Handlingsplan för språkarbetet på Nygårdsskolan

Transkript

1 Linköpings kommunala friskolor Handlingsplan för språkarbetet på Nygårdsskolan Läsåret

2 DIKT... 4 HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅKARBETE TILLÄMPNING OCH REVIDERING VÅRA STYRDOKUMENT... 5 En likvärdig utbildning... 5 Skolans uppdrag... 5 Kunskaper... 6 Övergång och samverkan... 6 Kursplanen i svenska STRÄVANSMÅL VÅRT SPRÅKARBETE... 7 Modersmål... 7 Samarbete med föräldrar LYSSNA... 7 Gemensamt för alla... 7 Förskoleklassen... 8 År Fritids TALA... 8 Gemensamt för hela skolan... 8 Förskoleklassen... 9 År Fritids År LÄSA Gemensamt för hela skolan Förskoleklassen År Fritids År SKRIVA Gemensamt för hela skolan

3 Förskoleklassen År Fritids År ORDFÖRSTÅELSE Gemensamt för hela skolan Förskoleklassen År Fritids År DOKUMENTATION KARTLÄGGNING AV SPRÅKUTVECKLING ANALYS OCH REFLEKTION ÖVER RESULTATET ÅTGÄRDER SAMARBETSPARTNERS Modersmålstränarna/modersmålslärarna Språkoteket Skäggetorps bibliotek Huvudbiblioteket i Linköping Dyslexicentrum med Skoldatateket LärMedia FORTBILDNING LITTERATURLISTA Tester Exempel på läromedel Metodböcker och handledningar Kartläggning av läsutveckling och språkutveckling Litteratur för intresserade: BILAGA BILAGA

4 Dikt Mitt nya språk Mitt nya språk räcker inte till för allt jag vill säga. Jag äger inte ord för alla känslor som jag har Jag ber dig, tro inte att jag saknar känslor! Jag äger inte ord för all kunskap som jag har. Jag äger inte ord för alla tankar som jag har. Jag ber dig, Tro inte att jag saknar djupa tankar! Kan du se mig med mina känslor, mina tankar och mina kunskaper trots att mina ord inte räcker till? Jag ber dig, se vem jag är! Eva Cerú (1992) 4

5 LINKÖPINGS KOMMUNALA FRISKOLOR Nygårdsskolan Nygårdsskolan den bästa skolan för språkutveckling och kulturmöten Handlingsplan för språkarbete 1. Tillämpning och revidering Denna handlingsplan gäller arbete med de barn som går i förskoleklass och år 1-6 på Nygårdsskolan i Skäggetorp. Planen revideras varje år av en arbetsgrupp som för närvarande består av Gunilla Kron-Andersson, Lene Ljunggren-Winqvist, Birgitta Nilsson, Carina Nilsson, Rose-Marie Nyman, Sherri Ryan och Lena Adell. Tid för arbete med revidering av handlingsplanen ska avsättas varje år i slutet av vårterminen i samtliga arbetslag. Underlag för arbetet skickas ut till arbetslagen i början av april. Synpunkter på handlingsplanen framförs till någon av personerna i arbetsgruppen. Arbetsgruppen presenterar den reviderade handlingsplanen i början av höstterminen. 2. Våra styrdokument Skollag, grundskoleförordning och läroplan är de dokument som ska styra vårt arbete. Här följer några viktiga citat ur Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och ur kursplanen för svenska som handlar om språkarbete. En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Lpo 94 s. 4) Skolans uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Lpo 94 s. 5) Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper. (Lpo 94 s. 6) Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. (Lpo 94 s. 6) Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper, de skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. (Lpo 94 s. 7) 5

