(Text av betydelse för EES)

Transkript

1 L 306/31 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/2119 v den 20 novemer 2015 om fstställnde v BAT-slutstser för produktion v träserde skivor, i enlighet med Europprlmentets och rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C(2015) 8062] (Text v etydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med ektnde v fördrget om Europeisk unionens funktionssätt, med ektnde v Europprlmentets och rådets direktiv 2010/75/EU v den 24 novemer 2010 om industriutsläpp (smordnde åtgärder för tt föreygg och egräns föroreningr) ( 1 ), särskilt rtikel 13.5, och v följnde skäl: (1) Genom sitt eslut v den 16 mj 2011 om inrättnde v ett forum för informtionsutytet enligt rtikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp ( 2 ) inrättde kommissionen ett forum estående v företrädre för medlemssttern, de erörd industriern och icke-sttlig miljöskyddsorgnistioner. (2) I enlighet med rtikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtde kommissionen forumets yttrnde om det föreslgn innehållet i BAT-referensdokumentet för produktion v träserde skivor den 24 septemer 2014 och offentliggjorde yttrndet. (3) De slutstser om äst tillgänglig teknik (BAT-slutstser) som återfinns i ilgn till dett eslut är de viktigste delrn v det BAT-referensdokumentet och innehåller slutstsern om äst tillgänglig teknik, en eskrivning v denn, informtion för tt edöm dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger smmn med äst tillgänglig teknik, kontroll som hänger smmn med denn, förrukningsnivåer som hänger smmn med denn och vid ehov relevnt åtgärder för vhjälpnde v föroreningsskd på pltsen. (4) BAT-slutstsern nvänds som referens vid fstställnde v tillståndsvillkoren för nläggningr som omftts v kpitel II i direktiv 2010/75/EU, och de ehörig myndighetern ör fstställ utsläppsgränsvärden som säkerställer tt utsläppen under norml driftsförhållnden inte överstiger de utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik enligt BAT-slutstsern. (5) De åtgärder som föreskrivs i dett eslut är förenlig med yttrndet från den kommitté som inrättts genom rtikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Härmed nts de BAT-slutstser för produktion v träserde skivor som nges i ilgn. Dett eslut riktr sig till medlemssttern. Artikel 2 Utfärdt i Bryssel den 20 novemer På kommissionens vägnr Krmenu VELLA Ledmot v kommissionen ( 1 ) EUT L 334, , s. 17. ( 2 ) EUT C 146, , s. 3.

2 L 306/ BILAGA BAT-SLUTSATSER FÖR PRODUKTION AV TRÄBASERADE SKIVOR TILLÄMPNINGSOMRÅDE ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER Miljöledningssystem God hushållning Buller Utsläpp till mrk och grundvtten Energihushållning och energieffektivitet Lukt Hntering v vfll och restprodukter Övervkning UTSLÄPP TILL LUFT Knliserde utsläpp Diffus utsläpp UTSLÄPP TILL VATTEN BESKRIVNING AV TEKNIKER Utsläpp till luft Utsläpp till vtten TILLÄMPNINGSOMRÅDE Dess BAT-slutstser vser de verksmheter som nges i punkt 6.1 c i ilg I till direktiv 2010/75/EU, dvs. frmställning i industriell nläggningr v en eller fler v följnde: OSB-spånskivor, spånskivor eller träfierskivor, där produktionskpciteten överstiger 600 m 3 per dygn. BAT-slutstsern omfttr särskilt följnde: Tillverkning v träserde skivor. Förränningsnläggningr inom nläggningen (inegripet motorer) som lstrr het gser för direktvärmd torkr. Tillverkning v hrtsimpregnert ppper. BAT-slutstsern omfttr inte följnde verksmheter och processer: Förränningsnläggningr inom nläggningen (inegripet motorer) som inte lstrr het gser för direktvärmd torkr. Lminering, lckering eller målning v oehndlde fierskivor.

3 L 306/33 Andr referensdokument som är v etydelse för de verksmheter som omftts v dess BAT-slutstser är följnde: Referensdokument Övervkning v utsläpp till luft och vtten från IED-nläggningr (som omftts v industriutsläppsdirektivet, IED, 2010/75/EU) (ROM) Stor förränningsnläggningr (LCP) Avfllsförränning (WI) Energieffektivitet (ENE) Avfllsehndling (WT) Utsläpp från lgring (EFS) Ekonomi och tvärmedieffekter (ECM) Storsklig produktion v orgnisk skemiklier (LVOC) Ämne Övervkning v utsläpp till luft och vtten Förränningsteknik Avfllsförränning Energieffektivitet Avfllsehndling Lgring och hntering v mteril Ekonomi och tvärmedieffekter för olik tekniker Tillverkning v melmin, ure-formldehydhrtser och metylendifenyldiisocynt ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK Det finns inget krv tt nvänd de tekniker som nges och eskrivs i dess BAT-slutstser och de sk inte heller etrkts som fullständig och heltäcknde. Andr tekniker kn nvänds om de ger åtminstone ett likvärdigt miljöskydd. Om inget nnt nges är dess BAT-slutstser llmänt tillämplig. UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-AEL) FÖR UTSLÄPP TILL LUFT BAT-AEL för utsläpp till luft som nges i dess BAT-slutstser vser, om inte nnt nges, koncentrtionsvärden, uttryckt som mss utsläppt ämne per volym vgs under stndrdförhållnden (273,15 K, 101,3 kp) och på torr s, uttryckt i enheten mg/nm 3. Referenssyrgsnivåern är följnde: Utsläppskäll Direktvärmd torkr för spånskivor eller OSB-spånskivor ensmm eller i komintion med pressen All ndr källor 18 volymprocent syrgs Ingen korrigering för syrgs Referenssyrgsnivåer Formeln för eräkning v utsläppskoncentrtionen vid referenssyrgsnivån är E R ¼ 21 O R 21 O M E M där E R (mg/nm 3 ): utsläppskoncentrtion vid referenssyrgsnivån, O R (volymprocent): referenssyrgsnivå, E M (mg/nm 3 ): uppmätt utsläppskoncentrtion, O M (volymprocent): uppmätt syrgsnivå.

