En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner"

Transkript

1 En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

2 Lite kort om oss - Studenter Malmö högskola - Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling - Examensarbete, Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner, åt Kommunförbundet Skåne - Tar vår Magisterexamen 2013

3 Syfte Syftet var att göra en implementeringsutvärdering av hur tre kommuners implementeringsprocesser av Beslutsstöd hade fortskridit. Vidare var syftet att urskilja särskilt betydelsefulla faktorer i implementeringsprocessen samt analysera hinder och framgångsfaktorer i implementeringsprocessen som andra kan lära av.

4 Utvärderingens huvudfråga och delfrågor Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? ( - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? )

5 Metod Valet att genomföra en implementeringsutvärdering (även kallad mål-processutvärdering) innebär att vår utgångspunkt var att granska alla led i kommunernas implementeringsprocesser. Från implementeringens inledningsfas fram till implementeringens avslut.

6 Metod Utvärderingen utgick från en kvalitativ ansats. Vilket innebar att vi ville nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av implementeringen av Beslutsstöd. Därför användes öppna och semi-öppna frågor vid utformning av frågeformuläret så att respondenterna lättare kunde uttrycka sig med sina egna ord. Tidigare forskning och teorier användes till analys av materialet.

7 Urval, kontakt och information Åtta kommuner (som avslutat implementeringen och arbetat med Beslutsstöd under längst tid) tillfrågades om att medverka genom personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Av olika anledningar var det många kommuner som inte hade möjlighet att medverka. Vi lade om vår strategi till att erbjuda kommunerna att fylla i ett frågeformulär via mail. Det resulterade i att totalt tre kommuner kom att delta och sammanlagt sju respondenter.

8 Urval, kontakt och information Samtliga kommuner och respondenter är anonyma. Vi ville beakta tre nivåer i kommunerna: ledning, kontaktpersoner och praktiker. De tre nivåer valdes då vi reflekterade över att upplevelsen av implementeringen kunde se olika ut på olika nivåer. Ledningsperspektivet finns bara indirekt representerat då ingen från ledningen kunde medverka.

9 Resultat Frågeställning Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Betydelsefulla faktorer som analyserats Motivation Information Ett succesivt tillvägagångssätt Möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa.

10 Motivation Motivation i inledningsfasen Motivation visade sig ha varit en betydelsefullfaktor i samtliga kommuner under inledningsfasen. I kommun A uppstod ett visst motstånd på grund av osäkerhet inför den förändring som den nya arbetsmetoden innebar. Kontaktpersonen fick bedriva ett aktivt motivationsarbete genom att fungera som bollplank vid diskussioner. En person fick på delar av sin arbetstid ägna sig åt att jobba med beslutsstöd och sprida det till oss kollegor, fanns som resurs att fråga och diskutera med. Hon lade ned väldigt mycket jobb på detta och fick kämpa lite i motvind. (Respondent kommun A)

11 Motivation Vidare framkom av respondenternas upplevelser i kommun B att arbetsmetoden var komplex och i kommun C att arbetsmaterialet inte var klart. Detta ledde till att motivationen hos praktikerna inte var så hög i början, vilket vi tolkade hade kunnat utgöra ett hinder i implementeringsprocessen.

12 Motivation genom ledarskap Motivation Ledningen visade sig ha varit en betydelsefull faktor under implementeringsprocesserna angående motivationsarbete. Hur ledningen prioriterade Beslutsstöd har, särskilt under inledningsfasen, visat sig påverka praktikernas motivation till att arbeta efter arbetsmetoden. I Kommun A upplevdes att Beslutsstöd endast var prioriterat i ord under inledningsfasen vilket vi tolkade som en negativ aspekt gällande praktikernas upplevda motivation. Motivationen ökade sedan bland praktikerna då prioriteringen från ledningens sida blev tydlig, vilket vi tolkade som en positiv aspekt.