6 Kunskaper Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett rikt och nyanserat språk, samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap (Lpo 94 s. 9 10) Mål att uppnå i grundskolan: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans (Lpo 94 s. 10) Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan (Lpo 94 s. 14) Kursplanen i svenska Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. (Grundskolans kursplaner och betygskriterier s. 96) Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. (Grundskolans kursplaner och betygskriterier s. 96) Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. (Grundskolans kursplaner och betygskriterier s. 96) 3. Strävansmål Vår gemensamma strävan från förskoleklass till år 6 är att eleven som går ut år 6 på Nygårdsskolan läser med flyt både tyst och högt, kan förstå sammanhang i barn- och ungdomslitteraturen, kan ta ut viktiga fakta ur facklitteratur och andra texter. läser gärna på egen hand och av eget intresse. samtalar och reflekterar över den lästa texten. har utvecklat sin fantasi och sin förmåga att skapa med hjälp av språket och producerar texter av olika slag. I texterna använder eleven de vanligaste skriv- och stavningsreglerna. redovisar sitt arbete på ett sådant sätt att åhörarna tycker att det är tydligt och intressant. lyssnar på sina kamrater och kan ge respons. känner tilltro till sin egen förmåga att använda språket och att kunna påverka. 6

7 4. Vårt språkarbete På Nygårdsskolan bedriver vi ett medvetet språkarbete, som genomsyrar barnets/elevens hela dag hos oss. Grunden för språkarbetet läggs i förskolan och i bas- och förberedelseklasserna och arbetet löper sedan som en röd tråd från förskoleklass och uppåt i åldrarna. All personal arbetar med språkutveckling utifrån sina olika professioner. I vårt språkarbete lägger vi stor vikt vid att det blir ett lustfyllt lärande och att barnen/eleverna får använda alla sina sinnen där drama, musik, bild och rörelse ingår. På Nygårdsskolan arbetar vi mycket med olika teman. Tematiskt arbete är språkutvecklande, enligt forskningen. När arbetet sker i olika teman utvecklas ordkunskapen och de nya orden används i sina sammanhang i resonemang och kunskapsinhämtande. Vi låter eleverna reflektera över och utvärdera sin egen språkutveckling inför skrivandet av IUP. Zetterströms material används (se litteraturlistan). Skolbiblioteket är en viktig plats för skolans språkarbete. Modersmål Språkarbetet måste också omfatta våra barns/elevers olika modersmål. Detta behandlas dock inte i denna handlingsplan. Vi vill utveckla ett bättre samarbete med modersmålstränarna/modersmålslärarna. Samarbete med föräldrar För att nå ett bra resultat i språkarbetet är det nödvändigt att samarbeta med elevernas föräldrar. Föräldrarna har mycket information att ge oss i skolan om sitt barns språk och språkutveckling. Föräldrarna behöver också få information från skolan om språkarbetet. De behöver få veta hur vi arbetar med språkarbetet i skolan, hur de kan hjälpa till hemma, vilka förväntningar vi ställer på dem när det gäller hjälp med läxor, vilka mål vi har i arbetet med deras barns språk. 4.1 Lyssna Gemensamt för alla Att lyssna på andra och att bli lyssnad på betyder att man visar respekt för varandra. Ytterst är det en värdegrundsfråga som är viktig att samtala om i grupperna/klasserna, både planerat och spontant när det har hänt något. Det finns olika sätt att lyssna på. För att kunna kommunicera med andra krävs att man kan vänta och lyssna. När vi samtalar påpekar vi vikten av att alla som deltar lyssnar på vad de andra säger. Här ger vi eleverna olika metoder som till exempel tecken som betyder att alla ska vara tysta eller att ljudnivån är för hög. När vi har högläsning tränas eleverna att lyssna aktivt längre stunder. Det är viktigt att vi väljer böcker efter elevernas mognad. 7