4 L 306/ BAT-AEL för utsläpp till luft vser medelvärdet under provtgningsperioden, vilket inneär följnde: Medelvärde för tre på vrndr följnde mätningr på minst 30 minuter vrder ( 1 ) ( 1 ) En lämpligre mätperiod kn nvänds för prmetrr där mätning i 30 minuter är olämpligt till följd v provtgnings- eller nlysegränsningr. UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-AEL) FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN BAT-AEL för utsläpp till vtten som nges i dess BAT-slutstser vser, om inte nnt nges, koncentrtionsvärden (mss utsläppt ämne per volym vtten), uttryckt i enheten mg/l. Dess BAT-AEL vser medelvärdet för prov som erhållits under ett år, dvs. det flödesviktde medelvärdet för ll 24-timmrs flödesproportionell smlingsprov som tgits under ett år med den minst frekvens som fstställts för den relevnt prmetern och under norml driftsförhållnden. Formeln för tt eräkn det flödesviktde medelvärdet för ll 24-timmrs flödesproportionell smlingsprov är c w ¼ Xn i¼1 c i q i = Xn i¼1 q i där c w = flödesviktd medelkoncentrtion för prmetern, n = ntl mätningr, c i q i = medelkoncentrtion för prmetern under den i:te tidsperioden, = medelflöde under den i:te tidsperioden. Tidsproportionell provtgning kn nvänds förutstt tt det kn viss tt flödesstiliteten är tillräcklig. All BAT-AEL för utsläpp till vtten gäller vid den punkt där utsläppen lämnr nläggningen. DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR I dess BAT-slutstser gäller följnde definitioner: Term Definition COD Kontinuerlig mätning Kontinuerlig press Diffus utsläpp Direktvärmd tork Stoft Befintlig delnläggning Fier Kemisk syreförrukning; mängden syre som krävs för fullständig oxidtion v det orgnisk mterilet till koldioxid (vnligen vid nlys genom oxidtion med dikromt). Kontinuerlig estämning v en mätstorhet med hjälp v ett permnent instllert utomtiskt mätsystem (AMS, Automted Mesuring System) eller kontinuerligt utsläppsövervkningssystem (CEMS, Continuous Emission Monitoring System). En press för pressning v skivor i en kontinuerlig n. Ej knliserde utsläpp som inte släpps ut vi särskild utsläppspunkter, till exempel skorstenr. En tork där het gser från en förränningsnläggning, eller någon nnn käll, kommer i direkt kontkt med de spån eller firer som sk torks. Torkningen sker genom konvektion. Totl mängd prtiklr. En delnläggning som inte är en ny delnläggning. Lignocelluloshltig eståndsdelr v trä eller ndr växtmteril som utvunnits genom meknisk eller termomeknisk defirering med hjälp v en rffinör. Firer nvänds som utgångsmteril för tillverkning v träfierskivor.

5 L 306/35 Träfierskiv Term Definition Enligt definitionen i EN 316 dvs. skivmteril med en tjocklek v minst 1,5 mm, tillverkt v lignocellulosfirer med hjälp v värme och/eller tryck. Träfierskivor omfttr våttillverkde fierskivor (hrdord, medium ord, softord) och torrtillverkde fierskivor (MDF). Lövved Grupp v träslg som innefttr exempelvis sp, ok, jörk och euklyptus. Termen lövved nvänds som motsts till termen rrved. Indirekt värmd tork En tork där torkningen sker enrt genom värmestrålning och värmekonduktion. Formning v fiernn Utläggningen v spån eller firer för tt skp den n som förs in i pressen. Fleretgepress En skivpress som pressr en eller fler individuellt utformde skivor. Ny delnläggning En delnläggning inom nläggningen för vilken det ursprunglig tillståndet eviljs efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser, eller en delnläggning som efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser helt ersätter en tidigre delnläggning. NO X Den smmnlgd mängden kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ), uttryckt som NO 2. OSB-skiv OSB-skiv (strimlespånskiv) enligt definitionen i EN 300, dvs. flerskiktsskiv tillverkd v smmnlimmde knivskurn träspån. Spånen i det yttre skiktet är riktde och prllell med skivns längd eller redd. Spånen i det eller de inre skikten kn vr utströdd godtyckligt eller riktde, vnligtvis vinkelrätt mot ytskiktens spånriktning. Spånskiv Spånskiv enligt definitionen i EN 309, dvs. skivmteril tillverkt under tryck och värme v träspån (flis, kutterspån, sågspån och liknnde) och/eller nnt lignocellulosmteril i spånform (linhlm, hmp, gss och liknnde) med lim som indemedel. PCDD/F Polyklorerde diensodioxiner och -furner Periodisk mätning Mätning vid estämd tidsintervll med mnuell eller utomtiserde referensmetoder. Processvtten Avloppsvtten från processer och verksmheter inom produktionsnläggningen, utom dgoch lkvtten. Återvunnet trä Mteril som huvudskligen innehåller trä. Återvunnet trä kn estå v returträ och trävfll. Returträ är ett mteril som huvudskligen innehåller trä som härrör direkt från återvunnet trävfll. Rffinering Omvndling v träflis till firer med hjälp v en rffinör. Rundvirke Trästockr. Brrved Trä från rrträd som tll och grn. Termen rrved nvänds som motsts till termen lövved. Dg- och lkvtten Vtten från nederörd och dränering, uppsmlt från vedgårdr utomhus, inegripet eretningsområden utomhus. TSS Totl mängd suspendert fst mteril (i vloppsvtten). Msskoncentrtionen v llt suspendert fst mteril mätt genom filtrering genom glsfierfilter och grvimetri.