13 Motivation Respondenternas upplevelser i Kommun B tolkades både som negativa och positiva i förhållande till motivation hos praktikerna. Två respondenter upplevde att ledningen prioriterat införandet av Beslutsstöd. En respondent framförde dock att Nja de ville gärna införa beslutsstödet men det skulle ske inom befintliga ramar. Därför tog det lite längre tid än planerat (Respondent Kommun B). I Kommun C upplevdes ledningen inte prioritera implementeringen av Beslutsstöd, vilket vi tolkade som en negativ aspekt i förhållande till praktikernas motivation under implementeringsprocessen.

14 Orsaker till bristande motivation Ifrågasatte värdet och meningen av kommunens implementering av Beslutstöd. Vi tolkar det som att praktikerna inte upplevde någon fördel, nytta eller behov med den nya arbetsmetoden i implementeringsstarten. Arbetsmetoden upplevdes väldigt teorietisk vilket krävde att praktikerna behövde skriva ner mycket information i journalen. Frågorna som praktikerna ska ställa till patienterna upplevdes både som svåra att förstå och att formulera vilket vi också tolkar kan ha varit tidskrävande.

15 Motiverande faktorer Ökad kvalitet i arbetet. När jag insåg att jag/vi inte fyllde vårt ordinatörsansvar fullt ut.(respondent Kommun A). Anpassning av Beslutsstödet till verksamhetens behov. Begränsandet av de insatser som vi tillämpar Beslutsstöd på. Blev rimligare och att inte alltför mycket tid från vårt dagliga arbete gick till detta. (Respondent Kommun A). Generering av motivation från arbetsgruppen och engagerade handledare från Kommunförbundet Skåne.

16 Information Utbildningens betydelse Några respondenter upplevde att informationen varit tillräcklig för att de skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Vilket vi tolkar kan ha underlättat praktikernas bearbetning av informationen från utbildningarna och genererat goda möjligheter att stabilisera Beslutsstöd i kommunen. Några respondenter upplevde informationen som otillräcklig, vilket vi tolkar kunnat leda till en viss osäkerhet för hur Beslutsstöd skulle omsättas i praktiken.

17 Hantering av osäkerhet genom information För att reducera osäkerhet behöver organisationen öka informationsflödet när osäkerhet uppstår. Detta har kommunerna gjort på olika vis, vilket vi tolkat som framgångsfaktorer. Oklarheter har diskuterats genom lösningsfokuserat förhållningssätt. Kontinuerliga möten och uppdaterad utbildning inom gruppen. Syftet med kommunernas insatser tolkar vi har varit att skapa trygghet i användningen. Vilket kan leda till att implementeringsprocessen fortskrider smidigare.

18 Informationsforum Information Användningsfrekvensen skiljer sig åt mellan respondenterna. De som använt sig av forumet anser att det bidragit med värdefull information, särskilt i starten. Informationsforumet kan vara ett sätt för information att sprida sig och kan ur den aspekten enligt oss tänkas kunna underlätta vid eventuella frågor angående Beslutsstöd och därmed minskat osäkerheten. Spridning av och tillgång till information har vi tolkat kunnat utgöra en framgångsfaktor i implementeringsprocesserna. Bristen på information har vi snarare kunnat se som ett hinder.

19 Ett succesivt införande Det är viktigt att medarbetarna får tid för att bearbeta en förändring vilket möjliggör för stabilisering av det nya som införs i organisationen. Kommun A och B övergick succesivt till det nya arbetssättet, vilket inneburit en möjlighet för kommunerna att pröva Beslutstöd stegvis i måttlig skala. Därför ses ett succesivt tillvägagångssätt som en framgångsfaktor i implementeringsprocesserna.

