En kartläggning av arbetsterapeuters kulturella kompetens och användning av strategier - i interaktion med klienter med en annan kulturell bakgrund

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2014 En kartläggning av arbetsterapeuters kulturella kompetens och användning av strategier - i interaktion med klienter med en annan kulturell bakgrund A survey of occupational therapists cultural competency and the use of strategies - in interaction with clients with different cultural backgrounds Författare: Emelie Askaner & Minna Tuura Handledare: Anette Erikson

2 2 Sammanfattning Bakgrund: Sverige har stor kulturell mångfald som ökar sannolikheten att arbetsterapeuter möter en stor variation av klienter med olika kulturer. Kulturell kompetens är en viktig faktor för att öka klienters välmående och tillfredsställelse. För att uppnå kulturell kompetens finns det strategier som kan användas i interaktion med klienter från en annan kultur. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga om arbetsterapeuters interaktion med klienter från en annan kultur och om de använder sig av strategier i möte med klienter från en annan kultur. Metod: Denna studie utfördes med en kvantitativ design och genomfördes i form av en webbenkät. Frågorna bestod bland annat av i vilken utsträckning arbetsterapeuterna stöter på klienter från en annan kultur och ifall de använder sig av olika strategier på grund av kulturella skillnader. Studiens enkät skickades till 50 enheter som vidarebefordrade studiens information till arbetsterapeuterna. Inklusionskriterierna var att de måste vara legitimerade arbetsterapeuter samt ha någon form av regelbunden patientkontakt. Sammanlagt deltog 56 legitimerade arbetsterapeuter som arbetade inom primärvården. Deltagarnas svar analyserades med avseende att undersöka deras kunskap kring olika kulturer, strategianvändning och ifall det fanns några regionala skillnader. Resultat: Det framkom att hälften av deltagarna använder sig av strategier när de möter klienter med en annan kulturell bakgrund och att arbetsterapeuterna upplever att kunskapsnivån om olika kulturer ligger mellan tillräcklig och inte fullt tillräcklig. Slutsats: Sammanfattningsvis hade arbetsterapeuterna viss kulturell kompetens och använde sig av strategier. Däremot fanns ingen skillnad mellan regionerna i Stockholms län. Sökord: Culture, Cultural Competence, Occupational Therapy

3 3 Abstract Background: Sweden has a great cultural diversity that increases the possibility for occupational therapists to meet clients with different cultures. It is important to achieve cultural competence to increase the wellbeing and satisfaction of the clients. To gain cultural competence there are strategies which can be used in interaction with these clients. Objective: The aim of the study was to map occupational therapists interactions with clients from different cultures and if they use strategies in contact with clients from other cultures. Method: This study was performed with a quantitative design and was accomplished with an online web survey. The survey questions consisted of their regular patient contact, to what extent they encounter clients with a different culture and if they use strategies because of the cultural differences. The web survey was sent to 50 units who forwarded the information to the occupational therapists. The inclusions criterions were that they had to be licensed occupational therapists and have regular patient contact. A total of 56 occupational therapist participated. The results were analyzed regarding their knowledge of different cultures, their use of strategies and whether there were any regional differences. Results: The results showed that half of the participants used strategies when treating clients with a different cultural background and that the participants estimated their cultural knowledge somewhere between sufficient and not fully sufficient. Conclusion: The study showed that occupational therapists had cultural competence and used strategies. No differences between regions in Stockholm were found. Keywords: Culture, Cultural Competence, Occupational therapy.

4 Innehållsförteckning 4 1. Inledning Bakgrund Tidigare forskning Arbetsterapi och kultur Aktivitet och kultur Kultur Begrepp Strategier Kulturell kompetens Motivering till studien Syfte Frågeställningar Metod Design Urval Deltagare Utformning av enkät Datainsamling Databearbetning Etiska aspekter Resultat Arbetsterapeuternas kontakt med klienter från en annan kultur Användandet av strategier hos arbetsterapeuterna Strategier som används av arbetsterapeuterna Hur arbetsterapeuterna inhämtar sin kunskap om strategier Arbetsterapeuternas kunskap kring olika kulturer Deltagarnas syn på arbetsterapeuters kunskap och nuvarande forskning Skillnader mellan olika regioner inom Stockholms län Hur ofta de olika orterna kommer i kontakt med annan kultur Jämförelse mellan arbetsorterna och arbetsterapeuternas självskattade kunskap Jämförelse mellan användandet av strategier i samtliga arbetsorter Jämförelse mellan kulturell kontakt och deras självskattade kunskap Diskussion Resultatdiskussion Aspekter som eventuellt påverkat resultatet Metoddiskussion... 29

5 Motivering för vald metod Motivering för vald teoretisk referensram Eventuella problem som har uppstått under datainsamling Tillförlitlighets- och trovärdighetsaspekter Studiens styrkor och begränsningar Förslag på framtida studier Slutsatser Tack Referenslista Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Checklista Bilaga 3. Missivbrev Figurförteckning Figur 1. Arbetsterapeuternas kontakt andra kulturer Figur 2. Om arbetsterapeuten använder sig utav strategier i möte med klienter Figur 3. Strategierna som arbetsterapeuterna använder Figur 4. Hur arbetsterapeuterna inhämtat deras kunskap Figur 5. Arbetsterapeuternas kunskapsnivå om andra kulturer Figur 6. Deltagarnas syn på om finns en brist i kunskap och forskning Figur 7. Skillnaderna på kunskapsnivå inom de olika arbetsorterna Figur 8. Användandet av strategier i de olika regionerna Figur 9. Jämförelse mellan kunskapsnivå och kontakt med olika kulturer

6 6 1. Inledning Migrationsverkets statistik visar på att Sverige har blivit ett land med en större kulturell mångfald ( vilket ökar sannolikheten för arbetsterapeuter att möta en stor variation av klienter med olika kulturer. Egna upplevelser från praktiken har väckt ett intresse och gett en inblick om olika tillvägagångssätt i mötet med olika kulturer. Inom utbildningen betonas det ofta hur viktigt det är att vara empatisk, känslig och lyhörd vid bemötande av klienter. Vi anser dock att kulturer och dess skillnader är ett område som inte har belysts tillräckligt under utbildningen och praktiken. Våra olika uppväxter och våra egna erfarenheter har bidragit till en ökad medvetenhet om olika kulturer. Det har gjort att vi insett vikten av att ta mer hänsyn till skillnaderna som finns inom olika kulturer. Då mångfalden är stor inom Sverige är det en stor sannolikhet att arbetsterapeuter kommer i kontakt med olika kulturer. Därför anser vi att det är viktigt att få mer kunskap inom detta område.

