NEO:s bild av och 1900-talets svenska ordförråd

Transkript

1 Sven Lange NEO:s bild av och 1900-talets svenska ordförråd Januari 2001

2 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling Projektet Det svenska ordförrådets utveckling finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari Den gängse förkortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra). Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof. Sven-Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Box 200, Göteborg.

3 ISSN Författaren Produktion: Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet Box 200 SE GÖTEBORG Reprocentralen, Humanisten Göteborg

4

5

6 1 1. Inledning I den hšr artikeln ska jag granska den bild som Nationalencyklopedins ordbok (NEO, v.2.0 nov. 1999) ger av och 1900-talets svenska ordfšrrœd. Fšr en utfšrlig presentation av NEO, dess omfœng, informationskategorier, mœlgrupp m.m. hšnvisas till Malmgren (1995). Redan frœn bšrjan mœste vi dock vara instšllda pœ att den bild av de tvœ hundra Œrens ordfšrrœd och dess utveckling som vi fœr av en samtidsordbok med nšdvšndighet mœste vara bœde ofullkomlig och delvis inadekvat. En ordbok, representativ och heltšckande fšr hela perioden, existerar inte idag och kommer fšrmodligen heller aldrig att se dagens ljus. En sœdan lexikografisk produkt skulle t.ex. inte gšra nœgon avgršnsning mellan levande och dštt i ordfšrrœdet. Den skulle inte heller prioritera allmšnsprœket framfšr facksprœket, ej det skrivna sprœket framfšr det talade, ej det standardiserade framfšr det regionala. Den skulle registrera engœngsord i samma utstršckning som de hšgfrekventa lexikonenheterna osv. ndœ tror jag att samtidsordbokens bild av den aktuella tidsperioden Ð under fšrutsšttning att vi Šr medvetna om dess givna begršnsningar Ð Šr všl všrd att studera nšrmare. I uppsatsens fšrra hšlft redovisas resultatet av granskningen och i dess andra hšlft blir nœgra delresultat fšremœl fšr diskussion.

7 2 2. Resultat 2.1. Sškning I NEO (= Nationalencyklopedins ordbok, v.2.0 nov. 1999) kan man sška pœ kategorierna ord, ordklass, Šmne, sprœk och tid. Ordklasserna Šr de sedvanliga: adjektiv, adverb, artikel (den, en), interjektion, konjunktion, preposition, pronomen, rškneord, substantiv och verb. DŠrutšver finns ocksœ sškkategorierna fšrkortning och fšrled. mnena Šr 66 stycken: 1. anatomi 2. arkeologi 3. arkitektur 4. astrologi 5. astronomi 6. biologi 7. bokvšsen 8. botanik 9. citat 10. danskonst 11. databehandling 12. diplomati 13. ekonomi 14. elteknik 15. filosofi 16. filmkonst 17. flygteknik 18. fotografi 19. fysik 20. fšrg 21. geografi 22. geologi 23. handarbete 24. heminredning 25. heraldik 26. hushœll 27. jakt och fiske 28. jordbruk 29. juridik 30. kemi 31. klšder, skšnhetsvœrd o.d. 32. kokkonst 33. konstvetenskap 34. land, folkgrupp o.d. 35. lantmšteri 36. litteraturvetenskap 37. matematik 38. medicin 39. metallurgi 40. meteorologi 41. militšrvšsen 42. mineralogi 43. massmedia 44. musik 45. numismatik 46. optik 47. pedagogik 48. politik 49. person 50. psykologi 51. radioteknik 52. religion 53. sagans všrld 54. samhšlle 55. scenkonst 56. sjšfart 57. skogsbruk 58. spel och lek 59. sport 60. sprœkvetenskap 61. statistik 62. textil 63. trafikvšsen 64. tršdgœrdsskštsel 65. veterinšrvšsen 66. zoologi I NEO finns 73 sprœk representerade. Tiden kan anges exakt efter Œr Fšre Œr 1520 dšremot redovisas orden utan nšrmare Œrsangivelse (Ófšre 1520Ó). Sškkombinationer gœr att gšra av de fem fšrst nšmnda sškkategorierna. Se vidare Malmgren (1999) Nytillskott perioden 1800Ð1995 HŠr ska jag begršnsa tidsperspektivet till tidsperioden 1800Ð1995. r 1995 Šr sista Œret i version 2.0 av NEO. I tabell 1 nedan ser vi antalet

8 3 nya ord i svenskan per decennium under de senaste tvœ hundra Œren. Totalt anger NEO nytillskott. Tabellen visar ocksœ att det Šr fler ord som introduceras i svenskan under 1800-talet Šn under talet, drygt 4000 fler. Tabell 1. Antal nya ord per decennium under och 1900-talet. Decennium Antal ord 1800Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð talet Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð talet taletÐ1900-talet Om vi rangordnar decennierna efter antal nyord fœr vi fšrdelning enligt tabell 2 (nedan). Flest ord introduceras under de tvœ sista decennierna pœ 1800-talet. LŠgsta antalet nyord introduceras under de tvœ sista decennierna pœ 1900-talet. Fem 1800-talsdecennier och fem 1900-talsdecennier toppar tio-i-topp-listan. NŒgot samband mellan tidigt decennium och stort antal ord och vice versa (sent decennium och litet antal ord) finns dšremot inte men en viss tendens finns att ju lšngre tillbaka i tiden vi gœr desto fler ord introduceras (negativ korrelation Ð0,32).

9 4 Tabell 2. Rangordning. Antal nya ord per decennium under och 1900-talet. Rang Decennium Antal Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Decennium och ordklass Om vi ser pœ ordklasserna substantiv, verb, adjektiv och verb sœ fšrdelar sig dessa decennievis enligt tabell 3 (se bilaga). Fšga šverraskande fœr vi fšljande rangordning Ð 1. substantiv, 2. verb, 3. adjektiv och 4. adverb Ð sœvšl pœ 1800-talet som pœ 1900-talet Ð och dšrutšver Šven totalt. Rangordnar vi substantiven decennievis (se tabell 4 i bilaga) kan vi se att de tvœ sista decennierna pœ 1800-talet leder substantivligan med ett 1900-talsdecennium fšrst pœ tredje plats (1950Ð59). Fšr verben ser bilden ut enligt tabell 5 (se bilaga). ven hšr toppar de tvœ sista decennierna pœ 1800-talet Ð men nu i omvšnd ordning. Ett 1900-talsdecennium (samma som fšrra gœngen, d.v.s. 1950Ð59) kommer fšrst pœ femte plats. I frœga om adjektiven ser det ut enligt tabell 6 (se bilaga). Sex talsdecennier toppar och ett 1900-talsdecennium (samma som tidigare, d.v.s. 1950Ð59) Œterfinns fšrst pœ sjunde rangplats. Och nšr det gšller adverben slutligen ser bilden ut enligt tabell 7 (se bilaga). HŠr hamnar hela nio 1800-talsdecennier i topp. Ett 1900-talsdecennium fšrst pœ delad Œttonde rangplats. Vi kan ocksœ lšgga mšrke

