Katarina Bergman, Nacka Anna-Klara Essén, Ekerö Vecka 11och 12, Norra Åsgårds förskola Danderyd

Transkript

1 Katarina Bergman, Nacka Anna-Klara Essén, Ekerö Vecka 11och 12, 2013 Norra Åsgårds förskola Danderyd

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 SAMMANFATTNING... 4 Starka sidor... 4 Förbättringsområden... 4 FAKTA OM ENHETEN... 5 Typ av skola... 5 Ledning... 5 Organisation... 5 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 8 Ansvar och inflytande för barn/elever Förskolechefens/Rektors ansvar JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Målet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas skolor VÅGA VISA består av tre delområden: Observationer av pedagoger Självvärdering av medarbetare Kundundersökning till föräldrar och elever Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Förskolechefens/rektors ansvar. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Sammanfattning Starka sidor Barnen blir väl bemötta och avdelningen för de yngre barnen erbjuder en trygg miljö. Det aktiva värdegrundsarbetet som bedrivs på avdelningen skapar ett gott förhållningssätt mellan personal och barn som är präglat av tillit. Normer och värden sid 6. Pedagogerna använder olika matematiska begrepp vid vardagssituationer och i samtal med barnen. Utveckling och lärande sid 10. Det finns flera exempel på att barn tar ansvar för sina egna handlingar och miljön genom att de själva ofta får välja sin egen aktivitet. Ansvar och inflytande sid 12. Pedagogerna är delaktiga i förskolans utvecklingsarbete och de erbjuds kontinuerligt den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sitt uppdrag. Förskolechefens ansvar sid 13. Förbättringsområden Det finns brister i samsynen kring förhållningssättet mellan personal/barn, barn/barn framförallt på de äldre barnens avdelningar. Normer och värden sid 6. Förskolans lärandemiljöer är enkelt möblerade och sparsamt utrustade med olika material för att kunna stimulera barnens krativitet och utforskande. Utveckling och lärande/kunskaper sid 12. Demokratiska arbetsformer saknas där barnens tankar och intressen tas tillvara. Barnens idéer, förslag och åsikter dokumenteras inte och syns därmed inte i verksamhetens utvärdering/utveckling. Ansvar och inflytande sid 12. Förskolans kvalitetsarbete bör till alla sina delar genomföras på ett mer systematiskt sätt, framför allt beträffande reflektion, utvärdering och analys. Förskolechefens ansvar sid 13. Likabehandlingsplanens olika delar bör revideras i enlighet med ny lagstiftning. Förskolechefens ansvar sid 13. 4

5 Fakta om enheten Typ av skola Norra Åsgårds Förskola är kommunal och startades 1 april År 2010 fick de tillträde till de nuvarande lokalerna nära Vasaskolan. Förskolan ligger centralt med gångavstånd till skogen, Ösbysjön, havet, häststall, Djursholms Slott, ängar, lekparker och biblioteket samt kommunikationsmedel som bussar och Roslagsbanan. Ledning Förskolechefen har ett övergripande pedagogiskt ansvar och personalansvar för förskolan, samt för två andra förskolor i närområdet. Organisation Förskolan har ungefär 50 barn uppdelat på tre avdelningar, en 1-3 årsavdelning och två 3-5 årsavdelningar. Det finns fem förskollärare och två barnskötare samt en fritidsledare. Observationens metod Vi är två observatörer som läst alla på förskolan tillgängliga styrdokument. Vi har också tagit del av dokumentation kring barnen samt annan dokumentation relevanta för vårt uppdrag. Vi besöker förskolan under fyra dagar, observerar verksamheten och samtalar med barn och pedagoger under pågående aktiviteter samt talar med föräldrar. Vi gör två intervjuer, en med förskolechefen och en med tre pedagoger från avdelningarna. Rapporten skriver vi observatörer tillsammans, utifrån våra iakttagelser och intervjuer. 5

