En kartläggning av användandet av aktivitet på ett antal av Stockholms äldreboenden
|
|
- Maria Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2014 En kartläggning av användandet av aktivitet på ett antal av Stockholms äldreboenden - Vikten av aktivitet för ett hälsosamt åldrande A survey of the use of activity in a number of retirement homes in Stockholm - Importance of activity for healthy aging Författare: Malin Aldinge Moa Nilsson Innala Handledare: Anette Erikson
2 2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Människan är av naturen en aktiv varelse där ett behov av betydelsefulla och meningsfulla aktiviteter finns. Aktiviteter i åldrandet har en betydelse för välbefinnandet och hälsan. Faktorer påverkar äldre personers livssituation och utförandekapaciteten minskar i takt med hälsotillståndet. Det är då väsentligt att finna värde och mening samt bevara aktiviteter genom åldrandet för en tillfredställande livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga användandet av aktiviteter på ett antal av Stockholms läns äldreboenden. Metod: Studien utfördes utifrån en kvantitativ design i form av en webbenkät. 43 arbetsterapeuter medverkade i studien, 16 från privata verksamheter och 27 från kommunala verksamheter. Insamlad data bearbetades i SPSS och en uppdelning av privata och kommunala verksamheter gjordes. Resultat: Kartläggningen av aktivitetsutbudet visade inte på någon statistisk signifikant skillnad mellan de privata och de kommunala verksamheterna. De vanligaste aktiviteterna som erbjöds var musik, sällskapsspel och sociala utrymmen. Resultatet av studien visade att majoriteten av verksamheterna hade både individuell och gruppträning. Verksamheterna erbjöd i snitt aktiviteter 5 dagar i veckan. 50 procent av de privata och 44 procent av de kommunala verksamheterna erbjöd endast schemalagda aktiviteter. 50 procent av de privata och 37 procent av de kommunala verksamheterna schemalade alla sina aktiviteter samtidigt som aktiviteterna gick att utföra på eget initiativ. Slutsats: Användandet av aktiviteter visade sig vara likt mellan verksamheterna, då få signifikanta skillnader hittades. Det indikerar på ett positivt resultat. Det finns ett behov av fler studier för att kunna dra generella slutsatser angående användandet av aktivitet på Stockholm läns äldreboenden. Sökord: Human activities, Occupational therapy, Retirement home
3 3 ABSTRACT Background: Man is by nature an active creature with a need to perform meaningful and purposeful activities. Activities in the aging process have an importance for the well-being and health. Different factors are affecting older people s lives and their performance capacity diminishes along with declining health status. It is essential to find value and meaning as well as preserve activities through the aging process for a satisfactory quality of life. Objective: The aim of this study was to survey the use of activities in a number of retirement homes in Stockholm County. Method: The study was based on a quantitative design using a web based survey. 43 occupational therapists participated in the study, 16 from a private retirement home and 27 a communal retirement home. Collected data were processed in SPSS and a separation between the organizations was made. Results: The survey of the activity range showed no statistically significant difference between the private and the communal retirement homes. The most common activities being offered was music, board games and social spaces. The result of the study showed that the majority of the retirement homes had both group and individual training. The retirement homes offered average activities 5 days a week. 50 percent of the private and 44 percent of the communal retirement homes had all their activities scheduled. 50 percent of the private and 37 percent of the communal retirement homes had their activities scheduled but the activities could be performed on the clients own initiative. Conclusion: The use of activities was found to be similar between the organizations, only a few significant differences were found. This indicates a positive result. There is a need for more studies in order to draw general conclusions about the use of activities on retirement homes in Stockholm County. Keywords: Human activities, Occupational therapy, Retirement home
4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND Tidigare forskning Teorier genom historien om aktivitet i åldrandet Äldre och åldrandet Aktivitet och åldrandet Meningsfulla aktiviteter Motivering till studie SYFTE Frågeställningar METOD Design Urval Deltagare Tabell I. Sammanställning av studiens deltagare Datainsamling Databearbetning ETISKA ASPEKTER RESULTAT Verksamheternas antal arbetsterapeuter och klienter Tabell II. Antal arbetsterapeuter och klienter indelat i privat och kommunal Antal dagar som aktiviteter erbjuds per vecka Tabell III. Antal dagar som aktiviteter erbjuds per vecka Verksamheternas aktivitetsutbud Figur 1. Kartläggning av verksamheternas aktivitetsutbud Verksamheternas val av aktivitetsutbud Figur 2. Kartläggning av hur verksamheterna valt sitt aktivitetsutbud Schemalagda aktiviteter Figur 3. Kartläggning av verksamheternas schemaläggning av aktivitet Verksamheternas strategier för uppmuntran till aktivitet Figur 4. Procenttalet över hur verksamheterna uppmuntrar sina klienter till aktivitet Sammanfattning av resultat DISKUSSION... 20
5 5 7.1 Resultatdiskussion Metoddiskussion Motivet till vald metod Motivet till den teoretiska referensramen Eventuella problem som har uppstått under datainsamling Tillförlitlighets- och trovärdighetsaspekter Studiens styrkor och eventuella begränsningar Aspekter som eventuellt har påverkat resultatet Förslag på studier SLUTSATSER TACK REFERENSER Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Tabell V. Hela sammanställningen av hur verksamheterna uppmuntrar sina klienter till aktivitet