10 5 till att under hela 1900-talet sjunker antalet nyintroducerade adverb. Inga nya adverb sedan 1960-talet. I samtliga av de šppna klasserna (substantiv, verb, adjektiv) och den halvšppna (adverb) toppar 1800-talet Totala antalet ord och antalet Šmnesord i NEO Om vi till att bšrja med ser pœ 1800-talet och sammanstšller totala antalet ord per decennium med antalet Šmnesklassificerade ord fœr vi fšljande: Tabell 8. Totala antalet nyord och totala antalet Šmnesklassificerade ord under 1800-talet. Decennium Antal ord mnesord Differens 1800Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð talet Vi kan omedelbart konstatera i kolumnen Differens att det i NEO finns 2221 ord under 1800-talet som inte bokfšrts fšr nœgot ŠmnesomrŒde šverhuvudtaget. Dessa kan inte tas fram via nœgon sškrubrik i NEO. KŠnnedomen om dessa kan endast faststšllas genom att man beršknar vad som Óblir šveró nšr de Šmnesklassificerade fšrst plockats ut. Vad det Šr fšr ord som inte Šmnesklassats utšver formord har jag fšr stunden ingen koll pœ. Fšr 1900-talet ser bilden ut sœ hšr:

11 6 Tabell 9. Totala antalet nyord och totala antalet Šmnesklassificerade ord under 1900-talet. Decennium Antal ord mnesord Differens 1900Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð talet Totalt saknas Šmnesklassificering fšr 831 ord under Œtta decennier av 1900-talet och samma pœpekande som gjordes ovan gšller ocksœ fšr dessa. Fšr tvœ decennier fœr vi minusposter, d.v.s. antalet Šmnesklassificerade ord Šr hšgre Šn antalet ord. Tabell 10. Decennier som uppvisar minusdifferens (antal ord och antal Šmnesord). Decennium Antal ord mnesord Differens 1980Ð Ð3 1990Ð Ð26 Fšrklaringen torde vara att ett antal ord under dessa decennier av NEO bokfšrts fšr eller tillskrivits fler Šn ett ŠmnesomrŒde. Detta kan naturligtvis Šven gšlla švriga decennier varfšr samtliga siffror som gšller differens mœste ses i ljuset av detta faktum. Vi kan notera i tabell 11 nedan att det introduceras flest Šmnesord Ð šver 2000 stycken Ð under de tvœ sista decennierna pœ 1800-talet och lšgst antal under de tvœ sista decennierna pœ 1900-talet. NŒgot starkt samband finns inte mellan tidigt och sent introduktionsdecennium och antal nytillskott (korrelation 0,247).

12 7 Tabell 11. mnesord och frekvens under och 1900-talet. Frekvensspann Decennium Antal ord ver Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð mnen i NEO mnesklassifikationen i NEO kan jšmfšras med Šmnesklassifikationen fšr svenska bibliotek (= SAB, efter revisionen 1980/81). Tabell 12 (se bilaga) redovisar NEO:s Šmnen (kolumn 1) och hur dessa passar in i bibliotekssystemet, vad gšller huvudsignum (kolumn 2) och subsignum (kolumn 3): Av tabellen framgœr att vi relativt lštt utgœende frœn bibliotekssystemet kan infšra švergrupper till de flesta av NEO:s Šmnen. De med frœgetecken fšrsedda Šmnena (fšrg; land, folkgrupp o.d.; person; samhšlle; trafikvšsen och textil) Šr problematiska i nœgot avseende Ð fršmst p.g.a. att de saknar direkt motsvarighet i bibliotekssystemet och fšr att de sorterar under ett eller flera subsignum. Mer om dessa senare. SŒ t.ex. hšr sex Šmnen till signum I Konst, musik, teater och film, nšmligen arkitektur; danskonst; filmkonst; konstvetenskap samt musik och scenkonst. TvŒ Šmnen hšr till K Historia, nšmligen heraldik samt numismatik. Fyra tillhšr signum O SamhŠlls- och ršttsvetenskap, nšmligen diplomati; juridik; politik samt statistik.

13 8 Sju Šmnen hšr till P Teknik, industri och kommunikationer, nšmligen databehandling; elteknik; flygteknik; fotografi; metallurgi; radioteknik samt sjšfart. Elva Šmnen tillhšr signum Q Ekonomi och nšringsvšsen, nšmligen ekonomi; handarbete; heminredning; hushœll; jakt- och fiske; jordbruk; klšder, skšnhetsvœrd o.d.; kokkonst; skogsbruk; tršdgœrdsskštsel samt veterinšrvšsen. TvŒ Šmnen tillhšr signum R Idrott, lek och spel, nšmligen spel och lek samt sport. Tolv Šmnen hšr till signum U Naturvetenskap, nšmligen anatomi; astronomi; biologi; botanik; fysik; geologi; kemi; lantmšteri; meteorologi; mineralogi; optik samt zoologi. Om vi ŒtergŒr till de problematiska Šmnena i NEO (de med frœgetecken), nšmligen fšrg; land, folkgrupp o.d.; person; samhšlle; trafikvšsen och textil, kan vi notera att fšrg Šr ett relativt komplicerat ÓŠmneÓ. I bibliotekssystemet har det sœvšl en teknisk, P (exv. tillverkning, fšrgšmnen), som en konstnšrlig aspekt, I (exv. fšrglšra), men hšr ocksœ till U optik. NEO:s land, folkgrupp o.d. skulle kunna ršknas till bibliotekssystemets huvudsignum M Etnografi, socialantropologi och etnologi. NEO:s samhšlle kommer bibliotekssystemets O SamhŠllskunskap nšrmast. NEO:s trafikvšsen passar bšst under bibliotekssystemets P Teknik, industri och kommunikationer. NEO:s Šmne textil har i likhet med fšrg bœde en teknisk och konstnšrlig sida och hšr dšrmed hemma under bœde P och I. Som mest problematisk framstœr dœ NEO:s ÓŠmneÓ person, som snarast Šr en onomasiologisk kategori (personbeteckningar). Saknas det dœ nœgra Šmnen i NEO? Svaret mœste bli nej med hšnvisning till ovanstœende lilla utredning. I och med att vi Œsatte land, folkgrupp o.d. signum M blev dšrmed samtliga signum i bibliotekssystemet representerade i NEO eftersom signumen L Biografi med genealogi samt X Musikalier, Y Musikinspelningar och Tidningar knappast Šr relevanta fšr NEO Orden uppdelade pœ Šmnen under och 1900-talet Tabell 13 (se bilaga) redovisar hur de Šmnesklassificerade orden i NEO under undersškningsperioden fšrdelar sig pœ respektive Šmne Ð sekelvis och totalt.