8 Alla elever får lyssna till instruktioner som de sedan ska följa. Detta tränas i stor eller liten grupp, alltefter elevernas förmåga. För att konflikter ska kunna redas ut krävs att alla parter lyssnar på varandra. Detta tränas i trepartssamtal, kompissamtal och andra typer av samtal. När vi arbetar med sång, musik, rytmer tränas också lyssnandet. Eleverna på Nygårdsskolan får besök av en teatergrupp eller gör ett besök på teatern minst en gång per termin. Förskoleklassen I förskoleklassen medvetandegörs lyssnandet i arbetet med språklig medvetenhet. Här arbetar vi bland annat med olika slags ljudspel och med ljudlekar. I leken tränas lyssnandet och turtagning. År 1 6 Med stigande ålder ökar kravet på elevernas aktiva lyssnande. Eleverna får lära sig vilka frågor de kan ställa sig själva för att göra lyssnandet mer meningsfullt och stimulerande. Eleverna får lära sig hur en lyssnande och intresserad publik ser ut och beter sig. Fritids På fritids uppmuntrar vi till lyssnande i leken och i alla vardagliga situationer. Vi tränar turtagning. 4.2 Tala Gemensamt för hela skolan Talandet kan vara spontant eller organiserat och ske i mindre eller större grupp. Samtalet genomsyrar barnets/elevens hela dag i skolan och på fritids. Vårt gemensamma språk på Nygårdsskolan är svenska. Därför är det viktigt att alla elever uppmanas att tala svenska med varandra. Det är dock viktigt att också få tala sitt modersmål när det behövs. Alla vuxna på skolan är uppmärksamma på hur det svenska språket används. Alla har ansvar för att hjälpa eleverna till ett korrekt vardagsspråk. Det innebär bland annat att, på ett positivt sätt, korrigera ordföljd när den inte är riktig och att anstränga sig att ta reda på vad eleven verkligen menar och ge eleven orden när hon/han har svårt för att hitta dem. På Nygårdsskolan arbetar vi aktivt med att sätta ord på vardagliga händelser och upplevelser. 8

9 Boksamtal är ett sätt att utveckla elevernas talande. I många elevgrupper finns hjälpmedel för turtagning, till exempel en talsnäcka, en sten eller ett hjärta som den håller i som har rätten att tala för tillfället. Det är viktigt att få med alla, så att alla vågar tala. Det är också viktigt att fördela talutrymmet så att alla kommer till tals. I samband med konfliktlösning och vid kompissamtal lär eleverna sig att sätta ord på sina känslor och att lösa konflikterna med ord i stället för med kroppen. Vid konfliktlösningarna och vid kompissamtalen samtalar vi också om kroppsspråket. Vi har trepartssamtal vid konfliktlösningar. Det innebär ett samtal mellan de stridande parterna och en vuxen. Barnen får hjälp att sätta ord på känslor och upplevelser och får hjälp med att lösa konflikten verbalt. Vi arbetar med olika uttrycksmedel för att få ett bra talat språk, till exempel drama, musik, sång, rytm, bild. Vi arbetar med att ge barnen/eleverna kunskap i hur man gör när man ska tala inför andra. Vi lär ut att det är viktigt att förbereda sig, att tala tydligt, högt, ganska långsamt och med fullständiga meningar. Vi lär också ut att det är viktigt hur man står. Vi tränar prosodi och betoning. Förskoleklassen Förskoleklassen lägger stor vikt vid samtalet. De vuxna är aktiva och närvarande i samlingar, lek och vardagliga situationer. Förskoleklassen har samtal i organiserade språkgrupper. Förskoleklassen arbetar till en del med teckenkommunikation, ibland tillsammans med särskolan i temaarbete. År 1 3 Vi har samtal kring olika slags texter. Personal och elever samtalar om aktuella händelser, aktuella händelser och problemlösning.. Vi låter barnen träna olika slags muntlig kommunikation som att berätta, beskriva och ge instruktioner. I samband med till exempel uppläsning av bokrecensioner är den konstruktiva kritiken viktig. Vad var bra och lyckat? Vilket gott råd kan vi ge till den som talade? 9

10 Fritids Fritids har varje dag samtal vid mellanmålsbordet där både vuxna och barn deltar. När barnen hjälper till med olika sysslor sätter vi ord på det som sker och på olika föremål. År 4 6 En strategi för att få alla att vara med i samtalen är att eleverna skriver ner tankar och åsikter i en fråga för att sedan diskutera i mindre grupper. Därefter diskuterar man i hela klassen. Vi samtalar kring aktuella händelser i världen. Vi arbetar mycket med muntliga redovisningar i olika konstellationer. Vid redovisningar använder sig eleverna av stödord eller tankekarta. 4.3 Läsa Gemensamt för hela skolan Att skapa ett läsintresse är viktigt för att elevernas läsutveckling ska kunna fungera så bra som möjligt. Detta arbetar vi i skolan med på följande sätt: Inköp av aktuell och intressant litteratur till skolbibliotek och klassrum. Skapande av trivsamma läsmiljöer, både i bibliotek och i klassrum. Boksamtal i hela klasser eller i mindre grupperingar. En metod för det finns i Chambers (se litteraturlistan). Elevernas egna bokrecensioner. Högläsning sker på olika sätt. Dels är det lärarens högläsning för hela klassen eller för en grupp elever, dels elevernas högläsning för varandra i mindre grupper. Tyst läsning arbetar vi med till exempel i samband med skoldagens början. Alla lärare är medvetna om vikten av att hitta böcker på rätt nivå för varje enskild elev. På Nygårdsskolan arbetar vi mycket med elevernas läsförståelse. Det är extra viktigt eftersom många av våra elever inte har svenska som sitt modersmål. Läsförståelsen arbetar vi med genom att ge eleverna en förförståelse för det de ska läsa, genom boksamtal och särskilda läsförståelseövningar. Samtalet är viktigt för att eleverna ska ha möjlighet att sätta ord på sitt reflekterande kring det lästa. De behöver också få övning i att dra slutsatser av det de läst. Vi strävar mot att både skönlitterär läsning och faktaläsning ska ingå naturligt i hela skolans verksamhet. Att få in läsning i skolans olika temaarbeten är viktigt. Vår strävan är att få en fungerande fadderverksamhet. Då kan till exempel äldre elever läsa för yngre elever. Vi samarbetar med Biblioteket i Skäggetorp. 10

11 Vi arbetar för att få författarbesök i skolan. Målet är att varje elev ska ha möjlighet att träffa en författare minst en gång i år F 3 och minst en gång i år 4 6. Eleverna reflekterar över och utvärdera sitt eget läsande. Eleverna stämmer av sin språkliga utveckling inför skrivandet av IUP. Zetterströms material används (se litteraturlistan). Vi följer kontinuerligt varje elevs läsutveckling genom observationer och tester. Förskoleklassen När eleverna börjar sin läsinlärning i år 1 är det viktigt att de är språkligt medvetna. Därför arbetar förskoleklassen medvetet och strukturerat med språklig medvetenhet. Metodiken utgår från Dahlgren & Melander (se litteraturlistan). Elevernas läsintresse och läsförståelse stimuleras genom högläsning och genom samtal kring bilder och böcker. Intresset och förståelsen bearbetas också genom lek med sagopåsar, musik, drama, eget bildskapande och eget skrivande. För att ytterligare stimulera intresset gör förskoleklassen besök på biblioteket. Där får de en egen bok och också möjlighet till eget lånekort. År 1 3 Arbetet med den språkliga medvetenheten fortsätter i år 1. Fritids I den tidiga läsinlärningen lägger vi stor vikt vid att eleverna kan skillnaden mellan mening, ord, och bokstav samt kopplingen mellan bokstavens utseende och ljud. På Nygårdsskolan gäller följande mål för elevernas läsinlärning, en läsgaranti: Senast vecka 7 år innevarande läsår har eleven i år 1 nått upp till punkt 7 i Läsutvecklingsschemat (Allard, Rudqvist & Sundblad, se litteraturlistan). Det innebär att eleven kan ta sig igenom och förstå en enkel mening innehållande 3 4 ord med ljudenlig stavning. Eleven korrigerar ofta sig själv vid felläsning. Mer information finns i bilaga 1. När eleverna slutar år 3 är målet att eleverna har kommit minst till punkt 15 i Läsutvecklingsschemat, vilket innebär att de läser flytande med god förståelse och föredrar att läsa tyst. Vi har läsläxa i alla årskurser. På fritids ser vi till att alla barn lätt har tillgång till böcker, både skönlitteratur och uppslagsböcker för barn. Sagor och berättelser bearbetas till exempel genom bilder och lek med fingerdockor. 11

12 År 4 6 När eleverna börjar år 4 vet vi att de kommit olika långt i sin läsutveckling. Därför följer vi noga upp varje elevs resultat från år 3. Alla elever som inte nått Läsutvecklingsschemats punkt 15 får speciell lästräning. Vi arbetar vidare med att låta eleverna möta olika läsgenrer, till exempel tidningsartiklar, faktatexter. Vi arbetar med fördjupad läsförståelse och reflektion över de texter eleverna läser. Exempel på material att använda i arbetet med läsförståelse är Läsförståelse A, B och C och Franzéns material (se litteraturlistan). Eleverna för läsjournaler periodvis och skriver bokrecensioner som de redovisar för varandra. Uppnåendemål för år 6 är LUS 18A. I LUS 18A står det: Läser med behållning bokserier utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt med omfång på ca 100 sidor eller mer. 4.4 Skriva Gemensamt för hela skolan Skrivandet hör ihop med elevernas identitetsutveckling. Skrivandet kan hjälpa eleverna att utvecklas som personer. Därför menar vi på Nygårdsskolan att det är viktigt att arbeta strukturerat och metodiskt med skrivandet. Vi låter eleverna reflektera över och utvärdera sitt eget skrivande. Eleverna stämmer av sin språkliga utveckling inför skrivandet av IUP. Zetterströms material används (se litteraturlistan). Vi följer kontinuerligt varje elevs skrivutveckling genom observationer och tester. Förskoleklassen Vi synliggör skriftspråket genom att studera texter i böcker, att ha barnens namn uppsatta och att använda bilder med text på. Vi skriver texter till barnens egna bilder. Barnens ritande är ett första steg mot det egna skrivandet. För att barnen ska kunna skriva läsligt behöver de ha en bra finmotorik. Vi tränar finmotoriken genom att bland annat måla, väva, sy, klippa och arbeta med lera. Barnen skriver och berättar egna berättelser och om upplevelser de varit med om. Till en början lekskriver de. Detta skrivande utvecklas mer och mer till skrivande med riktiga bokstäver. Så småningom utvecklas kopplingen mellan ljud och bokstav. Barnen skriver och ritar i en kontaktbok som är en bok för kontakt mellan förskoleklassen och hemmet. På så sätt visar vi på att skrivandet är ett sätt att kommunicera på. 12

13 Lekmaterial finns tillgängligt som stimulerar barnens spontana skrivande. Ett mål är att eleverna ska kunna skriva sitt eget namn. År 1 3 Vi medvetandegör eleverna om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk. Vi låter skrivandet genomsyra alla ämnen. Vi skriver varje dag. Eleverna skriver olika genrer av texter som sagor, berättelser, egna upplevelser, faktatexter, dikter, beskrivningar och instruktioner. Vi samtalar om och bearbetar elevernas texter. Vi arbetar med meningsbyggnaden och med stavningen. Vi arbetar med den röda tråden i berättelser. Vi låter eleverna skriva egna småböcker som kan läsas av klasskamraterna. Fritids Vi uppmuntrar barnen att skriva till sina egna bilder. Barnen skriver inbjudan till föräldrafika, skriver av recept mm. Barnen använder skrivandet i sin lek. Vi försöker stimulera barnens lust att skriva. Vi arbetar med finmotoriska aktiviteter. År 4 6 Vi arbetar med olika textgenrer som dikter, tabeller, bokrecensioner, pjäser, utvärderingar, loggbok, reflekterande skrivning, referat, sagoskrivning, brevskrivning och att skriva om sina egna upplevelser. När vi arbetar med texter använder vi oss bland annat av process-skrivning, vilket innebär att man bearbetar en text flera gånger innan det slutliga resultatet är klart. Klasskamrater och lärare kan vara med i den processen. Ofta är det bra att strukturera innehållet med hjälp av en tankekarta. Vi arbetar med texterna utifrån sammanhang, röd tråd, meningsbyggnad och skrivtekniskt kunnande. Det är viktigt att det finns en mottagare av texten. Därför är det bra när eleverna får läsa upp sina texter för varandra eller när egentillverkade böcker och texter finns tillgängliga för läsning. Äldre elever kan skriva berättelser för yngre elever. Det kan vara bra att skriva på dator för att skrivprocessen ska gå lättare. Det är viktigt att alla elever får lära sig att skriva i ett ordbehandlingsprogram. För att underlätta datoranvändandet vore det bra om vi kunde ordna en datasal i skolan. 13

14 4.5 Ordförståelse Gemensamt för hela skolan På Nygårdsskolan finns många elever med ett annat språk än svenska som sitt modersmål. Därför är det viktigt för oss att betona ordförståelsen. Samtalet mellan barn/elever och vuxna är viktigt. Vi är hela tiden uppmärksamma på att alla förstår och förklarar de nya ord som kan dyka upp. Vi utgår från oss själva, vardagliga händelser och vår närmiljö när vi ska lära in nya ord. Vi sätter ord på saker och upplevelser. Vi arbetar med ordkategorier. Förskoleklassen Vi tränar ordförståelsen i leken. Leklådorna är ett bra hjälpmedel. Leklådorna innehåller material för olika rollekar, t. ex. djur, affär och rymdlego. Vi gestaltar ord i drama, musik, bild och lek. Vi förankrar sagor lästa på svenska genom att modersmålstränarna läser samma sagor på barnens modersmål. År 1 3 Vi använder oss av konkret material när vi arbetar med nya ord. Vi kontrollerar flera gånger så att alla förstår. Genom att vi samtalar med barnen om skönlitterära texter, faktatexter och om texter de själva har författat arbetar vi med orden och deras betydelser. Fritids Vi leker ordlekar. År 4 6 För att befästa nya ord och göra dem till våra egna arbetar vi med orden på olika sätt. Vi dramatiserar, letar synonymer och motsatsord. Vi arbetar med ordens morfem, det vill säga deras minsta betydelsebärande delar. På det sättet lär vi eleverna hur de kan se vilka ord som är släkt med varandra. Vi använder kunskapen om morfemen för att bilda nya ord. Barnen samlar de egna nya ord som de vill få förklarade i ordböcker. Vi arbetar med talesätt och ordspråk och gör jämförelser med modersmålet. 14

15 5. Dokumentation 5.1 Kartläggning av språkutveckling På Nygårdsskolan dokumenteras alla elevers språkutveckling. Ett led i dokumentationen är att genomföra vissa screeningtester (tester som görs för hela årskurser) och observationer. De tester som ska genomföras varje år återfinns i bilaga Analys och reflektion över resultatet När screeningtesterna är gjorda är det viktigt att analysera resultatet. Detta görs med fördel i arbetslaget och tillsammans med speciallärare eller specialpedagog. I analysen reflekterar vi över resultatet i förhållande till de mål som finns, i förhållande till vad som var förväntat och i förhållande till tidigare resultat i klassen och på skolan. Vi reflekterar också över pedagogik och metoder och hur undervisningen organiseras. En elev som fått låga resultat på screeningtest ska utredas ytterligare för att vi ska kunna bedöma vilken hjälp eleven behöver. 5.3 Åtgärder Varje elev med extremt lågt resultat på test ska erbjudas 20 minuter enskild träning varje dag. Elever med lågt resultat ska erbjudas extra läs- och skrivträning flera gånger i veckan. Träningen kan med fördel ske i perioder. Träningen ska innehålla mycket extra läs- och skrivträning, tidig skrivning av egna texter, omläsning av texter, intressant litteratur, ordförståelse, studieteknik. Eleverna ska ha tillgång till kompensatoriska åtgärder, till exempel inlästa texter, dator, muntliga prov, längre skrivtid i provsammanhang. 6. Samarbetspartners Viktiga samarbetspartners i arbetet med elevernas språkutveckling är: Modersmålstränarna/modersmålslärarna Modersmålstränarna/modersmålslärarna är några av våra viktigaste samarbetspartners. Språkutvecklingen i svenska och barnens modersmål går hand i hand. Alla skulle vinna på att få tid att tillsammans planera för elevernas språkutveckling. Det är viktigt att få förutsättningar för att utveckla ett samarbete med modersmålstränarna/modersmålslärarna. Språkoteket På språkoteket finns pedagogiskt material och litteratur för utlåning till personal som arbetar i området. Kopplad till språkoteket finns pedagogiskt ansvarig personal som handleder personal och utvecklar material. Språkoteket ligger i Familjecentralens lokaler, Skäggetorps Centrum 1, telefon (Öppna förskolan). Pedagogiskt ansvariga är Berit Bergström och Mikael Gustafsson. 15