7 7 2. Bakgrund 2.1. Tidigare forskning Forskning som berör arbetsterapi och kultur samt arbetsterapeuternas kunskap, strategier, upplevelser och erfarenheter är begränsad. Tidigare forskning visar däremot vikten av att se kultur som en viktig faktor inom arbetsterapi (Beach et al., 2005; Brusin, 2012). Enligt Wray och Mortenson (2011) och Rudman och Dennhardt (2008) finns det strategier som arbetsterapeuter kan använda sig av för att uppnå kulturell kompetens. Ena studien inriktade sig på att öka medvetenheten om kulturella föreställningar framställda inom arbetsterapi medan den andra undersökte hur arbetsterapeuter praktiserade kulturell kompetens. Trots att dessa studier utfördes från två olika perspektiv blev resultatet detsamma. Beach et al. (2005) studerade träning i kulturell kompetens hos hälsovårdspersonal där kunskap om kulturella skillnader lärdes ut. Hälsovårdspersonalen hade en större chans att ge bättre vård om de hade en bra kommunikationsförmåga och ett klientcentrerat förhållningsätt samt kunskap om personers bakgrund och positivare attityd. Det visade sig att den här metoden kan användas som en strategi. Däremot ville Brusin (2012) undersöka ifall en ökad kulturell kompetens bland sjukvårdspersonal kunde förbättra kommunikationen och eventuellt förbättra resultatet av sjukvård hos patienter med olika kulturella bakgrunder. Båda studierna visade ett positivt resultat kring ökad kulturell kompetens. Slutsatsen av studierna är att kulturell kompetens gav ett ökat välmående och tillfredsställelse hos de berörda patienterna. I Bourke-Taylor och Hudsons (2005) studie undersöktes erfarenheterna hos en amerikansk arbetsterapeut som etablerade en arbetsterapeutisk verksamhet i Dominikanska republiken. Resultatet visade att de mest utmanade aspekterna var att anpassa sig till en helt annan kultur med olika seder. Skillnaderna mellan tro, värderingar och sedvänjor skapade konflikt mellan arbetsterapeuten och patienten Arbetsterapi och kultur Pierce (2003) anser att aktivitet och aktivitetsmönster skiljer sig från en kultur till en annan och att forskning som behandlar kulturella skillnader kring aktivitet bara är i sin början. Pierce (2003) förklarar även att om det hade funnits mer forskning, är det i princip omöjligt för en arbetsterapeut att utveckla en fullständig förståelse för alla de olika kulturer men att det

8 8 finns ett ansvar att hålla sig uppdaterad. En förståelse för kulturella skillnader kan hjälpa arbetsterapeuten att utföra bättre anpassade interventioner för individen. Inom yrket ska arbetsterapeuten ta hänsyn till individen (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Enligt Pierce (2003) behövs det för att kunna ge åtgärder där individens kultur är inkluderad. Det ger arbetsterapeuter en chans att utvärdera och få fram effektiva resultat av sina åtgärder om man har en förståelse och kan bekräfta andras seder, tro och värderingar (Wells & Black, 2002). Pierce (2003) anser att arbetsterapeuten ska använda sig av sin magkänsla, för att mer effektivt utforska individens intresse för aktiviteter, oavsett hens kulturella bakgrund, så länge det finns ett gemensamt sätt att kommunicera på. Stone (2004) menar också att hälsovårdspersonal ska ta sin tid, oavsett arbetsbörda och överbelastade scheman, om personalen vill förstå vilka behov patienter har och uppnå målet med att ge åtgärder som är anpassade efter individens kultur. Det är inte i enlighet med arbetsterapeutens roll att låta sina egna värderingar och syn på levnadssätt påverka den vårdkvalitet som erbjuds. Arbetsterapeuter måste på ett insiktsfullt sätt identifiera och beskriva hur deras egna personliga värderingar formar deras sätt att se på aktivitet och aktivitetsbaserade åtgärder (Pierce, 2003). Vidare beskriver Pierce (2003) att om en insikt och medvetenhet saknas kring detta, kan det leda till att arbesterapeuten oundvikligt överför vissa förväntningar på klienter med en annan kulturell bakgrund. Det kan leda till en bristande målsättning, ineffektiva åtgärder och frustration hos både arbetsterapeuten och klienten. Kulturell kompetens har mycket gemensamt med ett klientcentrerat förhållningssätt. Det innefattar att kunna se det unika hos varje individ, respektera de övertygelser, värderingar, inställningar och behov klienten har (Brusin, 2012). Inom arbetsterapi är det viktigt att se till klientens behov, vad hen anser vara betydelsefullt och meningsfullt samt att klienten inkluderas i planeringen av åtgärderna (FSA, 2005; Pierce, 2003). Då kultur är en bidragande faktor som påverkar klientens aktivitetsmönster, bör en arbetsterapeut ta hänsyn till denna faktor för att skapa förutsättningar och möjliggöra deltagande i meningsfulla aktiviteter (Pierce, 2003; Wells & Black, 2002). Med hjälp av kulturell kompetens blir det lättare att hitta, förstå och värdera vilka åtgärder som fungerar för individen. I slutändan leder det till ökad vårdkvalitet och patienttillfredsställelse (Beach et al, 2005; Brusin, 2012).

9 Aktivitet och kultur Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och ser olika ut för varje individ varvid kultur kan vara en bidragande faktor till hur en människa ser på aktivitet (Kielhofner, 2008). Det som en individ anser vara en meningsfull aktivitet utgår från vanor, viljor och roller. Vilka vanor, viljor och roller man besitter som människa utgår bland annat från individens kultur (Kielhofner, 2008, 2012). Enligt Kielhofner (2008) är det viljan som motiverar till aktivitet och varje person besitter starka känslor och tankar kring aktiviteter som de upplever väsentliga att utföra. Vidare beskrivs människan som driven till att vara aktiv. Det är viktigt att kunna utföra aktiviteter av värde och även känna sig kompetent till att utöva dessa för att uppnå en tillfredsställelse. De tankar kring vilja beskrivs i Model of Human Occupation (MOHO) som personliga orsaker, värderingar och intressen (Kielhofner, 2008). Dessa är viktiga beståndsdelar i en människas liv då det är faktorer som definierar hens kultur (Ahmadi, 2008). Kielhofner (2008) menar att slutligen är viljan ett mönster av tankar, personliga känslor och förväntningar, val samt erfarenheter som definierar vad personen väljer att utföra. Samtidigt beskriver Kielhofner (2008) viljan som en komponent som ändras konstant under en människas liv, vilket överensstämmer med en persons kultur som också utvecklas under livets gång. Kultur likaväl som vilja är inte en enkel del av en människas liv utan en helhet sammansatt av olika individuella faktorer (Ahmadi, 2008) Kultur Det finns olika definitioner av begreppet kultur. Keesing (1981) definierar kultur som ett slags system, som i sin tur består av underliggande idéer, begreppssystem, regler och tankar som visar sig i människors sätt att leva. Samtidigt beskriver Tylor (1871) kultur som en komplex helhet. Tylor (1871) anser att kunskap, tro, moral, lagar och sedvänjor, samt andra typer av förmågor och vanor är något människan får som en del av ett samhälle. Wells och Black (2002) menar att kultur påverkar och formar människans sätt att leva där värderingar, tro, språk, tankesätt, handlingssätt, beteende och attityder är inkluderade. Vissa element gällande kultur kan förändras över tid och genom livserfarenheter. Däremot består den centrala grunden hos människans kultur genom hela livet. Kultur är när det finns delade meningar kring ett traditionellt sätt att leva. Det handlar om en livsstil som inkluderar gemensamma sätt att utöva kulturen samt hur vissa av de ovanstående elementen interagerar (Bonder, Martin & Miracle, 2004; Pierce, 2003; Stone, 2004).