14 9 Rangordningen under 1800-talet framgœr av tabell 14 (se bilaga). Psykologi, person och samhšlle toppar listan under 1800-talet. Rangordningen under 1900-talet framgœr av tabell 15 (se bilaga). Samma Šmnen toppar 1900-talet om Šn i annan ordning: person, samhšlle och psykologi under 1900-talet mot psykologi, person, samhšlle under 1800-talet. SlŒr vi ihop de bœda seklen fœr vi rangordning enligt tabell 16 (se bilaga). Ett korrelationstest ger vid handen att de Šmnen som har hšga frekvenstal under det ena seklet ocksœ har hšga všrden pœ det andra och likasœ att de som har lœga všrden under det ena har det ocksœ pœ det andra. (Korrelationen Šr 0,874, d.v.s. signifikant pœ 0,01-nivŒ). Det betyder att nœgra dramatiska omkastningar inte Šgt rum under perioden Avtappning och tillvšxt I tabell 17 (se bilaga) jšmfšr vi de bœda seklen mer ingœende. Vi kan se hur stor procentuell andel av nytillskotten som hšnfšr sig till respektive sekel (kolumnerna 6 och 7). Vi kan ocksœ se hur ÓavtappningenÓ (A) respektive ÓtillvŠxtenÓ (T) ser ut i absoluta tal (kolumn 5) och procent fšr de olika Šmnena (kolumn 8) Avtappning Ett Šmne som karakteriseras av ÓavtappningÓ Šr ett Šmne som inte fœr lika mœnga nya ord under 1900-talet som det fick under 1800-talet. Avtappning betyder alltsœ ungefšr ÕlŠgre tillvšxttaktõ. Det Šr 44 Šmnen som detta gšller. Dessa har alltsœ en intensivare lexikal uppbyggnadsperiod under 1800-talet Šn under det fšljande seklet. ÓAvtappnings- ŠmnenÓ Šr: anatomi, arkeologi, arkitektur, astrologi, astronomi, bokvšsen, botanik, diplomati, filosofi, fšrg, geografi, geologi, handarbete, heminredning, heraldik, jakt och fiske, jordbruk, juridik, kemi, konstvetenskap, lantmšteri, litteraturvetenskap, matematik, medicin, metallurgi, meteorologi, militšrvšsen, mineralogi, musik, numismatik, optik, person, psykologi, religion, sagans všrld, scenkonst, sjšfart, skogsbruk, sprœkvetenskap, textil, tršdgœrdsskštsel, veterinšrvšsen.

15 10 mnen som mineralogi, heraldik och lantmšteri Šr Šmnen som, om man jšmfšr de tvœ undersškta seklen, har en stšrre andel nyintroduktioner under 1800-talet Šn under 1900-talet talet pršglas fšr dessa Šmnen av en mer dšmpad ordfšrrœdstillvšxt (se tabell 18 i bilaga). Orsakerna till detta kan vi naturligtvis bara spekulera šver. Man kan undra om det beror pœ faktorer ÓinomÓ Šmnet sjšlvt eller om det har sin trivialare grund i excerperingsfšrfarandet i NEO TillvŠxt Vi kan ocksœ notera att 22 Šmnen har sina stšrsta andelar under talet eller med andra ord har en intensivare ordfšrrœdstillvšxt under detta sekel Šn under 1800-talet. Dessa Šr: biologi; danskonst; databehandling; ekonomi; elteknik; filmkonst; flygteknik; fotografi; fysik; hushœll; klšder, skšnhetsvœrd o.d.; kokkonst; land; folkgrupp o.d.; massmedia; pedagogik; politik; radioteknik; samhšlle; spel och lek; sport; statistik; trafikvšsen. NŒgot helt nytt Šmne introduceras inte under 1900-talet enligt tabell 19 (se bilaga). Detta kan mšjligtvis šverraska i nœgra fall, sšrskilt i frœga om radioteknik och databehandling, som ju egentligen inte existerar alls under 1800-talet. Detta beror pœ att dessa Šmnen innehœller ord som, introducerade pœ 1800-talet, kommit att anvšndas under talet i nya betydelser. En smšrre kronologisk missvisning kan uppstœ pœ detta sštt i frœga om vissa fackord vars Œrtalsuppgifter kan avse andra betydelser av ordet Decennium och ŠmnesmŠssig bredd Vilka decennier har den stšrsta ŠmnesmŠssiga bredden nšr det gšller nya ord? Varje Šmne har sin ÓfrekvenstoppÓ i nœgot decennium under de tvœ seklen. Detta redovisas i tabell 20 (se bilaga). SŒ t.ex. infaller frekvenstopparna fšr musik, sprœkvetenskap och veterinšrvšsen under det fšrsta decenniet pœ 1800-talet, d.v.s. 1800Ð1809 med 81, 76 respektive 4 ord. Till tabellen kan vi frœga oss vad skšlet Šr till varfšr inga toppar kan noteras fšr de fyra decennierna 1840Ð49, 1930Ð39, 1970Ð79, 1980Ð89. Att det ÓkortaÓ decenniet 1990Ð95 saknar Šmnestoppar Šr mer begripligt. Om vi tror pœ ett starkt samband mellan

16 11 samhšlle och sprœk och dessutom anser att NEO:s ordurval kan spegla samhšllsutvecklingen pœ ett relevant sštt tvingas vi konstatera att dessa decennier (undantaget 1990Ð95) Šr mindre dynamiska i olika avseenden Ð andligt och/eller materiellt. Som vi kanske kommer ihœg nšr det gšllde frœgan om den decennievisa tillvšxten av ord som vi tog upp i tabell 2 ovan kunde vi notera att det var tvœ 1800-talsdecennier som toppade tillvšxtligan under de tvœ seklen, nšmligen de tvœ sista decennierna pœ 1800-talet: 1880Ð89 och 1890Ð99. Har dessa decennier ocksœ stšrst bredd? Rangordningen fšr bredd framgœr av tabell 21. Tabell 21. Ranglista fšr antal Šmnestoppar under och talet. Decennium Antal Šmnestoppar Rang 1890Ð ,5 1880Ð ,5 1950Ð Ð Ð Ð Ð Ð ,5 1800Ð ,5 1920Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð terigen visar sig de tvœ 1800-talsdecennierna, nšmligen 1880Ð89 och 1890Ð99 ligga i topp. De redovisar inte bara stšrst tillvšxt (tabell 2 ovan) utan ocksœ stšrst bredd: Vi kan slœ fast att NEO ganska entydigt utpekar dessa som de tvœ seklens viktigaste decennier. De Šr stšrst bœde i frœga om volym och bredd. I sammanhanget kan man naturligtvis frœga sig om det finns nœgot allmšnt samband mellan tillvšxt och bredd i NEO. LŒt oss gšra en rangkorrelationsberškning av tabell 22!

17 12 Tabell 22. Decennier och rang fšr bredd och volym. Decennium Rang Bredd Rang Volym 1800Ð1809 8, Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð1889 1, Ð1899 1, Ð1909 8, Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Denna pœvisar ett ganska starkt sœdant samband (0,748 pœ 0,01-nivŒ) varfšr vi vœgar pœstœ att det finns en uttalad tendens att de decennier som stœr fšr mœnga ord ocksœ stœr fšr mœnga Šmnen och tvšrtom. FšljdfrŒgan som naturligtvis instšller sig Šr vilka slutsatser vi kan dra av detta, d.v.s. i vilken mœn som NEO avspeglar ett slags sanning om utvecklingen av ordfšrrœd och samhšllsliv och i vilken grad som NEO avspeglar dokumentariska problem, nšr det gšller ordurval.

18 13 3. Diskussion Vilken bild ger NEO av det svenska ordfšrrœdets utveckling under perioden 1800Ð1995? PŒ vilka punkter tycks den vara korrekt och pœ vilka punkter verkar den skev och mindre sannolik och i fšrlšngningen av detta i behov av komplettering och korrigering? Vilken Šr den bild som den ger av samspelet mellan sprœk- och samhšllsutveckling? Vilka slutsatser vœgar vi dra av alla tabeller som passerat revy? I vilken utstršckning pršglas NEO:s bild av ordfšrrœdsutvecklingen av de principer fšr ordurval som ordboken grundar sig pœ? LŒt oss stšlla dessa frœgor till de huvudresultat som granskningen avkastat! Naturligtvis mœste dœ vi ha i minnet att nšstan all sprœklig dokumentation ligger det verkliga skeendet i bakhasorna. De ordskapande šgonblicken blir sšllan dokumenterade nšr de intršffar utan fšrst senare Ð ibland lœngt senare. En tidsmšssig efterslšpning Šr ofrœnkomlig. Vi mœste ocksœ hœlla i minnet att granskningen gšller vissa nyord under perioden 1800Ð1995. Den sšger alltsœ ingenting om det samlade ordfšrrœdet under en viss period. Den ger inte en bild av 1800-talets eller 1900-talets totala ordfšrrœd Ð mœnga ord har ju fšrsvunnit. En sœdan totalbild kan bara en synkron historisk ordbok ge dšr bœde levande och dšda ord finns redovisade fšr ett visst tidsmšssigt stratum. Den deskriptiva samtidsordboken frœn vœr egen tid ger sjšlvklart inte en ÓkorrektÓ bild av Šldre tiders ordfšrrœd. Det Šr 1990-talets syn pœ 1800-talets som fšrmedlas. Eftersom NEO ocksœ Šr en ordbok šver ÓallmŠnsprŒketÓ ger den heller inte en bild av det ordskapande och den orduppbyggnad som Šger rum i facksprœket vid en given tidpunkt. Denna orduppbyggnad ser vi bara delar av och med viss fšrdršjning. Allt detta mœste vi naturligtvis ha i Œtanke nšr vi relaterar data frœn ordbok till samhšlle och ÓverklighetÓ. Lite tillspetsat kan vi pœstœ att en ordbok šver allmšnsprœket (synkron sœvšl som historiskt synkron) mindre speglar samhšllsutvecklingen som sœdan Šn fšršndringen av det allmšnna sprœkmedvetandet. HŠr nedan fšljer en punktvis uppstšlld diskussion av de viktigaste resultaten av granskningen:

19 14 Det Šr fler ord som introduceras i svenskan under 1800-talet Šn under 1900-talet, drygt 4000 fler. Bortsett frœn det omšjliga att veta hur mœnga ord ett sprœk har eller fœr under en viss period bšr vi stšlla oss tvivlande till uppgiften. Vi kan anfšra flera skšl fšr vœrt tvivel men hšr ska jag bara belysa saken med ett rškneexempel baserat pœ siffror frœn bœde SAOB och NEO. LŒt oss jšmfšra antal nyord per Œr fšr de olika seklen! Vi kan ta bokstaven R och SAOB som utgœngspunkt. R utgavs mellan Œren 1957 och HŠr sšger vi fšr enkelhets skull Fšr R redovisar SAOB nyord under 1800-talet (ca 123 ord om Œret i 99 Œr) och pœ 1900-talet fram till utgivningen Det ger oss en nyordstillvšxt pœ ca 123 nyord om Œret under 1800-talet och 193 nyord om Œret pœ 1900-talet. Vi har alltsœ ca 1,576 stšrre tillvšxt under 1900-talet Šn under 1800-talet. Om detta gšller bokstaven R varfšr skulle det inte gšlla alla bokstšver? LŒt oss dšrfšr resonera vidare och nu všnda oss till NEO:s siffror. NEO redovisar nyord pœ 1800-talet (20.089/99). Det ger oss en tillvšxttakt pœ 203 ord om Œret. NEO redovisar vidare nyord pœ 1900-talet (16.023/95). Det ger oss en tillvšxttakt pœ ca 169 nyord om Œret, d.v.s. betydligt lšgre Šn fšr 1800-talet. Denna siffra kan vi nu korrigera genom att anvšnda exemplet frœn SAOB, d.v.s. rškna med en 1,5765 gœnger hšgre tillvšxt under 1900-talet. Vi fœr dœ fram att 1900-talets tillvšxttakt snarare Šr 320 ord (203 x 1,5765) per Œr Šn 169 ord som NEO antar. Detta ger oss en helt annan totalsiffra fšr perioden 1900Ð1995, nšmligen nyord i stšllet fšr NEO:s Det Šr ocksœ pœ det viset att ju tidigare bokstav desto sšmre tšckning i SAOB fšr 1900-talet, vilket framgœr av tabell 23 (nedan). Vi har tagit tvœ stickprov som belyser saken. Fšr bokstaven A redovisar SAOB (OSA) 7779 nyord under 1800-talet men bara 126 fšr 1900-talet. Bokstaven A utgavs mellan Œren 1898 till Œr av 1900-talet ŒterstŒr sœledes att tšcka in nšr det gšller bokstaven A (fram till och med Œr 1999). Fšr bokstaven R redovisas nyord under 1800-talet och under 1900-talet. Skillnaden Šr inte sœ stor men dœ mœste vi betšnka att 38 Œr pœ 1900-talet inte tšcks av SAOB (kolumn 7).

