuell sortering enligt Nordiskt Trä Sort B Visuell sortering enligt K-12 SS Tell 4. Mskinell sortering v konstruktionsvirke Hållfsthetskl. K35 K30 K24 K18 PFS 1978:3 T30M T24M T18M SS-EN 338 C35-K35-M C30-K30-M C24-K24-M C18-K18-M De gråtonde rdern mrkerr de äldre regler som kommer tt upphör tt gäll efter en övergångstid. Virket sortert enligt T-virkesreglern märks med okstven T åtföljt v en siffr som nger hållfstheten, t.ex. T24. För tt sorter T-virke krävs särskild utildning och efter godkänd utildning får sorterren ett personligt certifikt. Virke sortert enligt INSTA 142 märks med hållfsthetsklss, K30-K12, och sorteringsklss T0-T3, tex K24- T2. För sorteringen nsvrr det sorternde företget. Till den lägst kvliteten på konstruktionsvirke, K12, hänförs virke, utöver sort K12-T0 enligt INSTA 142, sort K12 visuellt sortert enligt stndrd SS smt hndelssortert virke i sort B under förutsättning tt virket inte hr större fltöj än 5 mm på en sträck v 2 m. Vid mskinell hållfsthetssortering estäms en fysiklisk egenskp som är koppld till hållfstheten, t.ex. sttisk eller dynmisk elsticitetsmodul. I viss mskiner kominers olik mätningr. Den vnligste sorteringen är ett icke förstörnde öjprov, vrvid utöjningen vid påförd lst mäts. Enligt de äldre visuell sorteringsreglern märks virket med okstven T åtföljt v en siffr som nger hållfstheten och ostven M som nger tt virket är mskinellt sortert, t.ex. T24M. Denn sortering kommer på sikt tt ersätts v sortering enligt SS-EN 519. Virke sortert enligt denn stndrd märks med åde europeisk hållfsthetsklss enligt SS-EN 338 och svensk hållfsthetsklss enligt BKR smt okstven M för tt nge tt virket är mskinellt sortert, t.ex. C24-K24-M Konstruktionsvirke sortert enligt dess olik metoder hänförs i BKR till olik hållfsthetsklsser K35 K12. Krkteristisk grundvärden för eräkning v ärförmåg och styvhet nges i gällnde normer, BKR vsnitt 5:23. Fingerskrvt konstruktionsvirke Till konstruktionsvirke i hållfsthetsklssern K35 K12 hänförs fingerskrvt konstruktionsvirke som tillverks, kontrollers och märks enligt SS-EN 385 och som märks enligt Sttens Plnverks godkännnderegler (1975:7) Fingerskrvt konstruktionsvirke. Fingerskrvt virke enligt ovn får enligt BKR 5:51 nvänds i en ärnde konstruktion om rott i en enskild fingerskrv inte medför smmnstörtning v väsentlig delr v konstruktionen i övrigt. Tätt liggnde jälkr nges som exempel. Smtidigt ör mn nvänd fingerskrvt virke med omsorg i konstruktioner med stor risk för llvrig personskdor, säkerhetsklss 3. Fingerskrvt konstruktionsvirke ör inte nvänds i retsställningr eller i ndr konstruktioner utstt för slg- eller stötelstning. Att läs: Instruktion för sortering och märkning v T-virke; T-virkesföreningen. Mskinellt hållfsthetssortert konstruktionsvirke, SBN Godkännnderegler, PFS 1978:3; Sttens Plnverk, Stockholm 1978 Sortering v sågt virke v furu och grn, 5:e upplgn; AB Svensk Trävrurutidning, Stockholm 1982, Grön Boken Nordiskt trä, Sorteringsregler för sågt virke v furu och grn; Aror Pulishing AB, Stockholm1994, Blå Boken Fingerskrvt konstruktionsvirke; Sttens Plnverks (Boverkets) godkännnderegler (1975:7) 10 Att välj trä Att välj trä 11

7 Tvärsnittsmått för sågt virke Tvärsnittsmått för hyvlt virke Tjocklek (mm) Tjocklek (mm) 9 12/13 15/16 18/19 21/ / Bredd (mm) 21/22 33/ Bredd (mm) Läkt Bräder Reglr Plnkor Bjälkr och sprrr Gränsern melln enämningrn är i prktiken inte klrt vgränsde. De vrierr melln sågverk och yggvruhndel och loklt över lndet. Sprrr är virke med ingen eller högst 25 mm skillnd melln tjcklek och redd. Ordet sprre nvänds ilnd felktigt som enämning v tkregel, en ärnde regel i tkets fllriktning. Mått Nominellt mått gäller för ohyvlt virke vid fuktkvoten 20% och för hyvlt virke vid 17%. För ohyvlt virke får högst 10% v leverert ntl virkesstycken med mått tom. 99 mm underskrids med 1 mm och för mått över 100 mm med 2 mm. För hyvlt virke är tillåten måttvvikelse ± 0,5 mm vid mått tom. 99 mm, ± 1 mm vid mått över 99 mm. Virket kps vnligen i de stndrdiserde längdern 1800, 2100, mm, dvs. multiplr v 300 mm melln 1800 och 5400 mm. Normlt lgerhålls hos sågverk och yggvruhndlre längder upp emot fem meter, större längder och exktkpde längder kn eställs. Virket är då oft fingerskrvt. Ytstrukturer Vid sågning uppkommer olik strukturer på träytn. Strukturen kn vrier från sågverk till sågverk och från tid till nnn. Typ v sågutrustning vgör. Ytstrukturen skiljer sig melln virke som är sågt ur rå, ilnd frusen stock i sågverket, s.k. råsågt virke, och virke som är sågt ur torrt virke, s.k. torrkluvet virke. Sågytor som erhålls i sågverket klls ilnd orginlsågde ytor medn de som erhålls senre i processen oft klls klyvytor. Tell 5. Tvärsnittsmått enligt svensk stndrd (SS sågt virke och SS hyvlt virke) Sågt virke Råhyvlt virke Hyvlt virke Fyr ohyvlde sidor En ohyvld sid Fyr hyvlde sidor Tjocklek Bredd Tjocklek Bredd Tjocklek Bredd Oserver tt ll dimensioner inte lgerhålls hos sågverk och yggvruhndlre. Strukturen på en rmsågd yt uppnås genom tt ett krftigt sågld drivs vinkelrätt mot stockens mtning. När ldet vänder uppkommer en liten mrkering på träytn. Rmsågning nvänds endst i c 15% v produktionen och metoden är i vtgnde. En cirkelsågd yt, klingsågd yt, får sin krktär v en kling som ger svgt svängd spår över träytn. I modern sågverk förekommer sågning med s.k. mötnde klingor vilket ger två cirkelmönster på ytn och en ilnd synlig söm melln cirkelmönstren. Cirkelsågning är den vnligste sågtekniken. En ndsågd yt erhålls i ndsågr och ytn liknr en rmsågd yt, men är oftst etydligt slätre. Bndsågning är en vnlig sågteknik. Rmsågd yt Cirkelsågd yt Bndsågd yt Reducerd yt En reducerd yt erhålls genom reducering, en form v mskinfräsning. Den gv tidigre en grov flisig ytn, men mskinutrustningen hr utvecklts så tt mycket slät ytor numer kn förekomm. Den reducerde ytn förekommer sälln i hndelsledet utn produktern hyvls oft i smnd med förädling. En finsågd yt erhålls genom sågning v torrt virke oftst i smnd med hyvling. Den finsågde ytn kn vr cirkelsågd eller ndsågd. En hyvld yt är en slät yt som uppnås genom tt skrp skärverktyg eretr ytn med en hög hstighet. En nnn metod som är under strk utveckling och som kn ge olik ytstruktur är mskinputsning. Ytstrukturen hos råsågt virke. Strukturen är något överdriven pg. skuggorns effekt. Vrje räd är 100 mm red. 12 Att välj trä Att välj trä 13

