me STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING

Transkript

1 me STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFRSKNING mm Wå: fssä*^^^ v-v*? w- T^-f^rm^tr^-p -en fältfrsknngsstude, del Bengt E Erksn Carl-Axel Bman, Lef Nyblm ch Gun Astr Swedjemark

2 bstäder -en fältfrsknngsstude,del Bengt E Erksn Carl-Axel Bman Lef Nyblm Gun Astr Swedjemark

3 Rättelser ch förtydlganden tll meddelande M8: Dagram - avser sdrna T - 8 Radn skrves Rn (ej R ) Radndöttrar skrves RnD (ej R D) n Text "Fgur " på sd 7 tllhör fgur på sd 8 STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFRSKNING mslag: Elsabeth Leek UDK 5^ :7..63 ISBN 9-5^ ISSN 3^7-^3^8 EELLAN GRAFISKA Gävle Jun I98

4 REFEBAT Detta meddelande nnehåller redgörelse över självdragsventlatnens funktn 3-vånngshus. Mätnngarna har utförts av SIB. I några av husen gjrdes även mätnngar av gammastrålnng, radn samt radndöttrar. Dessa mätnngar utfördes av SSI. Luftmsättnngsmätnngarna utfördes vd tre lka klmatbetngelser medan SSI företg mätnngar vd ett av dessa tllfällen. Luftmsättnngen mättes U8 lägenheter ch SSI mätte av dessa. Undersöknngen har genmförts Uppsala ch de valda husen är sådana sm företagen hlspårnng klassats sm byggda av alunskfferbaserad gasbetng. Mätnngarna vsar att radndtterhalterna över lag lgger på en betryggande nvå under de prvsrska gränsvärden sm radnutrednngen föreslagt. Mätnngarna Uppsala kmmer förmdlgen att kmpletteras med nya undersöknngar varför samtlga lägenheter sm ngått undersöknngen redvsats med var sn planrtnng.

5 FÖRRD Detta meddelande beskrver frsknngsresultat rörande ventlatn ch strålnng 3-vånngs bstadshus vars ytterväggar "består av alunckfferbaserad gasbetng. usen har självdragsventlatn. Undersöknngen, sm är en pltstude, har utförts på rekmmendatn av radnutrednngen. Den har sn helhet genmförts nm två "bstadsmråden Uppsala. Prjektledare för utrednngen har vart Bengt E Erksn, Statens nsttut för "byggnadsfrsknng (SIB) ch Gun Astr Swedjemark, Statens strålskyddsnsttut (SSI). Prjektledare för fältundersöknngarna rörande luftmsättnng har vart Carl Axel Bman. I dessa mätnngar har även Anta Elassn, Inger Ivares, Sune Lljedahl, Ragnvald Pelttar, Stg Skgberg, Jörgen Sundberg, Denn Ytterhlm samt Rland Åslund deltagt. Samtlga från SIB. SSI_:s mätnngar har utförts av Lef Nyblm, Per Wennberg ch Inger Östergren. Claes Anderssn har svarat för större delen av den statstska bearbetnngen, Flke Glaas har rtat ch för utskrften svarar Inger Ivares, även de anställda vd SIB. V vll framföra vårt tack tll Astrd Maktal ch Tmmy Perssn vd hälsvårdsnämnden Uppsala sm mbesörjt framtagnng av erfrderlgt bakgrundsmateral för utrednngen. Bengt E Erksn Gun Astr Swedjemark

6 INNEÅLLSFÖRTECKNING Sd REFERAT FÖRRD BAKGRUND URVAL AV LÄGENETER SJÄLVDRAGSVENTILATINENS FUNKTINSSÄTT MÄTMETD VID LUFTMSÄTTNINGSMÄTNING k RESULTAT AV LUFTMSÄTTNINGSMÄTNINGARNA 6 SAMMANFATTNING AV LUFTMSÄTTNINGSMÄT NINGARNA REFERENSER 3 STRÄLNINGSMILJÖN \ Metdk Feluppskattnng Resultat Dskussn 5 REFERENSER 9 BILAGR:. Beaufrtskalan 3. Tll- ch frånluftsdn Tabeller med mräknng av uppmätt radnhalt tll luftmsättnngen.5 ms/h 37 U U U k. Rtnngar över utrednngen ngående lägenheter. Uppmätta gammavärden l

7 BAKGRUND V vet genm åtskllga undersöknngar att ventlatnssystemen våra bstadshus har en mycket skftande standard. Detta gäller såväl utförande sm underhållssdan. V vet ckså att behvet av att spara energ har medfört att nya hus byggs allt tätare men även att äldre hus tätas syfte att mnska på luftmsättnngen ch därmed spara energ. Studer på -talet /l/ vsade att luftmsättnngen självdragshus var gd. Från SSI:s sda beskrvs radnprblematken två nfrmatnsblad från byggfrsknngen // ch /3/. I dessa nfrmatnsblad framgår klart hur str betydelse gd ventlatn har för att hålla radn- ch radndtterhalter på en acceptabelt låg nvå. Eftersm ventlatnen har en avgörande betydelse för radn- ch radndtterhalternas strlek ch därför att v Sverge har ett strt bestånd av självdragsventlerade hus ansågs det radnutrednngen mtverat att studera hur ventlatnen fungerar under lka väderleksbetngelser. Främst ansågs 3-vånngshus lämplga att undersöka. De flesta lägenheterna med självdragsventlatn fnns just 3-vånngshus. Av praktska skäl förlades undersöknngen tll Uppsala. URVAL AV LÄGENETER SIB erhöll från hälsvårdsnämnden Uppsala uppgfter m var Uppsala det fanns 3-vånngs självdragshus. Eftersm SSI medverkade prjektet valdes hus sm enlgt den blspårnng sm genmförts av Uppsala kmmun vsade sg vara byggda av alunskfferbaserad gasbetng. Blspårnngen fnns redvsad /k/. Urvalet av lägenheter gjrdes på statstsk väg ch två bstadsmråden med 3 respektve 8 lägenheter valdes. Eftersm ventlatnen teretskt sett är bäst lägenheter belägna bttenvånngen ch sämst högst upp ett hus, bestämdes att två lägenheter belägna över varandra skulle ngå undersöknngen, alltså en på trappr ch en på trappr respektve trappuppgång. Efter det att bstadsmrådena valts, utarbetades en enkät att dela ut tll en del av de bende de båda mrådena. Sammanlagt delades 3 stycken enkäter ut där syftet med undersöknngen beskrevs samt efterhördes m ntresse fanns att ställa sn lägenhet tll förfgande vd tre lka undersöknngstllfällen. Bende U8 lägenheter var vllga tt delta undersöknngen. usen är byggda 95 respektve 96:.