10 10 Brusin (2012) och Kielhofner (2008) anser att en kultur skapas av en relativt stor grupp av människor som levt tillsammans i flera generationer. Samtidigt påpekar Stone (2004) och Ahmadi (2008) att det är viktigt att komma ihåg att även om människor tillhör samma kultur, så innebär det inte att alla regler och normer anammas av hela gruppen. Wells och Black (2002) menar att genom att bli medveten om hur kultur påverkar människans utveckling säkerställs det att varje person får vara sin egen med egen identitet, kultur, bakgrund och livsstil. De påpekar även att en medvetenhet om sin egen kultur samt hur det kan påverka andra, hjälper en att hålla sig objektiv gentemot människor från en annan kultur. Författarna till denna studie definierar likt Tylor (1871) kultur som en komplex helhet där kultur formar en individs sätt att leva. Vidare i denna studie kommer begreppet kultur därmed att innefatta individers olika sätt att leva där värderingar, tro, språk, tankesätt, handlingssätt, beteende och attityder är inkluderade. Enligt författarnas mening är det komponenter som kan påverka arbetsterapeuters åtgärdsplanering för klienter med en annan kulturell bakgrund Begrepp Strategier I Wray och Mortenson (2011) studie beskrivs strategier som viktiga komponenter i arbete med klienter med annan kulturell bakgrund. Exempel på strategier som används i forskningen var samarbete, aktivt lyssnande och öppenhet, självreflektion och ökad kunskap inom kultur. Enligt Wray och Mortenson (2011) var självreflektion en essentiell strategi eftersom det ökar reflektionsförmågan kring ens egna fördomar, vilket leder till ökad kulturell kompetens. Enligt författarna till denna studie består begreppet strategier av komponenterna aktivt lyssnande, öppenhet, självreflektion, samarbete et cetera. Strategierna i sin tur används av arbetsterapeuten för att behålla ett medvetet förhållningssätt i möten med klienter med en annan kulturell bakgrund Kulturell kompetens Kulturell kompetens beskrivs i forskning som en definierad förmåga hos individer. Det betyder att man har en ökad förståelse för bland annat beteende, attityder och levnadssätt. Det i sin tur leder till ökad förståelse för vikten av sociala och kulturella influenser hos personer, samtidigt som man är medveten om hur dessa samspelar med varandra (Beach et al., 2005;

11 11 Brusin, 2012). Kulturell kompetens innebär ett accepterande av och respekt för normer, aktivitetsmönster, tro och andra kulturella skillnader (Stone, 2004) Motivering till studien Intresset för kultur uppkom under våra praktikperioder där vi kom i kontakt med en stor variation av människor och kulturer. Erfarenheterna vi fick under dessa perioder var att det fanns en brist i diskussionen kring kultur mellan yrkesverksamma arbetsterapeuter. Trots att arbetsterapeuter i dagsläget möter en stor variation av olika kulturer, upplevde vi att det fanns en avsaknad av en öppen diskussion kring bemötande, aktivitet, kultur och dess olikheter, samt hur dessa samspelar med varandra. Därför ville vi öka vår kunskap och förståelse genom att kartlägga hur arbetsterapeuter runtom i Stockholms län ser på sin kulturella kompetens. Som arbetsterapeutstudenter i Sverige har vi upplevt att det finns vissa brister i utbildningen när det gäller kulturens påverkan på aktivitet och hur dessa samspelar i det dagliga livet. Även litteraturen som berör arbetsterapi och kultur var begränsad. Mycket av den forskning som utförts kring vårt ämne är mer riktad mot andra vårdyrken. Tre av studierna påpekade dock att det behövs mer forskning samt att deras resultat inte är tillräckliga för att kunna dra generella slutsatser (Beach et al., 2005; Rudman & Dennhardt, 2008; Wray & Mortenson, 2011). Dock har forskningen som utförts fått ett positivt resultat av ökad medvetenhet kring kultur (Beach et al., 2005; Bourk-Taylor & Hudson, 2005; Brusin, 2012; Rudman & Dennhardt, 2008; Wray & Mortenson, 2011). Ännu en faktor som motiverat oss att göra den här studien är Sveriges stora kulturella mångfald. Statistiken visar att Sverige har fått en ökad mångfald de senaste åren. Redan år 2012 bestod 1,5 miljoner av Sveriges befolkning av utlandsfödda ( Det innebär att det finns en stor variation av olika kulturer i det svenska samhället. All ovanstående information och tidigare forskning har inspirerat oss att genomföra en studie riktad till arbetsterapeuter och att betona vikten av kulturell kompetens inom arbetsterapi. Eftersom Sverige är ett land med stor kulturell mångfald, anser vi att det är viktigt med mer forskning som belyser ämnet.

12 12 3. Syfte Syftet med studien är att kartlägga om arbetsterapeuters interaktion med klienter från en annan kultur och om de använder sig av strategier i möte med klienter från en annan kultur Frågeställningar - Hur ofta kommer arbetsterapeuter verksamma inom primärvården i kontakt med klienter med en annan kulturell bakgrund? - På vilket sätt använder sig arbetsterapeuter av strategier i mötet med klienter från en annan kultur? - På vilket sätt beskriver arbetsterapeuterna sina kunskaper om olika kulturer? - Till sist, finns det någon skillnad mellan olika regioner inom Stockholms län?