8 Virkessortiment Byggvruhndeln hr ett rikt sortiment v virkesdimensioner och kvliteter. Idg efterfrågs främst hyvlde dimensioner. De dimensioner och profiler som redoviss på följnde sidor är de vnligste. Utöver dess kn yggvruhndlrn h ndr dimensioner och speciell profiltyper. Mått nges i millimeter tjocklek x redd. Spontt virke och profilerde lister enämns i hndelsledet med totl redden. I svensk stndrd nges för dess vror i stället täcknde redd. Råspont 23 x mm i hndelsledet klls således i svensk stndrd 23 x 88 mm. Tell 6. Virkesåtgång (exkl. spill) Ohyvlt virke Plnhyvlt virke Spontt virke Tjocklek mm Täcknde redd och åtgång, för ohyvlt, hyvlt respektive spontt virke, redoviss i tell 6. Pnelräder kn h urfräst spår på undersidn för tt motverk kupning, skevhet och sprickildning. Spontt virke, t.ex. råspont eller pnelräder kn vr ändspontde, dvs. spontde åde på längd- och kortsidorn. Tjocklek mm Bredd lm/m 2 Bredd lm/m 2 Täcknde lm/m 2 Täcknde lm/m 2 redd redd 50 20, , , , , , , , ,33 14, , , ,00 10, , , ,00 8, , , ,67 6, , , ,71 1 5, , , ,00 1 5, , , , , , ,72 Gjutlist En sågd sid Tre hyvlde sidor 10 x 17 x Trlläkt Fyr hyvlde sidor Två rundde knter 16 x x 45 Råspont En sågd sid Tre hyvlde sidor 17 x 23 x 28 x 34 x Gjutlist trekntlist Sågd Tre hyvlde sidor 25 x x x 75 Plnhyvlt virke Hr utseendemässigt en högre kvlitet än hyvlt (dimensionshyvlt) virke och nvänds invändigt företrädesvis för synlig ytor. Fyr hyvlde sidor 9 x x x x Hyvld Tre hyvlde sidor 16 x x x x 45 Exempel: En väggyt på 10 m 2 sk kläs med en spontd pnel som hr en täcknde redd v 88 mm. Åtgången lir 11,36 lm/m 2, dvs. 10x11,36 = 113,6 lm. Sågt virke Fyr sågde sidor 12 x x x x x x x x x 150 Hyvlt virke Benämns oft dimensionshyvlt virke, dvs. virke som hyvlts för tt erhåll ett visst tvärsnittsmått. Hr utseendemässigt en lägre kvlitet än plnhyvlt virke och nvänds företrädesvis för inyggnd. Fyr hyvlde sidor 22 x x 34 x x x x Slätspont Slätspont förekommer med eller utn underfog, se ordlistn. Fyr hyvlde sidor 22 x 28 x 34 x 45 x 14 Att välj trä Att välj trä 15

9 Ytterpnelräder Pnel med minst en ohyvld sid nvänds vnligen som ytterpnel, eftersom ytehndlingen får ättre fäste på en ohyvld yt, se vsnittet Ytehndling. Bredden på rädern vrierr eroende på om kntsidorn är hyvlde eller inte. Invändig pnelräder Ytterpnelräd Sågd sid Enkelfsspont En sågd sid Tre hyvlde sidor Duelfsspont Tre eller fyr hyvlde sidor Spårpnel med rk knter Fyr hyvlde sidor 16 x /75 /100 /125 / x 45/50 /75 /100 / x /150 1/175 1/ x 22 x 9 x x 22 x 13 x 16 x 22 x Spontd ytterpnel En sågd sid, kominers vnligen med lockläkt Tre hyvlde sidor 22 x Fjällpnel En sågd sid 16 x 22 x Spontd spårpnel med fsde knter Tre eller fyr hyvlde sidor 22 x Spårpnel med fsde knter Fyr hyvlde sidor 9 x 13 x 16 x 22 x Lockläkt En sågd sid Tre hyvlde sidor 16 x Flsd spårpnel med fsde knter En sågd sid Tre hyvlde sidor 22 x Stockpnel Fyr hyvld sidor 22 x 28 x Pärlspont Fyr hyvlde sidor 13 x 16 x Exempel på pnel i llmogestil Fyr hyvlde sidor 13 x 16 x 16 Att välj trä Att välj trä 17

10 Lister Liksidig foderlist Finns oft även lserd och/eller vitmåld 12 x x 57 Skugglist x 33 Skugglist 33 Foglist med två rundde knter 6 x x Rundstv Dimeter x 44 Klckfoder 21 x Skugglist 43 Smyglist 8 x Trekntlist 15 x x x x x x 44 Hörnlist Kvrtslist Sockellist Finns oft även lserd och/eller vitmåld 12 x Hålkälslist 15 x x x x x x 44 8 x 8 10 x x x x Att välj trä Att välj trä 19

11 Bygg i trä Exempel på dimensioner och kvliteter (mått i mm) Vindskivor 22 x mm, sort III/IV, finsågd yt, grn. Nockräd 45 x mm, hyvld, sort V. Ströläkt 25 x 25 mm, ohyvld, sort V, ev impregnerd i klss AB. Räckesöverliggre 34 x mm, hyvld, sort III/IV, impregnert klss A eller AB. Spjälor 22 x mm, finsågd, sort III/IV, ev impregnerd i klss AB. Vtträd 22 x mm, sort III/IV, finsågd yt, grn, ev impregnerd i klss AB. Tkstolr Hyvlt K-virke, c 1,2 m. enligt ritning. Bärläkt 25 x 38 mm, ohyvld, sort V. Underlgstk 17 x mm, råspont, sort V, täcknde redd 88 mm. Bjälkr 45 x 220 mm, hyvlt konstruktionsvirke, c 0,6 m. Foder 22 x mm, sort III/IV, finsågd yt, grn. Knuträder 22 x mm, finsågd, sort III/IV grn. Ytterpnel Bottenräder: 22 x 1 mm, finsågd, sort III/IV, grn. Lockräder: 22x mm, finsågd, sort III/IV, grn. Stketräder 22 x mm, sort III/IV, finsågd yt, grn, ev impregnerd klss AB. Yttertrpp 50 x 150 mm, ohyvld, sort III/IV, impregnerd i klss AB. Överliggre 45 x mm, hyvld, sort III/IV, ev impregnerd i klss AB. Tvärreglr 45 x mm, hyvld, sort V, impregnerd klss A eller AB. Trlläkt 22 x mm, hyvld, sort III/IV, impregnerd i klss AB. Spikreglr 45 x 45 el. 34x45 mm, hyvld, sort V. Väggreglr 45 x mm, c 0,6 m, hyvlt konstruktionsvirke. Golvträ 28 x mm, slätspont, sort III/IV, täcknde redd mm. Innerväggspnel 16 x mm, profilhyvld, sort III/IV. Stolpr 45 x mm, hyvld, sort V, impregnerd klss A, c 1,2 m. Syll (undre syll) 45 x mm, hyvld, sort V, ev. impregnerd i klss A eller AB. Golvjälkr 45 x mm, hyvlt konstruktionsvirke, c 0,6 m enl ritning. Hmmrnd 45 x mm, hyvlt konstruktionsvirke. 20 Att välj trä Att välj trä 21

12 Trä och fukt Trä kn vge och t upp fukt ur luften. Mängden fukt i trä fuktkvoten uttrycks i procent och nger kvoten v fuktens vikt och träets vikt i torrt tillstånd. Flertlet v träets egenskper är strkt eroende v fuktkvoten. För tt underlätt vidre eretning och ehndling smt för tt undvik olämplig krympning eller svällning i den slutlig konstruktionen eller för tt förhindr svmpngrepp o.d., sk fuktkvoten vr npssd till ktuell klimtet. Fuktkvoten i rått virke är i splinten över 100% och c 40 50% i kärnn. Vid torkning vgår först det fri vttnet i firerns cellhålighet. Därefter, när fuktkvoten når fiermättndsgränsen, vid fuktkvoten c 25 30%, örjr fukten i cellväggrn tt lämn virket. Dett senre medför l.. tt träet örjr krymp. Träets fuktrörelser Rörelser i trä vid torkning från fiermättndsgränsen till solut torrt trä Tngentiell riktning, längs årsringrn c 8% Rdiell riktning, tvärs årsringrn c 4% Fierriktning, i stmmens längdriktning c 0,3% Volymändring c 12% De genomsnittlig rörelsern (krympning och svällning ) är i tngentiell riktning c 3 per procentenhets förändring i fuktkvoten. Exempel: En golvräd med redden mm och fuktkvoten 17% läggs in i ett utrymme, med ett klimt motsvrnde träets jämviktsfuktkvot 10%. Fuktkvotens förändring = 7 procentenheter. Brädn krymper 7 x 0,003 x mm = 2,0 mm som mest i redd mm 100 1mm Krympningen hos en ku med sidn 100 mm vid torkning från 20% till 10% fuktkvot. Krympningen lir hälften så stor om rädn är utsågd i rdiell riktning. Träets fuktrörelse är reltivt långsm, särskilt vid större dimensioner. Det tr t.ex. mer än ett år för tt en tjock timmervägg sk npss sig till omgivnde klimt. Förmågn tt t upp vtten är olik för grn och furu. Grn tr upp vtten långsmt åde i kärn och splint. Furu hr stor skillnd i vttenupptgningsförmåg melln kärn och splint. Kärnn hos furu hr ungefär smm förmåg tt t upp vtten som grn medn splinten hos furu tr upp vtten fler gånger snre. Därför ör virke som nvänds utvändigt i först hnd vr grn som i utvändig pnel eller ren furukärn som i fönster. Levernsfuktkvoten för virke är normlt c 18 20%. Det finns en stndrd, SS , som omfttr fuktklsser vsedd tt tillämps för speciell ändmål, se tell 9. Eftersom träet strävr efter tt nå jämvikt med luftens tempertur och dess reltiv fuktighet kommer fuktkvoten tt ändrs i riktning mot den s.k. jämviktsfuktkvoten. Virke som yggs in ör h en fuktkvot som så när som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdig konstruktionen. Då undviks större fuktrörelser och ndr olägenheter. Virke som yggs in skll h en fuktkvot under 20% för tt det inte skll risker mikroiologisk ngrepp, lånd, röt eller mögel. Mikroorgnismer Vid sortering v virket ts hänsyn till förekomsten v olik slgs mikroiell ngrepp. Blånd är svmpr som växer in i veden och påverkr virket så tt vtten hr lättre tt träng in. I först hnd är det splinten hos furu som ngrips. Blånt virke sk inte nvänds i utvändigt virke t.ex. ytterpneler. Blånd påverkr inte hållfstheten. Blåndssvmpr etlerr sig på stock eller virke som lgrs på olämpligt sätt. Mögel är svmpr som växer på virkesytn. Missfärgningen kn hyvls eller orsts ort och påverkr inte hållfstheten. Mögel uppkommer på virke som lgrs på olämpligt sätt Röt är svmpr som växer in i veden och ryter ned cellern eller indningen melln cellern. Rötskdt trä hr nedstt