20 Anpassningssvårigheter I samtliga kommuner framkom olika anpassningssvårigheter av Beslutsstöd under implementeringsprocesserna. Det visade sig att Beslutsstöd upplevts komplext av olika anledningar. En problematik som framkom av en respondent från Kommun A var att Beslutsstöd medförde ökat dokumentationsarbete. Tröghet skapades i praktikernas dokumentationsprocess då Beslutsstöd inte var utvecklat som datastöd, vilket gjorde att dokumentationen blev mer tidskrävande. I Kommun A lyftes arbetsmetodens komplexitet upp ur ett patientperspektiv. Frågorna utifrån Beslutsstöd upplevdes vara svåra för patienterna att förstå. Detta kunde i sin tur bero på att frågorna också upplevts som svåra för praktikerna att formulera på rätt sätt.

21 Anpassningssvårigheter Respondenten från Kommun C framförde upplevelser om svårigheter gällande att arbeta med Beslutsstöd i praktiken. Det framkom också att respondenten upplevde att materialet inte var färdigt och att datastödet saknades. I Kommun B framkom att Beslutsstöd upplevdes som en komplicerad arbetsmetod. Vi tolkade det som att dessa anpassningssvårigheter kan ha utgjort olika hinder under kommunernas implementeringsprocess.

22 Anpassningsmöjligheter Möjligheten och förmågan till anpassning av Beslutsstöd visade sig vara en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. Kommunerna A och B s anpassning av Beslutsstöd var främst genom begränsningar och förenklingar av arbetsmetoden, samt utveckling av Beslutsstöd i form av datastöd i journalprogrammen. Vi tolkade det som att kommunerna A och B kompletterat, tagit bort och ersatt en del av Beslutsstödets delar i enlighet med kommunens tidigare erfarenheter, upplevelser och behov. Denna anpassningsförmåga kan ha varit en framgångsfaktor i kommunerna A och B då det borde lett till att praktikerna lättare anammat Beslutsstöd.

23 Slutsats Följande faktorer har sammanfattningsvis framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser: motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Kommunerna A och Bs implementeringsprocess har mynnat ut i ett långsiktigt användande av Beslutsstöd då de använder sig av det idag. Kommun C använder sig inte av Beslutsstöd idag på grund av anpassningssvårigheter till sin inre kontext. Det framgår dock att de har en plan om att förhoppningsvis kunna införa det i samband med byte av journalsystem inom en snar framtid.

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

[Närvarande] [Anmält förhinder]

[Närvarande] [Anmält förhinder] Malmö stad [Alias] 1 (5) Minnesanteckningar Mötesdatum 20130522 Plats och tid Helsingborg kl 9.00-15.00 [Närvarande] Närvarande Anmält förhinder [Anmält förhinder] Vid protokollet Åsa Hallén, justerats

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Video tutorials som undervisningsverktyg, win-win för lärare och studenter

Video tutorials som undervisningsverktyg, win-win för lärare och studenter Video tutorials som undervisningsverktyg, win-win för lärare och studenter Projektledare och genomförare: Elisabeth Johansson Bakgrund och syfte Ett problem som lärarna vid avdelningen för Logistik- och

Läs mer

Information om LIA för Yh-utbildningen Produktionsutveckling 400p, YhProd6-15

Information om LIA för Yh-utbildningen Produktionsutveckling 400p, YhProd6-15 Information om LIA för Yh-utbildningen Produktionsutveckling 400p, YhProd6-15 Flödesschema över utbildningen Beskrivning och upplägg för lärande i arbete, LiA Lärande i arbete består av fyra LiA-kurser

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER PETRA HANSSON LINA SMITH Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 91-120 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2013 IMPLEMENTATIONEVALUATION

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA 1(5) BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA LEDNINGSBESLUT POLITISKT BESLUT Finns det beslut? STYRDOKUMENT Riktlinjer/Beslut/Rutin Finns det, hur ser dem ut? Vem ansvarar för dem? Används dem? Följs de upp?