6 6 1. INLEDNING Under livets gång förändras och åldras människan, en förändring som innebär uppoffring och anpassning till händelser och upplevelser. Det kan vara förändringar och anpassningar som sker biologiskt, socialt eller genom psykologiska faktorer (Berg, 1996; Ernsth Bravell, 2013; Kristensson & Jakobson, 2010). Enligt Norling och Larsson (2004) finns idag kunskap om äldres sjukdomstillstånd samt åldersförändringar men ofta brister förståelsen för äldre personers vardag och hur de lever. Olika faktorer har en inverkan på äldre personers liv, det kan vara faktorer som slutligen kan påverka den äldres val av aktivitet och aktivitetsutförande. I genomsnitt försämras kapaciteter och förmågor under åldrandet, vilket innebär att aktivitetsnivån också försämras. Äldre personer är då i behov av varierande och regelbunden daglig stimulans utifrån en fysisk, psykisk och social utgångspunkt. Vår inspiration till studien uppkom genom egna erfarenheter och upplevelser från äldreboenden som visat brist på ett brett aktivitetsutbud samt den aktuella debatten inom media om brister inom äldreomsorgen. Därför valde vi att studera vikten av aktivitet i ålderdomen för att sedan kartlägga användningen av aktivitet på ett antal av Stockholms läns äldreboenden. 2. BAKGRUND 2.1 Tidigare forskning Vid sökning av tidigare forskning framkom en brist i ämnet av sambandet mellan arbetsterapi, äldre och aktivitet. Genom dagens forskning finns medvetenhet om de olika sjukdomar och förändringar som drabbar äldre, men inte hur detta påverkar deras vardag (Nilsson, 2004). Enligt Stanley och Cheek (2003) bör arbetsterapi för äldre inte enbart fokusera på att göra det möjligt att utföra sina aktivitetsbehov, utan även på känslan av hälsa och välbefinnande. Det är därför viktigt för arbetsterapeuter att förstå sambandet mellan välbefinnande och aktivitetsutförande. När Bonder (1997) beskriver arbetsterapi för äldre lägger hon stort fokus vid görandet. Hon menar att man som arbetsterapeut bör fokusera på vad den äldre kan göra, om den äldre utför de aktiviteter som den behöver utföra och om detta ger ökad meningsfullhet och tillfredsställelse för dem. Enligt Baum och Christiansen (1997) är detta fokus baserat på antagandet att meningsfulla aktiviteter är bra för välbefinnandet och kan bidra till ökad självtillit. Forskning fokuserar på hur aktiviteter kan påverka äldres välbefinnande, både fysiskt och psykiskt. Framtagen forskning visar att meningsfulla aktiviteter är väsentliga för bevarandet
7 7 av en tillfredsställande livskvalitet genom alla livets skeden och att det finns problematik med att upprätthålla aktivitetsutförandet vid ökad ålder (Matuska, Giles-Heinz, Neighbor & Bass- Haugen, 2003; Mountain, Mozley, Craig & Ball, 2008; Stanley & Cheek, 2003). Forskningsresultatet av Matuska et al. (2003) visade signifikant ökad livskvalitet hos deltagare som deltog i gruppaktiviteter varje vecka under en längre period. Deltagarna upplevde signifikanta skillnader i tre olika områden; deras vitalitet, deras sociala engagemang och deras mentala hälsa. Forskarna menar att dessa skillnader kan ha påverkats av att aktiviteterna var schemalagda och återkommande varje vecka eller månad, vilket medförde ökad delaktighet och att deltagarna hade någonting att se fram emot. I en studie av Mountain et al. (2008) med en liknande intervention som föregående visade resultatet på en ökad fysisk och psykisk hälsa hos deltagarna, men skillnaden var väldigt vag och därför inte signifikant. Deltagarna i studien påvisade däremot ett signifikant ökat självförtroende genom att delta i meningsfulla och hälsofrämjande aktiviteter över tid. Mountain et al. belyser därmed behovet av aktiviteter för äldre men framhäver även bristen av forskning i ämnet. Likväl Mountain et al. (2008) som Matuska et al. (2003) belyser vikten av att samhället skapar hälsofrämjande aktiviteter för äldre människor att delta i. Det är väsentligt att sådana aktiviteter finns i de äldres närområde, helst på det boende en bor i, för att öka deltagandet hos den äldre. 2.2 Teorier genom historien om aktivitet i åldrandet Under talet studerades olika modeller för ett framgångsrikt åldrande. En av modellerna var den så kallade disengagemangsteorin som baserades på att äldre tenderar att minska i aktivitetsförmåga och dra sig tillbaka från samhället. Modellen menar att ett framgångsrikt åldrande infinner sig när den äldre individen och samhället ömsesidigt separerar sig från varandra, således att den äldre individen blir mer isolerad. Den här modellen har fått mycket negativ kritik och det finns inte mycket forskning som stödjer den (Berg, 1996). Enligt Malmberg och Ågren (2013) är aktivitetsteorin en modell som motsäger disengangemangsteorin. Istället menar den här modellen att fortsatt aktivitet i ålderdomen kan upplevas som ett gott åldrande. För att bevara egenvärde ska man försöka behålla sina sociala kontakter och aktiviteter så länge som möjligt. Förluster av olika roller, yrkesroller och aktiviteter ska ersättas mot nya kontakter och nya aktiviteter för att fortsätta leva som tidigare i livet. Modellen menar enligt Aitken (1998) att om man som äldre upprätthåller sina sociala
8 interaktioner och sin självständighet kan man bevara sitt självförtroende och få en bättre självbild. Enligt Malmberg och Ågren (2013) finns idag teorin delvis kvar inom vård och 8 omsorg men betonar mer på att aktiviteter även ska upplevas som meningsfulla för individen. Den här studien förankrar sig i Kielhofners (2012) teoretiska arbetsterapimodell Modell of Human Occupation (MOHO). MOHO publicerades för första gången 1980 med syftet att öka förståelsen för klientens motivation, livsstil och den miljömässiga kontexten. Den utvecklades med viljan att kunna förklara hur aktivitet motiveras och utförs. De relaterade komponenterna som modellen menar att människan består av är viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet. Dessa komponenter samspelar med individers motivation, aktivitetsmönster och förmågor, modellen utgår också från att alla komponenterna är olika hos alla individer. MOHO lyfter även fram vikten av åldrandet och dess förändringar genom livet. Hur MOHO ser på åldrandet beskrivs mer i kommande avsnitt. 2.3 Äldre och åldrandet Enligt Kristensson och Jakobson (2010) räknas ålderdomen i genomsnitt börja efter 65 års ålder. En vanlig indelning inom forskning av åldrandet är yngre äldre och äldre äldre. Som yngre äldre räknas en ålder generellt mellan 65 och 80 år och äldre äldre räknas från 80 år och uppåt. Kronologisk ålder är det vanligaste sättet att ange sin ålder, det vill säga hur länge en person har levt. Eftersom åldrandet är olika mellan individer och skiljer i funktioner kan man istället dela upp ålder i tre olika typer. Dessa typer benämns som biologisk ålder, psykologisk ålder och social ålder. Biologisk ålder är ett mått på hur en person fungerar fysiologiskt, den utgör kapaciteten av organ och organsystem. Den psykologiska åldern uppger en persons förmåga att anpassa sig till miljö och förändringar. Social ålder anges som en liknelse av en människas kontakter med andra människor, den anger också personens position i samhället som helhet och i grupper (Berg, 1996; Ernsth Bravell, 2013; Kristensson & Jakobsson, 2010). Enligt Kielhofner (2012) minskar utförandekapaciteten generellt när man blir äldre i takt med hälsotillståndet. Även brist på kapacitet och möjlighet att utnyttja sina förmågor kan leda till att uppfattningen om sin egen aktivitetsförmåga minskar. Fristedt (2013) menar att om exempelvis den kognitiva förmågan försämras ökar risken för att de äldre blir mer beroende av hjälpinsatser och även att de upplever lägre livskvalité. Isolering och ensamhet hos äldre har visat en koppling till försämring av fysiska funktioner, svag hälsa samt ett beroende av andra (Malmberg & Ågren, 2013; Östlund, 2008). Andra
9 tillkommande faktorer vid ensamhet hos äldre kan vara depression, lidande, demens samt känslor av hopplöshet och tomhet (Malmberg & Ågren, 2013). Kielhofner (2012) förklarar även att vid förändring av förmågor måste äldre människor omvärdera normer och värderingar samt förstå hur det ska uppfyllas. Att vara engagerad i värdefulla aktiviteter är nödvändigt för att behålla styrka genom ålderdomen. 2.4 Aktivitet och åldrandet Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi (Molineux, 2010) och har bevisats vara betydelsefullt för både hälsa och välbefinnande inom olika forskningsstudier (Eklund, 2010; 9 Fänge & Carlsson, 2010; Matuska et al., 2003; Mountain et al., 2008; Stanley & Cheek, 2003). Enligt Kielhofner (2012) innebär åldrandet ofta en ökad förekomst av hälsotillstånd som ger en naturlig förminskning av utförandekapaciteten. Genom att den äldre fortsätter att vara aktiv går faktorer som har en inverkan på kapaciteten att undvika. Kielhofner menar även att en försämring i utförandekapaciteten kan lindras genom att individer anpassar vanor och miljö efter behov. Enligt Nilsson (2004) har äldres vision av livskvalitet identifierats med bland annat god hälsa och möjlighet till aktivitet. Socialtjänstlagens värdegrund inriktar sig på att äldre människor ska få känna välbefinnande och leva ett värdigt liv. För att förverkliga detta ska Socialnämnden arbeta för att ge äldre människor en fortsatt aktiv, meningsfull och social tillvaro (SFS 2010:427). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA] (2005) beskriver att arbetsterapeuters mål är att genom arbetsterapi utveckla och förhindra nedsatt aktivitetsförmåga hos klienten och att vid behov kompensera aktivitetsförmågan. Detta för att bidra till ökad tillfredsställelse i klientens liv. 2.5 Meningsfulla aktiviteter En meningsfull aktivitet är en subjektiv upplevelse vilket innebär att en aktivitet kan vara meningsfull för en person och helt ointressant för en annan (Persson, Erlandsson, Eklund & Iwarsson, 2001). Att finna en upplevelse av mening och värde i livets aktiviteter är väsentligt för människan i alla livsfaser. I ålderdomen är dessa upplevelser viktiga faktorer för livskvaliteten, speciellt då ålderdomen ofta innebär att man förlorar sina naturliga miljöer för aktivitet och umgänge (Hagberg, 2004). Även Fristedt (2013) menar att det är viktigt att äldre personer ges möjlighet till delta i meningsfulla aktiviteter vilket bidrar till delaktighet och hälsa. Enligt Argentzell och Leufstadius (2010) är det inom arbetsterapi väsentligt att hitta en aktivitet som är meningsfull för klienten. En meningsfull aktivitet gör att interventionen blir terapeutisk och kan motivera klienten till att vara aktiv.
10 10 Kielhofner (2012) beskriver sambandet mellan en persons uppfattning av sin egen förmåga, intressen och värderingar. Värderingar syftar på det personen upplever som viktigt och meningsfullt att göra medan intressen är det personen tycker om eller upplever som stimulerande. Enligt Kielhofner kan utförandet av en aktivitet som stämmer överens med personens intressen och värderingar, som därmed är en meningsfull aktivitet, hjälpa personen att öka sin uppfattning av sin egen förmåga, kapacitet och effektivitet. 2.6 Motivering till studie Det finns mycket forskning om äldres sjukdomstillstånd men när det kommer till hur detta påverkar deras vardag brister forskningen (Norling & Larsson, 2004). Enligt litteraturen finns det olika faktorer som har en inverkan på äldre personers livssituation och utförandekapaciteten minskar i takt med försämrat hälsotillstånd. Dessa faktorer kan påverka deras aktivitetsutförande negativt och bidra till inaktivitet (Kielhofner, 2012; Norling & Larsson, 2004). Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi som är väsentligt för arbetsterapeuter att förmedla i sambandet mellan hälsa och aktivitet (Molineux, 2010). Tidigare redovisad litteratur och forskning enas om att aktivitet främjar hälsan för äldre, det kan öka deras vitalitet och sociala engagemang samt stärka deras självkänsla (Matuska et al., 2003; Mountain et al., 2008; Stanley & Cheek, 2003). Efter sökning av forskning framkommer det brister i sambandet mellan arbetsterapi, aktivitet och åldrande. Frågan kring aktivitet inom äldreomsorgen är ett aktuellt ämne i samhällsdebatter och media, vilket leder till att den här studien är relevant och kan bidra som ett tillägg i debatten.
11 11 3. SYFTE Syftet med studien är att kartlägga användandet av aktiviteter på ett antal av Stockholms läns äldreboenden. 3.1 Frågeställningar - Finns det något samband mellan äldreboendenas antal klienter per arbetsterapeut och antal dagar aktiviteter erbjuds per vecka? - Vad finns det för aktivitetsutbud på äldreboendena och varför finns just dessa? - Finns det möjlighet för klienterna att utföra aktiviteter på eget initiativ? - Hur uppmuntras klienterna att delta i aktiviteter? - Finns det någon skillnad mellan de privata och kommunala äldreboendena? 4. METOD 4.1 Design En kvantiativ metod valdes för att svara på studiens syfte. Valet gjordes i enlighet med Olsson och Sörensen (2011) och Trost (2012) som beskriver kvantitativ metod som lämplig vid en studie där syftet är att jämföra och undersöka en större population. I enlighet med Hultåker (2012) användes webbenkäter för insamling av data. Hultåker menar att webbenkäter är kostnadseffektivt och att så länge man har tillgång till mejladresser kan man nå ut till fler deltagare och på så vis öka deltagandet. 4.2 Urval I valet av deltagare användes ett icke slumpmässigt urval med lämplighetssampling, vilket innebär att forskaren fastställer inklusions- och exklusionskriterier för att sedan välja ut deltagare som stämmer in på inklusionskriterierna (DePoy & Gitlin, 1999). Det innebär även att forskarna samlar deltagare vartefter de blir tillgängliga och till dess att de har uppnått tillräckligt med deltagare (DePoy & Gitlin, 1999; Olsson & Sörensen, 2011). Studiens inklusionskriterier var: Legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom antingen kommunala eller privata äldreboenden i Stockholms län. Olsson och Sörensen (2011) beskriver externt bortfall som de deltagare som antingen inte var tillgängliga eller som valde att inte delta i studien. Av studiens 114 tillfrågade verksamheter besvarades enkäten av 43 arbetsterapeuter. Detta gav ett externt bortfall på 71 verksamheter.