6 L 306/ Term Definition TVOC Totl mängd flyktig orgnisk ämnen, uttryckt som C (i luft). Uppströms och nedströms träeretning All ktiv hntering, ehndling, lgring eller trnsport v träspån, flis eller firer och pressde skivor. Uppströms eretning omfttr ll träeretning från det tt träråvrn lämnr vedgården. Nedströms eretning omfttr ll processer efter det tt skivn lämnr pressen och frm till dess tt den oeretde eller förädlde skivprodukten plcers i lger. I uppströms och nedströms träeretning ingår inte torkningsprocessen och pressningen v skivor. 1.1 ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER Miljöledningssystem BAT 1. Bäst tillgänglig teknik för tt förättr totl miljöprestnd är tt inför och följ ett miljöledningssystem som omfttr smtlig följnde delr: I. Ett åtgnde och enggemng från ledningens sid, vilket innefttr den högst ledningen. II. III. IV. Fstställnde v en miljöpolicy, som innefttr ledningens åtgnde tt ständigt förättr nläggningen. Plnering och frmtgning v nödvändig rutiner och övergripnde och detljerde mål, tillsmmns med finnsiell plnering och investeringr. Införnde v rutiner, särskilt i fråg om ) struktur och nsvr, ) rekrytering, utildning, medvetenhet och kompetens, c) kommuniktion, d) de nställds delktighet, e) dokumenttion, f) effektiv processkontroll, g) underhållssystem, h) eredskp och gernde vid nödlägen, i) säkerställnde v tt miljölgstiftningen efterlevs. V. Kontroll v prestnd och vidtgnde v korrigernde åtgärder, särskilt i fråg om ) övervkning och mätning (se även referensrpporten om övervkning), ) korrigernde och föreyggnde åtgärder, c) dokumentstyrning, d) oeroende (om möjligt) intern och extern revision för tt fstställ om miljöledningssystemet fungerr som plnert och hr genomförts och upprätthållits på korrekt sätt. VI. Översyn v miljöledningssystemet och dess fortstt lämplighet, tillräcklighet och effektivitet genomförd v den högst ledningen. VII. Bevkning v utvecklingen v renre tekniker.

7 L 306/37 VIII. Bektnde, under projekteringen v en ny delnläggning, v miljöpåverkn vid den slutlig vvecklingen v nläggningen och under hel nläggningens livslängd. IX. Regelunden jämförelse med ndr företg inom smm rnsch. I viss fll ingår följnde delr i miljöledningssystemet: X. Avfllshnteringspln (se BAT 11). XI. Kvlitetskontrollpln för återvunnet trä som råvr för skivor och som ränsle (se BAT 2). XII. Bullerhnteringspln (se BAT 4). XIII. Lukthnteringspln (se BAT 9). XIV. Stofthnteringspln (se BAT 23). Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detljnivå) och eskffenhet (t.ex. stndrdisert eller icke-stndrdisert) hänger i llmänhet smmn med nläggningens eskffenhet, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkn nläggningen kn h God hushållning BAT 2. Bäst tillgänglig teknik för tt minimer miljöpåverkn från produktionsprocessen är tt tillämp principern för god hushållning och nvänd ll de tekniker som nges nedn. Beskrivning Noggrnt urvl och noggrnn kontroll v kemiklier och tillstser. Tillämpning v ett progrm för kvlitetskontroll v återvunnet trä som nvänds som råvr och/eller ränsle ( 1 ), särskilt för tt egräns föroreningr som As, P, Cd, Cr, Cu, Hg, Zn, klor, fluor och PAH. c Omsorgsfull hntering och lgring v råvror och vfll. d Regelundet underhåll och regelunden rengöring v utrustning, trnsportvägr och områden för lgring v råvror. e Översyn v lterntiven för åternvändning v processvtten och nvändning v sekundär vttenkällor. ( 1 ) EN :2010 kn nvänds för klssificering v fst ioränslen. BAT 3. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläppen till luft är tt driv systemen för vgsrening med hög tillgänglighet och optiml kpcitet under norml driftsförhållnden. Beskrivning Särskild förfrnden kn definiers för driftsförhållnden som vviker från det norml, i synnerhet i) under idriftsättning och urdrifttgning, ii) under ndr särskild förhållnden som kn påverk systemens korrekt funktion (t.ex. regelundet eller extrordinärt underhåll och rengöring v förränningsnläggningen och/eller reningssystemet för vgser).

8 L 306/ Buller BAT 4. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller, när dett inte är prktiskt möjligt, minsk uller och virtioner är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Beskrivning er för tt föreygg uller och virtioner Strtegisk plnering v delnläggningens utformning för tt plcer de mest ullrnde verksmhetern, dvs. så tt yggnder på pltsen fungerr som isolering. för ny delnläggningr. en för efintlig delnläggningr kn vr egränsd till följd v nläggningsområdets utformning. c Tillämpning v ett ullerekämpningsprogrm som omfttr krtläggning v ullerkällor och extern mottgre, modellering v ullerspridning smt utvärdering v de mest kostndseffektiv åtgärdern och ders genomförnde. Regelundn ullerundersökningr med övervkning v ullernivån utnför nläggningsområdet. er för tt minsk uller och virtioner från punktkällor d e f g Inneslutning v ullrig utrustning med ullerskärmr eller genom inyggnd smt genom ljudisolering v yggnder. Virtionsisolering v mskiner och komponenter för tt föreygg och egräns spridning v virtioner och stomljud. Isolering v punktkällor med olik typer v ljuddämpre och dämpningsmteril på ullerkällor, t.ex. fläktr, ljuddämpnde ventiler och ljuddämpnde inneslutning v filter. Alltid håll portr och dörrr stängd när de inte nvänds. Minsk fllhöjden vid lossning v rundvirke. er för tt minsk uller och virtioner på nläggningsnivå h i j k Minsk trfikuller genom hstighetsegränsning för intern trfik och för lstilr som kommer in på området. Begräns utomhusverksmheter nttetid. Regelundet underhåll v ll utrustning. Använd ullerplnk, nturlig rriärer eller jordvllr för tt vskärm ullerkällor Utsläpp till mrk och grundvtten BAT 5. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg utsläpp till mrk och grundvtten är tt nvänd de tekniker som nges nedn. I. Lst och loss hrtser och ndr instsvror endst inom utsedd områden som är skyddde mot vrinning v lkvtten. II. I vvktn på ortskffnde, sml in llt mteril och lgr i utsedd områden som är skyddde mot vrinning v lkvtten.