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system inom vården, som skulle effektivisera arbetet och öka patientens delaktighet, drar ofta ut på tiden eller blir

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE DECEMBER 2015 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Kort om projektet Dalawux Flexibelt lärande 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden Projekt Utskrivningsguiden Med stöd av Allmänna Arvsfonden Medlemmar Stadgar Att organisera samverkan mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Att arbeta för öka inflytandet för personer med

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING

PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, ämnesföreträdare och adjunkt Carin Alm Roijer, prefekt och lektor Mariette Bengtsson, studierektor och docent

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

Bedömningsunderlag LIA 1

Bedömningsunderlag LIA 1 Bedömningsunderlag LIA 1 Namn Bedömningsskala Studenten har svårt för att klara moment trots upprepad muntlig och konkret (visuell) handledning. Handledaren behöver aktivt delta i alla moment som avses.

Läs mer

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR Införandet av IT-system inom vård och omsorg, skulle effektivisera arbetet och öka patientens

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Anmält förhinder Gerhard Gunnarsson Kommunförbundet Skåne Ja

Kommunförbundet Skåne. Anmält förhinder Gerhard Gunnarsson Kommunförbundet Skåne Ja Protokoll Fört vid styrgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Kallade: Närvarande Sandra Olsson Region Skåne Ja Thomas Mattsson Företagarna Ja Kristin Andersson Malmö Högskola Ja Madelaine Agosti Högskolan i Kristianstad

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER PETRA HANSSON LINA SMITH Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 91-120 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2013 IMPLEMENTATIONEVALUATION

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod nummer

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (7) Datum Diarienr Utgåva. oljeskyddsplaner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (7) Datum Diarienr Utgåva. oljeskyddsplaner samhällsskydd och beredskap 1 (7) Sammanfattning av EUprojektet ARCHOIL WP 2, oljeskyddsplaner samhällsskydd och beredskap 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av EU-projektet ARCHOIL WP 2, oljeskyddsplaner...

Läs mer

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017 HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK Införandet av IT-system, skulle effektivisera arbetet och öka kundens delaktighet, men drar ofta ut

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation?

HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation? Styrkebaserad Lean i praktiken HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation? När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer möjliggörs storverk. När ledningens

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

Lärande utvärdering/följeforskning Återkoppling. Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall

Lärande utvärdering/följeforskning Återkoppling. Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall Lärande utvärdering/följeforskning Återkoppling Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, 2013-08-28 Vårt uppdrag

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

NÅGRA TANKAR OM FACILITERING

NÅGRA TANKAR OM FACILITERING NÅGRA TANKAR OM FACILITERING Praktiskt taget varje individ besitter unik information som kan nyttjas endast med hans/ hennes aktiva samarbete Förmågan att få medarbetarna att tänka tillsammans kanske är

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar i följd samt tre fristående dagar, totalt fem dagar. Datum: 17-18 februari,

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod nummer

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara? Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK Införandet av IT-system i vården, skulle effektivisera arbetet och öka

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12

Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12 april 1 Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T VT1 Kurs är det tredje på kursen Klinisk psykologi I. Sextiotvå studenter deltog i kurs varav 31 stycken (%) lämnade in utvärderingsblanketten

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Social Work 1. Fastställande

Läs mer

Remissvar på Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga, program för barnoch ungdomskultur

Remissvar på Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga, program för barnoch ungdomskultur 18 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-03-25 Handläggare: Jacky Cohen Barbro Lindberg Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 130418 Remissvar på Kultur i

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Mentorskap. Bakgrund. Arbetsgruppen har bestått av:

Mentorskap. Bakgrund. Arbetsgruppen har bestått av: Mentorskap amordningsförbundets beredningsgrupp har, i samarbete med en arbetsgrupp, utvald av FINM Landskrona-valöv, fått i uppdrag att skriva en projektansökan för projekt Mentorskap. Projektnamnet Mentorskap

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn..

Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn.. Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn.. 1 www.europeanminds.com Metod 2 9 semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna är slumpmässigt utvalda,

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer