botkyrkas blå värden Vattenprogram för Botkyrka kommun

Transkript

1 botkyrkas blå värde Vatteprogram för Botkyrka kommu Miljö- och hälsoskyddsämde , reviderat

2 sammafattig Botkyrkas blå värde är ett kommuövergripade program som syftar till att skapa samsy och samorda kommues arbete med vatte. Det är ett strategiskt dokumet som samlar frågor som rör vatte, så att olika ämder och sakägare får stöd i sitt arbete och möjlighet att påverka vattevårdsarbetet. I och med implemeterige av EU:s ramdirektiv för vatte (2004) har kvalitetskrav ställts på vattet, miljökvalitetsormer, och kommuera har fått e viktig roll för att miljökvalitetsormera ska kua uppås vid utsatt år. Vatteprogrammet omfattar allt vatte iom kommues gräser me fokuserar på de av Vattemydighete utpekade vatteförekomstera. Programmets avgräsig är själva vattemiljö och de område som rör vatte där kommue har rådighet, till exempel dricksoch dagvattehaterig, me beskriver äve adra faktorer som påverkar vattet. Måle med programmet är att: skapa förutsättigar för aturliga ekosystem tillgodose Botkyrkaboras behov av dricksvatte skapa förutsättigar för rekreatio och fiske öka kuskape och förståelse för vatte För att bedöma om vi år måle aväds framför allt Vattemydighetes miljökvalitetsormer som värdemätare och som ska följas. Ovaståede mål ger emellertid utrymme för att äve adra mål ska kua hateras iom rame för vatteprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatte. Arbetet med att ta fram vatteprogrammet påbörjades uder våre 2015 och orgaiserades som ett projekt med styrgrupp och projektgrupp med medlemmar frå olika förvaltigar. I styrgruppe igick Magus Adersso, samhällsbyggadschef, Igrid Molader, miljöchef, båda samhällsbyggadsförvaltige, Lars Olso, plaerigschef på kommuledigsförvaltige, Joh Staberg, VA-chef på tekiska förvaltige till och med våre 2016 samt frå våre 2016 Lars Lökvist, VA-chef. Projektledare var Da Arvidsso och biträdade projektledare Sara Lee. Projektgruppe bestod av Aders Forsberg, miljöutredare, Alexsadra Hellste, miljöispektör, Aette Rosdahl, projektledare exploaterig, Aa-Lea Storfeldt, livsmedelsispektör, samtliga frå samhällsbyggadsförvaltige, samt Aeth Eliasso och Piar Orha, VA-igejörer på tekiska förvaltige. Frå samhällbyggadsförvaltige har också Ela Topac och Matilda Hermasso, miljö- och hälsoskyddsispektörer samt Ulrika Elveskog, miljöispektör deltagit. Arbetet med att ta fram e GIS-applikatio har utförts av bl.a. A-Marie Thorgre, kart- och GIS-igejör och Lea Karlsso, kartigejör på samhällsbyggadsförvaltige. Till vatteprogrammet fis äve ett åtgärdsprogram och objektsblad kuta. I åtgärdsprogrammet framgår vilka åtgärder som kommue prioriterar och objektsblade beskriver specifika sjöar, vattedrag, hav och grudvattemagasi. Vatteprogrammet uppdateras e gåg vart femte år. Foto framsida: Vy över Tulligesjö med Tumba i bakgrude. Foto: Ste Modé Foto baksida: Harbrobäcke. Foto: Ste Modé Iveterare i Bysjö. Foto: Ste Modé Is i bäck. Foto: Ste Modé Botkyrka kommu 2017 Layout: This Way Up Tryck: Ljugbergs tryckeri 2 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

3 INNEHÅLL 1 Iledig Syfte Programmets status, avgräsig och uppbyggad Vattevårdsarbetets orgaisatio Mål Översiktlig beskrivig av Botkyrkas vatte Mälares avriigsområde i Botkyrka kommu Östersjös avriigsområde i Botkyrka kommu Avädig av Botkyrkas vatte Dricksvatte Övriga vatteuttag Dagvatte Spillvatte Eskilda vatte- och avloppsaläggigar samt gemesamhetsaläggigar Rekreatio Utbildig Allmät om vatte Vattets kretslopp Ekosystemtjäster Påverka på vatte Litteratur och adra källor Ordförklarigar Bilaga 1 Befitliga mål och hållbarhetskriterier. Natioella miljökvalitetsmål Regioala miljömål De sex kommuala hållbarhetsutmaigara Dagvattestrategi Bilaga 2 Lagstiftig, vatteförvaltig och åtgärdskrav Miljöbalke Lage om allmäa vattetjäster Badvatteförordige Pla- och bygglage Livsmedelslagstiftig Havsmiljöförordige EU:s ramdirektiv för vatte Miljökvalitetsormer Statusklassificerig Asvarsfördelig Åtgärdskrav eligt Vattemydighete för Norra Östersjö Åtgärdskrav eligt havsmiljöförordige Bilaga 3 Sammaställig av Vattemydighetes statusklassigar Bilaga 4 Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värde prioriterade åtgärder Bilaga 5 Objektsblad BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 3