20 15 Tabell 23. Antal nyord per bokstav under och 1900-talet. SAOB-volymernas utgivningsœr, sista ÓtŠckŒrÓ (+ antal belšgg), differens mellan utgivningsœr och sista ÓtŠckŒrÓ samt antal ÓotŠcktaÓ Œr under 1900-talet (Ð1999). 1. Bokstav t t 4. UtgivningsŒr 5. Sista tšckœr (antal belšgg) 6. Differens i antal Œr 7. Lucka antal Œr A Ð (8) 0 96 B 1906Ð (2) 1 75 C (4) D (1) 4 78 E (3) 4 78 F 1926Ð (2) 7 78 G (7) 1 71 H 1932Ð (2) 1 67 I 1933Ð (3) 2 66 J (1) 0 64 K 1935Ð (3) 2 62 L 1939Ð (2) 1 58 M 1942Ð (6) 0 54 N (4) 2 52 O 1949Ð (3) 1 49 P 1952Ð (7) 3 46 Q (2) R Ð (2) 1 38 S 1965Ð (3) 1 1 I den mœn NEO hšmtar ord frœn SAOB Šr det inte omšjligt att en viss effekt frœn SAOB till NEO kan finnas. Denna effekt borde dœ minska a) ju senare bokstav vi všljer i alfabetet (kolumnerna 5Ð7) och b) ju bšttre NEO fšrmœr att kompensera fšr de Œr som inte SAOB tšcker (kolumn 7). NŠr det gšller det senare kan vi fšrmoda att en viss minimering av SAOB-effekten skett genom att NEO utnyttjat SAOB:s otryckta excerptsamling, SAOS. I vilken utstršckning Šr dock okšnt. Fšr bokstšverna TÐ finns bara SAOS att tillgœ. Eftersom NEO redovisar fler nyord fšr 1800-talet Šn fšr 1900-talet vœgar vi gšra den fšrsiktiga gissningen att NEO skulle haft fler talsord om SAOB hade tšckt in alla de Œr under 1900-talet som nu Šr ÓotŠcktaÓ, 96 Œr fšr bokstaven A, 75 Œr fšr B, 94 Œr fšr C o.s.v.

21 16 Flest ord introduceras under de tvœ sista decennierna pœ 1800-talet. Dessa tvœ decennier toppar ocksœ tillvšxtligan under tvœhundraœrsperioden nšr det gšller substantiv (rangplatserna 1 och 2), verb (rangplatserna 1 och 2) och adjektiv (rangplatserna 1 och 3). Som vi ser pekar NEO ut de tvœ sista 1800-talsdecennierna i flera avseenden. De tvœ decennierna toppar flera av vœra tabeller Ð bœde i frœga om volym (antal nyord) och bredd (antal Šmnestoppar). Hur sann Šr denna bild? r detta verkligen den mest intensiva orduppbyggnadsperioden i svenskan? Vi kan inte nšjaktigt besvara frœgan men lœt oss ŠndŒ belysa den! Vi kan ju till exempel frœga oss om NEO:s bild strider mot den bild vi fœr av nyorden i SAOB. Vi tar ett stickprov av tvœ bokstšver, A och R, dels pœ den i NEO ÓfšrhšjdaÓ tjugoœrsperioden 1880Ð99, dels pœ den fšregœende tjugoœrsperioden 1860Ð79. Tabell 24. Antal nyord fšr bokstšverna A och R under tvœ talsdecennier i SAOB. Bokstav Antal 1860Ð79 Antal 1880Ð99 A R Stickprovet ger i all sin begršnsning vid handen att SAOB ger samma bild som NEO, nšmligen att 1800-talets sista tjugoœrsperiod Šr mer orduppbyggnadsintensiv Šn den nšrmast fšregœende tjugoœrsperioden. I den mœn SAOB:s bild Šr sann sœ Šr ocksœ NEO:s det. Det enda som skulle fšršndra bilden vore om SAOB (och ocksœ NEO) anvšnde sig av ett stort antal ordliste- och ordboksbelšgg frœn perioden 1880Ð99. Vi fšreslœr dšrfšr tillsvidare att vi godtar NEO:s bild av denna tjugo- Œrsperiod som den mest orduppbyggnadsintensiva under 1800-talet. Om vi inte fœr uppgifter om alarmerande hšga siffror fšr ordliste- och ordboksbelšgg i SAOB (och NEO) har vi sœledes anledning att tro att denna period ocksœ Šr den tidpunkt nšr allmšnsprœket inkodar den inre och yttre omvšrldens fšršndringar Ð oavsett om dessa fšršndringar fšregœtt den aktuella tjugoœrsperioden, d.v.s. den tidpunkt dœ det allmšnna sprœkmedvetandet omfattar dessa fšršndringar. NŠr det gšller 1900-talet pekar NEO ut decenniet 1950Ð59 som det fršmsta tillvšxtdecenniet. Det Šr dœ vi fœr flest ord totalt, flest substan-

22 17 tiv, flest verb och nšst flest adjektiv talet har ocksœ flest Šmnestoppar av alla 1900-talsdecennier. Detta kan i och fšr sig vara riktigt men ordurvalsfšrfarandet kan ocksœ pœverkat denna bild. LŒt oss se pœ tabell 25 som Œterger volymen pœ de olika upplagorna av SAOL: Tabell 25. SAOL. Upplaga, utgivningsœr och volym. (GM = Gšsta Mattsson 1974, BS = Bengt Sigurd 1986). Upplaga UtgivningsŒr Volym ca (GM) 2 x ca (GM) 3 x ca (GM) 4 x ca (GM) ca (GM) (GM) (GM) (BS) (GM); (BS) minskar (minus ÓsjŠlvklara smsó (BS) (fšrord) (fšrord) Av tabellen framgœr att SAOL 9 innehœller ovanligt mœnga ord, flest av alla SAOL-upplagor nœgonsin. Den tšcker ocksœ en ovanligt lœng period: mellankrigstiden, andra všrldskriget och fšrsta tiden efter andra všrldskriget, i sjšlva verket šver 25 Œr (nšrmast tidigare upplaga 1923). MŒnga av dessa ord figurerar i NEO med Œrtalsbeteckningen Ósedan 1950Ó eftersom redaktionen fšrmodligen inte hittat dem dokumenterade i nœgra andra tidigare kšllor Šn SAOL, d.v.s. man har bara tillgœng till vad som brukar kallas ÓordboksbelŠggÓ. Det kan vara ett skšl till att detta decennium Šr volymmšssigt stšrst i NEO av talsdecennierna. Det Šr alltsœ pœ sin plats att allmšnt omgšrda de decennier i NEO som i tid sammanfaller med utgœvor av nya upplagor av SAOL med viss fšrsiktighet. NŠr det gšller kopplingen ordbok (NEO)ÐsamhŠlle mœste vi troligen fšrskjuta den ÓverkligaÓ ordfšrrœdstillvšxten bakœt i tiden. Det Šr alltsœ inte under decenniet 1950Ð59 som den ÓverkligaÓ ordfšrrœdstillvšxten kanske Šr som stšrst. Detta decenniums nyord, i den mœn de Šr s.k. ordboksbelšgg (hur mœnga de nu Šr?), mœste fšrmodligen minskas och tidsmšssigt spridas ut pœ en ungefšr tjugofem Œr lœng period dessfšrinnan. Ordboken pekar visserligen ut 1950Ð59 som den