13 13 4. Metod 4.1. Design I denna studie användes en kvantitativ- deskriptiv design, som ansågs vara lämplig då studiens syfte var att kartlägga arbetsterapeuters kunskap kring kulturella skillnader och om de använder sig av strategier. Kvantitativ design valdes även för att öka studiens interna validitet då det anses vara en lämplig design för att ge svar på forskningsfrågan (DePoy & Gitlin, 1999). Olsson och Sörensen (2007, 2011) anser att en kvantitativ studie gör det möjligt att dra relevanta slutsatser kring resultatet genom att samla in en tillräcklig mängd med data. Hansagi och Allebeck (1994) framhåller att genom en kvantitativ undersökning kan resultatet analyseras och redovisas statistiskt. Den statistiska analysen kan sedan visa på samband eller skillnader i resultatet (Olsson & Sörensen, 2007, 2011) Urval Studien utfördes i form av ett icke-slumpmässigt urval där en strategisk lämplighetssampling användes, som enligt DePoy och Gitlin (1999) är att föredra vid fasta inklusionskriterier och när deltagandet är frivilligt inom den utvalda populationen. Studiens inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara legitimerade arbetsterapeuter som arbetar inom primärvårdsrehabilitering samt att arbetsterapeuterna skulle ha någon form av patientkontakt. Första steget i urvalsprocessen var att identifiera vilka primärvårdsenheter som hade tillgång till arbetsterapeuter som uppfyllde inklusionskriterierna. Då studien genomfördes inom en viss tidsram begränsades studien till Stockholms län. För att öka deltagarantalet kontaktades både privat- och landstingsägda enheter. I en kvantitativ studie måste de eventuella bortfallen studeras. Det är viktigt att se till både de externa och interna bortfallen. Det externa bortfallet är när en person väljer att inte delta i studien. Det interna bortfallet är när en person har valt att delta i studien men inte besvarar alla frågor. De eventuella skälen till bortfall är viktiga att analysera, då det påverkar resultatet. Utan bortfallsanalys är resultatet svårt att generalisera (Olsson & Sörensen, 2007, 2011). Totalt kontaktades 50 enheter, däremot saknas det data om hur totalt många arbetsterapeuter som tog del av studiens information. På grund av detta försvåras utförandet av en bortfallsanalys. I studien deltog totalt 56 arbetsterapeuter verksamma inom primärvården. Däremot uppstod det interna bortfall då några av de 56 deltagande arbetsterapeuter inte besvarade vissa frågor.

14 Deltagare Det var 56 arbetsterapeuter som valde att delta i studien. De arbetsterapeuter som deltog i studien tog sin examen under åren Tabellen nedan visar hur många av de deltagande arbetsterapeuter som är verksamma i respektive arbetsort. Placering av arbetsplats Söderort Norrort Innerstad Total n(%) 22(39,3) 19(33,9) 13(23,2) Tabell I. Demografisk data över arbetsort Utformning av enkät Enligt Hansagi och Allebeck (1994) är det lättare att ta upp känsliga frågor genom en enkät. I fråga 14 (se bilaga 1) fick deltagarna göra en skattning om sin kunskap kring olika kulturer var tillräcklig. Det här är ett bra exempel på en känslig fråga där ens egen kunskap skattas. Enkäten möjliggör även anonymitet, vilket kan underlätta för deltagarna att besvara känsligare frågor. Att ge ut en enkät var dessutom ett effektivt sätt att nå ut till en stor mängd deltagare (Hansagi & Allebeck, 1994; Trost, 2012). Olsson och Sörensen (2007, 2011) och Hansagi och Allebeck (1994) menar att vissa kriterier bör följas vid utformning av en enkät. De anser att dispositionen är viktig och får inte upplevas som rörig eller otillgänglig eftersom det riskerar att väcka en olust till att besvara frågorna. Enkätens disposition måste se inbjudande ut och vara lätt att fylla i och frågorna samt svarsalternativen ska även vara entydiga. För att uppnå kriterierna användes en webbaserad enkät ( där utformningen av enkäten utfördes. Enkäten inleddes med sakfrågor och behandlade faktiska förhållanden i enlighet med Trosts (2012) rekommendationer. Den bestod av totalt 23 frågor och utgick från olika variabelnivåer. DePoy och Gitlin (1999) menar att varierade skalor ger fler variabler och en större möjlighet att få relevant statistisk data. Enligt Olsson och Sörensen (2007, 2011) ska enkäten undvika vet-ej svaralternativ, eftersom det inte mäter det som studien var avsedd att mäta. Det kan ge studien en låg validitet. Trost (2012) menar även att frågorna bör vara korta och lättförståeliga, för att undvika missförstånd. En kvalitativ fråga utformades i slutet av enkäten som en avslutande fråga, då Trost (2012) menar att det är ett bra sätt att få in värdefulla synpunkter från deltagarna.

15 15 Enkäten testades genom att sju personer utanför studien fick besvara frågorna och ge återkoppling till författarna. Efter detta genomfördes vissa justeringar innan den slutgiltiga enkäten skickades ut. Enligt Olsson och Sörensen (2007, 2011) är det här ett bra sätt att testa reliabiliteten samt validiteten innan enkäten skickas ut till sina verkliga deltagare Datainsamling Datainsamlingen påbörjades genom att enhetscheferna för respektive enhet kontaktades för att få ett godkännande till att arbetsterapeuterna på deras verksamhet fick delta i studien. Genom en internetsökning på diverse primärvårdsenheter hittades kontaktuppgifterna, såsom mejladresser och telefonnummer, till de flesta enhetschefer. De mejladresser som fanns tillgängliga på internet kontaktades direkt via mejl. Resterande kontaktades via telefon, för att på så sätt få tillgång till deras mejladresser. Vissa primärvårdsenheter hade inga tillgängliga kontaktuppgifter till deras enhetschef på internet. Hos dessa enheter kontaktades receptionen för att få fram aktuella kontaktuppgifter. En checklista framställdes där alla kontaktade primärvårdsenheter, enhetschefer och kontaktuppgifter listades. Det gav en tydlig struktur och överblick över den pågående datainsamlingen. I checklistan fylldes det i om missivbrev, godkännande, länk till webbenkät samt om påminnelse hade skickats ut (se bilaga 2). Det var totalt 50 primärvårdsenheter som blev kontaktade. Vid den första mejlkontakten valde vissa enheter att inte svara, vilket indirekt var ett icke godkännande till att delta i studien. I första mejlet bifogades endast missivbrevet (se bilaga 3), för att ge enhetscheferna en chans att ta ställning till studien. Efter ett godkännande från enhetscheferna skickades länken till webbenkäten, som de i sin tur vidarebefordrade till arbetsterapeuterna på sin verksamhet. I missivbrevet informerades de även om att en påminnelse skulle skickas ut efter en två veckorsperiod (se bilaga 3), vilket enligt Trost (2012) kan höja svarsantalet. När det var dags att skicka ut påminnelsen för de aktuella enheterna, kontaktades även de enheter som inte besvarat första mejlutkastet för att eventuellt öka svarsantalet. Studiens möjlighet till att besvara syftet påverkas av den interna validiteten (DePoy & Gitlin, 1999; Malterud, 2009). Eftersom det var en webbenkät som besvarades via internet minskade det risken att den interna validiteten påverkats. Faktorer som i det här fallet kan ha påverkat den interna validiteten är influenser och påverkan från andra deltagare vid samma enhet vid besvarandet av enkäten (DePoy & Gitlin, 1999).

16 16 Den externa validiteten beskrivs av Malterud (2009) som huruvida resultatet går att överföra till en större population. För att öka den externa validiteten kontaktades en större del av alla primärvårdsenheter inom Stockholms län. DePoy och Gitlin (1999) påpekar dock att en studies externa validitet kan påverkas av frivilligheten till deltagande, då studiens resultat inte kan representera den population som valde att inte delta Databearbetning Databearbetningen utfördes med hjälp av programmet Statistical Package for the social Sciences (SPSS), eftersom det anses vara ett populärt statistikprogram enligt DePoy och Gitlin (1999). Olsson och Sörensen (2007, 2011) rekommenderar även att vid bearbetning av data ska ett aktuellt statistiskprogram användas. SPSS ger en beskrivande statistik och framkallar olika typer av tabeller och diagram för redovisning av resultat. Programmet gör det möjligt att utläsa samband från insamlad data (DePoy & Gitlin, 1999; Olsson & Sörensen, 2007, 2011). För att lyckas med en meningsfull databearbetning och analys måste tillräckligt med data vara insamlad (Olsson & Sörensen, 2007, 2011). Då 56 arbetsterapeuter valde att delta i studien och studien var tidsbegränsad, ansågs det som en tillräcklig mängd data. Vid utformning av en enkät finns fyra olika variabelnivåer att använda sig av, dessa är nominal-, ordinal-, intervall- och kvotskala. I studiens enkät användes nominal-, ordninal- och kvotskala för att olika typer av analyser skulle vara möjliga att utföra (Olsson & Sörensen, 2011). Med stöd av Eliassons (2013) instruktioner överfördes studiens rådata till programmet. En kodning av den insamlade datan utfördes innan svaren överfördes till SPSS. De fasta svarsalternativen från enkäten kodades om till siffror medan sakfrågorna lades in som text. Enligt Eliassons (2013) rekommendationer ska numerisk variabel användas eftersom den är lättast att analysera men vid rådata som är unik för varje enskild deltagare används istället textsträng. De frågor som gav väldigt varierande svar, kodades om till mindre kategorier för att underlätta analysen av data (Eliasson, 2013). Ett exempel på en sådan kodning var när deltagarna svarade på hur ofta de träffade klienter. Frågan hade ett öppet svarsalternativ, vilket gav en stor spridning i svaren. Svaren kategoriserades in i mindre grupper så som 0-15, klienter per vecka et cetera. Det interna bortfallet kodades om under Missing. Där ingick otydliga svar, om deltagarna inte svarade på frågan samt om deltagarna instruerades att gå vidare till nästkommande fråga. Deltagarnas svar på den kvalitativa frågan bifogades i ett

17 17 separat Worddokument, där olika teman framställdes. Även en kontroll i inmatningen av data i SPSS utfördes genom att ha en noggrann genomgång av person för person och fråga för fråga. Olsson och Sörensen (2007, 2011) menar att en noggrann kontroll bör utföras för att rätta till eventuella fel och säkerställa kvalitén. När kodningen var färdigställd i SPSS, kunde diagram skapas med hjälp av Microsoft Excel och dataanalysen påbörjades. Med hjälp av SPSS utfördes Chi² test vid jämförelser mellan arbetsorterna och olika variabler med en signifikansnivå på <0,05. Den här signifikansnivån valdes då det är en av de vanligaste nivåerna (Ejlertsson, 2012).

18 18 5. Etiska aspekter I denna studie behandlades insamlad data med försiktighet och var konfidentiell för obehöriga för att bevara deltagarnas integritet i enlighet med konfidentialitetskravet. Deltagarna informerades via missivbrevet (se bilaga 3) om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt samt att författarna hade sekretess. Det uppfyller både informationskravet och samtyckeskravet (Olsson & Sörensen, 2011). Då studien utfördes med en webbenkät var det viktigt att ta hänsyn till hur frågorna formulerades eftersom det var viktigt att tänka på hur deltagarna sedan kommer att tolka dem. Deltagaren ska inte känna sig utpekad eller kränkt (Patel & Davidson, 2011). En diskussion fördes av författarna kring en av sakfrågorna, där etnisk bakgrund efterfrågades. Diskussionen gällde formuleringen och huruvida etnisk bakgrund var ett korrekt sätt att uttrycka sig på. För att undvika missförstånd hos deltagarna förtydligades begreppet genom att exemplifiera författarnas definition av begreppet i enkäten (se bilaga 1). Genom att använda sig av en enkät kunde samtliga deltagare förbli anonyma under studiens gång och att inte en enskild deltagare på något sätt kunde spåras. Enligt Olsson och Sörensen (2007, 2011) blev det även möjligt för författarna att bibehålla ett neutralt och objektivt förhållningssätt i denna studie. Insamlad data användes enbart i syfte att besvara studiens frågeställningar i enlighet med nyttjandekravet (Olsson & Sörensen, 2011). Då en ständig diskussion kring olika etiska dilemman fördes och relevant data insamlats drar författarna slutsatsen att studien följt Karolinska Institutets etiska riktlinjer under processens gång (Borell & Erikson, 2013; Karolinska Institutet, 2014).

19 19 6. Resultat 6.1. Arbetsterapeuternas kontakt med klienter från en annan kultur Figuren nedan redovisar hur ofta arbetsterapeuterna kommer i kontakt med andra kulturer. Kulturell kontakt 48% 27% 20% 5% Varje dag Varje vecka Någon gång per månad Någon gång per år Figur 1. Arbetsterapeuternas kontakt andra kulturer. Figur 1 ger en överblick över hur ofta arbetsterapeuterna kommer i kontakt med andra kulturer. 75 % (n= 42) av arbetsterapeuterna möter klienter från en annan kultur minst en gång varje vecka. Alla deltagare i studien besvarade frågan Användandet av strategier hos arbetsterapeuterna Nedan redovisas deltagarnas svar om ifall de använder sig av olika strategier i interaktion med klienter från en annan kultur. Strategier 50% 50% Ja Nej Figur 2. Om arbetsterapeuten använder sig utav strategier i möte med klienter. Figur 2 visar fördelningen av hur många av arbetsterapeuterna som använder sig av strategier i möte med klienter från en annan kultur. Det var totalt 56 arbetsterapeuter som besvarade frågan och visade en jämnfördelning över användandet av strategier.

20 Strategier som används av arbetsterapeuterna Figuren nedan redovisar deltagarnas svar kring vilka strategier som de använder sig av i möte med klienter från en annan kultur. Vilka strategier n=31 29% 19% 10% 7% 16% 16% 3% Figur 3. Strategierna som arbetsterapeuterna använder. Figur 3 visar arbetsterapeuternas val av strategier i kontakt med klienter från en annan kultur där totalt 29 % (n= 9) använder sig av en kombination av olika strategier som var aktivt lyssnande, observation, mer tid och respekt. Utöver en kombination av strategier var aktivt lyssnande en strategi som 19 % (n= 6) av deltagarna använde sig av i interaktion med klienter från en annan kultur. På denna fråga fanns det ett internt bortfall, som har redovisats i figuren ovan.

21 Hur arbetsterapeuterna inhämtar sin kunskap om strategier Figuren nedan redovisar deltagarnas svar om vart ifrån de har fått sin kunskap om de olika strategierna. Inhämtad kunskap 57% 2% 9% 14% 13% 5% Litteratur Utbildning Egna erfarenheterdiskussioner Annat Bortfall Figur 4. Hur arbetsterapeuterna inhämtat deras kunskap. Figur 4 visar att majoriteten på 57 % (n= 32) av arbetsterapeuterna har fått sin kunskap om strategier genom egna erfarenheter. Endast 2 % (n= 1) av deltagarna har inhämtat sin kunskap från litteratur. Det var totalt 53 arbetsterapeuter som besvarade frågan, vilket skapade ett internt bortfall Arbetsterapeuternas kunskap kring olika kulturer Nedan syns arbetsterapeuternas självskattning om de anser sig ha kunskap kring olika kulturer. Kunskapsnivå 11% 2% 5% 66% 16% Tillräcklig Inte fullt tillräcklig Något otillräcklig Otillräcklig Bortfall n=56

22 22 Figur 5. Arbetsterapeuternas kunskapsnivå om andra kulturer. Figur 5 visar att 66 % (n= 37) av arbetsterapeuterna ansåg att den kunskap de besitter om olika kulturer inte är fullt tillräcklig medan 16 % (n= 9) av deltagarna skattade sin kunskap som tillräcklig. Det fanns ett internt bortfall, som redovisats ovan Deltagarnas syn på arbetsterapeuters kunskap och nuvarande forskning Nedan redovisas arbetsterapeuternas svar om de anser att det finns en brist i kunskapen hos arbetsterapeuter och i nuvarande forskning. Om det finns brist 46% 48% 5% Ja Nej Bortfall Figur 6. Deltagarnas syn på om finns en brist i kunskap och forskning. Figur 6 visar en jämnfördelningen över svarsalternativen, 46 % av arbetsterapeuterna anser att det finns en brist medan 48% inte gör det. Deltagarna som svarade Ja fick även chansen att berätta hur ämnet kan belysas ytterligare via en öppen fråga. Utifrån deras svar sammanställdes tre gemensamma teman som representerar majoriteten av (n= 26) arbetsterapeuternas åsikter. De teman som framtogs var ökad kunskap genom forskning, ökade utbildningsmöjligheter och öka medvetenheten kring den kunskap och forskning som redan finns. Nedan följer citat om hur och varför deltagarna ansåg att det finns brister i kunskap och forskning. En av deltagarna ansåg att det finns vissa brister och uttryckte sig såhär: Jag tror att det finns brister i alla vårdyrken om olika kulturer och hur vi kan integrera dessa i vårt svenska system. Vi får ofta gå på magkänsla och på vår vilja att hjälpa till på bästa sätt för så bra rehabilitering som möjligt för alla. Kanske genom intervjuer med vårdtagarna och deras erfarenheter av svensk vård. Även vårdtagarna kan behöva mer information på sina egna språk om rättigheter och skyldigheter gällande hjälpmedel, bostadsanpassningar mm. Det händer då och då att tolk uteblir vilket skapar mindre bra behandlingar

23 23 En annan deltagare uttryckte att det känns mer vetenskaplig/proffsigt om man hade nån sorts utbildning inom området. Medan en annan deltagarna uttryckte att, Det är brist i samhället som sätter spår i utbildningen. Mer kurser som ingår i utbildningen. En viktig aspekt som en av deltagarna nämnde var att ingen kan känna sig fullärd Skillnader mellan olika regioner inom Stockholms län Hur ofta de olika orterna kommer i kontakt med annan kultur Tabellen nedan redovisar hur ofta arbetsterapeuterna verksamma inom Söderort, Norrort och Innerstad kommer i kontakt med klienter från en annan kultur. Placering av arbetsplats Total n(%) Söderort Norrort Innerstad Kontakt med annan kultur 54(96,4) Varje dag/varje vecka 41(75,9) 20(90,9) 14(73,7) 7(53,8) Varje månad/varje år 13(24,1) 2(9,1) 5(26,3) 6(46,2) Tabell II. Arbetsterapeuternas kontakt med annan kultur för respektive ort. Tabell II visar att ca 90 % (n=20) respektive 73,7 % (n=14) av arbetsterapeuter verksamma i Söderort och Norrort kommer i kontakt med klienter från en annan kultur minst en gång i veckan Jämförelse mellan arbetsorterna och arbetsterapeuternas självskattade kunskap Diagrammet nedan redovisar skillnaderna på kunskapsen mellan de olika regionerna inom Stockholms län. Kunskapsnivå mellan ort Tillräcklig/Inte fullt tillräcklig 81% 84% Lite otillräcklig/otillräcklig 92% 19% 16% 8% Söderort Norrort Innerstad

24 24 Figur 7. Skillnaderna på kunskapsnivå inom de olika arbetsorterna. I figur 7 har majoriteten av arbetsterapeuterna skattat att deras kunskap kring olika kulturer är antingen tillräcklig eller inte fullt tillräcklig i samtliga arbetsorter. Ett Chi² test utfördes där P- värdet blev 0,664, vilket inte visar på någon signifikant skillnad mellan de tre olika regionerna då signifikansnivån är < 0, Jämförelse mellan användandet av strategier i samtliga arbetsorter Figur 8 demonstrerar huruvida arbetsterapeuterna i de olika regionerna använder sig av strategier i möten med andra kulturer. Användning av strategier Ja Nej 41% 59% 53% 47% 69% 31% Söderort Norrort Innerstad Figur 8. Användandet av strategier i de olika regionerna. I figur 8 redovisas skillnaderna mellan de olika regionerna och användandet av strategier vid möte med klienter med annan kultur. I söderort är det 59 % (n=13) av arbetsterapeuterna som inte använder sig av strategier. Resultatet visar att strategier används i största del i innerstad då 69 % (n=9) av arbetsterapeuterna använder sig av strategier. Det var totalt 54 arbetsterapeuter som besvarade frågan. Vidare upptäcktes ingen signifikant skillnad mellan de olika regionerna. Chi² testet gav ett P-värde på 0,268.

25 Jämförelse mellan kulturell kontakt och deras självskattade kunskap Figuren nedan redovisar jämförelsen mellan arbetsterapeuternas kunskap och hur ofta de kommer i kontakt med klienter från en annan kultur. Kunskap och kulturell kontakt Tillräcklig/inte fullt tillräcklig Något otillräcklig/otillräcklig 74% 78% 26% 22% Varje dag/varje vecka Varje månad/varje år Figur 9. Jämförelse mellan kunskapsnivå och kontakt med olika kulturer. Figur 9 visar att 78 % (n=7) av arbetsterapeuterna som kommer i kontakt med olika kulturer varje dag/varje vecka upplever att deras kunskap är något otillräcklig/otillräcklig. Totalt är det 74 % (n=34) av arbetsterapeuterna som skattar sin egen kunskapsnivå som tillräcklig/inte fullt tillräcklig vid kontakt varje dag/varje vecka. Resultatet visar att 26 % av arbetsterapeuterna som träffar klienter från en annan kultur varje månad/varje år besitter tillräcklig/inte fullt tillräcklig kunskap. Chi² testet gav ett P-värde på 0,808, vilket inte visar på någon signifikant skillnad.

26 26 7. Diskussion 7.1. Resultatdiskussion Resultatet visade att hälften av de arbetsterapeuter som deltog i studien har ett medvetet förhållningssätt och använder sig av strategier vid interaktion med klienter med annan kulturell bakgrund. Studiens resultat visar att 27 % av arbetsterapeuterna dagligen möter klienter med en annan kulturell bakgrund och att 48 % av arbetsterapeuterna kommer i kontakt med andra kulturer varje vecka. Däremot är det deltagarna som arbetar inom Söderort som har mest kontakt med klienter från en annan kultur. Det visar att Sverige är ett mångkulturellt land, där alltfler arbetsterapeuter interagerar med klienter från olika kulturer ( I studien framkom det att det finns strategier som i dagsläget används av arbetsterapeuterna. Den strategi som används av flest arbetsterapeuter var en kombination av olika strategier och dessa var aktivt lyssnande, observation, avsätter mer tid och respekt et cetera. De deltagande arbetsterapeuterna använde sig av strategier likt de som beskrevs i Wray och Mortensons (2011) studie. Dock hade en majoritet av arbetsterapeuterna inhämtat sin kunskap om strategier från egna erfarenheter, vilket stödjer författarnas antaganden om en viss brist i utbildningen och forskning. Däremot visade resultatet inte på någon markant skillnad mellan deltagarnas uppfattning om ifall det fanns brister kring forskning, kunskap och bemötande av klienter från en annan kultur hos arbetsterapeuterna. Det var totalt 48 % av deltagarna som inte ansåg att det fanns en brist i kunskapen hos arbetsterapeuter eller i nuvarande forskning. Däremot visade resultatet att 46 % av arbetsterapeuterna faktiskt ansåg att det fanns en brist i kunskapen kring kultur och hur forskningen ser ut idag. En deltagare ansåg att det kan finnas brister i alla vårdyrken när det gäller olika kulturer och hur man kan integrera de i det svenska systemet. I likhet med Pierce (2003) nämner även den deltagaren att de ofta får går på magkänsla för att kunna hjälpa till på bästa sätt och ge bra rehabilitering för alla. Deltagaren nämner att intervjuer med vårdtagarna och deras erfarenheter kan vara ett sätt att lyfta fram ämnet och minska på bristerna. Flera deltagare nämnde även att mer forskning kring ämnet behövs och att utbildning inom ämnet skulle vara bra för en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. En av deltagarna ansåg att det hade behövts någon sorts utbildning inom området för att öka kunskapen och att det hade känts mer proffsigt. En annan deltagarna uttryckte att det är brister i samhället och att dessa brister sätter spår i utbildningen. Deltagaren ansåg även att mer kurser borde ingå i utbildningen. Ett antagande blir att arbetsterapeuterna som ser en brist vill att ämnet ska

27 27 belysas ännu mer inom forskning och utbildning. Utifrån deltagarnas egna synpunkter kring frågan förstärks författarnas erfarenheter kring att det finns en viss brist i utbildningen, där det saknas ett fokus på hur kultur kan påverka aktivitet vid åtgärdsplanering. Dessutom menar McGruder (2009) att en individs kultur ska tas hänsyn till och att eftersträva detta ger en större förståelse till klientens kulturella bakgrund. Det kan leda till bättre samarbete inför målsättningen, ökad klientcentrering och ökad chans att ge en korrekt bedömning. Utöver detta anser ändå majoriteten av arbetsterapeuterna i samtliga regioner att deras kunskap om olika kulturer inte är fullt tillräcklig. En av deltagarna beskrev att man inte kan känna sig fullärd. Författarna till denna studie är medvetna om att det är omöjligt att lära sig allt och bli helt fullärd, men som Pierce (2003) nämner är det viktigt att hålla sig uppdaterad för att kunna ge bästa möjliga vård. Det positiva i resultatet är att arbetsterapeuterna i alla fall besitter någon form av en tillräcklig kunskap. Det resonemang som kan dras utifrån resultatet är att de har kunskapen för att hantera kulturella skillnader. Resultatet visade även att det inte fanns någon koppling mellan kunskapsnivån och arbetsort hos de tillfrågade arbetsterapeuterna. Det framkom att samtliga regioner i varierande grad använder sig av olika strategier. Däremot är det intressant att majoriteten av arbetsterapeuterna som är verksamma i innerstad oftare använder sig av strategier i kontakt med klienter från en annan kultur. Det kan innebära att de har en ökad medvetenhet kring klienters kulturella bakgrund, eftersom de inte i samma utsträckning möter klienter från en annan kultur. Det innebär inte att de resterande regionerna har en lägre medvetenhet kring kulturella skillnader, utan resultatet visar på att arbetsterapeuterna som arbetar i Söderort och Norrort har ett större mångkulturellt klientel som i sin tur kan leda till att de reflekterar mindre över vilka strategier de använder sig utav. Studiens resultat visar att majoriteten av arbetsterapeuterna som deltog i studien besatt en viss kulturell kompetens. Kulturell kompetens är definierad som en medvetenhet och kunskap om betydelsen av kultur (Bourke-Taylor & Hudson, 2005; Christiansen & Baum, 2005; McGruder, 2009) samt är ett accepterande av och respekt för kulturella skillnader (Stone, 2004). Utifrån egna erfarenheter har författarna oftast inte upplevt att kultur är en faktor som man tar hänsyn till i kontakt med klienter från andra kulturer. Om arbetsterapeuter inte har kulturen i åtanke kan det leda till att man missar det som driver och vägleder en individ till olika val av aktiviteter och olika val av vardagliga rutiner för att få saker och ting gjorda. Därför var det positivt att studiens resultat visar på att arbetsterapeuterna verksamma inom primärvården i Stockholms län besatt viss kulturell kompetens. Både Kielhofner (2008) och McGruder