6 Målområden Normer och värden Beskrivning I förskolans vision står att läsa att varje barn ska känna arbetsro i verksamheten och mötas av respekt och omtanke, samt att pedagogerna ska vara goda förebilder och se varje barn. Förskolechefen berättar att den nuvarande likabehandlingsplanen håller på att revideras och ska vara klar i augusti Vi läser i den existerande planen om vilka metoder som kan användas för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och all form av kränkande behandling. I likabehandlingsplanen finns också en beskrivning om vilka åtgärder som ska vidtas för att lösa problem om kränkning av ett barn eller en vuxen uppstår. På de yngre barnens avdelning ser vi hur pedagogernas värdegrundsarbete genomgående har ett barnperspektiv. Vi observerar att personalen visar barnen hur de ska dela med sig, hjälpa varandra och vara bra kamrater. De berömmer barnen när de agerar på detta sätt. Vi ser en konflikt där ett barn tar en leksak från ett annat och pedagogen frågar det detta barn om det har lekt färdigt med leksaken. När barnet svarar nekande ber pedagogen barnet som tagit leksaken att lämna tillbaka den. Pedagogen berömmer sedan barnet för att sedan visa det på något annat att leka med. Vi observerar att pedagogernas förhållningsätt gentemot barnen skiljer sig åt mellan avdelningarna. På de äldre barnens avdelningar ser vi exempel på hur barn arbetar tillsammans och visar varandra respekt. Vi ser också barn som kränker andra och pedagoger som rutinmässigt använder tillrättavisningar mot barnen som exempelvis /ser du inte vad du har ställt till med? För att förstärka ett positivt bemötande hälsar personalen välkommen till det var och en av barnen när det kommer till förskolan på morgonen. På samlingen på de mindre barnens avdelning hälsar alla på varandra samt sjunger och klappar varandras namn. På en av de äldre barnens avdelning kramar pedagogen alla barn efter måltiden. Vi ser hur barnen ställer sig på ett led och får turvis en kram. Vi ser inga dokument som specifikt tar upp hur förskolan ska arbeta med genusfrågor. I en utvärdering läser vi att Legorummet ska utnyttjas av alla (inte bara av vissa killar). I samtal med pedagogerna framgår att de är väl medvetna om betydelsen att aktivt arbeta utifrån ett genusperspektiv. De ger exempel på hur de i mötet med barnen försöker att uttrycka sig könsneutralt och hitta sagor som har ett annat könsperspektiv än det traditionella. På en av avdelningarna ser vi hur pedagogerna har satt upp en beskrivning på olika yrken där barnen har funderat över om det är för män eller kvinnor. Pedagogerna talar om att de lånar de flesta böckerna på biblioteket men att förskolan även får böcker i donation. Vi tittar på de böcker som finns tillgängliga för barnen att själva hämta. Vi konstaterar att böckerna är utgivna för mer än tio år sedan och att innehållet i böckerna speglar traditionella könsmönster. 6

7 Vi uppfattar att barnen i förskolan oftast har arbetsro. Barnen på de äldre avdelningarna arbetar både enskilt och i grupp. De har tillgång till flera rum för olika aktiviteter och med olika lekmaterial. Vi ser en flicka och en pojke samtala kring naturbordet, tre barn som spelar ett spel och några pojkar som leker med lego och bilar. En pedagog leker med barnen, annars ser vi inte att pedagoger aktivt deltar i barnens sysselsättningar. Vi ser heller ingen tydlig och fast dagsrutin under de dagar vi observerar förskolan. Vi ser t.ex. en samling som avbryts mitt i en aktivitet för att barnen ska äta lunch. På de yngsta barnens avdelning samtalar pedagoger med barnen även om barnet saknar språk. Lekmaterialet ligger på hyllor där de nedersta hyllorna är lättillgängliga för barnen. Barnen hämtar material och ställer det tillbaka. Vi ser också att barnen går från en aktivitet till en annan och låter materialet ligga kvar på golvet utan att detta påpekas. Vi ser inte att lekmaterialet har bestämda markerade platser. Vi ser konflikter mellan barn och mellan barn och pedagoger. På samlingen med de äldre barnen ser vi hur de ca 20 barnen har svårt att engagera sig i vad pedagogen berättar om. Hon får vid flera tillfällen avbryta sig i sin sagoberättelse för att lugna ner barnen. Bedömning i text Vi bedömer att det saknas en samsyn mellan pedagogerna i värdegrundsfrågor mellan småbarnsavdelningen och avdelningarna för de äldre barnen. På småbarnsavdelningen ser vi ett respektfullt förhållningssätt mellan pedagoger och barnen. Där visar pedagogerna genom att vara nära barnen och tala med lugna röster att de får barnen att känna sig trygga. Detta förhållningssätt förekommer inte i samma utsträckning på de äldre barnens avdelningar. Den likabehandlingsplan som förskolan presenterar saknar beskrivning av förskolans arbete med genusfrågor. Pedagogerna är väl medvetna om betydelsen av att aktivt arbeta utifrån ett genusperspektiv. Vi bedömer däremot att de inte aktivt arbetar med perspektivet på förskolan. Vi bedömer också att genusperspektivet inte finns kommenterat i deras skriftliga utvärderingar och ej heller dokumenterat som utvecklingsområde. På förskolan arbetar personalen aktivt med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Arbetet med planen bör leda till att viktiga värdegrundsfrågor diskuteras och resultera i att personalen hittar en gemensam syn i förhållningsättet gentemot barnen. Det finns oftast arbetsro för barnen i verksamheten men förbättringar behövs framförallt för att hålla fast vid och genomföra de fasta rutinerna. Metoder och strategier behövs också för att hjälpa barnen vårda materialet. Bedömning enligt skala 1 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 7

8 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande Beskrivning Barnen får pröva olika arbetssätt både inom- och utomhus. Pedagogerna berättar att det finns en femårsgrupp och aktiviteterna de genomför utanför förskolan. Exempelvis besöker de museer, teatrar och gör utflykter. Under hösten genomförde alla barnen ett längre temaarbete kring kungafamiljen. Efter årsskiftet har tvärgrupperna inte genomfört några gemensamma sammanhängande projekt. Vid frånvaro bland pedagogerna, som uppges vara vanligt förekommande, tvingas de att till stor del planera dagens aktiviteter på morgonen. På hemsidan presenteras dels pedagogernas fokus på fysisk aktivitet och skapande verksamhet. Där presenteras också hur förskolan ska erbjuda barnen en start på det livslånga lärandet. Under våra besök ser vi lite som styrker dessa påståenden. Enligt pedagogerna är förskolans vision Jag vill, vågar, kan och lär. Under samtal med pedagogerna framkommer att de själva inte upplever att de har någon gemensam pedagogisk grund som exempelvis Reggio Emilia och Montessori. Pedagogerna berättar dock att de arbetar med att ta fram gemensamma pedagogiska styrdokument som skall implementeras. Förutom lunch, vilan, samling och utomhuslekar, som sker vid samma tid varje dag, finns även andra aktiviteter som gymnastik och skogspromenader. För de äldre barnen förekommer även simning, temaarbeten och musikstunder. På förskolan finns en rad olika traditioner som är spridda över året. Barnen bevistar teaterföreställningar och får vara med på olika evenemang som äger rum på biblioteket. På de två storbarnsavdelningarna ser vi dokument som beskriver att de arbetar under förmiddagarna i tvärgrupper som är indelade efter ålder. Tvärgruppernas aktiviteter sker på fasta dagar. Under våra inledande besök så har alla grupperna utevistelse på gården. De äldsta barnen går till simningen en förmiddag. Vid ett senare besök genomförs aktiviteterna i tvärgrupperna. Två grupper hade miniröris (lättare gymnastik och dans) inomhus och den tredje gruppen arbetade med att ta fram en flanellografsaga. Under arbetet med sagan sjunger och samtalar de om vänskap. Efter arbetet med sagan får barnen rita bilder till den. På miniröris ser vi att det finns barn som inte aktivt deltar i programmet som pedagogen valt. Pedagogen får därför ägna tid åt att få alla barn delaktiga. Förskolans pedagogiska miljö är enkel och sparsamt utrustad med olika material som stimulerar barnens kreativitet och utforskande samt stöjder lärande och utveckling. Under ett av de fria valen ser vi hur barnen ges möjlighet att leka tillsammans. Det finns små rum för rollspel, mindre verkstäder och rum som erbjuder en lugnare sysselsättning. Det finns också 2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