hållfsthet. Röt kn uppstå om fuktkvoten är över 30% och omgivningens tempertur är C. Reltiv fuktighet 2 Luftens innehåll v vttenång, ånghlt, nges i g/m 3 och vrierr över året. Ånghlten i luften utomhus är högst på sommren och lägst på vintern. Den reltiv fuktigheten nges i procent och är ktuell ånghlt i förhållnde till mättndsånghlten, som är den störst mängd vttenång luften kn innehåll vid en viss tempertur. Den reltiv luftfuktigheten i luften inomhus i uppvärmd rum är högst på sommren, v storleksordningen 60% och lägst på vintern, c 30%. Fuktkvoten hos trä npssr sig till omgivningens reltiv fuktighet. Fuktkvoten hos trä inomhus är normlt melln 6 och 20% under året. Tell 7. Benämningr på olik fuktkvotsnivåer Vttenupptgningen hos trä är störst i fierriktningen och minst i snittytor vinkelrät mot årsringrn. Siffrorn nger proportionern melln upptgningen i de olik riktningrn. Därför är det viktigt tt förhindr ändträ tt t upp fukt. Det är viktigt tt ytehndl ändträet med träskyddsolj, lkyd- eller linoljefärg. Ugnstorrt, möeltorrt 6 10% Rumstorrt, snickeritorrt 10 15% Limningstorrt 14% Hyvlingstorrt 15 19% Lufttorrt 15 23% Tell 8. Genomsnittlig värden på fuktkvoten i trä Träfsder 14 18% Trä i konstruktioner klimtklss 2 <14% Trä i konstruktioner klimtklss 1 <11% Trä i konstruktioner klimtklss 0 < 8% Trä inomhus med permnent uppvärmning 5 10% Tell 9. Normerde fuktkvotsgränser Virke vid inyggnd mx 20% Brädgolv 8 12% Träfönster enligt SS ± 2% Tell 10. Fuktkvotsklsser enligt svensk stndrd (SS ) och exempel på nvändningsområden för virke i respektive klss Fuktkvotsklss Fuktkvot Användningsområde 8 6 9,5% Brädgolv Möler Inredningr % Innerpneler Limträ Innertrppor Fönster och dörrr % Ytterpneler Konstruktionsvirke Övrigt yggvirke Impregnert virke S 24% Virke som sk färdigtorks hos köpren Stndrden är i först hnd vsedd tt nvänds vid leverns till slutförrukren, t.ex. husyggre eller möeltillverkre. Att läs: Torkt trä hur mn ställer rätt krv; Trätek ,1 mm 22 Att välj trä Att välj trä 23

13 Träskydd Trä hr under norml etingelser god eständighet. För dett krävs tt virket skydds mot fukt. Träkonstruktioner skll lltid utforms med tnke på ett fullgott yggndstekniskt fuktskydd. Förhöjt fuktinnehåll kn led till olik sorters iologisk ngrepp, främst svmpr men även kterier och insekter. För tt skydd stomvirke mot tillfällig nedfuktning under yggndstiden kn så kllt vxt virke nvänds. Utöver yggndstekniskt fuktskydd kn vid utstt situtioner virke med förhöjd eständighet ehöv väljs, träslg med hög nturlig eständighet eller trä med på kemisk väg förättrd eständighet. De yttre delrn v fönster görs v kärnvirke v furu och syllr i äldre timmerhus gjordes v ek osv. Kemisk förättring v träets eständighet sker vnligen i form v tryckimpregnering med fungicider eller insekticider, impregneringsmedel. I viss miljöer kn träförstörnde insekter t.ex. husock llvrligt skd träkonstruktioner. I de delr v lndet, där sådn risk förekommer, kn det vr lämpligt tt i ärnde konstruktioner nvänd trä som tryckimpregnerts. Med kemiskt ehndlt impregnert trä vses trä som i en industriell process tryckimpregnerts för tt erhåll en lämplig upptgning och inträngning v träskyddsmedel. Vid tryckimpregnering erhålls en djup inträngning v impregneringsmedel, hel splintveden hos furu lir impregnerd änd in till kärnveden. Efter tryckimpregnering med sltserde impregneringsmedel sker en fixering v sltern till virket. Fixeringen är tids- och tempertureroende och sker som ett sist steg i processen. Vid tryckimpregnering nvänds vnligen vttenurn träskyddsmedel. Gemensmt för de i dg nvänd vttenurn impregneringsmedlen är tt de innehåller koppr i vriernde mängd. Koppr är det ämne som ger tryckimpregnert trä den krkteristisk grön färgtonen. Impregnering sker även med lösningsmedelsurn, oft färglös, träskyddsmedel som till störst delen nvänds till snickeriprodukter som fönster, dörrr och trädgårdsmöler. Denn typ v impregnering klls oft vkuumimpregnering. Doppning, esprutning eller estrykning med impregneringsmedel ger ett ytligt skydd och lämpr sig äst för trä som nvänds där risken för iologisk ngrepp är mindre. Dess typer v ehndlingr ger ett kortvrigre och mindre eständigt skydd. Behndlingsintervllen vrierr från fler gånger per år till en gång vrtnnt år. Strängre regler för träskyddsmedel Medel som är vsedd för tt skydd trä mot iologisk ngrepp skll vr registrerde hos Kemiklieinspektionen, som edömer medlen vseende miljö och effektivitet smt föreskriver hur olik medel får nvänds och krv på informtion. Tryckimpregneringsmedel får endst nvänds för industriell hntering medn estrykningsmedel får hnters v vr och en. Reglern för en del impregnert virke hr skärpts på senre år. Syftet är tt lnd nnt egräns spridningen v grundämnen krom, Cr, och rsenik, As. Användningsområden för impregnert virke som innehåller krom och rsenik hr, med någr få undntg, egränsts till nvändning i kontkt med mrk och vtten. Informtion om impregnert trä måste lämns i smnd med försäljning, vseende producent, fixering, ingående impregneringsmedel, hntering smt för vilket ändmål impregneringen skett. Ändmålet kn vr mrkkontkt, ovn mrk eller mrint, vilket svrr mot klssern NTR/A, NTR/AB respektive NTR/M. Smtlig tryckimpregneringsmedel, som nvänds i Sverige är godkänd v Nordisk Träskyddsrådet, NTR, och Kemiklieinspektionen. Angående egränsning i nvändning och informtionsplikt se informtion från Svensk Träskyddsföreningen: Tryckimpregnert Trä och Ny rekommendtion för impregnert trä. Egenskper hos impregnert trä Egenskpern hos impregnert trä är i stort sett desmm som hos oimpregnert virke med undntg för eständigheten. Men vid impregnering med vttenurn medel får splinten en fuktkvot på över 100% medn fuktkvoten hos kärnvirket påverks oetydligt. Dett gäller furu, det vnligste träslget i impregnert virke. Impregnert virke kn h hög fuktkvot vid försäljning. Vid utomhusnvändning hr dett mindre etydelse, men impregnert virke som sk yggs in skll liksom oimpregnert virke vr torkt till fuktkvotsklss 18 eller lägre. Beretning v impregnert virke, t.ex. hyvling eller klyvning, ör undviks. Avfll från impregnert trä skll ts om hnd i smråd med den kommunl vfllshnteringen. Kemiklieinspektionen föreskriver deponering under kontrollerde Tell 11. Impregnert trä skyddsklsser och nvändningsområden Impregnering enligt svensk stndrd (SS ) Träskyddsklss M A AB B Användningsområde Trä i hvsvtten Trä i kontkt med mrk Trä ovn mrk Endst för färdigeretde Trä i konstruktioner där snickerier ovn mrk personsäkerheten kräver tt dess inte försvgs. Trä som är svårutytrt efter inyggnd i fuktig miljö. Restriktioner eträffnde All träskyddsmedel Får innehåll rsenik och Får inte innehåll rsenik Får inte innehåll rsenik träskyddsmedel tillåtn, dvs. även kreosot, krom. Kreosot får endst eller krom. eller krom. nvänds för yrkesmässigt ruk. Annn nvändning tillåten först 30 år efter impregnering. Ej virke till ostdshus. Rekommendtioner 45 mm tjocklek el. grövre tunnre tjocklek än 45 mm. Anmärkning. De flest preprt i klss A och AB innehåller kopprhltig slter. Dess färgr trä grönt, vrför mn inte kn skilj virke i klss A från virke i klss AB på färgen. Eftereretning Bör undviks* Bör undviks* Bör undviks* Skll undviks Märkning * Kpytor dopps eller estryks med träskyddsmedel/träskyddsolj. Genom märkning med särskild kvlitetskontrollmärken på virket eller levernshndlingrn, eller med nslg på försäljningsstället, frmgår om virket är producert enligt gällnde stndrd. etingelser men ger även möjligheten till förränning om effektiv rökgsrening och säkert omhändertgnde v skn sker. Svensk Träskyddsföreningens skrift Hndledning för hntering v vfll och destruktion v tryckimpregnert trä kn nvänds som vägledning vid hntering v vfll. Impregnert trä ehöver från rötskyddssynpunkt inte underhålls men ehndling kn ske för tt motverk sprickildning och för tt förändr utseendet. För trädgårdsmöler, lekredskp, trllgolv rekommenders en årlig ehndling med träskyddsolj. Impregnert trä går även r tt mål med lsernde eller täcknde färgsystem. Sådn ytehndling fordrr smm regelundn underhåll som ytehndling v icke impregnert trä. 24 Att välj trä Att välj trä 25