12 12 Internt bortfall beskrivs som de frågor som inte besvarats av alla deltagare, vilket innebär att uppgifter saknas (Olsson & Sörensen, 2011; Trost, 2012). Denna studie har ett internt bortfall på enkätfråga 7 (se bilaga 1) Deltagare Nedan följer en redovisning av studiens deltagare. Antal deltagare: n(%) Totalt: 43 (100%) Privat sektor: 16 (37%) Kommunal sektor: 27 (63%) Tabell I. Sammanställning av studiens deltagare. Tabell I visar att sammanlagt svarade 43 arbetsterapeuter verksamma på äldreboenden inom Stockholms län på webbenkäten. 16 av dessa arbetade inom den privata och 27 inom den kommunala sektorn. Då de deltagande arbetsterapeuterna representerar sina verksamheter kommer hädanefter studiens deltagare även att benämnas som verksamheter. 4.3 Datainsamling Enkäten utformades med 14 frågor för att svara på syftet och frågeställningarna. Frågorna utformades korta, tydliga och utan negationer vilket enligt Trost (2012) kan minska missförstånd och felsvar. Utformningen av enkäten följde även riktlinjer gällande entydlighet och begriplighet samt ledande frågor eller förutsättande frågor (Olsson & Sörensen, 2011). För att få en faktisk bild av verksamheterna utformades enkäten med ett antal sakfrågor med nominalskala (Trost, 2012). Frågor med nominalskala har den lägsta mätnivån (Olsson & Sörensen, 2011). Samtidigt ger frågorna ingen given värdering eller ordning av variabeln (Trost, 2012) vilket bidrar till en tydligare bild av verksamheten istället för deltagarnas egen syn och värdering. Frågor med kvotskala användes till exempel för att besvara frågan om antal arbetsterapeuter och klienter. Kvotskalan är den högsta mätnivån och kännetecknas av att ha en absolut nollpunkt. För att stärka validiteten och reliabiliteten i undersökningen prövades enkäten av två verksamma arbetsterapeuter och handledaren innan utskick (Olsson & Sörensen, 2011). Missivbrevet utformades enligt rekommendationerna från Trost (2012) och innehöll bland annat studiens syfte och information om deltagarnas anonymitet (se bilaga 2 och 3). För att effektivisera arbetet användes en webbaserad enkät vars länk skickades med i missivbrevet i
13 mejlet till verksamhetscheferna. Detta gjorde att även verksamhetscheferna kunde ta del av vilka frågor som ställdes. Verksamhetscheferna ombads att svara på mejlet för att bekräfta medverkan. De fick alternativ att antingen bifoga den verksamma arbetsterapeutens 13 mejladress eller vidarebefordra missivbrevet till denne. Verksamheterna söktes och valdes ut med hjälp av Stockholms Stads hemsida ( Här finns alla Stockholms äldreboenden listade med beskrivning och kontaktinformation, vilka användes för att kontakta verksamhetscheferna. På hemsidan kan man dela upp äldreboendena i olika kategorier, till exempel privat eller kommunal, vilket gjordes för att effektivisera sökandet. Sammanlagt skickades missivbrev ut till 114 äldreboendes verksamhetschefer, varav 61 var privata och 53 kommunala verksamheter. Enligt Trost (2012) kan påminnelser uppmuntra och öka motivation till deltagande. En respektive två veckor efter första utskick skickades därför påminnelser ut till de verksamheter som inte svarat. 4.4 Databearbetning I enlighet med Wahlgren (2008) sammanställdes, kodades och matades det insamlade datamaterialet in i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Science (SPSS). Microsoft Excel användes för att på ett enkelt sätt göra egna tabeller och diagram. För att kunna analysera data i ett statistikprogram som SPSS behöver man koda om svaren (Wahlgren, 2008). För att underlätta inläsning tilldelades därför varje enkät ett identitetsnummer (Trost, 2012) och därefter kodades de olika variablerna från enkäten om. Verksamheterna kodades in beroende på organisationsform, 1=privat och 2=kommunal. På fråga 8, 9, 11 och 13 (se bilaga 1) kunde deltagarna välja att svara med fler svarsalternativ. För att koda in dessa svar i SPSS gjordes först kategorier för alla olika svarskonstellationer. På grund av det stora antalet svarskonstellationer som bildades gick data från dessa frågor inte att använda för att besvara frågeställningarna. I enlighet med Olsson och Sörensen (2011) gjordes dessa frågor om till flera variabler, där varje variebel fick svarsalternativet ja och nej. För att få en bra överblick av materialet gjordes först en univariat bearbetning av datamaterialet, vilket innebär att man bearbetar, analyserar och beskriver varje variabel för sig (Olsson & Sörensen, 2011). I studien användes univariat bearbetning för att få en bra bild av fördelningen av deltagare från privata och kommunala verksamheter. Även en bivariat analys utfördes för att kunna jämföra två variabler (Olsson & Sörensen, 2011). I enlighet med Wahlgren (2008) utfördes Chi2-test på variablerna med nominalskala och T-test på
14 14 variablerna med kvotskala. Vid jämförelserna av variablerna användes i enlighet med Ejlertsson (2012) en signifikansnivå på p <0,05. Variablerna matades sedan in i Microsoft Excel för att skapa tabeller. Då deltagarantalet var ojämnt mellan verksamheterna redovisades den procentuella fördelningen i tabeller för en enklare tolkning. Diagram användes för att kartlägga och lyfta fram det essentiella i materialet (Olsson & Sörensen, 2011). De svar från frågor där annat eller övrigt var valda svarsalternativ skrevs ner i ett Word dokument tillsammans med deltagarnas synpunkter och tillägg från fråga ETISKA ASPEKTER Studien utfördes med utgångspunkt från Olsson och Sörensen (2011) och Esaiason, Gilljam, Oscarsson och Wängneruds (2004) etiska principer. Missivbrevet utformades i enlighet med informationskravet och samtyckeskravet med en tydlig beskrivning av studiens syfte, deltagarnas frivilliga deltagande samt information om och kontaktuppgifter till avsändarna. I enlighet med konfidentialitetskravet försäkrades deltagarna om deras anonymitet. Då enkäterna besvarades genom en webbenkät sparades varje enkät utan några personliga uppgifter, vilket gjorde det omöjligt att kunna härleda svaren till svarspersonen. Då endast författarna kunde logga in på webenkätens internetsida skyddades deltagarnas integritet då ingen utomstående kunde ta del av deltagarnas svar. Nyttjandekravet uppfylldes då de uppgifter som samlades in endast användes för att besvara studiens syfte. Missivbrevet skickades först till äldreboendenas verksamhetschefer för godkännande till medverkan, därefter kontaktades den verksamma arbetsterapeuten. Missivbreven går att se i sin helhet i bilaga 2 och 3. Under hela arbetets gång har författarna följt Karolinska Institutets etiska regler (Borell & Erikson, 2013).