9 stora rum för rörelselekar. Vi har svårt att se en medveten tanke i hur man byggt upp och utrustat rummen utifrån ett lärandeperspektiv. Vi ser vid några tillfällen att pedagogerna använder sig av arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande. Exempelvis i den fria leken hos de yngre barnen och vid en samling hos de äldre. I barnens fria lek ser vi tre yngre barn som samspelar i hemvrån, de dukar, serverar varandra och leker affär. Pedagoger är närvarande och vägleder de yngsta barnen i deras samspel. Barnen är självständiga och kan sysselsätta sig under den fria leken efter lunchen. Barnen spelar olika spel vid borden och på datorn tillsammans och samtalar lugnt under spelens gång. Vid datorn är barnen och pedagogerna noggranna med att använda timglaset som visar hur länge de får spela. Vi ser hur barnen samspelar vid ett bord med förstoringsglas för att titta på kottar och annat material från naturen. På storbarnsavdelningarna är två barn dukvärdar varje vecka. Tillsammans med en pedagog dukar de och ställer fram maten. Dukvärdarna säger varsågoda till sina kamrater och berättar vad det serveras för mat. När alla barnen tagit eller serverats mat så säger de en ramsa innan de börjar att äta. Vid lunchen ser vi att pedagogerna har olika förhållningssätt till hur mycket barnen själva får prova att ta mat samt skicka maten till varandra. Pedagogerna lär barnen olika estetiska uttryckssätt i deras lärandeprocesser. Barnen får exempelvis skapa i olika material såsom lera, papier maché och färger. Flera av pedagogerna talar om hur de aktivt arbetar med att utveckla barnens språk. En pedagog berättar för oss om vikten av att de bekräfta och uppmuntra barnet i sin språkinlärning. Vi observerar dock hur pedagogers förhållningsätt vid samtal och kommunikation med barnen skiljer sig åt. Pedagogerna läser sagor tillsammans med de äldsta barnen efter lunchen. På varje avdelning finns det en samlingshylla med språkstimulerande material. På förskolan finns flanellograftavlor med tillhörande sagor som vi ser att pedagagogerna använder. På de mindre barnens avdelningar observerar vi att pedagogerna arbetar med ljud av olika slag i ramsor och sånger. Vid en samling hos de äldre barnen ser vi hur barnen väljer olika sånger genom att använda ett metspö och fiska upp ett sångkort ur en låda. Barnen är engagerade och vi ser samspel mellan barnen och mellan barn och pedagoger. Vid två samlingar hos de äldre barnen framför pedagogen en dockteater och plockar upp figurer ur en hemlig koffert. Vi ser hur pedagogen exluderar barn genom tillsägelser och tillrättavisanden. Under den tid som samlingen pågår ägnas liten del till lärande. Pedagogerna berättar att de följer kommunens riktlinjer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De har möjligheter att ansöka om handledning och de kan besöka kommunens Skoldatateket där det finns specialkompetens och dessutom material att låna. Förskolechefen berättar att pedagogerna är duktiga på att lära barnen matematik. 9