8 SJÄLVDRAGSVENTILATINEMS FUNKTINSSÄTT Ett självdragsventlatnssystem har, sm framgår av namnet, nga mekanska hjälpmedel för sn funktn. För att ett självdragssystem skall fungera krävs att temperaturen ute är lägre än temperaturen nne huset. m temperaturen ute ch nne är lka eller m nnetemperaturen är lägre än utetemperaturen erhålles ngen luftväxlng genm kanalsystemet. Detta förhållande nträffar förstås först fram på våren eller smmaren ch då ventlerar man ftast sna lägenheter genm att ha sna fönster på glänt. Vad sm beskrvts är den avsktlga ventlatnen, alltså den sm sker va kanalsystemet. Vndpåverkan på ett hus ger ftast, åtmnstne äldre ch relatvt täta hus, en cke väsentlg ventlatn. Ibland kan ng denna ventlatn, sm kallas avsktlg ventlatn, vara större än den avsktlga ventlatnen. Den avsktlga ventlatnen sker fta på så sätt att luften passerar n genm tätheter eller tlluftsdn ena fasaden ch ut genm den andra. Ett srts krsdrag med andra rd. Den avsktlga ch den avsktlga ventlatnen blr vad v kan kalla den ttala ventlatnen. Följande faktrer påverkar den ttala ventlatnen: Temperaturskllnaden ute-nne ch därmed vktskllnaden hs de båda luftmassrna. Teknsk benämnng är denstetsskllnad. Ventlatnskanalens höjd, dmensn, slerng samt mtstånd frm av krökar. Även tätheten på kanalväggarna har betydelse för funktnen lksm dess renhet. Frånluftsdnens fra area ch kndtn, dvs m de är rena eller gensatta av smuts. Tlluftsdnens antal ch kndtn. usets täthet. usets läge. Är huset skyddat från vndpåverkan eller lgger det utsatt fr blåst. Lägenhetens läge huset lksm lägenhetens utseende. En lägenhet bttenvånngen har bäst betngelser för gd avsktlg ventlatn genm att frånluftskanalen har större höjd än kanalen från en lägenhet högst upp huset. Lägenheter sm är belägna högst upp är emellertd fta mer utsatta för vndpåverkan varför den avsktlga ventlatnen kan vara större där än lägenheter bttenvånngen. Lägenheter smalhus mfattar fta hela husbredden, dvs de går från fasad tll fasad. Denna typ av lägenheter har teretskt sett större avsktlg ventlatn än lägenheter med endast en fasad. Det är alltså en mängd faktrer sm påverkar självdragsventlatnens strlek. ftast är det ckså svårt, för att nte säga - möjlgt, att utan mfattande ch dyrbara mätnngar ta reda på hur bra eller dålg ventlatnen ett självdragshus är. m man

9 3 skall ksta på en dyrbar mätnng hör denna göras under väderbetngelser sm är någrlunda representatva för eldnngssäsngen, dvs det hör råda ungefär nrmaltemperatur ch nrmalvndhastghet. Med nrmaltemperatur menas här genmsnttstemperaturen från det att eldnngssäsngen startar på hösten tlls den slutar på våren. Uppgfter m årsmedeltemperaturen för lka rter kan erhållas hl a l5l

10 k MÄTMETD VID LUFTMSÄTTNINGSMÄTNING Vd mätnng av luftmsättnng mekanska ventlatnssystem kan man ftast erhålla tllräcklgt gd nggrannhet genm att mäta frånluftsdnen eller m det är ett system med såväl mekansk tllsm frånluft, att mäta hade tll- ch frånluftsdnen. Man går därvd mste m strleken på den avsktlga ventlatnen, se kap "Självdragsventlatnens funktnssätt", men denna är ftast av underrdnad betydelse ett mekanskt system. För självdragssystemen ställer det sg annrlunda. är är drvkrafterna så små att en "blckerng med ett mätnstrument ett frånluftsdn skulle ge en så str störnng att mätresultatet ej skulle "bl det rätta. I självdragssystem är ckså den avsktlga ventlatnen fta av "betydande strleksrdnng. Det enda sätt v för närvarande känner tll att med gd nggrannhet mäta luftmsättnngens strlek är att använda sg av spårgas-metden. Med den metden mäter man "både den avsktlga ch den avsktlga ventlatnen. I Uppsalamätnngarna har därför denna metd använts. Metden fnns nggrant "beskrven 6/. Vd spårgasmätnngar använder man sg av, sm namnet anger, en spårgas. Den gas sm användes vd Uppsalamätnngarna var lustgas, Np, vlket är den gas sm vanlgen används vd luftmsättnngsmatnngar för närvarande. På senare td har prpaganda gjrts för att använda svavelhexaflrd, SF,-, men det fnns frskare sm på det allvarlgaste varnar för att använda den gasen, då den cke "bryts ner utan stannar kvar luften. m man skulle "börja att använda SF^ str skala fnns därför rsk att "bakgrundsvärdet tll slut skulle "bl så högt att dess användande "blev möjlgt. Dessutm menar man att man hör spara SF---metden för eventuella katastrfer, t ex ett kärnkraftshaver, för att spåra vart det gasmln sm "bldas tar vägen. Kvävexdul är de kncentratner sm använts vd mätnngarna Uppsala helt farlgt. Någt hygenskt gränsvärde fnns än så länge nte, men man spekulerar att man kmmer att sätta värdet tll mkrng PPM. Vd Uppsalamätnngarna var PPM-talet max U. Luftmsättnngsmätnngen tllgår så att man släpper ut lustgas samtlga utrymmen lägenheten. Fläktar placeras ut för att få crkulatn på luften så att lustgasen väl blandas med rumsluften tll en hmgen blandnng. När en rdentlg blandnng skett, sm för självdragsventlatn med sna naturlga luftrörelser brukar ta ca 3 mnuter, påbörjas mätnngarna. Under hela mätprceduren hålls fönster ch dörrar stängda men såväl tll- sm frånluftsdn öppna. Den td det tar för gasen att avklnga från en nvå tll en lägre nvå är ett mått på luftmsättnngen. Från begynnelsekncentratnen har man en luftmsättnng vd _ eller ca 3% av begynnelsevärdet. e Vanlgast är att den analysatr sm mäter rumsluftens kncentratn av lustgas placeras lägenheten ch där regstrerar förlppet frtlöpande. Metden är mycket tdsödande ch man hnner nte med mer än fyra lägenheter per dag. Med det relatvt stra antalet lägenheter sm var nödvändgt att undersöka Uppsala så skulle dels undersöknngen bl alltför dyr, vdare skulle väderleken hnna ändra sg alltför mycket nm en ch samma mätperd.

11 5 En ny metd tgs därför fram. Metden går ut på att man tar ett luftprv ett rör nne lägenheten. Genm en fläkt tvngas luft passera röret. Röret tllsluts hermetskt tätt båda ändar ch exakt tdpunkt antecknas. Röret härs sedan ner tll den central där gasanalysatrn fnns ch ansluts tll denna. Gasanalysatrn har, nnan analysen av luften prvröret påbörjas, nllställts genm att köra ren uteluft genm analyskammaren. Prceduren upprepas några gånger med ca 3 mnuters ntervall. Genm att använda denna mätmetd stället för den gängse kunde åtta lägenheter per dag mätas stället för maxmalt fyra med den gamla metden. Den nya metden nnebär alltså en betydande tdsvnst ch därmed lägre kstnad än den gamla metden. Kntrll har vsat att mätfelet ej blr större än vd den gamla metden, nämlgen ca ± k prcent.

12 6 RESULTAT AV LUFTMSÄTTNINGSMÄTNINGARNA Sm framgått under rubrken "Självdragsventlatnens funktn" så är det en mängd faktrer sm påverkar ventlatnens strlek. Teretska "beräknngar är ftast möjlga att genmföra ch m man skulle göra beräknngar så kmmer förmdlgen det beräknade resultatet att sklja sg väsentlgt från det senare uppmätta verklga värdet. Uppmätta värden kan från teretsk synpunkt därför te sg underlga, men börjar man analysera alla tänkbara varabler så fnner man snart' att ter ch verklghet är två vtt sklda tng när det gäller självdragsventlatn. Resultaten av mätnngarna Uppsala framgår av dagram -. Mätnngar har företagts under tre lka väderstuatner vad gäller utetemperaturen. Mätnngarna skedde under en kall perd, en medelvarm ch en varm perd. Benämnngarna syftar tll förhållandena under eldnngssäsngen. Några smmarmätnngar har nte utförts. Ur dagram framgår betecknngarna för de lka perderna. Den vertkala axeln vsar luftmsättnngens strlek msättnng per tmme (ms/h) medan den hrsntella axeln anger vånngsplan. Vånngsplan är bttenvånng ch vånngsplan är trappr, vlket är högst upp huset. Betecknngarna S3A sv respektve (9^) är SIB:s ch SSI:s nterna kder. Ur dagrammen kan även utläsas uppmätt radnhalt samt mräknad radnhalt tll andra luftmsättnngar än den sm rådde då radnhalten uppmättes av SSI. Vdare framgår vlken utetemperatur sm rådde mrådet vd tdpunkten för mätnngarna samt temperaturdfferensen nneute. Vndhastgheten, sm ju alltd är varerande, är SMI:s värden från deras bservatnsstatn Uppsala. De värden sm uppmättes vd SMI:s statn kan knappast sägas vara helt representatva för de bstadsmråden där mätnngarna företagts. Därför har SMI:s uppgvna medelvärden m/s redvsats Beafrt sm ej exakt anger en hastghet utan har en vss spännvdd. Tabell över Beafrtskalan, se blaga. Vlka tll- ch frånluftsdn sm fnns resp. lägenhet framgår av blaga. Bet. LB S3A LB P9G S5B P3A L8B LUA L6B Ll*A P9G S7B ÖA Vån. Kall Perd Mellan Varm Max Mn ms/h.93.t * Vndh ast. Beaf rt Perd Kall Mellan' Varm k k

13 Uppmätt värde / ^^-^ Beräknade värden () () 6 (7) (4) Radn. Bq./m 3 ms/ , Utetemperatur C At nne-ute C 4 3 Vndhast. Beaufrt Kall Mellan- Varm perd perd perd.-.- S3A (94) S3A (95) S5B S5B Trappr Betecknng (SSI:s beteckn.)

14 7 (5) (5) 5 (9) (5) Radn. Bq^/m 3 ms/h ± ± +4.9 Utetemperatur C At nne-ute C 3 Vndhast. Beaufrt "- S7B (96) S7B (97) LA LB Trappr Betecknng_ (SSI:s beteckn.)

15 ms/h , ' É 5 Utetemperatur C 9.3 U ,6 6/; At nne-ute t Vndhast. Beaufrt : fll"- L 4 A L 4 A L 6 B L6B Trappr Betecknng

16 3 (9) (4) () (3) Radn. Bcj/m 3 ms/h _ Utetemperatur "C At nne-ute C 3 Vndhast. Beaufrt.7 I L8A L8A L8B (98) L8B (99) Trappr Betecknng (SSI:s beteckn.)

17 ms/h 3 U \ Utetemperatur C At nne-ute C 3 Vndhast. Beaufrt a. n z LU.. : LU t/> - LB LB L4B L4B Trappr Betecknng

18 9 (9) (7) (3) (3) Radn. Bq/m 3 ms/h.-' , , -.8 +, Utetemperatur C At nne-ute C Vndhast. Beaufrt. - P9E () P9E () P9F P9F Trappr Betecknng (SS:s beteckn.)

19 8 () (36) 3 (8) (3) _ (6) (5) 9 () (4) Radn. Bqjm 3 ms/h.- L , Utetemperatur C At nne-ute C Vndhast. Beaufrt P9G () P9G (3) P5 (4) P5 (5) Trappr Betecknng (SSI:s beteckn.) t-

20 -C- 7 (9) (3) (8) (38) Radn. Bq/m 3 ms/h , , Utetemperatur C At nne-ute C Vndhast. Beaufrt,5-,4-,3-,-,- - P7 P7 P3A (6) P3A (7) Trappr Betecknng (SSI:s beteckn.)

21 U (K) () 3 (5) () Radn. Bqjnrr ms/h.-' , Utetemperatur C At nne-ute C Vndhast. Beaufrt P3 (8) P3 (9) ÖA ÖA Trappr Betecknng (SSI:s beteckn.)

22 9 (8) (33) 9 (9) (7) 4 (3) (4) 7 (7) (45) Radn. Bcj/m ms/h! -J ~ 9-9 " ± Utetemperatur C At nne-ute C 3 Vndhast. Beaufrt ÖD () ÖD () ÖB () ÖB (3) Trappr Betecknng (SSI:s beteckn.)

23 ms/h.-.9-j U Utetemperatur C At Inne-ute C Vndhast. Beaufrt GQ ÖE ÖE ÖF ÖF Trappr Betecknng M

24 M CD ms/h.-r , Utetemperatur "C At nne-ute Vndhast. Beaufrt , Ö4C Ö4C Ö4E Ö4E Trappr Betecknng

25 9 Tabell vsar max- ch mnmvärden för luftmsättnngen vd de tre mät ngångarna samt vndhastghet. trappr respektve trappr har sklts åt vd redvsnngen. Sm framgår av tabell så har de lägenheter sm har högst respektve lägst luftmsättnng under t ex den kalla perden nte samma rangrdnng vd de andra mättllfällena m man undantar lägenhet L? sm har hög msättnng både un^er kall ch mel ankall perd. Att det förhåller sg så "berr på någn av de varabler sm är mnämnda kap "Självdragsventlatnens funktnssätt". Mätresultat från resp. lägenhet, se dagram -. Medelvärdet för luftmsättnngen var för den kalla perden m man slår samman ch trappr;.^9 ms/h, standardavvkelsen.l6. Skljer man på vånngsplanen så var msättnngen för trappr.55 ms/h ch för trappr.u3 ms/h. Standardavvkelsen var.l6 respektve.5. För den medelvarma perden var medelvärdet av luftmsättnngen vd sammanslagnng av ch trappr.ul ch standardavvkelsen.lu. Medelvärdet för respektve trappr var.+5 ch.37 med en standardavvkelse av.*4 respektve.3. Går v slutlgen över tll den varma perden fnner v att medelvärdet för ch trappr var.36 med standardavvkelsen.7. Medelvärdet för respektve trappr var.38 ch.k med standardavvkelsen.8 respektve.7. Lägenheterna med öppna spsar har valts brt vd medelvärdesberäknngarna för den varma perden såsm cke representatva vd jämförelse med de andra lägenheterna, u spjalen vart öppna. Då de två bstadsmrådena är byggda vd lka tdpunkter kan det vara av ntresse att dela upp materalet mrådesvs. I tabell har detta gjrts, mråde är byggt I965 ch mråde 95, medelvärde (x), standardavvkelse (s) ch antal mätvärden (n) redvsas för varje vånng ch mättllfälle. De lägenheter sm ngår undersöknngen kan nte sägas vara ett slumpmässgt urval strkt statstsk menng, av 3 tllfrågade ställde endast W upp, men det är svårt att tänka sg att de utvalda lägenheterna avvker systematskt från övrga lägenheter de två mrådena med avseende på luftmsättnngen. I fgur har medelvärdena rtats n tllsammans med 95$ knfdensntervall för ensklda lägenheter ch för medelvärden. Intervallen är de sm gäller m lägenheterna kan sägas vara ett slumpmässgt urval ch m mätvärdena kan antas vara nrmalfördelade. Intervallen ger varje fall en gd uppfattnng m sprdnngen luftmsättnng mellan lka lägenheter. V kan göra följande akttagelser: msättnngarna det nyare mråde lgger genmgående lägre medeltal vd alla mättllfällen jämfört med mråde. msättnngen sjunker stadgt från kall tll varm perd sm man kunde vänta sg. Denna mnsknng är dck mndre det äldre mråde. Sprdnngen mråde är alltd högre än mråde, bland avsevärt högre.

26 Den genmsnttlga sänknngen av luftmsättnngen har nte alltd sn mtsvarghet de ensklda lägenheterna. I mråde vsade 7 av 7 mätnngar en stadgt sjunkande msättnng, mråde var mtsvarande sffra + av 7 medan 5 av 7 stället gck stadgt upp medan mråde endast 3 av 7 vsade ett sådant mönster. Perd Kall Mellan Varm mråde Vånng s n k.3.+5.lU s n ll Tabell.

27 ms/h. -,-.9- ms/h...9- mråde mråde ±J Ensklda mätvärden > Medelvärden j 95% knfdensntervall , PERID: Kall Mellan Varm Kall Mellan Varm Vånng Vånng Fgur. Medeltal ch knfdensntervall för luftmsättnngen ln.genheter på bttenvånngen ch två trappr under kall, mellan ch varm perd. Två bstadsmråden med trevånngshus.

28 SAMMANFATTNING AV LUFTMSÄTTNINGSMÄTNINGARNA De luftmsättnngsmätnngar sm utförts U8 lägenheter Uppsala är nte representatva för andra lägenheter utan gäller endast för de två undersökta mrådena. Undersöknngen är en pltundersöknng ch hör, nnan v kan uttala ss mer generellt m hur självdragsventlatnen fungerar våra 3-vånngshus, kmpletteras med mätnngar på andra rter ch andra hus. Medelvärdena för de tre mätmgångarna, kall, medelvarm ch varm mätperd var.+9,.ul ch.36 ms/h. Dessa resultat är på ntet sätt nedslående specellt då med tanke på att de flesta lägenheterna var utrustade med spsfläkt nbyggd kåpa med flter. På så sätt var en kanal, den sm nästan alltd har den största genmskärnngsarean ch brukar anses sm den kanal sm fungerar bäst, helt blckerad vd mätnngarna. Spsfläkten används enlgt uppgft från de bende endast vd matlagnng ch någn matlagnng förekm nte vd mättllfället. Kvar fanns alltså sm regel endast två frånluftskanaler, nämlgen den från badrummet ch den från taletten. Många lägenheter saknade ckså tlluftsdn. Dessutm hade man vd ett par tllfällen vdtagt åtgärder för att mnska ventlatnen genm att täta fönstren. m det är vanlgt vårt husbestånd av 3-vånngshus med självdragssystem att man lått nstallera spsfläktar med kåpa ch flter så kan man väl spekulera huruvda nte även dessa hus har luftmsättnngar sm är ungefär desamma sm för Uppsalahusen. us sm saknar dylka fläktar bör genmsnttlgt ha någt bättre ventlatn än Uppsalahusen.

29 REFERENSER /l/ Rydberg, J. ch Arnell, Å.: Ventlatnens strlek bstäder. Meddelande nr 5 9^9- Statens kmmtté för byggnadsfrsknng. // Lndel, B. ch Löfveberg, S.: Radaktvtet ch byggnadsmateral. Byggfrsknngen nfrmerar /68. Ill /k/ Lndel, B. ch Löfveberg, S.: Radaktvtet byggnadsmateral. Byggfrsknngen nfrmerar 3/68. Wahren,. et al: Ett försök att spåra radnhus Uppsala kmmun. Delrapprt /5/ Elgestad, S.: WS-handbken. Förlags AB WS, Stckhlm 6/ Svenssn, A.: Metder för mätnng av luftflöden ventlatnsnstallatner.,, ; Byggfrsknngens nfrmatnsblad ; B^:977.

30 <: u STRÅLMINGSMILJÖ Metdk Radnhalten berr av luftmsättnngen. För att möjlgaste mån kunna jämföra ch dra slutsatser av de erhållna mätresultaten har därför lägenhetsnnehavarna mbetts att hålla fönstren stängda från klckan kvällen före mätnngen. Vd prvtagnngen tgs dels ett luftprv för mätnng av radnhalten, dels ett flterprv för mätnng av radnets krtlvade dtterprdukter. Gammastrålnngen från byggnadsmateralet mättes med en tryckjnsatnskammare knstruerad på strålskyddsnsttutet. Prvtagnng för radnmätnng gjrdes evakuerade prvbehållare. Luftprvet fördes sedan över tll en jnsatnskammare för mätnng på labratret. Prvtagnngsutrustnngen för flterprvet bestd av flterhållare, pump, vlymmeter ch tdtagarur. Radnets dtterprdukter uppsamlades på ett glasfberflter, varvd den luftvlym sm passerar fltret mäts med vlymmetern. Efter prvtagnngen mäts fltrets alfaaktvtet med en znksulfddetektr. Aktvteten beräknas med Kusnetz's metd (Ku56). Feluppskattnng Samtlga feluppskattnngar avser en standardavvkelse. säkerhe- _ ten bestämnngen av radnhalten varerar mellan ch 33 Bq m berende på aktvtetshalten. Därtll kmmer säkerheten kalbrerngsknstanten, ca $. Mnsta detekterbara aktvtet är 5Bqm Den räknestatstska säkerheten för bestämnng av halten av de krtlvade radndöttrarna berr av aktvtetsnvån ch på längden av tdsperden mellan prvtagnng ch mätnng. Det räknestatstska felet för mätnngarna är mndre än 5%. Därtll kmmer säkerheten kalbrerngsknstanten, ca % ch felet Kusnetz^s beräknngsmetd, vlket berr av det relatva förhållandet mellan halten av de_lka radndöttrarna. Mnsta detekterbara aktvtet är.5 Bq m.på grund av att man har andra fel än de räknestatstska har k Bq m valts sm den lägsta angvna aktvteten. För bestämnng av expstnsraten från gammastrålnngen har det ttala felet uppskattats tll ± %. Resultat Mätnngen av gammastrålnngen gjrdes ntll väggarna ch mtt rummen. Mätnng gjrdes dessutm nvd en fåtölj, en säng ch ett matbrd för att jämförelse skulle kunna göras med den landsmfattande undersöknngen av gammastrålnngen (Mj-78). Mätvärdena framgår av rtnngarna blaga U. Luft- ch flterprver tgs ett vardagsrum ch ett svrum (endast vardagsrum nr 98 ch 99) tll vlka dörrarna stått öppna. Lägenhetsnnehavarna hade mbetts att hålla dörren tll ett svrum stängd från klckan, samma td sm fönstren för hela lägenheten. I detta svrum tgs luft- ch flterprv, däremt gjrdes ngen bestämnng av luftmsättnngen.

31 Radnhalterna : varje lägenhet har presenterats dagram,, k samt 6-. alben av radndöttrarna framgår av blaga 3. Radnhalterna har räknats m tll luftmsättnngen.5 ms/h, se blaga 3, under antagande att tden under vlken vädrng ej skett var 5 tmmar genmsntt ch att utmhusluftens radnhalt var h Bq_ m Den tllfällga öknngen a.v luftmsättnngen sm sker vd det frånkmlga öppnandet av ytterdörren, har antagts vara försumbar. En felkälla var att halten av radn ch radndöttrar mättes två rum (ett rum två lägenheter) ch luftmsättnngen bestämdes sm medelvärde för samtlga rum varje lägenhet. 5 Dskussn usen hade valts ur SGU:s blmätnngar såsm en husgrupp sm skulle kunna nnehålla höga radnhalter. Vd vår mätnng nmhus med gammanstrument erhölls för alunskfferbaserad gasbetngrelatvt låga gammanvåer nvd ytterväggarna, 3 tll 5 yr h, se mätvärden angvna på rtnngarna blaga *, (nklusve det ksmska strålnngsbdraget ca 3 VR h ). Av större betydelse för radnhalten nmhus var att endast ytterväggarna nnehöll förhöjda radumhalter enlgt gammamätnngen. Med en luftmsättnng sm varerade mellan.7 ch.77 ms/h, erhölls en lägre genmsnttlg radndtterhalt husgruppen än sm beräknats sm medelvärde för alla landets bstäder byggda av alunskfferbaserad gasbetng. Från radnsynpunkt kan lägenheterna delas n två grupper, varav mellanlägenheter utgjrdes av 6 ch gavellägenheter av h stycken. Eftersm alunskfferbaserad gasbetng endast fanns ytterväggarna nnehöll gavellägenheterna större mängd radum. De tll.5 ms/h mräknade radnhalterna synes ckså vara högre gavellägenheterna än mellanlägenheterna. Ingen krrelatn erhölls däremt vd jämförelse mellan raden/radndtterhalten ch gammanvån sm genmsntt mtt rummen vare sg för de uppmätta värdena eller för de sm mräknats tll.5 ms/h. I varje uppgång hade två lägenheter valts,' en på bttenvånngen ch en två trappr upp. Ingen påtaglg skllnad erhölls mellan de uppmätta radn/radndtterhalterna dessa båda lägenhetstyper ch heller nte efter mräknng tll.5 ms/h. I den undersöknng sm gjrdes 975 Gävle (Er-77) fanns två lägenheter bttenvånng. I båda dessa knstaterades sgnfkant högre halter än lägenheter högre upp husen. Att en sgnfkant högre halt erhölls bttenvånngen Gävle men nte Uppsala kan ber på skllnader byggnadssätt, lka radumhalt drä.nerngsmateralet, lka radnavgång från marken m m. Medelvärdet för radn ch radndtterhalten de stängda svrummen var nte påtaglgt högre än medelvärdet för lägenheten. I två av gavellägenheterna var mängden radum väggarna lägre de stängda svrummen än den övrga lägenheten. Både radn ch radndtterhalten dessa lägenheter var ungefär densamma det stängda svrummet ch övrga rum. Luftmsättnngen varerade mellan.7 ch.77 ms/h. En jämförelse mellan de uppmätta värdena ch en anpassad teretskt beräknad kurva vsas fgur. Den dålga krrelatnen kan ber på att vndstyrkan först mnskade ch sedan ökade under mätperden, vlken kan ha medfört att luftmsättnngen har ändrats under perden mellan t tmmar före mättllfället ch tdpunkten för prvtagnng för radnmätnng ch mätnng av luftmsättnngen.

32 Kvten mellan radndtterhalten ch radnhalten, den s k F-faktrn, berr av luftmsättnngen. Vd.3 tll.4 ms/h var den mkrng.6 ch vd mkrng.t ms/h var den mkrng.4. Medelvärdet för de 9 lägenheterna var.5. Tabell.3 Radnhalten sm genmsntt för lägenheten uppmätt under "Kalla förhållanden" ch beräknad för "Varma" ch "Medelvarma förhållanden" med hjälp av mätnngar av luftmsättnngen. Dessutm har radnhalten beräknats för.5 ms/h. RADN, Bq. m _ Perd Nr Medelvarm Beräknade Kall Uppmätta Varm Beräknade Beräknade tll.5 ms/h 94* 95 x 96 x vv '** '.3 4, '9 ' * Medelvärde alla lgh 74 exkl Sprdnng ' SD h 3 9 Medelvärde : gavellgh 8.Sprdnng 6 Medelvärde mellanlgh 73 'Sprdnng 55. x Gavellägenhet xx 9 ll Spsfläkten hade använts före mätnngen xxx Medelvärden för rum A ch B

33 7 Tabell 3 vsar en sammanställnng av radnhalten lägenheterna, uppmätta värden för den kalla perden ch beräknade värden för den medelvarma ch den varma perden, beräknade med hjälp av uppmätt luftmsättnng. Årsmedelvärdet har beräknats tll ca 5 Bq m för radn ch ca hälften, dvs 75 Bq m för radndtterhalten. För denna uppskattnng har antagts att förhållanden under den kalla perden har antagts råda under fyra månader, den medelvarma perden under fem månader ch den varma perden under tre månader. Antaganden har dessutm gjrts m rdentlg vädrng en gång per dygn under den kalla ch den medelvarma perden ch två gånger per dygn under den varma perden. Ingen mätnng har gjrts under cke eldnngsäsng. Värdena från den varma perden har därför använts sm uppskattnng för smmarförhållanden, vlket kan medföra en överskattnng eftersm vädrng är vanlgt under smmaren. Detta värde kan jämföras med landsmedelvärdet för radndtterhalten sm har beräknats tll ca 35 Bq m ch medelvärdet för skfferbaserad gasbetnghus sm har beräknats tll Bq m (Sw-78). Medelvärdet för radndtterhalten en grupp radhus byggda helt av skfferbaserad gasbetng var!j Bq m. Mtsvarande värden för några grupper radhus, där alla väggar var byggda av materalet men nte glv ch tak var mkrng Bq m (Sw-8). Fgur Radnhaltens varatn med luftmsättnngen. Den heldragna kurvan är beräknad enlgt ekvatnen: C. + G/V l + där C är radnhalten vd statnärt tllstånd, C. är tlluftens radnhalt, % är luftmsättnngen, ~k är sönderfallsknstanten för radn, G är exhalatnsraten för radn lägenheten ch V är lägenhetens vlym. Kurvan har anpassats tll de uppmätta radnhalterna två rum varje lägenhet varvd dörrarna mellan rummen hölls öppna. De två mätresultaten varje lägenhet har sammanbundt s. Mätnggrannheten varje punkt är mellan ch 33 Bq m (l SD). Alla lägenheter utm den där spsfläkten använts före mätnngen har medtagts.

34 8 Radn Bq./m ms/h Fgur. Teretskt "beräknade samt uppmätta värden på radnhalten.

35 9 REFERENSER Er-77 Ku-56 Mj-78 Sw-78 Sw-8 Erksn, B.E., Löfstedt, B., Swedjemark, GA ch åkanssn, B.: 977, Ventlatnskrav en- ch flerfamljshus. Statens nsttut för "byggnadsfrsknng, Meddelande M7:976 Kusnetz,.L.: 956, Radn daughters n mne atmspheres: A feld methd fr determnng cncentratns. Amer. Ind. yg. Assc. Quarterly, 7:85. Mjönes, L.: 978, Measurements f gamma radatn n Swedsh huses by means f maled CaS-Dy dsmeters. Paper presented at the sympsum n the Natural Radatn Envrnment III, ustn, Texas, Aprl Swedjemark, GA.: 978, Radn n dwellngs n Sweden. Paper presented at the sympsum n Natural Radatn Envrnment III, ustn, Texas, Aprl Swedjemark, GA.: 98, Radactvty n huses "bult f aerated cncrete "based n alum shale. Paper presented at the specalst meetng n the assessment f radn and daughter expsure and related "blgcal effects, n Rme, March

36

37 Blaga. Vndens verknngar (Beaufrtskalan). Vndstyrka Be au - frt Vndhast. M m/s tll lands Namn tll sjöss på land Vndens verknngar på öppna havet 3 k l t 3 lu »- 5.h lt.lt Ul.lt U.5-U6. ( lugnt svag vnd svag vnd måttlg vnd måttlg vnd frsk vnd frsk vnd hård vnd hård vnd halv strm strm svår strm rkan rkan rkan rkan stltje nästan stltje lätt "brs gd brs frsk brs styv brs hård brs frsk kultje styv kultje hård kultje halv strm strm svår strm rkan rkan rkan rkan n a, röken stger rätt upp märkbar för känseln lyfter en vmpel sträcker en vmpel sträcker en flagga, sätter kvstar ch tunnare grenar rörelse mndre lövträd svaj ar, skumkammar bldas på nsjöar sätter stra trädgrenar rörelse, vner telefntrådar hela träd svajar, man går ej behndrat mt vnden bryter kvstar, besvärlgt att gå det fra skadr på hus, taktegel blåser ned sällsynt nlandet, mycket sällsynt nlandet endast på fjäll samt trmber spegelblänk sjö små fskfjällknande krusnngar krta småvågr, sm ej bryts vågkammarna börjar brytas längre vågr, vta skumkammar, sm förrsakar ett krtvargt brus överallt vta skumkammar, sjön bryter j med starkare ch hållande brus större vågberg, vta j skumkammar över stör-j re ytr, dvt rullan-! de brus j sjön trnar upp sg ch bryter skummet strmmr vågbergens längd ch höjd betydande, skum-; met lägger sg tä- I tare strmmr, sjön börjar dåna höga vågberg med ] långa brttsjöar, '. havsytan vt av skum,j sjöns dån starkare j : ch kmmer stötvs! fartyg försvnner ; bakm vågberg, havs- : ytan täckt av vtt ; skum, sm försämrar skten sällsynt, förekmmer särsklt trpska cyklner. över slät mark, fr från hnder. För andra höjder gäller andra tabeller.. Enlgt beslut av den nternatnella meterlgska rgansatnen, Pars 9^6, har den gamla -gradga Beaufrtskalan utvdgats tll 7 Beaufrt. I denna tabell har dck endast 5 Beaufrtgrader medtagts.

38

39 Blaga (l) 33 :Beteckn. I JS3A (9+)! S3A (95) S5B S5B JSTB (96) t S7B (97), Tr.! ;, s x) > T-dn ; Sp.vent.!I T.vent. Sp. vert. t T.vent. Sp.vent. IT T.vent. Sp.vent. T.vent. Sp.vent. t T. vent. Sp.vent. t " T. vent. Rum Sv B Sv C Sv B Sv C Sv B Sv C Sv B Sv C Sv B Sv C V. rum Sv B Sv C V. rum Ö x x x s F-dn x) T.vent. Imvent. T.vent. S.fläkt T.vent. Imvent. Ö sps Galler Galler Ö sps Galler S.fläkt Ö sps Galler T.vent. Ö sps S.fläkt Rum Bad Sv C Sv B Sv C Bad V. rum Bad Bad V. rum Bad V. rum Bad Bad V. rum ' - Strl x x x 5 x x x x 5 Ö x' s Anm. Öppen en- >~ dast varm perd LA ;LA ' Sp.vent. T. vent. Sp.vent. T.vent. Sv T.vent. T.vent. Imvent. T.vent. S.fläkt Bad Sv Bad Sv 5 5 x 5 hk A t Sp.vent. t N. T. vent. V. rum Sv Sv x T.vent. Imvent. Bad Sv 5 5 x JLUA! j Sp.vent. n T.vent. V. rum Sv Sv x T.vent. S.fläkt Bad V. rum 5

40 Blaga (), J Beteckn. Tr. T-dn x) Rum Ö s F-dn x) Rum Strl. ö s Anm L6B Sp.vent. II T.vent. Sv Sv Ö sps Galler S.fläkt V.rum Bad 3 x 3 L6B Sp.vent. II T.vent. Sv Sv Ö sps Galler Imvent. V.rum Bad 3 x 3 5 x L8A samt L8A tr. L8B (98) Sp.vent. Sv II Sv T.vent. Sp. vent. Sv B T.vent. Ö sps Galler S.fläkt Galler S.fläkt Galler V.rum Bad Bad V.rum 3 x 3 3 x 3 3 x 3 L8B (99) LB I : : LB! Sp.vent. t T.vent. Sp.vent. II T. vent. Sp.vent. II T.vent. V.rum A Sv B Sv Sv Sv Sv Galler t S.fläkt Imvent. n Ö sps S.fläkt Galler Ö sps V.rum Bad Bad V.rum Bad V.rum 3 x 3 II 5 x 5 x 5 5 x 5 Öppen end. under varm perd Öppen end. under varm perd LIUB LlUB! Sp.vent. II II T.vent. Sp.vent. t T.vent. V.rum Sv Sv Sv Sv Galler II S.fläkt Galler Galler t S.fläkt V.rum Sv Bad V.rum Sv Bad 3 x 3 n 5 x 5 3 x 3 t 5 x 5

41 Beteckn. "' r Tr. T-dn ^ Run Ö S F-dn ) Rum Strl. Ö s Anm.! j P9E () P9E () I Fönntpr Fönster aller II S.fläkt Se van WC Bad 3 x 3 II x Alla T-dn = fönster,j saknar and* ra T-dn P9F! P9F! P9G (?) Fönster Fönster Fönster v Se van Se van I Se van ' I! _ -! P9G (3) ' P5 (M,' P5 (5)! PIT! P7 : P3A (6)! I P3A (7) P3 (8) P3 (9) l ÖA Fönster Fönster Fönster Sp.vent. II t II Fönster Fönster Fönster Fönster Fönster Fönster Sv Sv V.rum Se van Se van Se van ' Se van Se van Galler S.fläkt Se van Galler II Imvent. Galler S.fläkt Galler Imvent.! v* 3 x Bad J 3Q Bad WC Bad WC Bad 3 x 3 II 5 x 3 x 3 II 3 x 3 5 x!!!!! * x! x x x x j!! ; ÖA j Fönster Se van ÖD () Fönster Galler n Imvent. Bad WC 3 x 3 t 5 x GD () Fönster Galler II S.fläkt Bad WC 3 x 3 II

42 Beteckn. [' ' jtr. B ()! ÖB (3)! 'ÖE T-dn x) Fönster Fönster Fönster Rum Ö B F-dn x) Galler S.fläkt Galler S.fläkt Galler S.fläkt Rum Bad Bad WC Bad WC Strl. 3 x 3 3 x 3 t 3 x 3 ö s Anm ÖE 'ÖF : 'F. ÖlUC, Fönster Fönster Fönster Fönster Se van Se van Se van Galler S.fläkt Bad 3 3!! ÖlUC - Fönster Galler Imvent. Bad 3 x 3 5 x f!! ÖIUE ; Öll+E j _... Fönster Fönster Se van Se van I! Sp.vent. = Sprngventl T.vent. = Tallrksventl Imvent. = Imventl S.fläkt = Spsfläkt Ö sps = Öppen sps Ö = Öppen S = Stängd Tll- ch frånluftsdn

43 'Datum Kd - Matplats Bq/m Uppmät t! R R D n n Luftms. Uppmätt R mräknat n II.5 ms t /h Bq/m 3 At C Ute - Inne Vndhast. vd mät - tllfället m/s Anmärknng J89 In In n t n n n n n n n ',83 n n n 8l+ n n 9k 9U 9 * A B C A B C A B C A B C A B A B A B C l * U U hl l., _ x ) 8-8 l U 9. U U Kmmentarer tll A, B ch C, se blaga (+) x) R ch R D värden mätta vd stängd dörr mräknng tll annat luftms.t T kan ej göras. Ga'ler samtlga med "beteckn. matplats C.

44 J Blaga 3 () c [_ E C < +J I ' /7 4-» E - - C T3 > > IA I LTV LTV ITN Q) J C +J C_) +J C r P -J V V CM CVJ CVJ CVJ N J r r J -3- r N cvj cvj CM J ra c ^s c B m ' m cr m C C t N LTN t -3- CM r J E 4-> =ra +J E M- a 3 Q - ^ 3 r l u-\ r r -3- r c J CM N N cvj cvj I I r r,- N. LT\ DN CVJ av v v C C J av r v t r au \ v t LfN N LTN LTN trv rv,-sv LT\ E E ^, a. a- a Z3 -=f -=r r C a C CVJ -a * CM C r-\ CM t V N CM CM -=r CM +J Q. 4-> m ffl m p. D 3 < F Q U «a! P Q U T3 J CM CM J CM J CM CM CM 'N CM CM r CM _=J- CM -=r Cl CM _=f CM ITN J LTV CM m J V J v v J J c J t J t CM r Q -3- J _C_ -. ~ ITN CM _CQ = _Z, ~ -«- - -_ ^ _. - -.J: _^._ v J - _CD_ -. -~ -Jä

45 Blaga 3 (3) 39 Dl C I V I W 4- C :td :C -C E M- J " -^ -> C " < E LA J LA CM UN J LA J LA P LA P LA LA C LA -a- LA -a- > > +J I QJ Q) C +J +J C < Z) r-t t _=r N J N J N CM C VD J V J CC CM N J P \ J P r r P J c J r r C -M :CTJ t. E LA -* C <r- -C r E ***. - CQ N -=r N N J LA P - MD t v N r C 4-> E -M =tu +-> E - a *» rs N LA N LA r d -=r P J J J N LA I J LA +J :( E E ~- Q. cr. Cd Z3 v r C VD Al C C r> \n t IA C C r J LA \ J C LA J r P P N CM C -=f N LA -=r J LA C r\ -sr C r -=r LA r t LA C r t- C +-> r Q. +-> :( P Q a ^ P Q ^ p q - a J p q u pq < eq 73 5* C C C N N CM CM J J J N r-l CM J CM CM CM J J! J J J J J E 3 r N Al c CM J*- -J -- -j^.-. C z < >_

46 u Blaga 3 (k) Kmmentarer tll mätvärdena (R n ch R n D) us 9U Rum C C C stängt ~ lu tm. nnan mätnngen, ventl öppen stängt (känt hur länge), ventl öppen stängt ~ 8 tm nnan mätnngen, ventl + fönsterventl öppna 97 C stängt ~ tm nnan mätnngen, ventl + fönsterventl öppna 98 B stängt (känt hur länge), fönsterventl öppen 99 B stängt ~ 5 tm nnan mätnngen, fönsterventl öppen Från ~ 5 mn tll ~ mn nnan mätnngen hade köksfläkten använts C stängt ~ 7 tm nnan mätnngen C stängt ~ tm nnan mätnngen 3 C stängt ~ tm nnan mätnngen U 5 sfönstret hade öppnats (5 cm) mn nnan ch stängts 5 mn nnan mätnngen C stängt ~ 5 tm nnan mätnngen 6 C stängt ~ tm nnan mätnngen A rummet hade vädrats mn, 7 tm nnan mätnngen C stängt ~ 8 tm nnan mätnngen C stängt ~ tm nnan mätnngen C stängt (känt hur länge) C stängt ~ 5 tm nnan mätnngen 3 C vädrngsfönster öppet någn mn strax nnan mätnngen. Med mätnng menas prvtagnng av radn- ch radndöttrar.

47 M Radnhalt, Ba^m 3 -' I Trä utan källare Trä med betngkällare eller flerbstadshus av betng eller tegel \ \ 3 4. Skfferbaserad gasbetng, medelvärde Exempel på hus med extra hög radnhalt \ \ \ \ V r ] r,5, Luftmsättnng.5 ms/h Fguren vsar exempel på ventlatnens betydelse för sänknng av radnhalten.

48 h? Blaga * (l) l- 34 -TE. 46 ^ B 3 VARDAGSRUM A =[? Tr KJ KPR. ALL LJ t S3A(94) Sffrrna anger /jr/h

49 Blaga k () U B VARDAGSRUM A ^? TF 5 -J KPR. J Q ALL BAD TP = 8 4 KK 5 MATPL. 4 C 38 4 S3A(95)

50 *» Blaga k (3) ^ KK VARDAGSRUM 3 C 3 ALL - KPR. p c BAD u S5B

51 Blaga k (k) +5 KK VARDAGSRUM u c fl ALL KPR. u BAD S5B

52 hb Blaga k (5) VARDAGSRUM A 9 5 utbyggn Qd 39 C 7 C 4 D" B 9 BAD Da KPR. 35 JL 3 KÖK r S7B (96)

53 Blaga h (6) UT VARDAGSRUM A n C n B 35J BAD KPR. 9 JL p c: 3 KÖK r S7B (97)

54 ^S Blaga M7) y :^3 VARDAGSRUM rff KPR. BAD ALL KK MATPL. LA

55 . I I VARDAGSRUM u KPR. 3 BAD ALL 3 m 3 C KK MATPL. J LA

56 ' r VARDAGSRUM T? IT ALL KPR. T? a BAD D MATPL KK L4A

57 Blaga k (l) 5 " r=t VARDAGSRUM T? ^ 3 t ALL KPR. L TT fr BAD D MATPL. KK L4A

58 5 Blaga k (l) KÖK VARDAGSRUM r n r a KPR. n ALL fr _n 3 C BAD u _LC L6B

59 Blaga + () 53 KK VARDAGSRUM a c -T KPR. ALL t -n = t= BAD u L6B

60 5^ Blaga h (3) KK VARDAGSRUM =3 ALL KPR. u P C BAD U L8A

61 Blaga k lk) 55 KK VARDAGSRUM u c =fl ALL KPR. U Jl BAD L8A

62 5 Blaga k (5) I 9 VARDAGSRUM A 8 BAD U C = t=n '. " C KPR. IT 3 B 3 4 KÖK L8B (98)

63 Blaga k (6) 57 r~33" VARDAGSRUM A 3 C IP BAD KPR. I l,, C 3 B 3 KK 4 38 L8B (99)

64 58 Blaga k (7) VARDAGSRUM TJ JL c KPR. h BAD D KK LB

65 Blaga h (l8) 59 VARDAGSRUM n JL 3 C KPR. BAD D n KK LB

66 6 Blaga k (9) KK ~u VARDAGSRUM nj KPR. ALL cq:.bad- E I ^3. l l LUB

67 Blaga k () 6l KK VARDAGSR. "U VARDAGSRUM nj - KPR. u ALL dh 3 C.BAD. I I LKB

68 6 alaga k () 8 49 KK 6 VARDAGSRUM B LT ^ ^ r~g KPR. wc ± BAD 7 A " C P9E ()

69 9 7 C ^ 4 ± KÖK VARDAGSRUM A n=a KPR. ^ 9 wc BAD : c ] C B P9E ()

70 KK VARDAGSRUM 3 C 3 cn n= L KPR. wc : c t± BAD P9F

71 I I I I, KK JJ VARDAGSRUM 3 c; r= L KPR. wc BAD 3 c ] C P9F

72 I 49 KK VARDAGSRUM A 3 6 C KPR. 3 ^ WC LL BAD :) c 4 B 6 4 C 6 P9G ()

73 ! I 5 C 3 I 4 6 KÖK VARDAGSRUM B r Q ^ WC KPR. :J C 5 3 ^ ] r 5 JL BAD 6 A 33 P9G (3)