16 Skäggetorps bibliotek Skolklasser eller grupper av elever är välkomna att besöka Skäggetorps bibliotek. En särskild inbjudan brukar riktas till förskoleklasserna, år 2 och år 4. Biblioteket kan också serva lärare med att plocka ihop boklådor med böcker som behandlar till exempel olika teman eller böcker i en viss svårighetsgrad. De kan också presentera nya böcker för personalgrupper och barngrupper. Bibliotekarie är Anna Chantre och Jenny Eriksson, telefon Huvudbiblioteket i Linköping För skolans äldre elever är det värdefullt att ha varit på Linköpings stadsbibliotek. Telefon till receptionen Dyslexicentrum med Skoldatateket Dyslexicentrum kan ge råd och handledning i arbetet med en grupps eller en enskild elevs språkutveckling. De kan också ge hjälp med utprovning av kompensatoriska hjälpmedel. Lillis Kirsh, telefon , Anna-Lena Värmon , Mariann Ekström Svensson , Leif Lindén LärMedia LärMedia har material vi kan använda oss av i vårt språkutvecklande arbete. 7. Fortbildning Förslag på fortbildningsinsatser som gynnar arbetet med elevers språkutveckling på Nygårdsskolan: SvA utbildning Utbildning i boksamtal (exempelvis enligt Chambers, se litteraturlistan) Studiecirklar i Barns läsutveckling Datorutbildning 16

17 Litteraturlista Tester Alstam-Malcus, A. & Fritzell, M. Vad sa du fröken? Specialpedagogiska institutet, fax: Gardner, M. F. (1996). TVPS-R. Beställs genom Partille: Warne förlag. Höien, T. & Lundberg, I. (1999). KOAS. Lexia AS Norge och Stiftelsen Dysleksiforskning. (OBS! Speciell behörighet krävs för att utföra testet.) Jacobson, C. (1993), Läskedjor. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: Järpsten, B. (200?). DLS bas för skolår 1 och 2. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: Järpsten, B. (1999). DLS för klasserna 2 och 3. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: Järpsten, B. & Taube, K. (1997). DLS för klasserna 4-6. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: Järpsten, B. (2002). DLS för skolår 7-9 och År 1 i gymnasiet. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: Kirk, S., McCharty, J. & Kirk, W. (1983). ITPA. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: (OBS! Speciell behörighet krävs för att utföra testet.) Olofsson, Å. (1994). Ordavkodning. LPC. Adress: Rockberg, S. & Johansson, M.-G. Stavning L. LPC. Adress: Rockberg, S. & Johansson, M.-G. Stavning M. LPC, Adress: Rockberg, S. & Johansson, M.-G. Stavning H. LPC. Adress: Taube, K., Tornéus, M. & Lundberg, I. Umesol. Stockholm: Psykologiförlaget. Adress: Värmon, A.-L. (2005). Fonologiska test. Linköping: Dyslexicentrum, Linköpings kommun. H4, H5: Dessa tester är gamla och ges inte ut längre. Finns att få hos Dyslexicentrum. Exempel på läromedel Sagoserien i Läs och förstå från Almqvist & Wiksell Kiwi-serien Metodböcker och handledningar Alleklev, B. & Lindvall, l. (2000). Läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla. 17

18 Bergman, P., Sjöqvist, L., Bülow, K. & Ljung, B. (1992). Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andraspråk. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Centerheim Jogeroth, M. (1988). Vägen till språket. Stockholm: Liber. Cerú, E. (red.) (1993). Svenska som andraspråk 2. Lärarbok. Stockholm: Natur och Kultur. Cerú, E. (red.) (1993). Svenska som andraspråk 3. Lärarbok. Stockholm: Natur och Kultur. Cummins, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren. Dahlgren, M. & Melander, B. (1994). Språklig medvetenhet i teori och praktik. Tranås: Dahlgren Melander. Frylmark, A. (2005). Språklekar i skolan. Övningar i språklig förmåga och medvetenhet för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Härnösand: OrdAF. Herrström, M. (2004). Rotfrukt morfologisk arbetsbok för lärare på mellannivå. Gärsnäs: Ordfabriken. Häggström, I. & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen en väg till skriftspråket. Linköping: Ing-Read. Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur & Kultur. Rosvall, C. (2003). Fria fantasier, om konsten att skriva och berätta. Sävedalen: Warne förlag. Av Clas Rosvall har också givits ut följande titlar: Språklek och ordglädje, Rimsalabim och ABC vad är D. Wallenkrans, P. (1993). Svårt att läsa och skriva. Partille: Warne förlag. Wallenkrans, P. (1997). Träna dina sinnen. Lärarhandledning. Partille: Warne förlag. Wallenkrans, P. (1998). Träna dina sinnen. Kopieringspärmen. Partille: Warne förlag. Kartläggning av läsutveckling och språkutveckling Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2001). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonniers. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket. (2002). Språket lyfter. TRAS-gruppen. (2005). TRAS. Tidig registrering av språkutveckling. 18