14 Hntering och lgring Träprodukter Det är viktigt tt virke hnters rätt från leverns till dess tt det är inyggt i det färdig huset. Virke som är torkt på sågverket leverers i s.k. klosslgd pket, dvs. tt virkesstycken ligger tätt smmnpckde i pket som hålls smmn med stålnd. För smmnhållningen finns s.k. indströn inlgd på två-tre nivåer. Pketet är normlt skyddt med en huv v väderskyddnde mteril. Ett pket med oskdt emllge är det äst lgringssättet för virke och skll inte ryts förrän omedelrt före nvändningen. Om emllget är skdt skll pketet ryts och virket ges möjlighet tt tork. Dett kn ske genom tt pketet strös upp, dvs. rior plcers melln vrje lger och så tt luft kn cirkuler melln virken. Ett ströt pket skll plcers luftigt och täcks som skydd mot nederörd. Virke skll endst tillfälligt lgrs på yggpltsen. Tillfällig upplg skll vr så utformde tt virket skydds mot nederörd, strk solstrålning och mrkfukt. Kontroller virkeslevernsern Vid mottgning v en virkesleverns ör mottgren kontroller: kvntitet dimension kvlitet, t.ex. sort, märkning, synlig skdor, intkt emllge osv. fuktkvot genom stickprov med elektrisk fuktkvotsmätre. Tänk på följnde vid mottgning v virke Förered på yggpltsen lämplig pltser för virkesupplg. Asflt eller grov mkdm är r underlg då är risken mindre tt jord och smuts kn stänk upp på virket. Mrkytn skll vr dränerd så tt vtten inte smls under upplget. Virke kn vid fuktig lgring ngrips v lånd och mögel. Se till tt levernsfordonen kn komm frm och tt erforderlig hjälp och utrustning för lossningen finns. Se till tt luft kn cirkuler runt om virkespketen. Avståndet melln mrken och virket ör vr minst 150 mm. Använd t.ex. järnvägssyllr eller lstpllr som mellnlägg. Täckning Under en kort tid kn en presenning ligg direkt på virkespketet, men se till tt den inte räcker änd ner till mrken. Om virket lgrs längre tid än en veck ör mn ventiler melln virke och presenning. Ett tillfälligt virkesförråd, med täckning på två sidor och lutnde tk, kn görs med hjälp v träreglr och presenningr. Hntering, lgring och yggnde skll plners med inriktning mot torrt yggnde. Kontroller fuktkvoten Fuktkvoten ör kontrollers stickprovsvis under yggtiden med hjälp v en elektrisk fuktkvotsmätre. Kontrollen kn ske vid mottgning och vid inyggnd. Träets fuktkvot får inte vr högre än 20%. Om den är högre måste virket ges möjlighet tt tork genom t.ex. nvändning v torkr. Det sågde virket från sågverket kn förädls på olik sätt genom t.ex. hyvling, profilering, limning, fingerskrvning och impregnering. Allt fler produkter förädls i sågverket för sin slutnvändning. Med hänsyn till ändmålet torks virke till olik fuktkvotsklsser. Trä kn nvänds för tillverkning v ärnde element, eklädndsprodukter och snickerier. Trä utgör också en viktig eståndsdel i skivmteril, t.ex. plywood, träfierskivor och spånskivor. Virke för yggändmål Virke till yggändmål kn indels i följnde ktegorier: Byggvirke utgör merprten v virkesnvändningen i ett trähus och yggs oft in. Konstruktionsvirke nvänds i ärnde delr som det ställs särskild krv på i ärnde vseende. Beklädndsvirke in- och utvändig pneler, golvträ, plnhyvlt virke smt lister. Formvirke nvänds för formsättning v etongkonstruktioner ytform, formreglr, ockryggr etc. Ställningsvirke nvänds för tillfällig konstruktioner. Virke till snickeriindustrin kommer till yggpltsen som fönster, dörrr, inredning m.m. Vnligen nvänds grn med undntg för hyvlt eklädndsvirke, där furu dominerr. Virkets måttnoggrnnhet förättrs genom hyvling, s.k. dimensionshyvling. För viss produkter sker smtidigt en profilering. Virkets kvlitet specificers med tt hndelssortern enligt Grön oken eller Blå oken nges. I Hus AMA rekommenders viss virkeskvliteter. 26 Att välj trä Att välj trä 27

15 På senre år hr en prxis för virkeskvliteter till olik ändmål utvecklts. Produktern enämns efter nvändning och dimension, yggreglr 45 x mm, formreglr 45 x mm eller ärläkt 45 x mm etc. Kvliteten kn vrier något melln olik leverntörer. Byggvirke Byggvirke svrr för mer än hlv mängden trä i trähus. I Hus AMA finns det föreskrifter för virkessorter, I VI, till olik ändmål. Utveckling och nvändning ställer delvis nnorlund krv än de efter vilk trditionell sortering sker. Det finns därför idg viss skillnder på de kvliteter som nges i eskrivningr och de som llmänt nvänds i prktiken. Till ärnde delr v en träyggnd nvänds kvliteter som nges för konstruktionsvirke. Till yggvirke nvänds huvudskligen hyvlde produkter v grn. Dimensioner och kvliteter är vpssde för ändmålet. Råvrn sorters frm ur sort V VI. Produktern enämns oft efter nvändning och dimension, t.ex. yggreglr 45 x mm. Konstruktionsvirke Till ärnde konstruktioner skll hållfsthetssortert virke nvänds. Sorteringen kn ske visuellt eller mskinellt i olik klsser. Konstruktionsvirke sortert enligt olik metoder hänförs till olik hållfsthetsklsser K35 K12. Fingerskrvt virke kn med viss undntg nvänds till ärnde konstruktioner v konstruktionsvirke. Beklädndsvirke Virke v högre kvliteter nvänds oft till eklädndsprodukter, speciellt om dess skll h synlig yt. Av trdition nvänds vnligen furu till invändig ytor och grn till utvändig. Pnelräder nvänds till synlig eklädnder v väggr och tk, såväl in- som utvändigt. Till fsder nvänds oftst pnelräder v grn. Som utgångsmteril nvänds vnligen centrumutyte. Virke till ytterpnel ör vr lägst sort IV. Pneler med ohyvld utsid kn måls med de flest färgsystem. Pnel med hyvld utsid ör inte måls med t.ex. slmfärg. För tt utsidn skll li fri från sprickor ts pnelrädern frm genom s.k. torrklyvning, dvs. klyvningen sker efter det tt virket torkts. Klyvningen sker i ndsåg eller cirkelsåg i smnd med tt profilen hyvls. Till pneler för invändigt ruk, väggr och tk, nvänds räder i lägst sort IV, vnligen furu. Genom profilhyvling, t.ex. spontning, flsning, fsning eller rundning, erhålls mång olik pneltyper. Ett stort ntl profilhyvlde pnelräder tillverks med mått enligt SS Plnhyvlt virke och lister tillverks i regel v furu i lägst sort IV. Viss profiler finns i lägst sort II. Som utgångsmteril nvänds vnligen sidoräder. Lister v mssivt trä finns i en mängd olik typer. I svensk stndrd SS indels lister efter nvändning. Två sorter förekommer, sort A föreskrivs om trälisten skll ges en genomsynlig ytehndling. I ndr fll räcker det tt nvänd sort B. Golveläggningr v mssivt rrträ tillverks främst v furu. Kvlitet och utseende vrierr melln olik tillverkre. Golvräder v slätspontt virke tillverks i lägst sort IV. Som utgångsmteril nvänds vnligen centrumutyte, vilket medför tt stråk v kärnvirke kommer tt syns i golvytn. Det är viktigt tt trägolv håller väl vpssd