15 6. RESULTAT Fortsättningsvis kommer de boende på verksamheterna att benämnas som klienter. 6.1 Verksamheternas antal arbetsterapeuter och klienter Nedan följer en redovisning av kartläggningen av antal arbetsterapeuter och klienter på de deltagande verksamheterna. Privat Kommunal n Antal arbetsterapeuter per verksamhet m (SD) median min-max Antal klienter per verksamhet m (SD) median min-max Tabell II. Antal arbetsterapeuter och klienter indelat i privat och kommunal. 15 Tabell II visar att de privata verksamheterna i snitt har 54 klienter per arbetsterapeut medan de kommunala verksamheterna i snitt har 70 klienter på en arbetsterapeut. Tabellen visar att de privata verksamheterna har ett medelvärde (m) på 1,06 arbetsterapeuter och 61,44 klienter. De kommunala verksamheterna har ett medelvärde (m) på 1,30 arbetsterapeuter och 83,48 klienter. En jämförelse mellan verksamheternas antal arbetsterapeuter utfördes med ett T-test. Jämförelsen gav ett p-värde på 0,206 vilket inte visar på någon statistisk signifikant skillnad då p-värdet var högre än signifikansnivån på <0,05. Därmed finns det i snitt 1 arbetsterapeut per verksamhet (median: 1,00). 1,06 (0,250) 1, ,44 (32,942) 54, En jämförelse mellan verksamheternas antal klienter gav ett p-värde på 0,176 vilket inte visar på någon statistik signifikant skillnad. Dock visar tabellen en större spridning av klienter på de kommunala verksamheterna (min-max: ). 1,30 (0,775) 1, ,48 (45,781) 70,
16 6.2 Antal dagar som aktiviteter erbjuds per vecka Nedan redovisas hur många dagar i veckan verksamheterna erbjuder aktiviteter för sina 16 klienter. Tabellen är indelad i privat och kommunal verksamhet. Privat Kommunal n m(sd) median min-max 4,88(1,544) 5, ,52(1,805) 5, Tabell III. Antal dagar som aktiviteter erbjuds per vecka. Tabell III visar ingen signifikant skillnad då både privata och kommunala verksamheter erbjuder aktiviteter i snitt fem dagar i veckan (median: 5,00). Både de privata och kommunala verksamheterna har en spridning från en till sju dagar i veckan. 6.3 Verksamheternas aktivitetsutbud Nedan följer en redovisning i procent av verksamheternas aktivitetsutbud, indelat i privat och kommunalt. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Privat (n=16) Kommunal (n=27) Figur 1. Kartläggning av verksamheternas aktivitetsutbud. Figur 1 visar att den aktivitet som alla verksamheter erbjuder sina klienter är musik. Deltagarna beskriver aktiviteten musik som allt från en bandspelare till liveuppträdande med tillhörande dans. Alla kommunala verksamheter erbjuder sällskapsspel och sociala utrymmen medan alla privata verksamheter erbjuder gruppträning. Under svarsalternativet annat nämner flera deltagare aktiviteter som utevistelse, promenad och utflykt, dans, traditionella firanden,
17 17 högläsning och film. En jämförelse av aktivitetsutbudet mellan verksamheterna visade inte på någon statistisk signifikant skillnad då inget p-värde var lägre än signifikansnivån <0, Verksamheternas val av aktivitetsutbud Nedan följer en kartläggning av hur verksamheterna, indelat i privat och kommunalt, har valt sitt aktivitetsutbud. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Privat (n=16) Kommunal (n=27) 20% 10% 0% Aktiviteterna är De boende har omtyckta av de själva varit med boende att bestämma utbudet Aktiviteterna kräver få resurser Aktiviteterna är inte tidskrävande för personalen Aktiviteterna tar inte mycket plats Annat Figur 2. Kartläggning av hur verksamheterna valt sitt aktivitetsutbud. Figur 2 visar att 94 procent av de privata samt 93 procent av de kommunala verksamheterna har valt sitt aktivitetsutbud då aktiviteterna är omtyckta av de boende. 75 procent av de privata samt 59 procent av de kommunala verksamheterna har svarat att de boende själva har varit med att bestämma utbudet. En jämförelse med ett chi2-test mellan verksamheterna vad gäller variabeln aktiviteterna kräver få resursen gav ett p-värde på 0,042 vilket visar på en statistisk signifikant skillnad då p-värdet var lägre än signifikansnivån <0,05.
18 Schemalagda aktiviteter Nedan följer en redovisning av verksamheternas val av att schemalägga sina aktiviteter och om aktiviteterna går att utföra på klienternas egna initiativ. Redovisningen är indelad i privat och kommunal. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Privat (n=16) 30% Kommunal (n=27) 20% 10% 0% Alla aktiviteter är schemalagda (Utförs vid en speciell tid med personal) Alla aktiviteter är schemalagda men går även att utföra på eget initiativ Aktiviteterna är inte schemalagda utan utförs på eget initiativ. Annat Figur 3. Kartläggning av verksamheternas schemaläggning av aktivitet. Figur 3 visar att 50 procent av de privata och 44 procent av de kommunala verksamheterna schemalägger alla sina aktiviteter. 50 procent av de privata och 37 procent av de kommunala verksamheterna har svarat att alla deras aktiviteter är schemalagda men att de även går att utföra på klienternas egna initiativ. 19 procent av de kommunala verksamheterna har svarat med alternativet annat, där har samtliga skrivit att alla eller vissa aktiviteter är schemalagda och gett exempel på dessa.
19 Verksamheternas strategier för uppmuntran till aktivitet Nedan följer en redovisning av hur verksamheterna väljer att uppmuntra sina klienter till att delta i aktivitet, indelat i privat och kommunalt. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Privat (n=16) Kommunal (n=27) 1: Information från personal inför varje aktivitet. 2: Allmän information kring aktiviteterna från personalen men inte vid varje aktivitetstillfälle. 3: Informationsblad på anslagstavla. 4: Personal tar med/följer klienterna till aktiviteterna. 5: Anhöriga har ansvaret för att klienterna utför aktiviteter. 6: Annat. Figur 4. Procenttalet över hur verksamheterna uppmuntrar sina klienter till aktivitet. Figur 4 visar att de vanligaste uppmuntringsstrategierna till medverkan i aktivitet som används inom de båda verksamheterna är informationsblad på anslagstavla (privat: 100%, kommunal: 93%), personal tar med/följer klienterna till aktiviteterna (privat: 94%, kommunal: 89%) samt information från personal inför varje aktivitet (privat: 88%, kommunal: 74%). 44 procent (n:19) av det totala antalet verksamheter använder de här tre strategierna i kombination med varandra (se bilaga 4). En jämförelse av strategier för uppmuntran mellan verksamheterna visade inte på någon statistisk signifikant skillnad då inget p-värde var lägre än signifikansnivån <0, Sammanfattning av resultat Kartläggningen av resultatet visade att det i snitt arbetar en arbetsterapeut på privata och kommunala äldreboenden i Stockholms län. De vanligaste aktiviteterna som förekom på kommunala verksamheter var musik, sällskapspel och sociala utrymmen och det vanligaste aktiviteterna på privata verksamheter var musik och gruppträning. Både de privata och kommunala verksamheterna erbjöd aktiviteter fem dagar i veckan och ett stort antal av de kommunala och privata verksamheterna valde aktiviteter för att de var omtyckta av de boende. De vanligaste sätten att uppmuntra klienterna till aktivitet på alla verksamheter var genom informationsblad på anslagstavla, personal tar med/följer klienterna till aktiviteterna samt information från personal inför varje aktivitet. Dessa tre uppmuntringsstrategier användes tillsammans för att uppmuntra klienter till aktivitet. Sammanfattningsvis resulterade kartläggningen endast i ett fynd av en signifikant skillnad mellan de privata respektive