23 18 mest tillvšxtintensiva perioden under 1900-talet men tar vi hšnsyn till ÓSAOL-effektenÓ ligger perioden fšrmodligen tidigare. Det som eventuellt skulle tala fšr 50-talets primaritet Šr den effekt som eventuellt SAOL 1973 kan ha haft pœ NEO. Den tšcker i huvudsak detta decennium men ocksœ 1960-talet. Hur som helst vi kan inte bortse frœn en viss SAOL-effekt pœ NEO. LŠgsta antalet nyord introduceras under de tvœ sista decennierna pœ 1900-talet. Detta mœste nog betraktas som fšga šverraskande med tanke pœ en allmšn fšrdršjningseffekt. Den skulle i sœ fall yttra sig i att NEO kanske inte fšrfogar šver ett tillršckligt brett grundmaterial fšr perioden. Ett annat skšl kunde vara att man medvetet uteslutit rent facksprœk. Eftersom nya ord ofta introduceras i facksprœk Šr det rimligt att anta att dessa under en tid ligger kvar i sin ÓfacksprŒkskarantŠnÓ. De lœga introduktionstalen fšr de tvœ decennierna skulle i sœ fall sœledes sšga oss mindre om samhšllsdynamiken som sœdan utan mer om den tidsœtgœng det tar fšr ett fackord att vandra in i allmšnsprœket (som všl Šr NEO:s huvudsyfte att avspegla). Vi kan sœledes till SAOB-effekten, SAOL-effekten ocksœ lšgga en ÓkarantŠn-effektÓ. NŒgot samband mellan tidigt decennium och stort antal nyord och vice versa (sent decennium och litet antal nyord) finns inte men en viss tendens finns att ju lšngre tillbaka i tiden vi gœr desto fler nyord introduceras (negativ korrelation Ð0,32) talet framstœr i NEO som mer intensivt vad betršffar ordfšrrœdets tillvšxt Šn 1900-talet. Det kan mšjligtvis vara korrekt men SAOB-effekten och den facksprœkliga karantšnseffekten kan inte uteslutas i sammanhanget. Dessa faktorer kan tillsammans samverka till denna bild. NŠr det gšller ordklasser fœr vi fšljande rangordning Ð 1. substantiv, 2. verb, 3. adjektiv och 4. adverb Ð sœvšl pœ 1800-talet som pœ talet Ð och dšrmed Šven totalt. Det finns knappast skšl att betvivla rangordningen. Det Šr fšga troligt att bilden skulle fšršndras av annan excerpering. Varfšr vœrt sprœk-

24 19 medvetande fršmst tillvšxer i form av substantiv Šr snarast en sprœkfilosofisk frœga men substantivets ledarstšllning kanske ocksœ kan fšrklaras med hšnvisning till den lštthet med vilken svenskan skapar nominala sammansšttningar Ð en lštthet som icke alls Šr lika uttalad fšr vare sig verb eller adjektiv (Malmgren 2000). I samtliga av de šppna klasserna (substantiv, verb, adjektiv) och den halvšppna (adverb) toppar 1800-talet talet visar sig introduktionsstarkare Šn 1900-talet i frœga om samtliga undersškta ordklasser. Eftersom 1800-talet redovisar fler ord Šn 1900-talet sœ speglas detta fšrhœllande givetvis Šven i frœga om ordklassfrekvenser. I kampen med 1800-talsdecennierna Šr 1950-talet mest framgœngsrikt av alla 1900-talsdecennier. BŠst lyckas decenniet i frœga om substantiv (tredje rangplats totalt), dšrnšst verb (femte rangplats totalt), dšrnšst adjektiv (sjunde rangplats totalt). NŒgot mer svœrfšrklarligt Šr dock att detta dšremot inte gšller adverben dšr decenniet 1900Ð1909 (delad Œttonde rangplats) introducerar fler adverb Šn 1950-talet. Det tycks som vi har att gšra med ett slags tidsfaktor nšr det gšller adverben, sœ t.ex. kunde vi notera att antalet nyintroducerade adverb successivt sjunkit under hela 1900-talet. Inga nya adverb sedan 1960-talet. Psykologi, person och samhšlle toppar listan under 1800-talet. Samma Šmnen toppar 1900-talet om Šn i annan ordning: person, samhšlle och psykologi. Detta Šr en god illustration till att allmšnsprœksprofilen fšr NEO slœr igenom. 44 Šmnen ÓavtappasÓ under 1900-talet. Dessa har alltsœ en intensivare lexikal uppbyggnadsperiod under 1800-talet Šn under det fšljande seklet. r detta skenbart eller ej? Resultatet tyder pœ att kšrnan av ŠmnesomrŒdenas fortfarande levande ordfšrrœd byggs upp under 1800-talet.

25 20 Periferin byggs upp senare och vinner endast lœngsamt insteg i allmšnsprœket. Vi har alltsœ att gšra med facksprœkseffekten Šn en gœng. mnen som mineralogi, heraldik och lantmšteri Šr Šmnen som om man jšmfšr de tvœ undersškta seklen har en stšrre andel nyintroduktioner under 1800-talet Šn under 1900-talet talet pršglas fšr dessa Šmnen av en lugnare ordfšrrœdstillvšxt. Resultatet antyder att heraldik inte utvecklas under 1900-talet och att lantmšteriets principer grundlagda pœ 1800-talet fortfarande gšller samt att mineralogi med dess lœnga rštter i och 1600-talets bergsvetenskap Šr en vetenskap som fœr ett uppsving under 1800-talet (prospekteringen?) men vars facksprœk under 1900-talet ej tršngt in i det allmšnna sprœkmedvetandet. terigen gšr sig alltsœ facksprœkseffekten gšllande. TjugotvŒ Šmnen har sina stšrsta andelar under 1900-talet eller med andra ord har en intensivare ordfšrrœdstillvšxt under detta sekel Šn under 1800-talet. NŒgot helt nytt Šmne introduceras inte under talet. Till tabell 19 kan vi frœga oss vad skšlet Šr till varfšr inga toppar kan noteras fšr de fyra decennierna 1840Ð49, 1930Ð39, 1970Ð79, 1980Ð89. Att det ÓkortaÓ decenniet 1990Ð95 saknar Šmnestoppar Šr mer begripligt. Om vi tror pœ ett starkt samband mellan samhšlle och sprœk och dessutom anser att NEO:s ordurval kan spegla samhšllsutvecklingen pœ ett relevant sštt tvingas vi konstatera att dessa decennier Šr mindre dynamiska i olika avseenden Ð andligt och/eller materiellt. Vi har emellertid i diskussionen hittills betvivlat detta (SAOB-effekt, SAOL-effekt, karantšnseffekt). Decenniet 1930Ð39 kan sœledes med hšnvisning till tidigare resonemang eventuellt vara underrepresenterat p.g.a. SAOL-effekten som dœ skulle innebšra att mœnga av SAOL:s ord inkommit i NEO som rena ordboksexempel utan ÓriktigaÓ Œrtalsangivelser och bokfšrts Ósedan 1950Ó. TjugoŒrsperioden 1970Ð89 som saknar Šmnestoppar framstœr kontraintuitivt som odynamisk. mnesomrœdet databehandling har i NEO sin topp pœ 60-talet vilket knappast ger en sann bild men som naturligtvis i nœgon mœn kan fšrklaras med hšnvisning till karantšnseffekten, d.v.s. 70- och 80-talets dataord har kanske upplevts som mer facksprœkliga Šn allmšnsprœkliga.