fuktkvot och tt de inte läggs in förrän klimtet i yggnden motsvrr ruksstdiet. Dett för tt undvik onödig spänningr eller springor i golvet. Bräder v golvkvlitet hr torkts till en fuktkvot v c 8 procent. Formvirke Till formsättning v etongkonstruktioner nvänds normlt virke v utseendemässigt lägre kvlitet än till yggvirke. Det är vnligt tt en sågd yt vänds mot etongen. Ställningsvirke Till ställningr nvänds virke som i regel skll uppfyll krven för konstruktionsvirke. Beggnt virke får nvänds. Virke till snickeriindustrin Snickeriindustrin nvänder virke till olik ändmål, t.ex. fönster, dörrr, trppor och inredningr. Vnligen nvänds furu, dels på grund v dess god möjlighet tt eret till hög ytkvlitet, dels på grund v kärnvirkets eständighet i väderutstt delr. I snickeriindustrin genomgår det sågde virket en rd processteg vrvid möjligheten tt undvik inverkn v störnde fel är stor. De processteg som eskrivs kn äg rum vr som helst i kedjn från sågverk till snickeriindustrin. Vritionern i processern är stor. Det finns därför inte något llmängiltigt koncept utn eroende på trdition, mskinprk osv. är processen i vrje enskilt fll oft unik. Virke till snickeriindustrin sågs vnligen i 50, 63 eller 75 mm tjocklek. Bredden kn vr 100 till 200 mm. Virket till fönster ts som centrumutyte för tt virket skll få hög ndel kärnved. Ilnd sågs virket kring märgen ort, s.k. märgfångre. De ursprunglig dimensionern kn minsks genom klyvning och spräckning. De kn också öks genom smmnlimning v mindre dimensioner till större. Limningstekniken nvänds också för tt uppnå hög sprickfrihet vid t.ex. grov dimensioner. Genom smmnlimningen kn också formförändringr som krokighet, skevhet osv. egränss eller undviks. Dett kn vr mycket viktigt med hänsyn till fönsters eller dörrrs funktion, t.ex. täthet. Virke till smmnlimmde produkter frmställs ur sågt virke med mindre dimensioner. För tt få kvistfritt virke till den invändig ytn på en fönsterpost kn t.ex. 25 mm tjock kvistfri sidoräder nvänds. Limning v fönstersnickerier kom i vnrykte under 1980-tlet, men hr genom förättrd teknik åter livit ccepterd. De ursprunglig längdern kps upp i kortre stycken till färdig ämnen eller för vidreförädling. Denn kn estå i fingerskrvning till stor längd och därefter uppkpning till färdig ämnen. Med hänsyn till smmnfogningen i hörn vill mn undvik kvistr när änden på ämnen. Dett ställer därför särskild krv vid längdkpningen. Den råvr som vnligen leverers är O/S och eventuellt sort V, sort A respektive B, vid sortering enligt Nordiskt Trä. Virke med enrt frisk kvistr är önskvärt, men svrt kvistr ccepters. Kvistr i råvrn som inte kn ccepters i den färdig produkten, t.ex. lös kvistr, kn kps ort eller reprers. Träserde konstruktionselement Mång träprodukter för konstruktionsändmål frmställs v mssivt trä som oft limms smmn. Även ndr träprodukter eller ndr mteril, t.ex. metll, kn ingå. Limning v trä kn ske med mång olik typer v lim och med olik limtekniker. Limträ och limmt konstruktionsvirke Med limträ vses konstruktionselement uppyggd v minst fyr hoplimmde lmeller, vnligtvis v grn och eteckns med L. Motsvrnde produkt med två eller tre lmeller klls limmt konstruktionsvirke och eteckns LK och förekommer främst i slnkre pelre. Såväl rk som öjd konstruktionselement kn tillverks. Tvärsnittet är vnligen rektngulärt. Tvärsnittets redd och höjd egränss v tillgänglig redd hos virket respektive tillgänglig mskinutrustning. Lmellern fingerskrvs i längsled. Elementens längd egränss i först hnd v trnsportmöjlighetern och v friksloklens storlek. Limträ och limmt konstruktionsvirke tillverks, kontrollers och märks enligt regler utfärdde v Svensk Limträkontroll 1997:1. Dess regler stämmer i huvudsk överens med kommnde europeisk stndrder. Limträ tillverks i hållfsthetsklssern L40 och L30 smt limmt konstruktionsvirke i hållfsthetsklssern LK30. Krkteristisk värden för eräkning v ärförmåg och styvhet nges i BKR5:23 tell. Vnligen lgerhålls följnde dimensioner i längder upp till 15 m: 42 x 180, 42 x 225, 56 x 225, 56 x 2, 66 x 315, 90 x 225, 90 x 2, 90 x 315, 90 x 405, 115 x315, 115 x 405, 115 x 4 och 115 x 630 mm. Pelre i limmt konstruktionsvirke LK30: 90 x 90 och 115 x 115 mm Andr längder och tvärsnitt leverers efter eställning. Fnérträ Fnérträ är ett konstruktionsmteril som är näresläktt med limträ. Ilnd nvänds den meriknsk eteckningen LVL, Lmminted Veneer Lumer. Det tillverks industriellt i form v element med rektngulärt tvärsnitt. Elementen nvänds huvudskligen som lkr i ärnde system. De är uppyggd v ett stort ntl smmnlimmde fnér v furu eller grn med de flest fnéren orienterde i elementets längdriktning. Tjockleken är från 27 mm till 75 mm med 6 mm:s intervll. För nvändning och dimensionering hänviss till tillverkrens typgodkännnde. Lättreglr och lättlkr Inom lättyggeriet hr olik vrinter v lättelement utvecklts. Den vnligste typen är en lk eller regel med flänsr v konstruktionsvirke och liv v konstruktionsord. 28 Att välj trä Att välj trä 29

16 Träserde ytelement Vägg- och jälklgselement v trä tillverks på mång olik sätt. Konventionellt nvänds mssivt trä i form v reglr eller lkr. Det är vnligt, särskilt inom småhusindustrin, tt någon form v lättelement nvänds i stället för mssivt virke. Träserde skivmteril Plywood Skivor v plywood är normlt uppyggd v ett ojämnt ntl smmnlimmde fnérlger, där lgren vnligtvis är limmde korsvis i rät vinkel mot vrndr. Generellt kn fnéren i plywood vr v olik träslg, tjocklek och kvlitet. De viktigste träslgen vid tillverkning v plywood i Sverige är furu och grn. Som ytfnér förekommer även ndr träslg, t.ex. jörk, ok, ek smt tropisk träslg. Plywood tillverks i olik kvliteter npssde till olik nvändningsområden. Konstruktionsplywood tillverks efter särskild regler i hållfsthetsklssern P40, P30 och P20. Plywood för eklädndsändmål sorters efter särskild regler. Plywood nvänds även för inklädnd v etongformr. Formplywood är ytelgd med ett plstskikt. Plstskiktets tjocklek och hnteringen v skivorn vgör hur mång gånger de kn nvänds, normlt cirk 50 gjutningr. Lmellräder Färdig golveläggningr kn tillverks v räder eller rutor i lmellkonstruktion som i regel estår v tre skikt: ett slitskikt v speciell fner, en kärn v trä eller spånskiv smt ett ottenskikt. Bottenskiktet, ilnd kllt spärrfner, hr smm fierriktning som slitskiktet. Lmellgolv hr tck vre denn uppyggnd mindre fuktrörelser än mssiv trägolv. Lmellgolv är vnligen lckerde på frik. Träfierskivor Träfierskivor ord estår v industriellt frilgd träfirer som filts ihop och inds smmn genom tt de nturlig fierindningrn i trä återilds då skivn vrmpresss. Genom tt vrier presstrycket erhålls olik typer v träfierskivor. I regel ehövs ing tillstser v lim vid tillverkning v konventionell träfierskivor. Sortimentet är stort. Det finns skivor i ett stort ntl tjocklekr, formt och utförnden. Med hänsyn till densiteten indels träfierskivor i hård, medelhård och porös. För konstruktionsändmål indels träfierskivor i hållfsthetsklssern K50, K40, K35 och K15, vrv K40 är tillverkningsstndrd. Spånskivor Spånskivor är uppyggd v träspån och indemedel. Vid tillverkningen presss de limelgd spånen smmn till stor skivor. Bindemedlet i vnlig spånskivor är krmidlim, urelim. För fukteständig spånskivor förstärks limmet med melmin. Det finns ändmålsnpssde skivor för golv, väggr, innertk, underlgstk, möler och inredningr. För miljöer med hög fuktelstning