20 20 kommunala verksamheterna i Stockholms län. Variabeln som visade en signifikant skillnad var aktiviteterna kräver få resurser, angående verksamheternas val av aktivitetsutbud. 7. DISKUSSION 7.1 Resultatdiskussion Ett centralt fynd i studien var att en majoritet av de medverkande verksamheterna erbjuder sina klienter både individuell och gruppträning. Enligt Andrews (2001) och Ernsth Bravell (2013) är det bevisat att regelbunden fysiskträning leder till ett hälsosamt åldrande. Muskelmassan minskar vid stigande ålder vilket leder till försvagning av muskelstyrka. Trots ökad ålder går det med hjälp av träning och fysisk aktivitet att öka både volymen och styrkan på kvarvarande muskelfibrer (Ernsth Bravell, 2013; Hommel, 2010). Äldre med en aktiv livsstil har därför bättre fysisk och psykisk hälsa och har större chans att påverka sin tillvaro än personer med en mer passiv livsstil (Andrews, 2001). På grund av flera olika skäl kan inte alla äldre vara aktiva i form av fysisk träning, men det finns aktiviteter som har träning och rörlighet som en biprodukt. Enligt Hommel (2010) är många vardagliga aktiviteter en utmärkt form av träning. Några exempel på sådana aktiviteter är trädgårdsarbete, hantverk, städning och köksarbete såsom matlagning och dukning. Dessa aktiviteter består bland annat av uppresningar, gång och finmotoriksövningar. Flera deltagare i studien beskrev att de uppmuntrar sina klienter att hjälpa till med kökssysslor och städning med anledningen att det bidrar till fysisk aktivitet. Detta stärks även av Kielhofner (2012) som menar att det går att undvika förluster av kapaciteten genom att fortsätta vara aktiv i ålderdomen. Han menar att genom anpassning av miljö och vanor kan försämringen av utförandekapaciteten minskas. Resultatet från studien indikerar på att de flesta aktiviteter som äldreboendena erbjuder utförs i grupp. Enligt Agahi (2008) finns det en skillnad mellan vilka sorters aktiviteter som är hälsofrämjande beroende på om personen är kvinna eller man. Kvinnor mår bättre av att utföra gruppaktiviteter medan individuella aktiviteter är mer hälsofrämjande för män. Samtidigt menar Malmberg och Ågren (2013) att det är vanligare att äldre män än kvinnor känner sig ensamma. De menar att känslan av ensamhet har ett samband med både den subjektiva och objektiva hälsan och att man genom umgänge med andra människor kan påverka sin hälsa positivt. Med detta i tanken är det, enligt författarna av studien, bra att så stor del av aktiviteterna utförs i grupp. Varför äldreboendena väljer att erbjuda i majoritet gruppaktiviteter kan bero på könsfördelningen av klienterna på äldreboendena. Kristensson och Jakobsson (2010) menar att det är väl känt att kvinnor lever längre än män, vilket bekräftas av Statistiska Centralbyrån
21 21 [SCB] som menar att kvinnor i Stockholm i snitt lever 3,9 år längre än män. Att kvinnor lever längre än män kan ha ett samband med att det bor en majoritet av kvinnor på Sveriges äldreboenden (Forskning & Framsteg, 2012). Att äldreboendena är kvinnodominerande och antagandet från författarna att gruppaktiviteter är mindre resurskrävande än enskilda aktiviteter kan vara förklaringen till varför äldreboenden erbjuder i majoritet aktiviteter i grupp. Ett ogrundat antagande från författarna var att det skulle finnas ett samband mellan antal aktiviteter i veckan och antal klienter per arbetsterapeut. Detta antagande visade sig inte stämma. Resultatet visade att de privata verksamheterna i snitt hade färre antal klienter per arbetsterapeut än de kommunala men ändå hade de båda verksamhetssorterna i snitt aktiviteter 5 dagar i veckan. Hur ofta äldreboenden erbjuder aktiviteter påverkar klienternas hälsotillstånd. Forskning visar att regelbundet deltagande i aktiviteter inte bara är betydelsefullt för den fysiska hälsan, utan även för den mentala (Matuska et al., 2003). Enligt Agahi (2008) är dödsrisken för äldre personer som endast deltar i ett fåtal aktiviteter per vecka dubbelt så hög som för dem som deltar i ett flertal aktiviteter. Att erbjuda aktiviteter i snitt fem dagar i veckan anser författarna vara rimligt och tillräckligt för att påverka klienternas välbefinnande positivt. Det bör dock uppmärksammas att spridningen av antal dagar är stor då de deltagande verksamheterna erbjuder aktiviteter från en dag upp till sju dagar i veckan. Detta tyder på att flera äldreboenden i Stockholms län behöver utöka sitt aktivitetsutbud. Studiens resultat visade att alla de privata verksamheternas och 81 procent av de kommunala verksamheternas aktiviteter var schemalagda. Enligt Matuska et al. (2003) kan den mentala hälsan och delaktigheten hos äldre påverkas positivt av att ha schemalagda aktiviteter då det ger klienterna något återkommande att se fram emot. Fortsättningsvis visade studiens resultat att resterande 50 procent av de privata och 37 procent av de kommunala verksamheterna schemalägger alla sina aktiviteter samtidigt som aktiviteterna går att utföra på klienternas egna initiativ. Författarna anser att det är viktigt att det finns aktiviteter på äldreboenden som går att utföra på eget initiativ för att öka och bidra till klienternas känsla av autonomi. Detta stärks av Bondevik (2004) som menar att personal inom vården ska arbeta aktivt för att upprätthålla människors autonomi. Om äldreboendena inte har aktiviteter som klienterna kan utföra när dem vill anser författarna att detta istället försämrar klienternas autonomi. Ännu ett intressant fynd i studien var att majoriteten av de deltagande verksamheterna uppgav att de valt sitt aktivitetsutbud på grund av att aktiviteterna var omtyckta av de boende och att de boende själva har varit med att bestämma utbudet. Dock säger resultatet emot sig själv när 30 respektive 22 procent av de kommunala verksamheterna även uppgav att aktivitetsutbudet