28 28 (2009) nämner att kultur är en faktor som påverkar en klients värderingar och synsätt. McGruder (2009) menar även att en arbetsterapeut vid möte med en klient är duktig på att samla in olika nivåer av data gällande individens förmågor, vanor och roller, intressen och motivation. Då bör även individens kultur betraktas, eftersom det kan hjälpa en arbetsterapeut till att hålla klienten motiverad till att utföra åtgärderna. Christiansen och Baum (2005) beskriver att kultur innefattar en persons värderingar, tro och världssyn vilket i sin tur styr en persons val av aktiviteter. Vidare förklara Christiansen och Baum (2005) att det finns en relation mellan en persons kultur och val av aktivitet. Kulturen påverkar även en persons beteende och vilken roll en person väljer att ta. Det är i likhet med Kielhofners (2008) definition av vilja, vanor och roller. Det är därför viktigt att ta hänsyn till individens kultur för att skapa klientcentrerade åtgärder och i sin tur motivera klienten till aktivitet (Kielhofner, 2008). McGruder (2009) och Taylor (2008) menar också att om man inte tar hänsyn till individuella skillnader på ett respektfullt sätt eller reflekterar över dessa, kan det försvåra processen att skapa en god relation till klienten. Enligt Wells och Black (2002) är kulturell kompetens huvudnyckeln till att tillhandahålla effektiv och kvalitetsbaserad vård till alla Aspekter som eventuellt påverkat resultatet Det finns en del aspekter som kan ha påverkat resultatet och genom att ta hänsyn till dessa ökar studiens validitet. När en webbenkät utförs finns det en viss risk att deltagarna kan misstolka vissa frågor. Det kan i sin tur leda till att olika tolkningar av frågan ger ett felaktigt resultat. En annan aspekt utifrån en webbenkätundersökning är att det är omöjligt att ha en kontroll över besvarandet av enkäten och ifall deltagarna besvarat alla frågor sanningsenligt. En av enkätfrågorna kan uppfattas som känslig då deltagarna fick göra en självskattning på sin kunskapsnivå kring kultur (se bilaga 1). Vid sådana frågor finns det en risk att deltagarna gör en högre skattning som ger ett positivare resultat (Olsson & Sörensen, 2011). Ytterligare en aspekt som kan ha påverkat resultatet är fråga 13 angående inhämtad kunskap i enkäten (se bilaga 1). När deltagarna besvarade enkäten kunde enbart ett av svarsalternativen väljas, då denna inställning av hur många svarsalternativ som ska vara tillgängliga skedde av misstag. Det i sin tur kan ha påverkat resultatet eftersom deltagarna inte kunde välja flera svar om hur de inhämtade sin kunskap angående bemötande av klienter från en annan kultur.

29 Metoddiskussion Motivering för vald metod Denna studie utfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät för att utföra en kartläggning för att få fram arbetsterapeuters kunskap och användande av strategier inom olika regioner i Stockholms län. En kvantitativ studie skapade möjligheten att nå ut till ett stort antal arbetsterapeuter inom primärvården. En kvalitativ studie hade endast inkluderat ett visst antal arbetsterapeuter, vilket inte skulle ge en möjlighet till kartläggning och framtagning av statistiska skillnader. Det var inte heller tänkbart att utföra en litteraturstudie då studier kring kulturens påverkan inom arbetsterapi var begränsad Motivering för vald teoretisk referensram Anledningen till att denna teoretiska referensram valdes var att MOHO har en helhetssyn på individen som överensstämmer med många komponenter inom kultur. Teorin utgår från ett klientcentrerat förhållningssätt där klientens vilja, vanor och roller är i fokus och som anses utgå från bland annat individens kultur. MOHO tar även upp vikten av att kunna utföra aktiviteter av värde för att uppnå tillfredsställelse. Därför ansågs denna teoretiska modell vara lämplig utifrån studiens syfte (Kielhofner, 2008, 2012) Eventuella problem som har uppstått under datainsamling Ett problem som uppstod var att få en hög svarsfrekvens via e-post och det var efter andra påminnelsen som svarsfrekvensen ökade. Eliasson (2013) menar att svarsfrekvensen hade blivit högre om en kontakt med deltagarna hade skapats, då de känner ett större ansvar och motivation till att svara på enkäten. Ännu ett problem var att det inte framkom hur många arbetsterapeuter som blev tilldelade studiens information eftersom de kontaktade enhetscheferna aldrig blev tillfrågade om hur många arbetsterapeuter de vidarebefordrade informationen till, vilket försvårade utförandet av en bortfallsanalys (Trost, 2012). Ett annat problem som uppstod var när den andra påminnelsen skickades ut till enhetscheferna, var att tre mejladresser inte längre var i bruk och påminnelsen aldrig kom fram till dessa mottagare. Det kan ha lett till lägre svarsfrekvens. Vid bearbetningen av rådata visade det sig att det fanns internt bortfall på vissa av enkätfrågorna. En av frågorna som ställdes var om hur ofta arbetsterapeuterna kom i kontakt med klienter från en annan kultur och frågan hade ett öppet svarsalternativ. När deltagarna