tillverks mer fuktresistent spånskivor. De enämns oft V313. Svensktillverkde spånskivor innehåller låg hlt v fri formldehyd. Emissionen v formldehyd är vid norml nvändning liten och skivorn uppfyller Kemiklieinspektionens föreskrifter om formldehyd i träserde skivor, KIFS 1989:5. OSB OSB, Oriented Strnd Bord, är en ny produkt som kn sägs vr ett mellnting melln spånskiv och plywood. Skivorn frmställs genom smmnlimning v vlång träspån under tryck och värme. Spånen när ytn ligger i skivns längdriktning medn spånen i mittdelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Spånen kn vr v rrträ eller lövträ. Limmet kn vr PF, fenollim, MUPF, melmin-urelim eller PMDI. fenol- och isocyntlim. Träullsplttor Träullsplttor tillverks v träull och cementpst. Vid tillverkningen pcks den våt lndningen i formr vrefter den presss till önskd tjocklek och härds. Plttorn nvänds huvudskligen som ljudsorernde och värmeisolernde eklädnd i väggr och tk. Till ärnde ändmål tillverks rmerde tkelement v cementunden träull. Armeringen utgörs v rundvirke. Träserde värmeisoleringsmteril Trä hr sedn lång tid nvänts som värmeisolernde fyllning i träkonstruktioner. Äldre tiders fyllningr med sågspån eller kutterspån hr mång god egenskper, t.ex. tt mterilet fungerr som en fuktuffert på grund v träets hygroskopisk egenskper. Den nutid motsvrigheten till sågspån och kutterspån är lösfyllndsisolering v cellulosfirer. Mterilet hr god värmeisolernde egenskper och kn vr impregnert mot rnd eller svmpngrepp. Kemiskt ehndlde träprodukter Trä och träprodukter kn ehndls med olik kemisk preprt för tt ändr viss egenskper. Det finns metoder för tt påverk trämterilets eständighet, hårdhet, form, färg och fuktupptgning. Metodern kn indels i: kemisk ehndling mot svmpngrepp kemisk ehndling mot insektsngrepp rndskyddsehndling dimensionsstilisering hårdgörning fuktvvisnde ehndling kemisk infärgning Kemisk ehndling mot svmpngrepp Se vsnitt Träskydd. Kemisk ehndling mot insektsngrepp De preprt som för närvrnde nvänds till impregnering i klss M, A och AB ger skydd mot insekter, t.ex. husock och strimmig trägngre. Brndskyddsehndling Förränning v trä kn hämms på kemisk väg med s.k. flmskyddsmedel. De hr etydelse främst för det tidig rndförloppet, dvs. tiden frm till övertändning v t.ex. ett rum. Tiden till övertändning kn på så sätt förlängs. I viss fll kn övertändning helt förhindrs. Flmskyddsmedel kn tillsätts genom impregnering eller estrykning med t.ex. en färg. De vnligste flmskyddsfärgern sväller upp vid rnd och isolerr därmed träytn. Impregnering ger oft ett vrktigt och tåligt skydd. Dimensionsstilisering Metoder som syftr till tt reducer träets krympning och svällning klls dimensionsstilisering. De nvänds endst i speciell tillämpningr, t.ex. i träskulpturer, för tt förhindr sprickildning. Hårdgörning Hårdheten hos furu och grn är reltivt låg jämfört med t.ex. ek. Trä kn hårdgörs genom komprimering eller genom impregnering v träet med plstmonomerer som därefter härds. Vid komprimering presss cellhålighetern smmn och densiteten höjs. Hårdgjort trä nvänds inomhus till trägolv för tt motverk intryck och repor. Fuktvvisnde ehndling Trä kn ytehndls för tt minsk fuktupptgning och motverk sprickildning. Ytehndling med täcknde färg omfttr i regel ett system v olik ehndlingr, vilk vr och en hr sin funktion. Grundning hr till uppgift tt minsk fuktupptgningen, stiliser träytn och ge god vidhäftning för näst steg i ehndlingssystemet. Hydrofoering vttenvvisnde ehndling med vx hr utvecklts för mssivt yggvirke. Ytehndling med träolj ger en tillfälligt vttenvvisnde effekt. Trä utomhus kn regelundet ehndls med träolj för tt motverk uttorkning, vttenupptgning, sprickildning och missfärgning. Kemisk infärgning Infärgning v trä klls ilnd kemisk etsning. Järnvitriollösning ger träytn en rungrå till grå färg. Ytn liknr gmmlt åldrt trä och metoden nvänds därför till ptinering v nytt trä t.ex. vid en resturering. Att läs: Träyggndshndok, del 9 Mteril; H Gross och T Hnsson, Träinformtion AB och Trätek, Stockholm 1991 Brndsskyddsmedel för träkonstruktioner; R Nussum och B Östmn, Trätek, Rpport I Stockholm 1987 Kemiklieinspektionens föreskrifter om formldehyd i träserde skivor; Kemiklieinskeptionens förfttningssmling KIFS 1989:5, Stockholm Att välj trä Att välj trä 31

17 Ytehndling v utvändigt trä Trä ytehndls v olik skäl. Det kn vr fråg om tt förskön eller tt skydd mot t.ex. vät.ytskiktets hållrhet eror på olik fktorer, l.. ytskiktets typ och kvlitet, ppliceringssätt smt vilk påfrestningr ytskiktet utsätts för. Träunderlget kn också påverk ytskiktets hållrhet. Färg fäster i llmänhet ättre på en ohyvld, finsågd yt än på en hyvld, men det finns speciell grundfärger som ger r fäste även på hyvlde ytor. Fuktkvoten i virke som sk måls ör vr högst 15%, gäller även för impregnert trä. Täcknde färg fäster ättre på en färsk, nytillverkd och oexponerd träyt. Träytor, som fått stå ute i sol och regn försvgs successivt, vilket försämrr vidhäftningen. Det finns pnelprodukter som är utvecklde med sikte på tt ild äst underlg för kommnde målningsehndling. Dess produkter hr grntert torr och färsk träytor för tt äst vidhäftning skll erhålls. Vidre hr pnelern grundts i smnd med tillverkningen för tt inte underlget skll försämrs i väntn på den kommnde målningsehndlingen. De vnligste färgtypern Toppmålningen sk ge fsden önskd kulör och hindr nedrytningen v det underliggnde grundmålde virket. Den kn estå v en vttenuren eller lösningsmedelsuren färg. De vttenurn är oftst v krylttyp eller estår v en lndning v krylt och lkydolj. Lösningsmedelsurn toppfärger för fsder är v lkydolje- eller linoljetyp. Linoljefärg är uppyggd v linolj och pigment. Linoljn kn vr kllpressd linolj eller kokt linolj. För tt förättr utomhuseständigheten kn även linstndolj tillsätts. Linoljefärg ger r fuktskydd och gott fäste för kommnde ehndlingr. Till grundning spädes färgen med lösningsmedel. Färgen torkr genom oxidtion, en process som pågår i fler år. Det från örjn lnk färgskiktet mtts med tiden. Alltför tjock färgskikt kn krckeler och flgn. Aretet ör ske vid vrm och torr väderlek. Linoljefärg nvänds till llt trä utomhus, även hyvlde ytor, t.ex. fönster. Linoljefärger ör inte övermåls med ndr färger med hänsyn till risken för låsildning, s.k. linoljelåsor. Alkydoljefärg är näresläktd med linoljefärg men torkr snre, hr ättre glnshållning och hållrhet. Tjock skikt kn li hård och spröd, vilket försvårr underhållet. Alkydfärg är vnligen lösningsmedelsuren men förekommer även vttenuren. Akryltfärg, kryl-ltexfärg, är en vttenuren färg med god retsteknisk egenskper. Den är nvändrvänlig men känslig för frost såväl vid lgring som nvändning, +7 C är nedre gräns. Hållrheten hos färgskiktet nses god som toppfärg. Ett målningssystem med kryltfärg som toppfärg måste föregås v en fuktvvisnde grundningsehndling, se täckfärger. Den porig ytstrukturen hos kryltfärg gör tt färgen hr större enägenhet tt smutss jämfört med linoljeeller lkydoljefärg. Träoljor är vsedd tt nvänds på t.ex. trll för tt ge en vttenvvisnde effekt. De innehåller oft vxer vilket gör tt träoljde ytor inte är lämplig tt mål över med färg. Vl v ytehndling För trä nvänds fler olik färgsystem, som hr olik uppyggnd och egenskper. Vid en ommålning vgör den gml ytehndlingen vilket ommålningssystem som kn nvänds. Slmfärg, t.ex. Flu rödfärg, ger god hållrhet. Den sk i