10 På förskolan finns spel som tränar barnen att lösa matematiska problem. Pedagogerna berättar att de använder olika matematiska begrepp i samtal med barnen. Under en samling hör vi hur en pedagog använder termer som hel, halv och en fjärdedel när de delar frukten. På en vägg ser vi teckningar som är uppsatta med rubriken Matematik och rumsuppfattning. En pedagog berättar att de håller på att bygga upp rum med material som stimulerar barnens intresse för matematik. Flera av pedagogerna har gått utbildning i NTA, Naturvetenskap och teknik för alla. Vi ser dock inte pedagogerna praktisera sina kunskaper i verksamheten. På förskolan finns datorer på de äldre barnens avdelningar men dessa används inte som pedagogiskt hjälpmedel i barnens lärprocesser. När förskolans pedagoggrupp träffas en gång i veckan diskuteras ofta enskilda barns behov. När pedagogerna uppmärksammar att barn behöver särskilt stöd i utvecklingen upprättas en handlingsplan tillsammans med föräldrarna. Denna plan tillhandahålls till alla pedagoger på förskolan. Bedömer pedagogerna att det behövs ytterligare resurser för att stödja barnet, ansöker förskolechefen med föräldrarnas medgivande, om extra bidrag på Utbildnings- och kulturkontoret. Pedagogerna berättar att de dessutom för dagboksanteckningar för de barn som behöver stöd. På förskolan finns barn med annat modersmål men det saknas strategier och metoder för hur arbetet med dessa barn ska bedrivas. Vi ser inte planeringar som innehåller mångkulturella inslag. Vi ser vykort och en världskarta. Pedagogerna berättar att de talar om olika länder utifrån barnens egna resor. På en dörr finns det flaggor uppsatta med välkommen på olika språk. Varje barn har en egen pärm som består av foton och korta texter om barnet och familjen som föräldrarna skriver. Pedagogerna hjälper barnet att dokumentera händelser och aktiviteter som sker i förskolan. Intervjuer i samband med utvecklingssamtalen finns också dokumenterade i pärmen. Vid vissa bilder har pedagoger skrivit en text om vad som sker på bilden. Vi ser inte att barnen själva får reflektera över sitt eget lärande och vad de gjort. Förskolan har utvecklingssamtal med föräldrarna en gång per termin. Vi läser de dokument som används före och vid samtalet samt utvecklingsplanen som vid utvecklingssamtalet skrivs i samråd med föräldrarna. Vi tar del av pedagogernas utvärderingar som skrivs en gång per termin. Utvärderingarna beskriver aktiviteter som har ägt rum under perioden och vad som kan förbättras. Vi saknar däremot utvärderingar som analyserar av vad barnen har lärt sig av aktiviteterna och vad som kan utveckla verksamheten vidare. Både förskolechef och pedagogerna berättar för oss att de vill utveckla förskolans utomhusmiljö. 10

11 Bedömning i text Förskolan arbetar på att utforma en pedagogisk plattform. Vi bedömer att det kan ge pedagogerna en möjlighet att utveckla en samsyn kring barns lärande och utveckling. Barnen får prova olika arbetssätt och arbetsformer men dessa kan utvecklas och bli mer systematiska. Vi ser hur pedagogerna i de yngre barnens avdelning befinner sig på golvet på barnens egna fysiska nivå. Där ser vi också att pedagogerna låter barnen arbeta i sin egen takt och förstärker med beröm barnens starka sidor. Vi bedömer att förskolan behöver utveckla metoder som gynnar barnens samarbete. Vi ser också att samspelet behöver stärkas mellan pedagoger och barn, exempelvis vid samlingar hos de äldre barnen. Det bedrivs ett språkutvecklande arbetssätt speciellt på de yngsta barnens avdelning. Fler pedagoger bör ta tillvara alla tillfällen till en lärandesituation för att ge barnen språklig stimulans. Förskolan behöver synliggöra hur de arbetar med naturvetenskap så det blir en naturlig del i verksamheten. Vi bedömer att arbetet med IT som verktyg i barnens lärprocesser behöver utvecklas. Förskolan har väl kända rutiner och strategier för barn i behov av särskilt stöd. Vi upplever att förskolan behöver utveckla tydligare strategier och metoder för att stärka barn med annat modersmål än svenska så att de får stöd för sin kulturella identitet. Syftet med barnens egna pärmar framgår inte tydligt. Ska de vara minnespärmar eller ska innehållet visa barnets lärprocesser och utveckling? Såväl inomhus som utomhus utmanas inte barnen att gå vidare i sitt utforskande av omvärlden och sig själva. Vi bedömer att förskolans lärandemiljöer behöver utvecklas och struktureras utifrån barns lärande och behov. Dokumentationen av barns lärprocesser behöver utvecklas och kan förbättras för att stödja barnen i deras lärande och utveckling. Förskolan är duktig på att ta till vara på närområdets möjligheter till aktiviteter. 11