26 21 4. Sammanfattning I artikeln presenteras och diskuteras den bild som Nationalencyklopedins ordbok (NEO) ger av och 1900-talets svenska ordfšrrœd och dess fšršndring. I artikeln fšrs ett resonemang om fšrhœllandet ordbokðsamhšlle. Relationen Šr komplicerad att reda ut och i artikeln lanseras ett antal faktorer (bl.a. en SAOB-effekt, en SAOL-effekt samt ett slags karantšn-effekt som avser fackordens všg in i allmšnsprœket) vilka eventuellt pœverkat ordbokens bild av den undersškta tidsperioden.

27 22 5. Litteratur Malmgren, Sven-Gšran Nationalencyklopedins ordbok Ð nœgra karakteristiska typer av information. I: çsta Svavarsd ttir, GuÝrœn Kvaran & J n Hilmar J nsson (utg.), Nordiske studier i leksikografi 3. Rapport fra Konferanse om leksikografi i Norden, Reykjav k 7.Ð 10. juni Reykjav k. S. 275Ð282. Malmgren, Sven-Gšran Att gšra en ensprœkig definitionsordbok mer produktionsinriktad Ð exemplet Nationalencyklopedins ordbok. I: Slotte, Peter, Westerberg, Pia & Orava, Eva (utg.), Nordiske studier i leksikografi 4. Rapport frœn Konferensen om lexikografi i Norden, Esbo 21Ð24 maj Helsingfors. S. 285Ð290. Malmgren, Sven-Gšran Projektet Det svenska ordfšrrœdets utveckling 1800Ð2000. UtgŒngspunkter. (Rapporter frœn ORDAT 1.) Gšteborg. Mattsson, Gšsta Ordlistans tionde upplaga Ð riktlinjer och kommentarer. I: Johannisson, Ture & Mattsson, Gšsta (utg.), Svenska Akademiens ordlista under 100 Œr. (Skrifter utg. av Svenska sprœknšmnden 55.) Stockholm. Nationalencyklopedins ordbok (NEO) v.2.0 nov Sigurd, Bengt Ordboken, ordlistan och nœgra andra av Svenska Akademiens sprœkliga insatser under 1900-talet. I: AllŽn, Sture, Loman, Bengt & Sigurd, Bengt (utg.), Svenska Akademien och svenska sprœket. Tre studier. Stockholm. S. 143Ð231. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). 1898Ð. Lund.

28 23 6. Bilaga (vissa tabeller) Tabell 3. Antal nya ord tillhšrande ordklasserna substantiv, verb, adjektiv och adverb per decennium under och talet. Decennium Antal ord Substantiv Verb Adjektiv Adverb 1800Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð talet Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð talet taletÐ1900-talet

29 24 Tabell 4. Antal nya substantiv per decennium under och talet. Rangordning. Decennium Antal nya substantiv 1890Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð

30 25 Tabell 5. Antal nya verb per decennium under och 1900-talet. Rangordning. Decennium Antal nya verb 1880Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð1995 2

31 26 Tabell 6. Antal nya adjektiv per decennium under och talet. Rangordning. Fšrsta belšgg Antal nya adjektiv 1890Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð

32 27 Tabell 7. Antal nya adverb per decennium under och 1900-talet. Rangordning. Decennium Antal nya adverb 1840Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð Ð1995 0

33 28 Tabell 12. NEO:s Šmnen inplacerade i SAB:s klassifikationssystem. mne i NEO Huvudsignum SAB:s klassifikationssystem Subsignum SAB:s klassifikationssystem anatomi U Naturvetenskap Ue3 arkeologi J Arkeologi J eget huvudsignum arkitektur I Konst, musik, teater och film Ic astrologi B AllmŠnt och blandat Blca astronomi U Naturvetenskap Ua biologi U Naturvetenskap Ue bokvšsen A Bok- och biblioteksvšsen Ae botanik U Naturvetenskap Uf citat B AllmŠnt och blandat Bbh (citatsamlingar) danskonst I Konst, musik, teater och film Iky databehandling P Teknik, industri och Pu kommunikationer diplomati O SamhŠlls- och ršttsvetenskap Obak ekonomi Q Ekonomi och nšringsvšsen Q eget huvudsignum elteknik P Teknik, industri och Pc (= elektroteknik) kommunikationer filosofi D Filosofi och psykologi D filmkonst I Konst, musik, teater och film mœnga olika flygteknik P Teknik, industri och Prd kommunikationer fotografi P Teknik, industri och Pna kommunikationer fysik U Naturvetenskap Ucc fšrg? mœnga olika huvudsignum geografi N Geografi N eget huvudsignum geologi U Naturvetenskap Ud handarbete Q Ekonomi och nšringsvšsen Qcca heminredning Q Ekonomi och nšringsvšsen Qcba men Šven Ihh heraldik K Historia Kyb hushœll Q Ekonomi och nšringsvšsen Qc jakt och fiske Q Ekonomi och nšringsvšsen Qga (jakt) Qgb (fiske) jordbruk Q Ekonomi och nšringsvšsen Qd (= Lantbruk) juridik O SamhŠlls- och ršttsvetenskap Oe kemi U Naturvetenskap Uce klšder, skšnhetsvœrd o.d. Q Ekonomi och nšringsvšsen Qcc (= klšder) Qcd (= skšnhetsvœrd) kokkonst Q Ekonomi och nšringsvšsen Qcaa (= matlagning) konstvetenskap I Konst, musik, teater och film Ia (= konst) beteckningen ÓkonstvetenskapÓ saknas land, folkgrupp o.d.?? lantmšteri U Naturvetenskap Ubci litteraturvetenskap G Litteraturvetenskap G eget huvudsignum matematik T Matematik T eget huvudsignum medicin V Medicin V eget huvudsignum metallurgi P Teknik, industri och Pdb kommunikationer meteorologi U Naturvetenskap Uba militšrvšsen S MilitŠrvŠsen S eget huvudsignum mineralogi U Naturvetenskap Udua massmedia B AllmŠnt och blandat Bs