9 L 306/39 III. IV. Utrust ll pumpsumpr eller ndr mellnliggnde lgringsnläggningr som kn ge upphov till spillvttenutsläpp med lrm som ktivers v hög vätskenivåer. Upprätt och genomför ett progrm för kontroll och inspektion v tnkr och rörledningr som trnsporterr hrtser, tillstser och hrtslndningr. V. Utför läckgekontroller på ll flänsr och ventiler på rör som nvänds för tt trnsporter ndr mteril än vtten och trä. För journl över dess inspektioner. VI. Se till tt det finns ett inneslutningssystem som smlr upp eventuellt läckge från flänsr och ventiler på rör som nvänds för trnsport v ndr mteril än vtten och trä, om inte flänsrn och ventilern hr en tekniskt tät konstruktion. VII. Se till tt det finns en tillräcklig mängd länsr för inneslutning och lämpligt sorernde mteril. VIII. Undvik underjordisk rörledningr för trnsport v ndr ämnen än vtten och trä. IX. Sml upp och säkert ortskff llt släckvtten från rndekämpning. X. Konstruer ogenomtränglig ottnr i sedimenteringsssänger för dg- och lkvtten från vedgårdr utomhus Energihushållning och energieffektivitet BAT 6. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk energiförrukningen är tt nt en energihushållningspln som omfttr ll de tekniker som nges nedn. I. Använd ett system för tt spår energinvändning och energikostnder. II. Genomför energieffektivitetsrevision v större opertioner. III. Använd en systemtisk metod för tt kontinuerligt uppgrder utrustning i syfte tt ök energieffektiviteten. IV. Förättr kontrollern v energinvändningen. V. Genomför internutildning i energihushållning för opertörer. BAT 7. Bäst tillgänglig teknik för tt ök energieffektiviteten är tt optimer förränningsnläggningens drift genom tt övervk och kontroller viktig förränningsprmetrr (t.ex. O 2, CO, NOx) och tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Avvttn träfierslm innn det nvänds som ränsle Återvinn värme från het vgser i våt reningssystem med hjälp v en värmeväxlre Tillämpligt på delnläggningr med våt reningssystem och när den återvunn energin kn nvänds c Återcirkuler het vgser från olik processer till förränningsnläggningen eller till förvärmning v het gser för torkr en kn vr egränsd för indirekt värmd torkr och fiertorkr eller när förränningsnläggningens konfigurtion inte möjliggör kontrollerd lufttillförsel BAT 8. Bäst tillgänglig teknik för tt nvänd energi effektivt vid frmställning v fiermss för produktion v träfierskivor är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn.

10 L 306/ Beskrivning Tvättning och uppmjukning v flis Meknisk rengöring och tvättning v oehndld flis Tillämpligt för ny rffinörnläggningr och större efterjusteringr Vkuumtorkning Återvinning v hetvtten för ångproduktion Tillämpligt för ny rffinörnläggningr och större efterjusteringr c Värmeåtervinning från ång under rffinering Värmeväxlre för tt producer hetvtten för ångproduktion och flistvättning Tillämpligt för ny rffinörnläggningr och större efterjusteringr Lukt BAT 9. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller, när dett inte är prktiskt möjligt, reducer lukt från nläggningen är tt som en del v miljöledningssystemet (se BAT 1) upprätt, genomför och regelundet se över en lukthnteringspln som omfttr ll följnde delr: I. Ett protokoll som innehåller åtgärder och tidsfrister. II. Ett protokoll för genomförnde v luktövervkning. III. Ett protokoll för åtgärder vid identifierde luktutsläpp. IV. Ett progrm för föreyggnde och reduktion v lukt som är utformt för tt identifier källorn, för tt mät/ uppsktt luktexponering, för tt fstställ idrget från olik källor och för tt genomför åtgärder för föreyggnde/reduktion. en är egränsd till fll där luktprolem i ostdsområden och ndr känslig områden (t.ex. rekretionsområden) kn förutses och/eller hr rpporterts. BAT 10. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg och reducer lukt är tt ren vgser från torken och pressen, i enlighet med BAT 17 och Hntering v vfll och restprodukter BAT 11. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller, när dett inte är prktiskt möjligt, minsk mängden vfll som skicks för ortskffnde är tt nt och genomför en vfllshnteringspln som en del v miljöledningssystemet (se BAT 1) som, i prioritetsordning, ser till tt vfll föreyggs, förereds för åternvändning, återvinns eller på nnt sätt ts om hnd. BAT 12. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk mängden fst vfll som skicks för ortskffnde är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Åternvänd internt uppsmlt trävfll, t.ex. spillitr och ksserde skivor, som råvr. en för ksserde träfierskiveprodukter kn vr egränsd. Använd internt uppsmlt trävfll, såsom trädmm och stoft som smlts in i ett stoftreningssystem och träslm från filtrering v vloppsvttnet, som ränsle (i lämpligt utrustde intern förränningsnläggningr) eller som råvr. Möjligheten tt nvänd träslm som ränsle kn vr egränsd om energiförrukningen för torkning är större än miljövinsten. c Använd ringuppsmlingssystem med en centrl filtreringsenhet för tt optimer uppsmlingen v rester, t.ex. textilfilter, cyklonfilter eller högeffektiv cyklonvskiljre. för ny delnläggningr. Utformningen v en efintlig delnläggning kn egräns tillämpligheten.