12 Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Barnen tas emot på gården när de kommer på morgonen. Gården består av två inhägnade områden. I den ena finns en gungställning och i den andra en klätterställning. Barnen leker fritt på gården. När barnen befinner sig inomhus är de uppdelade på tre avdelningar som är stängda med ett överhandtag som enbart de vuxna når. Liknande dörrar finns inne på avdelningarna mellan de olika lekutrymmena. Vi hör hur barnen frågar om lov för att förflytta sig mellan de olika rummen. Rummen på de yngsta barnens avdelning har några stolar och bord anpassade till barnen samt hyllor med material och böcker som barnen lätt kan komma åt. På de äldre barnens avdelningar är de flesta arbets-/matbord anpassade för vuxna. Det mesta av lekmaterialet finns lättåtkomligt för barnen medan pysselmaterial och spel finns förvarade på hyllor som barnen får be om hjälp att få ner. När vi frågar pedagogerna om barnens inflytande så nämner de att de ofta frågar barnen vad de vill göra eller vilken bok de vill läsa. Under fri lek får barnen välja vilket material de vill leka med. På samlingarna hör vi hur pedagogerna frågar barnen om vilka sagor de vill höra eller vilka sånger de vill sjunga. Däremot har barnen inte formellt inflytande i ex. ett barnråd och vi ser inte heller att deras önskemål finns dokumenterade. Föräldrarna till barnen som startar i de äldre avdelningarna träffas för ett informationsmöte i början av hösten. Det hålls också ett föräldramöte för nya föräldrar med barn i 1-3 års avdelningen i början av juni. Alla föräldrar inbjuds till ett föräldramöte i oktober då förskolechefen oftast har bjudit in en föreläsare. Detta uppskattas av en förälder som vi talar med. Föräldern som inte själv har vuxit upp i Sverige tycker att dessa föreläsare är värdefulla för att förstå hur man resonerar kring barn här i Sverige. Från varje avdelning utses två föräldrar till förtroenderådsrepresentanter som träffas en gång per termin detta möte ägde inte rum i höstas. Förskolan och föräldrarna har också tillgång till Schoolsoft 2 som är en webbaserad kommunikationsplattform och används för kommunikation mellan hem och förskola. Föräldrarna vi samtalar med säger sig ha möjlighet att föra en konstruktiv dialog med förskolans personal. Men som en förälder påpekar att det är inte alltid vi tar den chansen,

13 eller har möjlighet om man inte har någon släkt att tillgå som barnvakt. Den viktigaste dialogen tycker föräldrarna sker när de lämnar och hämtar barnen. Bedömning i text Vi bedömer att barnen ges viss möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön. Den begränsade utrustningen i utemiljön och att material inomhus inte alltid är lättillgängligt och nåbart för barnen, försvårar för dem att helt ut ta eget ansvar för sina handlingar. Vi hör hur barnens åsikter till viss mån tas tillvara i verksamheten men barnen har inte formellt inflytande att påverka situationen på förskolan då det saknas forum som ex. barnråd. Barnens åsikter eller tankar och idéer dokumenteras inte och kan på så sätt inte heller utvärderas. Vi bedömer att föräldrarna har möjlighet att i dialog med förskolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Förskolechefens/Rektors ansvar Förskolechefen betonar att alla barn i förskolan ska ha det bra och att alla pedagoger har ett gemensamt ansvar för alla barn. Hon ser sig som en demokratisk ledare som är tillgänglig för pedagogerna, är tydlig i sitt ledarskap och gärna tar in nya idéer. Att alla är delaktiga i det som äger rum och att utveckling sker i verksamheten tycker hon är viktigt. När vi frågar pedagogerna om ledarskapet i förskolan så talar de samstämmigt om förskolchefens tillgänglighet och att de sedan har en biträdande förskolechef som hjälp i det dagliga arbetet på förskolan. Vi ser att förskolan har tydliga mål och metodbeskrivningar för verksamhetens olika delar, och att dessa utgår från Läroplanen för förskolan -98 som finns visualiserade på väggplanscher som beskriver lek, musik, rörelse och skapande m.fl. ämnen. Vi läser dokument som rör barnens arbeten och avdelningarna har beskrivningar och uppföljningar av sina olika arbetssätt. Förskolechefen fördelar sin arbetstid mellan Norra Åsgård förskola och de två övriga förskolorna som hon har ansvar för. Förskolan har två studiedagar per år och dessa innehåller såväl planeringar framåt som utvärderingar för den termin som varit. Gemensamma frågor för förskolan diskuteras på personalmöten var tredje vecka. Varje vecka har förskolechefen och de avdelningsansvariga pedagogerna Pedagogmöte där bl.a. förskolans pedagogiska frågor diskuteras. Vid behov har en Samverkansgrupp, som består av pedagoger från avdelningarna och förskolechefen, möte om olika samverkansfrågor mellan avdelningarna. 13