34 29 mne i NEO Huvudsignum SAB:s klassifikationssystem Subsignum SAB:s klassifikationssystem musik I Konst, musik, teater och film Ij numismatik K Historia Kyh optik U Naturvetenskap Uccb pedagogik E Uppfostran och undervisning Ea politik O SamhŠlls- och ršttsvetenskap Oc person?? psykologi D Filosofi och psykologi Do radioteknik P Teknik, industri och Pcjc kommunikationer religion C Religion C eget signum sagans všrld H Skšnlitteratur H.o7 samhšlle?? scenkonst I Konst, musik, teater och film (= scenisk konst = teaterns estetik) sjšfart P Teknik, industri och Prcd kommunikationer skogsbruk Q Ekonomi och nšringsvšsen Qf spel och lek R Idrott lek och spel Rd (= Spel) Rdd (= Lekar) sport R Idrott lek och spel Rb sprœkvetenskap F SprŒkvetenskap F eget huvudsignum statistik O SamhŠlls- och ršttsvetenskap Oi textil? (saknas som simplex)? trafikvšsen? (saknas som simplex och sms.)? tršdgœrdsskštsel Q Ekonomi och nšringsvšsen Qe veterinšrvšsen Q Ekonomi och nšringsvšsen Qdfb (= veterinšrmedicin) zoologi U Naturvetenskap Ug

35 30 Tabell 13. mne och ordfrekvens och 1900-talet samt totalt. mne 1800-t 1900-t Totalt anatomi arkeologi arkitektur astrologi astronomi biologi bokvšsen botanik citat danskonst databehandling diplomati ekonomi elteknik filosofi filmkonst flygteknik fotografi fysik fšrg geografi geologi handarbete heminredning heraldik hushœll jakt och fiske jordbruk juridik kemi klšder, skšnhetsvœrd o.d kokkonst konstvetenskap land, folkgrupp o.d lantmšteri litteraturvetenskap matematik medicin metallurgi meteorologi militšrvšsen mineralogi massmedia musik numismatik optik pedagogik politik

36 mne 1800-t 1900-t Totalt person psykologi radioteknik religion sagans všrld samhšlle scenkonst sjšfart skogsbruk spel och lek sport sprœkvetenskap statistik textil trafikvšsen tršdgœrdsskštsel veterinšrvšsen zoologi Summa

37 32 Tabell 14. mnen under 1800-talet rangordnade efter frekvens. Rang mne Antal 1 psykologi person samhšlle medicin zoologi kokkonst botanik sprœkvetenskap ekonomi musik militšrvšsen sjšfart religion sport trafikvšsen land, folkgrupp o.d anatomi bokvšsen klšder, skšnhetsvœrd o.d pedagogik juridik konstvetenskap fysik geografi scenkonst politik kemi litteraturvetenskap spel och lek jordbruk hushœll matematik arkitektur heminredning filosofi geologi meteorologi jakt och fiske biologi massmedia sagans všrld fšrg optik elteknik astronomi handarbete fotografi skogsbruk 75

38 Rang mne Antal 49 textil mineralogi numismatik radioteknik arkeologi danskonst filmkonst tršdgœrdsskštsel metallurgi statistik veterinšrvšsen diplomati heraldik 9 60 databehandling 7 60 flygteknik 7 61 lantmšteri 4 62 astrologi 3 63 citat 0 Summa

39 34 Tabell 15. mnen under 1900-talet rangordnade efter frekvens. Rang mne Antal 1 person samhšlle psykologi sport medicin kokkonst trafikvšsen land, folkgrupp o.d ekonomi militšrvšsen pedagogik klšder, skšnhetsvœrd o.d politik zoologi fysik sjšfart sprœkvetenskap spel och lek scenkonst bokvšsen musik hushœll botanik massmedia radioteknik kemi juridik databehandling konstvetenskap religion anatomi geografi biologi litteraturvetenskap elteknik jordbruk matematik filmkonst fotografi geologi heminredning meteorologi flygteknik textil astronomi filosofi arkitektur danskonst 49

40 Rang mne Antal 45 jakt och fiske skogsbruk fšrg handarbete statistik optik sagans všrld numismatik arkeologi tršdgœrdsskštsel diplomati 7 53 metallurgi 7 53 veterinšrvšsen 7 54 mineralogi 5 55 heraldik 2 56 lantmšteri 1 57 astrologi 0 57 citat 0 Summa

41 36 Tabell 16. mnen under och 1900-talet rangordnade efter frekvens. Rang mne Antal 1 person psykologi samhšlle medicin sport kokkonst zoologi ekonomi trafikvšsen land, folkgrupp o.d sprœkvetenskap militšrvšsen botanik sjšfart musik klšder, skšnhetsvœrd o.d pedagogik religion fysik politik bokvšsen anatomi scenkonst juridik konstvetenskap kemi hushœll geografi litteraturvetenskap jordbruk massmedia spel och lek matematik biologi heminredning radioteknik geologi meteorologi arkitektur filosofi elteknik fotografi jakt och fiske databehandling astronomi textil 135

42 Rang mne Antal 46 skogsbruk fšrg sagans všrld optik filmkonst handarbete numismatik danskonst flygteknik statistik arkeologi mineralogi tršdgœrdsskštsel metallurgi veterinšrvšsen diplomati heraldik lantmšteri 5 64 astrologi 3 65 citat 0 37

43 38 Tabell 17. mnesomrœdenas utveckling. (Kol. 1: Šmne; kol. 2: antal ord pœ 1800-t; kol. 3: antal ord pœ 1900-t; kol. 4: totala antalet ord; kol. 5: differens i ordantal mellan de tvœ Œrhundradena; kol. 6: procentuell andel av orden pœ 1800-t; kol. 7: procentuell andel av orden pœ 1900-t.; kol. 8: skillnaden mellan seklen i procent; kol. 9: A = avtappning resp. T = tillvšxt pœ 1900-t.) mne talet talet Totalt och 1900-t Diff. % 1800-t % 1900-t Diff. % anatomi Ð222 72% 28% Ð45% A arkeologi Ð18 66% 34% Ð32% A arkitektur Ð169 77% 23% Ð54% A astrologi Ð3 100% 0% Ð100% A astronomi Ð21 57% 43% Ð14% A biologi % 54% +8% T bokvšsen Ð100 59% 41% Ð18% A botanik Ð412 74% 26% Ð49% A danskonst % 57% +14% T databehandling % 96% +91% T diplomati Ð4 61% 39% Ð22% A ekonomi % 54% +7% T elteknik % 56% +12% T filosofi Ð84 70% 30% Ð40% A filmkonst % 77% +54% T flygteknik % 91% +82% T fotografi % 54% +7% T fysik % 50% +1% T fšrg Ð58 72% 28% Ð44% A geografi Ð129 66% 34% Ð32% A geologi Ð57 62% 38% Ð25% A handarbete Ð42 68% 32% Ð36% A heminredning Ð66 64% 36% Ð28% A heraldik Ð7 82% 18% Ð64% A hushœll % 53% +5% T jakt och fiske Ð70 71% 29% Ð42% A jordbruk Ð105 67% 33% Ð34% A juridik Ð129 64% 36% Ð28% A kemi Ð40 55% 45% Ð9% A klšder, skšnhetsvœrd o.d % 52% +4% T kokkonst % 51% +2% T konstvetenskap Ð135 66% 34% Ð31% A