19 Zetterström, A. (red.) (2003). Att arbeta med IUP. Individuella utvecklingsplaner och portfolio för förskolan och skolan. Kopieringsunderlaget. Helsingborg: Gothia. Litteratur för intresserade: Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur. Cerú, E. (1992). Bild/poesi 2. Stockholm: Natur och Kultur. Chambers, A. (1993). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren. Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur. Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur. Höien T. & Lundberg I. (1999) Dyslexi Från teori och praktik. Natur och Kultur. Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Molloy, G. (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2006). Lpo 94. Stockholm: Skolverket och Fritzes. Skolverket. (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och Fritzes. Skolverket. (2000). Kommentarer till grundskolans kursplaner och betygskriterier. Skolverket och Fritzes. Stanovich K. (1996). Toward a More Inclusive Definition of Dyslexia. DYSLEXIA, VOL 2, s Taube, K. (1997). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Prisma. Vetenskapsrådet. (2006). Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Viberg, Å. (1987). Vägen till ett nytt språk. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. Welen, T. (2003). Kunskap kräver lek. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Åberg, A., Lenz Taguchi, H. (2005) Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. 19

20 LINKÖPINGS KOMMUNALA SKOLOR OMRÅDE 451 Nygårdsskolan Nygårdsskolan den bästa skolan för språkutveckling och kulturmöten Bilaga 1 LÄSGARANTI Skolan garanterar föräldrarna att eleverna kan läsa när de lämnar år 1, nått minst LäsUtvecklingsSchemat (LUS) punkt 7. LUS 7 lyder: Eleven kan ta sig igenom och förstå en enkel mening innehållande 3 4 ord med ljudenlig stavning. Eleven korrigerar ofta sig själv vid felläsning. Förutsättning för detta är att eleven gått F-klass och år 1 på Nygårdsskolan eleven har 90% närvaro under dessa två år förälder med elev i år 1 tagit ansvar för att sköta läsläxan 2 gånger i veckan tillsammans med eleven. Arbetsgång Arbete som utgår från språklig medvetenhet och förskolepedagogiskt arbetssätt är viktiga inslag under förskoleklassåret. Senast v 7 när eleverna går i år 1 undersöks vilka som förmodligen ej når målet vid terminens slut. Förälder och ansvariga lärare upprättar tillsammans ett åtgärdsprogram, i förekommande fall under v 9. Särskilda insatser som intensivläsning, en till en undervisning är exempel på skolans åtgärder. Åtgärdsprogrammet följs upp efter sex veckor med ett nytt föräldrasamtal. 20

21 LINKÖPINGS KOMMUNALA SKOLOR OMRÅDE 451 Nygårdsskolan Nygårdsskolan den bästa skolan för språkutveckling och kulturmöten Bilaga 2 Vi har bestämt att följande tester ska göras på Nygårdsskolan: Höstterminen Vårterminen Förskoleklass Vad sa du fröken? Språklig medvetenhetstest för riskbarn Vad sa du fröken? för riskbarn År 1 Bokstavskännedom LUS Bokstavskännedom DLS bas år 1 (april) LUS År 2 DLS bas år 2 (sept) LPC Stavning år 2 Läskedjor LUS LPC Stavning år 2 (uppföljning) LUS År 3 LPC Stavning år 3 LUS Läskedjor LPC Stavning år 3 (uppföljning) NP i sv/sva LUS År 4 LPC Stavning år 4 H4/H5 LUS (upp till nivå 18) LUS (upp till nivå 18) DLS läsförståelsetest År 5 H4/H5 LPC Stavning år 5 Nationella prov sv LUS (upp till nivå 18) År 6 H4/H5 LPC Stavning år 6 Läsförståelse från ett nationellt prov LUS (upp till nivå 18) LUS (upp till nivå 18) 21

22 22