22 22 var valt för att aktiviteterna kräver få resurser och att de inte är tidskrävande för personalen. Enligt Olsson och Sörensen (2011) ska det inom hälso- och sjukvården finnas ett medbestämmande från klienterna, vilket innebär att dem ska få vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Därför är det väsentligt att klienterna får vara delaktiga i beslut angående vilka aktiviteter som verksamheten ska erbjuda, för att på så vis öka deras autonomi. Om man ser till studiens resultat av vilka aktiviteter som var de vanligaste bland verksamheterna (sällskapsspel, musik, träning och sociala utrymmen) får författarna känslan av att dessa inte är valda utefter klienternas intressen, utan för att de är de klassiska aktiviteterna ett äldreboende brukar erbjuda. Kreativa aktiviteter såsom trädgårdsarbete, matlagning/bakning och hantverk som författarna anser kan vara aktiviteter som klienterna själva skulle uppskatta var inte alls lika vanliga. Studien visade att majoriteten av verksamheterna använde informationsblad på anslagstavla som den vanligaste strategin för uppmuntran till aktivitet. Författarnas erfarenheter från arbete på äldreboenden stärker detta resultat, uppfattningen är även att den här sortens uppmuntran inte räcker till. Det finns både kroppsliga och kognitiva funktioner som försämras vid åldrandet som kan påverka personers delaktighet i aktivitet (Dahl, 2013; Fristedt, 2013). De kroppsliga funktionerna som kan påverka delaktigheten är enligt Fristedt försämrad syn, hörsel och förflyttningsförmåga. Enligt Dahl innebär åldrandet en minnesförsämring som gör att den äldre personen generellt har svårare att lagra information i minnet än yngre personer. För att öka delaktigheten och medverkan i aktiviteter på ett äldreboende anser författarna att det är väsentligt att personalen uppmuntrar och påminner sina klienter om aktiviteter. Det var därför ett positivt resultat att de näst vanligaste uppmuntringsstrategierna var att personalen följer klienterna till aktiviteterna tätt följt av att personal ger information inför varje aktivitet. Dessa tre strategier tillsammans användes av hela 44,2 procent av verksamheterna. 7.2 Metoddiskussion Motivet till vald metod En kvantitativ metod tillämpades för att möjliggöra en kartläggning av verksamheterna och även för att besvara syfte samt frågeställningar. Genom att använda en kvalitativ metod hade författarna inte fått svar på studiens syfte och frågeställningar. Det hade medfört en begränsning av deltagare och studien hade inte blivit lika bred. Då det inte finns tidigare studier om aktiviteter på Stockholms äldreboenden var inte en litteraturstudie relevant Motivet till den teoretiska referensramen Den teoretiska referensramen i studien utgår från MOHO (Kielhofner, 2012), där aktivitet är en utgångspunkt och innefattar ett viktigt samspel mellan människors vanor, viljor och roller.
23 23 Teorin benämner också viktiga teoretiska aspekter kring värderingar och intressen i samband med meningsfulla aktiviteter. Teorin passar in på studien då vikten av mänsklig aktivitet är i fokus genom hela arbetet. Teorin beskriver även andra närliggande aspekter som kan sammankopplas med studien, det kan exempelvis vara betydelsen för meningsfulla aktiviteter och utförandekapacitetens förändring genom åldrandet Eventuella problem som har uppstått under datainsamling På grund av låg svarsfrekvens tog insamlingen av enkäterna längre tid än beräknat och själva insamlingsmetoden drog ut på tiden. En faktor som förmodligen påverkade bortfallet i studien var att författarna var tvungna att kontakta verksamhetscheferna för godkännande för att sedan få kontakt med arbetsterapeuterna. Det kan då innebära att förfrågan om medverkan i studien inte kom fram till alla arbetsterapeuter. Under datainsamlingen kom det fram att många av de verksamma arbetsterapeuterna arbetade på flera verksamheter, detta visade sig ha en inverkan på antalet deltagare i studien. Trost (2012) beskriver att svarsfrekvensen ofta blir lägre via webbenkäter än vid postbrev eftersom att det är lättare att glömma bort mejl i datorn än ett brev som finns synligt. Trost menar att en annan faktor som kan påverka bortfallet i studien är att enkäten inte kommer fram till mottagaren på grund av att mejlet kan fastna på vägen, sorteras bort eller påverkas av andra mänskliga faktorer. Datainsamlingen visade att många av verksamheterna antingen hyrde in en arbetsterapeut vid specifika behov eller inte hade någon överhuvudtaget. Det framkom då att annan personal ansvarade för aktiviteterna eller att det utsågs någon i personalen till aktivitetsombud. Eftersom enkäterna inriktade sig på arbetsterapeuter kunde dessa personer inte medverka i studien. Antalet arbetsterapeuter på äldreboenden i Stockholms län var lägre än vad författarna förväntat sig Tillförlitlighets- och trovärdighetsaspekter Det externa bortfallet i studien påverkade tillförlitligheten. I enlighet med Olsson och Sörensen (2011) kan inga generella slutsatser dras i studien då den består av ett större externt bortfall på 62 procent. Insamlingsmaterialet organiserades och kodades in i dataprogrammet SPSS för att undvika felaktiga svar och egna tolkningar. Alla enkäter tilldelades ett identitetsnummer för att kunna identifieras vilket ökade tillförlitligheten i studien (Trost, 2012). Validitet innebär att mätinstrumentet mäter det som är avsett att mäta. Validiteten i studien kan ha påverkats av enkätens utformning samt misstolkning från deltagarna av enkätfrågorna
24 24 (Olsson & Sörensen, 2011). Författarna anser att studiens resultat svarar på dess syfte och frågeställningar, vilket ökar validiteten. Reliabilitet innebär att mätinstrumentet mäter lika vid olika tillfällen, det vill säga att varje mätning ska ge samma resultat (Olsson & Sörensen, 2011). En större del av frågorna i enkäten kan besvaras på samma sätt. Det innebär att frågorna har färdiga svarsalternativ och utformningen av frågorna är enkla och begripliga vilket kan leda till att reliabiliteten i studien stärks. I enlighet med Esaiasson et al. (2004) gick författarna igenom inkodningen av materialet en extra gång efter inmatning för att öka reliabiliteten Studiens styrkor och eventuella begränsningar Studien består av många styrkor. Trots ett externt bortfall på 62 procent svarar och relaterar studien till syfte samt frågeställningar. Studien har endast ett internt bortfall från en av frågorna i enkäten. Denna fråga kan inte besvaras av alla eftersom den vänder sig till deltagare som har en tjänst på flera boenden. Validiteten i studien kan enligt Ejvegård (1999) påverka det interna bortfallet mer än det externa bortfallet eftersom att svarsfrekvensen i studien måste vara hög för att bearbetningen ska vara meningsfull, vid låg svarsfrekvens är statistiken svår att bearbeta. En annan styrka i studien var att deltagarna fick möjlighet att uttrycka sig fritt i slutet av enkäten, vilket enligt Ejvegård (1999) är viktigt att ha med, speciellt om enkäten består av flera bundna svar. På grund av ojämnt antal deltagare i studien omvandlades antalet privata och kommunala verksamheter i frågorna till procent för att på ett likvärdigt sätt kunna jämföra verksamheterna. Trost (2012) menar att procentantal kan korrigera ojämnheter och göra jämförbarheten större. Även om flera av resultaten som redovisats i studien inte visar signifikanta skillnader mellan verksamheterna kan studien ändå presentera flera viktiga och positiva resultat. Redovisningen av resultatet tar upp de centrala frågorna i enkäten, det var resultat som författarna ansåg var intressanta och som besvarade studiens syfte samt frågeställningar. Analyser har även utförts på de andra frågorna i enkäten för att se och jämföra vad som är väsentlig och relevant fakta för studien. Studien består även av ett antal begränsningar. Något som författarna i efterhand har reflekterat över är att enkäten hade kunnat utformas med fler konkreta och varierande frågor för ytterligare fördjupad information. Som ett exempel saknar studien frågor på ordinalnivå vilket författarna upptäckte under inmatning av data. En begränsning med enkäten är att det finns en risk för att fråga 10 (se bilaga 1) kan ha misstolkats, vilket kan ha påverkat resultatet.