först hnd nvänds på ohyvlde, finsågde ytor. Slmfärger på fsder kn färg v sig vrför inte rekommenders i offentlig miljöer En slmfärg måste måls om med en slmfärg. Det går inte tt yt färgsystem -sprickildning och nedrytning gör träytn olämplig som underlg för ndr färgsystem. De är vttenurn och därför miljövänlig. Underhållet kräver egränsd retsinsts. Lsyrfärg hr låg pigmenthlt vrför trästrukturen frmträder mer eller mindre genom färgskiktet. Lsyrfärger kräver ett oft återkommnde underhåll. För äst eständighet utomhus rekommenders lösningsmedelsuren lsyrfärg. Täckfärger hr hög pigmenthlt vrför trästrukturen inte frmträder genom färgskiktet. En systemmålning med täckfärg estår v en grundning följd v toppmålning. Grundningen sk i först hnd minsk virkets upptgning v vtten. Den kn kompletters v en ehndling med penetrernde grundolj. Grundning med lösningsmedelsurn färger (grundolj + linolje- eller lkydolje- Färgtypern hr stor olikheter och olik färgsystem kn därför inte kominers fritt. Tell 12 är vsedd som en prktisk vägledning vid vl v ytehndling och underhåll. Tellen nger olik färgtypers reltiv skyddsegenskper, nvändningsområden och komintionsmöjligheter. Färgtillverkrens nvisningr sk noggrnt färg) tränger ättre in i träet än vttenurn färger. följs. 32 Att välj trä Att välj trä 33

18 Spik, skruv och yggeslg Tell 12. Vägledning för vl v färgtyper på utvändig träunderlg Skyddsgrden nges i fem klsser vrv 5 är hög och 1 är låg. Skyddsgrden kn vrier med skikttjocklek, torrhlt, pigmenttyp mm. Mekniskt skydd motsvrr den reltiv hållrheten. Komintionsmöjlighetern nges med: = lämplig, = möjlig, = olämplig. Färgtyp/ Linolje- Alkydolje- Akrylt- Slm- Täck- Lsyr 5 Träskydds- Petroleum- Trätjär 8 ytehndlingsmedel färg färg 1 färg 2 färg 3 lsyr 4 olj 6 olj 7 Skyddsgrd: Fuktskydd UV-skydd Mek. skydd Användningsområden Fsder Fsder Fsder Fsder Fsder Fsder Yttertrppor Endst Spåntk Stket Stket Stket Stket Stket Stket Utegolv utvändigt Fltk Plnk Plnk Plnk Plnk Plnk Plnk Bdryggor i träskyd- Fsder Grindr Grindr Grindr Grindr Fönster Kryprum o.d. dnde syfte Fönster Fönster Fsddetlj. Fönster Yttertrppor Fsddetlj. Fsddetlj. Räcken Fsddetlj. Utegolv Räcken Räcken Räcken Nymålning Oehndlt, nytt 10 Oehndlt, ytåldrt Sltimpregnert, klss A 10 Vkuumimpregnert, klss B 13 Kreosotimpregnert, klss A 11 Underhåll Tidigre målt, linoljefärg 10 Tidigre målt, lkrydfärg Tidigre målt, lkryltfärg Tidigre målt, slmfärg Tidigre målt, lsyrfärg Tidigre oljt, träskyddsolj 10 Tidigre oljt, petroleumolj Tjärehndlt, trätjär Järnvitriolehndlt 10 Spikning är det vnligste sättet tt smmnfog trä i ygget. Det finns en mängd olik spiktyper och kvliteter. Skruv är lämplig tt nvänd i ärnde konstruktioner och när demonterrheten är viktig. Byggeslg nvänds i komintion med spik eller skruv och underlättr överföringen v krfter. I utomhusnvändning skll spik, skruv och yggeslg vr rostskyddde. I speciellt fuktutstt lägen rekommenders rostfri spik och skruv. Någr spik- och skruvtyper Trådspik Trådspik är den vnligste spiktypen fär yggnds- och snickeriändmål, t.ex. regelverk, tkstolr och yggndsställningr. Dyckert Dyckert nvänds där huvudet sk vr färsänkt, t.ex. vid dold spikning. Lckerd dyckert finns till målde snickerier. Ankrspik Runt kmgängt skft, flt försänkt huvud. Används i komintion med yggeslg. Borrskruv Borrskruv monters med skruvdrgre och är självorrnde. Används vid montering v skivor. Skruv Skruv för träkonstruktioner kn vr cylindrisk med mutter eller konisk, de senre klls ilnd frnsk träskruv. Skruv nvänds vid krftig konstruktioner och för tt fäst metlleslg. Kräver förorrde hål. Någr vnlig yggeslg. Blksko till vänster överst, vinkeleslg till vänster nederst och till höger överst, stolpsko i mitten, spikningsplåt till höger nederst. Någr typer v yggeslg Det finns ett tjugotl typer v yggeslg. De är som regel vrmförzinkde och försedd med ett stort ntl hål vsedd för spik, vnligen nkrspik, eller skruv. Hur mång spik eller skruv som ehövs och vilk hål som sk utnyttjs eror på vilk krfter som eslget sk överför. Dett estäms genom dimensionering eller i enklre fll genom tillverkrns informtion. 1) Till utvändig träytor rekommenders i först hnd fet lkydfärger. Lösningsmedelsuren, men även vtten 2) Alkydoljemodifierd kryltfärg kn förekomm. Vttenuren. Vid målning med kryltfärg på tidigre oehndlt trä grunds med speciell lkydoljegrundfärg. Risk för missfärgning på ljus färgskikt. Målning på horisontell träytor vrådes. 3) Vnligen Flu Rödfärg, men ndr pigment förekommer. Vttenuren. Endst på ohyvlde träytor. Linoljehlt högst 8% v den våt färgens vikt. 4) En vidreutveckling v den trditionell lsyrfärgen. Kn h olik indemedel t.ex. lkyd, krylt eller lkyd + krylt. Vttenuren eller lösningsmedelsuren. 5) Frmhäver träets struktur och ådring. Olik indemedel förekommer t.ex. lkyd, krylt eller lkyd + krylt. Vttenuren eller lösningsmedelsuren. Träskyddslsyrer är registrerde hos Kemiklieinspektionen. Viss frikt är godkänd v SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut med vseende på rötskydd. Kort underhållsintervller. 6) Kommersiell preprt är vnligen en komintion v olik torknde och icke torknde oljor smt fungicider. Reltivt kort underhållsintervller. 7) Olik enämningr förekommer, t.ex. kreosotolj eller mellnolj. Icke torknde. Strk lukt. 8) Olik kvliteter förekommer. Torkr mycket långsmt. Strk lukt. 9) Gäller täcknde färger. 10) Träytor skll grunds med penetrernde grundolj och därefter en strykning med lkydoljegrundfärg. 11) Kreosotimpregnert trä får inte nvänds till husyggnder på grund v svettning och strk lukt. 12) Underlget sk vr fritt från stoft, smuts och fett. I tveksmm fll rekommenders grundning med speciell lkydoljegrundfärg. 13) Förekommer i l.. fönster och trädgårdsmöler v furu. 34 Att välj trä Att välj trä 35

19 Miljö Miljöfrågor hr livit en drivnde mrkndskrft i såväl Sverige som Europ. Miljöretet omfttr hel yggområdet och ll ktörer, eställre, entreprenörer, projektörer och mterilleverntörer. Kretsloppstänkndet inneär tt vi skll hushåll med resurser och inte smuts ner vår omgivning. En hndlingspln hr tgits frm för tt miljönpss yggsektorns verksmheter, produktutveckling, projektering, yggnde, förvltning, ändring och rivning. Målsättningen är tt de mängder som lämns på deponi skll vr hlverde år Miljö kn definiers som yttre miljö, inre miljö och retsmiljö. Yttre miljö hndlr om nturresurser, t.ex. råvror, instsmteril smt energi. Det gäller också påverkn på mrk, luft och vtten. Byggvrudeklrtionern kommer tt ehndl dess frågor från mterilsynpunkt. Med inre miljö mens oende-/rukrmiljö. Den inre miljön är mer komplex än den yttre och stor forskningsinstser kommer tt krävs innn området lir helt utrett. Aretsmiljön reglers genom lgstiftning. Trä som miljövänligt yggmteril Frågor om den svensk skogen ehndls i vsnittet Från skog till såg. I sågverket ts hel stocken till vr. Ungefär stockens hlv volym lir sågt virke. 35% lir flis och 9% sågspån. Viss volymförlust uppkommer genom tt virket krymper vid torkning. Biproduktern rk, flis och spån nvänds inom mss- och pppersindutrin, som råvr i träskivor och som ränsle. Vid tillverkningen v sågde trävror förruks etydligt mindre energi än vid tillverkning v mång ndr yggmteril, t.ex. stål, luminium och etong. Torkningen v räder och plnk är det mest energikrävnde processteget, c 350 kwh/m 3 åtgår. Torkluften värms upp främst genom eldning v rk och spån. I hel sågverksprocessen är c 80% värmeenergi och 20% elenergi. Trä och träprodukter är ett från kretsloppssynpunkt riktigt mteril genom god eständighet och enkelhet i åternvändning och återvinning. Trä är dessutom iologiskt nedrytrt. Beggnt trä kommer i frmtiden tt spel en stor roll i Sveriges energiförsörjning. Den växnde skogen inder koldioxid vid fotosyntesen. I den producerr de grön växtern kolhydrter och syre, O 2, med hjälp v vtten och luftens koldioxid. Denn frigörs först när trä förränns eller ryts ner iologiskt. Koldioxiden kn då ts upp igen v den ny växnde skogen. Skogen är en förnyelser nturresurs och eftersom vverkningen är etydligt mindre än tillväxten vrje år så lir skogsförrådet större och större. Dett inneär tt llt mer koldioxid inds i vår skogr. För tt värder en produkt från miljösynpunkt måste hänsyn ts till hel livscykeln från råvr till vfll. Åternvändning v träprodukter, t.ex. fönster, dörrr och golvjälkr, är inget nytt utn sker dgligen. Förpckningr v trä, t.ex. lstpllr åternvänds gång på gång, reprers då och då tills de slutligen förränns. Vid förränning v träränsle återförs den, en gång vi fotosyntesen, upptgn koldioxiden, CO 2, till luften. Vid förränningen generers lik stor mängd koldioxid som vid förmultning v trädet i skogen och nettotillskottet till tmosfären lir noll. Trä fungerr helt enligt nturens kretslopp. I ved finns endst små mängder svvel. Vid förränning lir därför emissionern v svveldioxid oetydlig. Deklrtion v trä som yggmteril från miljösynpunkt, yggvrudeklrtion resp. miljödeklrtion finns. Livscykeledömingr v yggnder görs hel tiden och vid dess frmstår träyggnder som resurssnål och miljövänlig. Att läs Byggvrudeklrtion v sågt och hyvlt virke, Trätek & Träinformtion Miljödeklrtioner från Trätek, t.ex: Sågt virke 36 Att välj trä Att välj trä 37

20 Ordlist Littertur c 1,2 m Betecknr inördes centrumvstånd 1,2 meter Densitet Kvot v mss och volym Dimensionshyvlt virke Virke som hyvlts för tt erhåll ett visst tvärsnittsmått. Hr utseendemässigt lägre kvlitet än plnhyvlt virke. Används företrädesvis för inyggnd Duelfsspont Spontt virke med fs på den en fltsidn intill såväl not som spont Elsticitetsmodul Beskriver smnd melln lst och töjning hos ett mteril Enkelfsspont Spontt virke med fs på den en fltsidn intill sponten Fiermättndsgräns (fiermättndspunkt) Den gräns ovnför vilken trä innehåller åde fritt och undet vtten men under vilken det endst innehåller undet vtten Fingerskrv Limmd längdskrv v virkesstycken, utformd med fingerliknnde kilr. Fingerskrvning utförs industriellt under kontrollerde former. Finsågt virke Virke som sågts efter torkning. Minst en fltsid hr nd- eller cirkelsågd yt Fuktkvot Kvot v vttnets mss i fuktigt mteril och mssn v det uttorkde mterilet, uttrycks i procent Hyvlt virke Virke med rektngulärt tvärsnitt och ll sidor hyvlde Impregnering Behndling v virke med träskyddsmedel som ger hög upptgning v medlet i veden Jämviktsfuktkvot Trä som efinner sig i luft med konstnt tempertur och konstnt fuktighet ntr så småningom en estämd fuktkvot, jämviktsfuktkvot Konstruktionsvirke Virke vsett för yggndsdelr med huvudsklig uppgift tt är lst List Hyvlt eller profilhyvlt virke med litet tvärsnitt Mättndsånghlt är den störst mängd ång luften kn innehåll vid en viss tempertur NTR Nordisk Träskyddsrådet Nominellt mått Mått som nvänds för tt nge vsedd storlek hos t.ex. yggndselement eller yggndsdel Plnhyvlt (släthyvlt) virke Virke med ll fyr sidor hyvlde. Hr utseendemässigt högre kvlitet än dimensionshyvlt virke. Används företrädesvis för synlig träytor. Profilhyvlt virke Hyvlt virke med speciellt tvärsnitt Reltiv luftfuktighet Klls också reltiv ånghlt, är förhållndet melln ktuell ånghlt och mättndsånghlt, uttrycks i procent Råhyvlt (råplnt) virke Virke med rektngulärt tvärsnitt, en fltsid ohyvld och övrig sidor hyvlde Råspont Spontt virke med en fltsid ohyvld och övrig sidor hyvlde SIS Stndrdiseringskommissionen i Sverige SS Svensk stndrd Slätspont Spontt virke med ll sidor hyvlde Slätspont med underfog Slätspont där den en fltsidn är något redre än den ndr så tt fogrn lir tätre utmed den redre sidn Spontt virke Virke med spont (fjäder) på den en kntsidn och not (ränn, spår) på den ndr för smmnfogning T-virke Konstruktionsvirke som sorterts och märkts enligt T-virkesföreningens regler Värmekpcitet (specifikt värme) för ett mteril mens den värmemängd i Ws eller kj som ehövs för tt värm 1 kg v mterilet 1 o C Värmeledningsförmåg (λ-värde) nger det ntl W som per tidsenhet leds genom 1 m 2 v ett 1 m tjockt mteril när temperturskillnden melln mterilets sidor är 1 o C Värmevärde nger den mängd värme som uppkommer vid en fullständig förränning v mterilet Ånghlt är förhållndet melln ångns mss och gslndningens (luftens) totl volym, uttrycks i kg/m 3 All tiders skog. Jäghgen K & Sndström J, Skogsägrns förlg 1994 Att ygg torrt. T Hnsson, Byggförlget 1989 BBR, Boverkets yggregler. BFS 1993:57, med ändringr t.o.m. 1998:38 BKR, Boverkets konstruktionsregler. BFS 1993:58, med ändringr t.o.m. 1998:39 Brndsskyddsmedel för träkonstruktioner. R Nussum och B Östmn, Trätek, Rpport I 83022, Stockholm 1987 Byggstndrd ktlog över svensk stndrd på yggområdet. Utges vrje år, BST - Byggstndrdiseringen/SIS - Stndrdkommissionen i Sverige Byggvrudeklrtion v sågt och hyvlt virke. Trätek & Träinformtion Dimensionering v träkonstruktioner. O Crling m.fl, AB Svensk Byggtjänst 1992 Dimensioneringsexempel enligt BKR. Träinformtion 1996 Fingerskrvt konstruktionsvirke. Sttens Plnverks (Boverkets) godkännnderegler (1975:7) Färg på trä. Ytehndling v utvändigt trä. Träinformtion/AB Svensk Byggtjänst 1992 HusAMA 97. AB Svensk Byggtjänst 1997 Hyvlingsstndrd, Stndrds for plning. BST HB 133, SIS-Förlg AB Instruktion för sortering och märkning v T-virke. T-virkesföreningen Kemiklieinspektionens föreskrifter om formldehyd i träserde skivor. Kemiklieinskeptionens förfttningssmling KIFS 1989:5, Stockholm 1989 Limträ rkitekturmnul. Svenskt Limträ AB 19 Limträhndoken hndok för konstruktörer. Svenskt Limträ AB 1988 Mskinellt hållfsthetssortert konstruktionsvirke. SBN Godkännnderegler, PFS 1978:3, Sttens Plnverk, Stockholm 1978 Miljödeklrtioner från Trätek, t.ex: Sågt virke Miljöfkt om trä och träprodukter. Kontent 94, Trätek 1994 Nordiskt trä, Sorteringsregler för sågt virke v furu och grn. Aror Pulishing AB, Stockholm1994, Blå Boken Prktisk Skogshndok. Sveriges skogsvårdsförund 1992 På väg mot ett uthålligt skogsruk. Skogsindustriern 1994 Skogssttitisk årsok 19. Sortering v sågt virke v furu och grn. 5:e upplgn, AB Svensk Trävrurutidning, Stockholm 1982, Grön Boken Torkt trä hur mn ställer rätt krv. Trätek 1998 Trä i kretsloppet. Fktpärm från Träinformtion 19 Träyggndshndok. Tio delr, Träinformtion och Trätek, Byggförlget Träyggndsordlist. (TNC 60) Svensk ordlist på yggområdet med engelsk, frnsk och tysk översättning; TNC - Teknisk nomenklturcentrlen 1975 Träfkt. En serie fktld om olik träslg; Trätek 1986 Träkonstruktioner. Byggvägledning 4, J-O Nylnder, AB Svensk Byggtjänst 1996 Träskyddshndok. Behndlr olik typer v åtgärder för tt skydd träkonstruktioner mot ngrepp v röt- och mögelsvmpr eller insekter, AB Svensk Byggtjänst 1984 Trästndrdoken. Trästndrder i Europ, BST HB 14, SIS-Förlg AB Trätorkning 1B. Esping B, Trätek 1996 Ändspontt virke Virke med ll kntsidor spontde 38 Att välj trä Att välj trä 39