14 Förskolechefen har medarbetarsamtal med de anställda varje termin och där samtalar de bland annat om fortbildningsbehov. I arbetsplanen beskrivs: - Vision och övergripande mål - Verksamhetens innehåll med mål och metoder I arbetsplanen ser vi inte beskrivna mål och metoder för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Vi läser i Kvalitetsuppföljningen att förskolan har diskuterat hur de kan förbättra uppföljning och utvärdering vilket har resulterat i en ett nytt utvärderingsdokument. I en utvärdering av höstens verksamhet kan vi se att pedagogerna utvärderat utifrån punkterna: Vad gör vi? Hur gör vi? Hur ser vi resultat? Förbättringsområden? Vi ser att utvärderingarna mest innehåller text som rör vad och hur de gör och mindre av analys som leder till förbättringar. I Kundundersökningen -12 visas föräldrarnas utvärdering och vid föräldramöten och utvecklingssamtalen ges de tillfälle att ha synpunkter på verksamheten. I förskolans finns också en samverkansgrupp med föräldrar och pedagoger som tillsammans med förskolechefen träffas en gång per termin och diskuterar övergripande frågor. Pedagogerna berättar att barnen ofta blir tillfrågade om vad de tycker om de olika aktiviteterna. Förskolechefen berättar att den nuvarande Likabehandlingsplanen håller på att revideras och ska vara klar i augusti Vi läser i den existerande planen bland annat om metoder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och all form av kränkande behandling. Planen saknar en nulägesbeskrivning och kartläggning av förskolans pågående arbete, samt en handlingsplan som följs upp och systematiskt utvärderas. Vidare ser vi inte i Likabehandlingsplanen hur förskolan arbetar med frågor som rör likabehandling som exempelvis förskolans genusarbete. Pedagogerna ges möjlighet till en arbetsrelaterad kompetensutveckling, men också sådan fortbildning som stärker personlig utveckling hos pedagogen. Exempel på det är Hälsodialogen där allas kompetenser tas till vara och Horse Assisted Education som handlar om det egna ledarskapet. Tidigare har pedagogerna haft fortbildning i förskolans reviderade läroplan och under det här året fått fortbildning i bland annat pedagogisk dokumentation, matematik och teknik. Pedagogerna tycker att de får möjlighet till fortbildning. Ofta är fortbildningen riktade till individen men också sådan utbildning som är mer långsiktig och innehåller kunskap som behövs i gruppen. Förskolechefen säger att på medarbetarsamtalen diskuterar hon med pedagogerna kring lämplig kompetensutveckling och att det finns en utvecklingsplan för varje pedagog. Vid övergång från 1-3 årsavdelningarna till 3-5 årsavdelningarna, sker överskolningen under vårterminens slut på förskolan och av förskolans pedagoger. Efter sommaren börjar man på sin nya avdelning. Eftersom barnen ofta träffar varandra i leken inne och ute och att alla pedagoger känner alla barn blir övergångarna smidiga. Övergången för de äldsta barnen till förskoleklass följer en plan som börjar med att barnen besöker den närliggande skolan med sina föräldrar och pedagoger från förskoleklasserna besöker förskolan. Vid ett avlämningsmöte med skolan är förskolans pedagoger med och 14