25 25 För att undvika den här sortens misstolkning hade författarna kunnat formulera frågan tydligare. Ett problem som uppstod under databearbetningen var att frågor där deltagarna kunde välja flera svarsalternativ behövdes kodas om. Detta på grund av att det blev för många olika svarskonstellationer. I enlighet med Olsson och Sörensen (2011) kodades ett antal frågor om till variabeln ja respektive nej som svarsalternativ då de tidigare variablerna i resultatet blev otydliga. Under databearbetningen framkom det att några av frågorna inte bidrog till syftet och frågeställningarna, frågorna användes då inte i analysdelen eller i redovisningen av resultatet. Det externa bortfallet kan ha påverkat studiens validitet och resultat samt medfört att de olika jämförelsegrupperna blev olika stora. En annan begränsning som författarna upptäckte i enkäten var saknaden av en beskrivning och ett förtydligande av författarnas definition av begreppet aktivitet, detta hade kunnat undvika deltagarnas egna tolkningar av begreppet Aspekter som eventuellt har påverkat resultatet. Det finns aspekter som eventuellt kan ha påverkat studiens resultat och som därför behövs iakttas för att öka studiens validitet. Enligt Esaiason et al. (2004) har forskarna vid enkätundersökningar ingen kontroll över svarssituationen. Detta innebär att författarna i denna studie inte kan veta om deltagarna svarade sanningsenligt på enkätfrågorna, utan det finns en risk att deltagarna försökte svara på ett sätt som ger ett positivt resultat för deras verksamhet. Det finns en risk för misstolkning av enkätfrågorna. Ett exempel på en fråga som kan ha misstolkats är frågan om schemaläggning av aktivitet. Resultatet av studien visade att endast 50 procent av de privata respektive 37 procent av de kommunala verksamheterna hade aktiviteter som gick att utföra på eget initiativ. Samtidigt visade resultatet att över 90 procent av de båda verksamhetsgrupperna erbjöd sociala utrymmen och sällskapsspel, vilka är aktiviteter som borde gå att utföra utanför schemalagda tider på eget initiativ. I frågan om verksamheternas aktivitetsutbud gavs ett flertal färdiga aktiviteter som svarsalternativ och ett öppet svarsalternativ. Aktiviteterna valdes utifrån författarnas egen erfarenhet då de ansåg att dessa var de vanligaste aktiviteterna äldreboenden erbjöd. I det öppna svarsalternativet kunde deltagarna själva lägga till egna aktiviteter. Då det var svårt att få med svaren i det öppna svarsalternativet i de statistiska beräkningarna kan detta ha påverkat studiens resultat. Ett bättre alternativ kan ha varit om deltagarna fått skriva ner alla de
En kvantitativ studie
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15hp Vårterminen 2013 En kartläggning över verksamheter som erbjuder aktiviteter
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merÄldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral
Äldre personers upplevelser av miljön och aktivitetsutbudet på en seniorcentral Linda Haugbak & Sofia Lingetun Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Arbetsterapi Jönköping, Juni 2012 Handledare: Marlene
Läs merArbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2015 Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merGymmedlemmars motivation till gruppträning
Gymmedlemmars motivation till gruppträning En kvantitativ studie om psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning Gym member s motivation to participate in group training.
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merMeningsfulla aktiviteter och dess betydelse The significance of meaningful activities
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2014 Meningsfulla aktiviteter och dess betydelse The significance of meaningful activities
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merArbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med hund med respektive utan utbildning - hur påverkar det klienters välmående och delaktighet?
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp HT 2014 Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med hund med respektive utan utbildning -
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merJärfälla kommun. Brukarundersökning 2012. Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2012
Brukarundersökning 2012 Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2012 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20130212 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN
Läs merBrukarundersökning av socialnämndens mål 2009
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merKommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion
EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merInventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning
Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen
Läs merEXAMENSARBETE. Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos vuxna med ADHD. Sabina Heikkinen Jenny Johannisson 2015
EXAMENSARBETE Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos vuxna med ADHD Sabina Heikkinen Jenny Johannisson 2015 Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska universitet
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merInledning 2. Sammanfattning 3. Kartläggningens upplägg och genomförande 4. Syfte och frågeställningar 4. Socialstyrelsens definition 5
SOCIALFÖRVALTNINGEN VUXENVERKSAMHETEN 215-2-27 Hemlöshetskartläggning Innehållsförteckning Inledning 2 Sammanfattning 3 Kartläggningens upplägg och genomförande 4 Syfte och frågeställningar 4 Socialstyrelsens
Läs merKartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp
Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merKänsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun
EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas
Läs merStatistiska undersökningar
Arbetsgång vid statistiska undersökningar Problemformulering, målsättning Statistiska undersökningar Arbetsgången mm Definition av målpopulation Framställning av urvalsram Urval Utformning av mätinstrument
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merPRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning
PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om
Läs merTeorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merBeskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)
Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merSociala relationer och upplevelse av ensamhet
Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merVad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström
Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merGruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merRAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet
RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merMITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete. ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs. HANDLEDARE: Anders Röjde
MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialtarbete, C-kurs HANDLEDARE: Anders Röjde SAMMANFATTNING: Arbetslöshet är ett ständigt aktuellt fenomen i samhället och flertalet studier har
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merBilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004
Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående
Läs merINLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merAtt främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths
Läs merBeskrivning av hur personer som bor på ett Seniorboende skattar användbarheten i sin boendemiljö
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011 Beskrivning av hur personer som bor på ett Seniorboende skattar användbarheten
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merEn kartläggning av arbetsterapeuters kulturella kompetens och användning av strategier - i interaktion med klienter med en annan kulturell bakgrund
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2014 En kartläggning av arbetsterapeuters kulturella kompetens och användning av strategier
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER
SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merAdministrationsverktyg för marinvåg
Computer Science Opponent(s): Ewelina Helmersson & Mollin Widegren Respondent(s): Christer Oscarsson & Jonas Larsson Administrationsverktyg för marinvåg Opposition Report, C-level 2010:VT 1 En generell
Läs merTio arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med den sociala miljön inom psykiatrisk rehabilitering
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete i arbetsterapi, 15hp Höstterminen 2009 Tio arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med den sociala
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merBarnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs mer