74 33 VARDAGSRUM A 5 9 KÖK 5 r ] C KPR. BAD C 3 C WC JLIZL n B 7 C

75 ' / yj j 5 7 U VARDAGSRUM A 6 6 KÖK 5 5 ^ c 3 C -TJ KPR. BAD n, J c wc n B C 44 P5 (5) 4

76 VARDAGSRUM KK r ^ C ] C KPR. BAD C 3 E WC n N M P7

77 Blaga k (3) 7 n VARDAGSRUM KK *? KPR. u BAD C? c wc r u P7

78 7 Blaga k (3) 46 VARDAGSRUM A KÖK :? c KPR. rj BAD 3 [ B C I I P3A(6)

79 Blaga + (3) 73 I I, 45 n 3 VARDAGSRUM A 8 KÖK 4 6 :? c 3 C K PR. rj BAD 3 t B P3A (7)

80 7* Blaga U (33) T 47 KK VARDAGSRUM A KPR. => ^ WC BAD Zl C 3 db 5 C 4 B P3 (8)

81 Blaga k (3M 75 J 48 r Q KK 5 5 VARDAGSRUM B 4 3 [ CT WC KPR. 3 C t± BAD C 4 A 4 P3 (9)

82 76 Blaga U (35) KK VARDAGSRUM =? «= ] C -*lj KPR. BAD 4 3 C A

83 KK VARDAGSRUM ^? ] C KPR. BAD t A

84 m 47 KK 4 5 VARDAGSRUM B 4 r a 8 3 C KPR. ^ wc 3 c 4 C 6 3 ] C 3 BAD 6 A D ()

85 t I 8 I IZE KK 6 VARDAGSRUM A 4 J T ^ nzdl KPR. wc BAD h " c dz 5 B 5 C 3 D ()

86 VARDAGSRUM A 3 KK ^ c c KPR. rj BAD 9 C 7 3 t B B ()

87 KK 6 3 r VARDAGSRUM A 6 3 ^ n KPR. z BAD 33 8 wc JUZ n B 3 C 46 M B (3)

88 n VARDAGSRUM KK r KPR. BAD WC ^ D C rt u E

89 VARDAGSRUM KK =? C 3 C KPR. BAD U L, J I wc r h I u E

90 n VARDAGSRUM KK r ^ C ] C KPR. BAD S 3 E 3 C WC =L n N= F M

91 DjLuga. 4 v m y 5 VARDAGSRUM KK ;? c KPR. TJ BAD 3 E 3 E WC rt t ÖF

92 86 Blaga It (+5) J I I KK VARDAGSRUM = 3 C KPR. qp é BAD UC

93 Blaga + (k6) 87 J J L KK VARDAGSRUM 3 L ^ KPR. BAD 4C

94 88 Blaga k (hl) KK VARDAGSRUM =? ] C KPR. U BAD 3 t 4E

95 Blaga U ()8) 89 KK VARDAGSRUM ^ 3 C KPR. BAD 3 C UE

96 r '_ rltj'j'.u L:,; u'/t.'' ':n<;'.'.l au'.'/unllt't u ','f' M79: "ettan - m ett hus ch dess nvånare nför en mbyggnad.. Ulrka Sax Prs 3:- exkl mms, s 85 M79: Gårdsförändrng - ett sätt att förbättra bendemljön. Mara Nrdström Prs :- exkl mms, s 8 M79:3E Revew f Mcr- and Buldngphyscal Prpertes f Drvng Ran M D Lyberg Prs 3:- exkl mms, s U M79:^ Bstadsdata på Brynas. Sksö, M Björk ch B Erkssn Prs 53:- exkl mms, s M79 : 3 Wl9:k Vad, hur ch varför. En metd för studum av byggnadsnämndens tllsyn. rn ch T Klngberg Prs 5:- exkl mrns, s Byggnadsnämndernas tllsyn sex kmmuner. Materalsammanställnng från en emprsk stude av kntrll ch rådgvnng. rn ch T Klngberg Prs 3:- exkl mms, s M79:5 Ägarlägenheter flerbstadshus. En Kunskapsöverskt ch några tankeexperment. P Jansn, E Mldner ch L järne Prs k5:- exkl mms, s Ö M79:6 Sm Man bygger får man barn. Uppsatser m barns ch ungdmars mljö sammanställda av I Gaunt Prs 5:- exkl mms, s 9 M79=5 Energbesparng med radatrterms tat ventler? Semnarum lu sept 978 A Svenssn Prs 3:- exkl mms, s 9 M79 ; 6. Bstadsutfrmnng ch bstadsanvändnng. "Metdredvsnng S Dahlgren ch U Westerberg Prs *4:- exkl mms, s 95. Bstadsutfrmnng ch bstadsanvändnng (M77:) 58 småbarns bstadsanvändnng. Luse Gaunt Prs 6:- exkl mms, s 5 M79:7 3. Bstadsutfrmnng ch bstadsanvändnng. 5 sklbarns bstadsanvändnng. Luse Gaunt Prs 5:- exkl mms, s M79:8 Egnahemsmrådet rn -grannsamarbete ett bstadsmråde. Clarssa Kugelberg Prs 9:-,exkl mms, s 7 M79:9 Undersöknng av husbeståndet från energsynpunkt. Delrapprt 7 : Kulturhstrsk besktnng. Rksantkvareämbetet Prs 3:- exkl mms, s* M79: Fabrkslackerad plåt - åldrande ch prvnngsmetder. J Jansn ch C Sjöström Prs 7:- exkl mms, s 5 M79:ll Elak lukt källarlösa hus. Tdgare meddelande I97» Axel Carlssn Prs 7:- exkl mms, s 5 M79: Förvaltnngsfrsknng - behövs det? B Bengtssn Prs :- exkl mms, s 3-79:7 Fältmätnngsmetder för låga lufthastgheter. C Blmqvst, A Melln, A Svenssn, P Wesslng ch D Ytterhlm Prs ]k:- exkl mms, s 37 M79:8 Så skulle jag vlja b. Bendedeal ch könsrllsmönster. M Nrdström Prs :- exkl mms, s 3 M79:9 Balansprblem på den svenska bstadsmarknaden En sammanfattnng av fältarbetet Tfté Frykman, Lars Jhan Waldén Prs: 56:- exkl. mms, s 6 M79: Undersöknng av husbeståndet från energsynpunkt. Delrapprt 9- usbeståndets nstallatnsteknska egenskaper. Stg ammarsten Bengt E Erksn Prs: :- exkl. mms, s U M79: Undersöknng av husbeståndet från energsynpunkt. Delrapprt 8: Uppskattnng av besparngsmöjlgheten genm byggnadsteknska åtgärder. Mats Sandberg Prs: :- exkl. mms, s 8 M79: Instatnär strömnng av' vätska eller gas rör med varabel tvärsnttsarea. Mats Sandberg Prs: 5:~ exkl. mms, s U8 M79=3 Byggnadsmätnngar, utsättnng ch nggrannhetskrav. Jhn van den Berg Ake L ndberg Prs: l8:- exkl. mms, s 6 M79:5 Fredsförband Arvdsjaur. En stude m bakgrunden tll ett regnalpltskt beslut. Lena Magnussn Prs: 33: - exkl. mms, s 38

97 STATENS INSTITUT FR BYGGNADSFRSKNING Dstrbutn ch Försäljnng: Statens nsttut för byggnadsfrsknng \ Infrmatnsgruppen Bx 785,8 9 Gävle. Tel. 6/ Prs: 34:- exkl mms