15 lämnar med föräldrarnas samtycke, information om barnen. Förskolechefen tycker att övergångarna för barnen är smidiga både inom förskolan och till skolan. Bedömning i text Förskolechefen arbetar för att utveckla verksamheten tillsammans med sina medarbetare. Det finns dokument, men det saknas en helhet där de olika dokumenten sammanfogas och ger en överblick i förskolans gemensamma målarbete. Förskolechefen tar ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och det är väl förankrat hos medarbetarna, samt hos föräldrarna i olika samverkansformer. Barnen bör kontinuerligt och systematiskt delta i förskolans utvärderingar. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras, framför allt planering och uppföljning av förskolans målområden. Vi bedömer att förskolan på ett tydligare sätt bör analysera och utvärdera genomförd planering för att tydliggöra sina utvecklingsbehov. Likabehandlingsplanens olika delar bör revideras i enlighet med ny lagstiftning. Personalen får kontinuerligt den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter och som tydligt är kopplad till verksamhetens behov. Det finns samverkan mellan pedagogerna när barnen ska byta avdelningar i förskolan, samt samarbetsformer vid övergångar mellan förskola och förskoleklass. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Jämförelse med tidigare observation Ingen tidigare rapport 15

16 Referenser Avdelningarnas terminsutvärderingar Att leva efter våra värderingar Dokumentation av utbildningsdag för personalen Förskolans vision Hemsidan Norra Åsgård förskolas likabehandlingsplan Norra Åsgårds förskolas Pedagogiska verksamhet 2013 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret Projektbeskrivningar Utvärdering från en avdelning Utvärdering stjärngrupp. Verksamhetsplanscher Verksamhetsplanen 16

17 Förbättringsområden Norra Åsgårds förskola utifrån VågaVisa kvalitetsgranskning 2013 Normer och värden Uppdatera den gemensamma värdegrunden är ett arbete som vi påbörjat genom att diskutera barnsyn och barnperspektiv och barns perspektiv i förskolans verksamhet i olika grupper. För att diskussioner om värdegrunden skall hållas levande bör varje läsår starta med genomgång utav förskolans Likabehandlingsplan och förskolans Verksamhetsberättelse. Förändringar i miljön har skett med höstens nya barngrupper och vi har genomfört en omorganisation i våra arbetslag. Pedagogerna har handledning där vi diskuterar förhållningssätt på hela förskolan. Bland annat på våra personalmöten har vi påbörjat ett arbete omkring Normer och Värden; Utveckling och Lärande/Kunskaper samt Ansvar och Inflytande. Pedagogerna får handledning internt, genom verksamhetsutvecklaren för förskolan på Danderyds Kommun och genom en extern konsult. Utveckling lärande/kunskaper Förskolans lärandemiljöer skall ses över för att bli mer stimulerande för barnens kreativitet och utforskande. Förändringar har skett vid teminstart genom att göra en ommöblering på avdelningarna utifrån möbler och material. Vi behöver se över hur vi arbetar med utvärdering och analys av vår verksamhet där allas åsikter tas tillvara. Ansvar och inflytande För att tidigt lära sig demokratiska värderingar och metoder, är det viktigt att barnen känner att deras åsikter, tankar och känslor spelar roll och att de har möjlighet att påverka sin vardag. I ledningsgruppen diskuterar vi arbetet med Likabehandlingsplanen

18 Styrning och ledning Se över användandet av vår mall för utvärdering som ligger till grund för reflektion och utveckling av verksamheten för hela förskolan. Förskolans kvalitetsarbete genomförs gemensamt på ett mer systematiskt sätt framför allt beträffande reflektion, utvärdering och analys. Ökad delaktighet av respektive avdelningars utvärderingar, för att stärka hela förskolans arbete och för en tydligare samsyn över det pedagogiska arbetet. Sammanfattning: Förskolans starka sidor är även allt vårt arbete med språk och språkutveckling som har varit ett av våra fokusområden tillsammans med matematiken. Förskolan har och har haft många barn med annat modersmål än svenska. Tiden observatörerna är ute på förskolan är kort. Det finns ett önskemål om mer tid samt ett önskemål om att de ställer fler frågor till pedagogerna i verksamheten. Rapporten är ett resultat som ger både bekräftelse på områden som är väl förankrade samt delar som behöver förtydligas och förbättras. Ett gemensamt arbete kommer att utarbetas utav alla på förskolan när det gäller områden som behöver förtydligas. Djursholm Elisabeth Kihl Förskolechef Norra Åsgårds förskola och Hildingavägens förskola samt Altorps förskola