11 L 306/41 BAT 13. Bäst tillgänglig teknik för säker hntering och åternvändning v ottensk och slgg från iomssförränning är tt nvänd ll de tekniker som nges nedn. Kontinuerlig översyn v möjligheter tt åternvänd ottensk och slgg internt och externt. Effektiv förränningsprocess som reducerr det resternde kolinnehållet. c Säker hntering och trnsport v ottensk och slgg med hjälp v slutn trnsportnd och ehållre, eller genom fuktning. Fuktning v ottensk och slgg ehövs endst v säkerhetsskäl. d Säker lgring v ottensk och slgg på ett särskilt utsett ogenomträngligt område med uppsmling v lkvtten Övervkning BAT 14. Bäst tillgänglig teknik är tt övervk utsläppen till luft och vtten och tt övervk processvgser i enlighet med EN-stndrder med åtminstone den frekvens som nges nedn. Bäst tillgänglig teknik om EN-stndrder skns är tt nvänd ISO-stndrder, ntionell stndrder eller ndr interntionell stndrder som säkerställer tt uppgiftern är v likvärdig vetenskplig kvlitet. Övervkning v utsläpp till luft från torken och totl ehndlde utsläpp från torken och pressen Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller Stoft EN BAT 17 TVOC ( 1 ) EN BAT 17 Formldehyd EN-stndrd skns ( 6 ) Periodisk mätning minst en BAT 17 NO X EN gång vr sjätte månd BAT 18 HCl ( 4 ) EN 1911 HF ( 4 ) ISO SO 2 ( 2 ) EN Metller ( 3 ) ( 4 ) EN (för Hg), EN (för ndr metller) Periodisk mätning minst en gång per år PCDD/F ( 4 ) EN 1948 delrn 1, 2 och 3 NH 3 ( 5 ) EN-stndrd skns ( 1 ) Metn som övervks enligt EN ISO eller EN ISO sutrhers från resulttet vid nvändning v nturgs, gsol (LPG) osv. som ränsle. ( 2 ) Ej relevnt vid nvändning v främst träserde ränslen, nturgs, gsol (LPG) osv. som ränsle. ( 3 ) Inklusive As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, P, S, Tl och V. ( 4 ) Relevnt om förorent återvunnet trä nvänds som ränsle. ( 5 ) Relevnt om selektiv icke-ktlytisk reduktion (SNCR) tillämps. ( 6 ) I vsknd v en EN-stndrd är det rekommenderde tillväggångssättet isokinetisk provtgning i en sorptionslösning (impinging solution) med en uppvärmd sond och filterox och utn sondtvättning, t.ex. på grundvl v metoden US EPA M316.

12 L 306/ Övervkning v utsläpp till luft från pressen Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller Stoft EN BAT 19 Periodisk mätning minst en TVOC EN BAT 19 gång vr sjätte månd Formldehyd EN-stndrd skns ( 2 ) BAT 19 Övervkning v utsläpp till luft från torkugnr för pppersimpregnering Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller TVOC ( 1 ) EN BAT 21 Periodisk mätning minst en gång per år Formldehyd EN-stndrd skns ( 2 ) BAT 21 ( 1 ) Metn som övervks enligt EN ISO eller EN ISO sutrhers från resulttet vid nvändning v nturgs, gsol (LPG) osv. som ränsle. ( 2 ) I vsknd v en EN-stndrd är det rekommenderde tillväggångssättet isokinetisk provtgning i ett regens med en uppvärmd sond och filterox och utn sondtvättning, t.ex. på grundvl v metoden US EPA M316. Övervkning v knliserde utsläpp till luft från uppströms och nedströms eretning Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller Stoft EN ( 1 ) Periodisk mätning gång per år ( 1 ) minst en BAT 20 ( 1 ) Provtgning från textilfilter och cyklonfilter kn ersätts med kontinuerlig mätning v tryckfllet över filtret som en indiktiv surrogtprmeter. Övervkning v förränningsvgser som senre nvänds för direktvärmd torkr ( 1 ) Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller NO X Periodisk: EN Kontinuerlig: EN till 3 och EN CO Periodisk: EN Kontinuerlig: EN till 3 och EN Periodisk mätning minst en gång per år eller kontinuerlig mätning BAT 7 BAT 7 ( 1 ) Mätningen görs innn vgsern lnds med ndr luftströmmr och endst om det är tekniskt möjligt.

13 L 306/43 Övervkning v utsläpp till vtten från produktion v träfier Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller TSS EN 872 BAT 27 COD ( 1 ) EN-stndrd skns Periodisk mätning minst en BAT 27 TOC (totlt orgniskt gång i veckn. kol, uttryckt EN 1484 som C) Metller ( 2 ), om det är relevnt (t.ex. när återvunnet trä nvänds) Fler olik EN-stndrder finns Periodisk mätning minst en gång vr sjätte månd ( 1 ) Det lir llt vnligre tt ersätt COD med TOC v ekonomisk och miljömässig skäl. En korreltion melln de åd prmetrrn ör fstställs på nläggningsspecifik sis. ( 2 ) Inklusive As, Cr, Cu, Ni, P och Zn. Övervkning v utsläpp till vtten från dg- och lkvtten Prmeter Stndrd(er) Lägst övervkningsfrekvens Övervkning som gäller TSS EN 872 Periodisk mätning minst en gång vr tredje månd ( 1 ) BAT 25 ( 1 ) Flödesproportionell provtgning kn ersätts med ett nnt stndrdisert provtgningsförfrnde om flödet är otillräckligt för representtiv provtgning. BAT 15. Bäst tillgänglig teknik för tt säkerställ stil och effektiv metoder för föreyggnde och minskning v utsläpp är tt övervk lämplig surrogtprmetrr. Beskrivning Exempelvis följnde surrogtprmetrr kn övervks: vgsflöde, vgstempertur, utsläppens utseende, vttenflöde och vttentempertur för skrurr, spänningsfll för elektrofilter, fläktvrvtl och tryckfll över textilfilter. Vlet v surrogtprmetrr eror på de metoder som nvänds för föreyggnde och minskning v utsläpp. BAT 16. Bäst tillgänglig teknik är tt övervk viktig processprmetrr som är relevnt för utsläpp till vtten från produktionsprocessen, inklusive vloppsvttenflöde, ph och tempertur. 1.2 UTSLÄPP TILL LUFT Knliserde utsläpp BAT 17. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk utsläpp till luft från torken är tt etler och upprätthåll en lnserd torkprocess och tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Huvudsklig föroreningr som reningen vser Stoftrening v inkommnde het gser till en direktvärmd tork i komintion med en eller fler v de tekniker som nges nedn. Stoft en kn vr egränsd, t.ex. när det gäller efintlig mindre trädmmsrännre. Textilfilter ( 1 ) Stoft Tillämpligt endst för indirekt uppvärmd torkr. Av säkerhetsskäl ör särskild försiktighet iktts då enrt återvunnet trä nvänds.

14 L 306/ Huvudsklig föroreningr som reningen vser c Cyklonvskiljre ( 1 ) Stoft d UTWS-tork smt förränning med värmeväxlre och termisk ehndling v utsläppt vgser från torken ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen Ej tillämpligt för fiertorkr. en kn vr egränsd för efintlig förränningsnläggningr som inte lämpr sig för efterförränning v prtiellt vgsflöde från torken. e Våtelektrofilter ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen f Våtskruer ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen g Bioskruer ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen en kn vr egränsd på grund v hög stoftkoncentrtioner och hög temperturer i vgsern från torken. h Kemisk nedrytning eller vskiljning v formldehyd med kemiklier i komintion med ett våtskruersystem Formldehyd i våt reningssystem. ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt Tell 1 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från torken och totl ehndlde utsläpp från torken och pressen Prmeter Produkt Typ v tork Enhet BAT-AEL (medelvärde under provtgningsperioden) Stoft Spånskivor eller OSB-skivor Direktvärmd tork 3 30 Indirekt värmd tork 3 10 Fier All typer 3 20 Spånskivor < ( 1 ) ( 2 ) TVOC OSB-skivor All typer mg/nm ( 2 ) Fier < Spånskivor < 5 10 ( 3 ) Formldehyd OSB-skivor All typer < 5 20 Fier < 5 15 ( 1 ) Denn BAT-AEL gäller inte när tll nvänds som huvudsklig råvr. ( 2 ) Utsläpp under 30 mg/nm 3 kn nås med hjälp v en UTWS-tork. ( 3 ) När nästn enrt återvunnet trä nvänds kn intervllets övre gräns vr änd upp till 15 mg/nm 3.

15 L 306/45 Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT 14. BAT 18. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk NO X -utsläpp till luft från direktvärmd torkr är tt nvänd teknik, eller teknik i komintion med teknik. Effektiv drift v förränningsprocessen genom stegvis förränning med luft och ränsle, i komintion med pulverförränning, sväväddspnnor eller rostpnnor med rörlig rost Selektiv icke-ktlytisk reduktion (SNCR) genom insprutning v och rektion med ure eller flytnde mmonik en kn vr egränsd genom mycket vriernde förränningsförhållnden Tell 2 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för NO X -utsläpp till luft från en direktvärmd tork Prmeter Enhet BAT-AEL (medelvärde under provtgningsperioden) NO X mg/nm Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT 14. BAT 19. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk utsläpp till luft från pressen är tt nvänd kylning i rörledningen v uppsmlde vgser från pressen tillsmmns med en lämplig komintion v de tekniker som nges nedn. Huvudsklig föroreningr som reningen vser Välj hrtser med en låg formldehydhlt. Flyktig orgnisk ämnen en kn vr egränsd, t.ex. på grund v krv på en särskild produktegenskp Kontrollerd drift v pressen med lnserd presstempertur, tryck och presshstighet Flyktig orgnisk ämnen en kn vr egränsd, t.ex. på grund v drift v pressen för särskild produktegenskper c Våtskruning v uppsmlde vgser från pressen genom venturiskrurr eller hydrocykloner osv. ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen d Våtelektrofilter ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen e Bioskruer ( 1 ) Stoft, flyktig orgnisk ämnen f Efterförränning som sist reningssteg efter en våtskruer Stoft, flyktig orgnisk ämnen en kn vr egränsd för efintlig delnläggningr som inte hr en lämplig förränningsnläggning ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt

16 L 306/ Tell 3 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från pressen Prmeter Enhet BAT-AEL (medelvärde under provtgningsperioden) Stoft mg/nm TVOC mg/nm Formldehyd mg/nm Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT 14. BAT 20. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläppen v stoft till luft från uppströms och nedströms träeretning, trnsport v trämteril och formning v fiern är tt nvänd ntingen ett textilfilter eller ett cyklonfilter. Av säkerhetsskäl kn textilfilter eller cyklonfilter vr olämplig när återvunnet trä nvänds som råvr. I så fll kn i stället en våt reningsteknik (t.ex. skruer) nvänds. Tell 4 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för knliserde utsläpp v stoft till luft från uppströms och nedströms träeretning, trnsport v trämteril och formning v fiern Prmeter Enhet BAT-AEL (medelvärde under provtgningsperioden) Stoft mg/nm 3 < 3 5 ( 1 ) ( 1 ) När det inte är möjligt tt nvänd ett tygfilter eller ett cyklonfilter kn intervllets övre gräns vr änd upp till 10 mg/nm 3. Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT 14. BAT 21. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläppen v flyktig orgnisk ämnen till luft från torkugnr för impregnering v ppper är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Välj och nvänd hrtser med låg formldehydhlt. c Kontrollerd drift v ugnr med lnserd tempertur och hstighet Termisk oxidtion v vgser i en regenertiv termisk oxidtionsenhet eller ktlytisk termisk oxidtionsenhet ( 1 )

17 L 306/47 d Efterförränning eller förränning v vgser i en förränningsnläggning en kn vr egränsd för efintlig delnläggningr som inte hr en lämplig intern förränningsnläggning e Våtskruning v vgser följt v rening i ett iofilter ( 1 ) ( 1 ) En eskrivning v tekniken finns i vsnitt Tell 5 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för TVOC- och formldehydutsläpp till luft från en torkugn för impregnering v ppper Prmeter Enhet BAT-AEL (medelvärde under provtgningsperioden) TVOC mg/nm Formldehyd mg/nm 3 < 5 10 Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT Diffus utsläpp BAT 22. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller, när dett inte är prktiskt möjligt, minsk diffus utsläpp till luft från pressen är tt optimer vgsuppsmlingens effektivitet och tt knliser vgsern för rening (se BAT 19). Beskrivning Effektiv uppsmling och rening v vgser (se BAT 19) åde vid pressutloppet och längs pressnn för kontinuerlig pressr. För efintlig fleretgepressr kn möjligheten tt inneslut pressen vr egränsd v säkerhetsskäl. BAT 23. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk diffus utsläpp v stoft till luft från trnsport, hntering och lgring v trämteril är tt inför och tillämp en stofthnteringspln som en del v miljöledningssystemet (se BAT 1) och tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Regelundet rengör trnsportvägr, lgerutrymmen och fordon c Loss sågspån inom övertäckt lossningsområden med genomfrt för fordon Lgr dmmnde sågspånsmteril i silor, continrr, täckt högr osv. eller h inneslutn områden för lgring v ulkmteril d Minsk stoftutsläpp genom vttenegjutning

18 L 306/ UTSLÄPP TILL VATTEN BAT 24. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk föroreningselstningen i det uppsmlde vloppsvttnet är tt nvänd åd de tekniker som nges nedn. Sml upp, och ehndl seprt, dg- och lkvtten och processvloppsvtten en kn vr egränsd för efintlig delnläggningr på grund v den existernde dräneringsinfrstrukturens konfigurtion Lgr llt virke utom rundvirke och kr ( 1 ) på ett hårdgjort område ( 1 ) Ytvedsrädor, med eller utn rk, från de först snitten vid uppsågning v timmerstockr till trävror som plnk och rädor. BAT 25. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläpp till vtten från dg- och lkvtten är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Meknisk seprtion v grovt mteril genom såll och siktr som inlednde rening Oljevskiljning ( 1 ) c Avlägsnnde v fst prtiklr genom vskiljning i sedimenteringsssänger eller fällningstnkr ( 1 ) en för sedimenttion kn vr egränsd v utrymmesskäl ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt Tell 6 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för TSS för direkt utsläpp v dg- och lkvtten till en recipient Prmeter Enhet BAT-AEL (medelvärde v prov som erhållits under ett år) TSS mg/l Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT 14. BAT 26. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg eller minsk uppkomsten v processvloppsvtten från träfierproduktion är tt mximer återvinningen v processvtten. Beskrivning Att åternvänd processvtten från flistvättning, kokning och/eller rffinering i slutn eller öppn kretslopp genom tt ehndl det vid rffinörnläggningen genom meknisk vskiljning v fst prtiklr på lämpligste sätt, eller genom förångning. BAT 27. Bäst tillgänglig teknik för tt minsk utsläpp till vtten från träfierproduktion är tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn.

19 L 306/49 Meknisk seprtion v grovt mteril genom såll och siktr Fysiklisk-kemisk seprtion, t.ex. genom sndfilter, flottion med dispergerd luft, kogulering och flockning ( 1 ) c Biologisk rening ( 1 ) ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt Tell 7 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) för direkt utsläpp till en recipient v processvloppsvtten från träfierproduktion Prmeter BAT-AEL (medelvärde v prov som erhållits under ett år) mg/l TSS 5 35 COD Motsvrnde övervkning eskrivs i BAT 14. BAT 28. Bäst tillgänglig teknik för tt föreygg och minsk uppkomsten v vloppsvtten från våt luftreningssystem som ehöver rens innn det släpps ut är tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. ( 1 ) Sedimenttion, dekntering, skruv- och ndpressr för tt vlägsn insmlde fst ämnen i våt reningssystem Flottion med dispergerd luft. Kogulering och flockning följt v flockvskiljning genom flottion med dispergerd luft ( 1 ) Beskrivningr v teknikern finns i vsnitt BESKRIVNING AV TEKNIKER Utsläpp till luft Beskrivning Biofilter Bioskruer Ett iofilter ryter ned orgnisk föreningr genom iologisk oxidtion. En vgsström leds genom en stödjnde ädd v inert mteril (t.ex. plst och kermik) där orgnisk föreningr oxiders v nturligt förekommnde mikroorgnismer. Biofiltret är känsligt för dmm, hög temperturer och stor vrition i vgserns inloppstempertur. En ioskruer är ett iofilter i komintion med en våtskruer som förehndlr vgsern genom tt vlägsn stoft och sänk inloppstemperturen. Vtten återvinns kontinuerligt, med inlopp överst i en pckd ädd-kolonn, vrifrån det strilr ned. Vttnet smls upp i en fällningstnk där ytterligre nedrytning sker. Nedrytningen kn optimers genom justering v ph och tillförsel v näringsämnen.

20 L 306/ Beskrivning Cyklonvskiljre En cyklonvskiljre nvänder tröghet för tt vlägsn stoft från gsströmmr med hjälp v centrifuglkrften, vnligen i en konisk kmmre. Cyklonvskiljre nvänds som förehndling före fortstt stoftrening eller reduktion v orgnisk föreningr. Cyklonvskiljre kn nvänds ensmm eller som multicykloner. Cyklonfilter Ett cyklonfilter nvänder en komintion v cyklonteknik (för vskiljning v grovt stoft) och textilfilter (för vskiljning v finre stoft). Elektrofilter (ESP) I ett elektrofilter ldds prtiklrn och vskiljs under inverkn v ett elektriskt fält. Elektrofilter kn funger inom ett stort intervll v driftsförhållnden. Våtelektrofilter (WESP) Ett våtelektrofilter estår dels v en våtskruer som renr och kondenserr vgsern, dels v ett elektrofilter som retr med våt teknik där det uppsmlde mterilet spols ort från kollektorns plttor med vtten. Vnligen instllers en meknism för tt vlägsn vttendroppr innn vgsen släpps ut (t.ex. en droppvskiljre/demister). Uppsmlt stoft vskiljs från vttenfsen. Textilfilter Textilfilter estår v porös vävd eller filtd duk genom vilken gser får psser för vlägsnnde v prtiklr. Vid nvändning v ett textilfilter måste ett textilmteril väljs som är lämpligt för vgserns egenskper och den mximl drifttemperturen. Ktlytisk termisk oxidtionsenhet Ktlytisk termisk oxidtionsenheter förstör orgnisk föreningr ktlytiskt över en metllyt och termiskt i en förränningskmmre där vgsflödet hetts upp v en låg från förränning v ränsle, vnligen nturgs, och de flyktig orgnisk ämnen som finns i vgsern. Förränningstemperturen ligger melln 400 och 700 C. Värme kn återvinns från ehndlde vgser innn de släpps ut. Regenertiv termisk oxidtionsenhet Termisk oxidtionsenheter förstör orgnisk föreningr termiskt i en förränningskmmre där vgsflödet hetts upp v en låg från förränning v ränsle, vnligen nturgs, och de flyktig orgnisk ämnen som finns i vgsern. Förränningstemperturen ligger melln 800 och C. Regenertiv termisk oxidtionsenheter hr två eller fler pckd äddkmmre med kermisk fyllkroppr där värme från en förränningscykel i den först kmmren nvänds för tt förvärm den pckde ädden i den ndr kmmren. Värme kn återvinns från ehndlde vgser innn de släpps ut. UTWS-tork och förränning med värmeväxlre och termisk ehndling v utsläppt torkvgser UTWS är en tysk kronym: Umluft (recirkultion v torkvgser), Teilstromverrennung (efterförränning v prtiell riktd torkvgsström), Wärmerückgewinnung (värmeåtervinning från torkvgser), Stuscheidung (stoftrening v utsläpp till luft från förränningsnläggningen). UTWS är en rottionstork i komintion med en värmeväxlre och en förränningsnläggning med recirkultion v torkvgser. Den recirkulerde torkvgsen är en het ångström som gör det möjligt tt nvänd ångtorkning. Torkvgsen hetts upp i en värmeväxlre som värms v förränningsvgsern och förs tillk till torken. En del v torkvgsströmmen mts kontinuerligt in i förränningskmmren för efterförränning. Föroreningr som släpps ut vid torkning v träet förstörs vid värmeväxlren och genom efterförränningen. De vgser som släpps ut från förränningsnläggningen rens med ett textilfilter eller elektrofilter. Våtskruer Våtskrurr vskiljer och vlägsnr stoft genom tröghetsimpktion, direkt vskiljning och sorption i vttenfsen. Våtskrurr kn h olik utformning och funktionsprinciper, t.ex. spryskruer, plttskruer (impingement plte scruer) eller venturiskruer, och kn nvänds för förehndling v stoft eller som en fristående teknik. Viss rening v orgnisk föreningr kn uppnås och den kn förättrs ytterligre genom tt kemiklier nvänds i skruervttnet (för tt få till stånd kemisk oxidtion eller nnn omvndling). Den erhålln vätskn måste rens genom tt det uppsmlde stoftet vskiljs genom sedimenttion eller filtrering.

21 L 306/ Utsläpp till vtten Biologisk rening Kogulering och flockning Flottion Flottion med dispergerd luft Filtrering Oljevskiljning Sedimenteringsssänger Sedimenttion Beskrivning Biologisk oxidtion v upplöst orgnisk ämnen med hjälp v mikroorgnismers metolism, eller nedrytning v orgniskt mteril i vloppsvttnet med hjälp v mikroorgnismer i frånvro v luft. Den iologisk reningen följs vnligen v vlägsnnde v suspendert fst mteril, t.ex. genom sedimenttion. Kogulering och flockning nvänds för tt vskilj suspendert mteril från vloppsvtten och utförs oft i fler steg. Kogulering utförs genom tillsättning v koguleringsmedel med en lddning som är motstt den hos det suspenderde fst mterilet. Flockning utförs genom tillsts v polymerer, så tt kollisioner melln mikroflockprtiklr få dem tt slås smmn till större flockr. Seprtion v stor flockr eller flytnde prtiklr från vloppsvttnet genom tt de förs upp till ytn v suspensionen. Flottionstekniker som ygger på nvändning v dispergerd luft för tt vskilj kogulert och flockt mteril. Avskiljning v fst ämnen från vloppsvtten genom tt låt dem psser genom ett poröst medium. Det innefttr olik typer v teknik, t.ex. sndfiltrering, mikrofiltrering eller ultrfiltrering. Avskiljning och extrktion v olöslig kolväten med hjälp v principen om skillnden i densitet melln fsern (vätsk vätsk eller fst fs vätsk). Fsen med högre densitet sjunker ned till otten och fsen med lägre densitet flyter upp till ytn. Dmmr med stor yt för pssiv fällning v fst ämnen genom grvittionens inverkn. Avskiljning v suspenderde prtiklr och mteril genom fällning till följd v grvittionens inverkn.