4 1. iledig Det fis måga verksamheter iom kommue som på ett eller aat sätt arbetar med vattefrågor. Mest tydligt är arbetet med dricks- och avloppsvatte samt dagvatte, me äve fysisk plaerig och tillsy och miljöövervakig på miljöehete hadlar mycket om vattefrågor. E sammahållade strategi för det kommuala vattevårdsarbetet har sakats. I och med implemeterige av EU:s ramdirektiv för vatte har kvalitetskrav ställts på vattet, miljökvalitetsormer, och kommuera har fått e viktig roll för att miljökvalitetsormera ska kua uppås vid utsatt år. I budgete för 2015 erhöll miljö- och hälsoskyddsämde extra medel för att ta fram ett förvaltigsövergripade vatteprogram. Vatteprogrammet kom att kallas Botkyrkas blå värde som e motsvarighet till aturvårdsprogrammet Botkyrkas gröa värde. 1.1 Syfte Vatteprogrammets syfte är att skapa förutsättigar för aturliga ekosystem i sjöar, vattedrag och hav och god tillgåg på ret grudvatte. För att å dit behöver vi skapa samsy om hur det kommuala vattevårdsarbetet ska bedrivas med vatteprogrammet som grud. Ret vatte är e förutsättig för biologisk mågfald och fugerade ekosystem, me äve för medborgaras behov av dricksvatte och rekreatio (till exempel bad, fiske och båtliv). E boedemiljö med ärhet till ret vatte samt goda möjligheter till friluftsliv ger i förlägige egagemag för ature, hembygdskäsla och folkhälsa. E samsy krig vattevärdea är e viktig byggste för e hållbar ekologisk, social och ekoomisk utvecklig i kommue. Att behålla och förstärka vattets aturliga avriig är ödvädigt för att klara effekter av klimatförädrigar. 1.2 Programmets status, avgräsig och uppbyggad Vatteprogrammets mål och åtgärder är begräsade till kommues eget arbete med vatte, där programmet sätter övergripade mål och är e yttre ram. Me kommues samarbete med extera vatteitresseter är mycket viktigt. Därför samarbetar vi med till exempel avlopps- och vatteverksamheter, jordbrukare och föreigar. Vatteprogrammet omfattar allt vatte iom kommues gräser me fokuserar på de av Vattemydighete utpekade vatteförekomstera (defiitio; se kapitel 3). Programmets avgräsig är själva vattemiljö och de område som rör vatte där kommue har rådighet, till exempel dricks- och dagvattehaterig, me beskriver äve adra faktorer som påverkar vattet. Vatteprogrammet ka ses som ett paraplydokumet som ager vilka mål kommue har med vattet och vad som krävs för att uppå måle. Uder vatteprogrammets paraply ka adra strategier, program och plaer vara verktyg för att å måle iom mer avgräsade ämesområde. Idag igår till exempel kommues dagvattestrategi, me äve e vatte- och avloppspla skulle kua igå. Vatteprogrammet ligger till grud för översiktsplae och parallellt med vatteprogrammet fis adra program, strategier och plaer som har gemesamma berörigsytor, där Botkyrkas gröa värde aturvårdsprogram för Botkyrka kommu och Botkyrka kommus Klimatstrategi är särskilt viktiga. Programmet är fastställt av miljö- och hälsoskyddsämde och ska vara vägledade för flera olika ämder och förvaltigar. Måle (kap. 2) utgör strategi för det kommuala vattearbetet och är fastställd av kommufullmäktige Speciellt viktiga ämder för arbetet med vatte är tekiska ämde, samhällsbyggadsämde och miljö- och hälsoskyddsämde. I de fall fler ämder behöver samverka har samhällsbyggadsämde ett huvudasvar och e samordade roll. 4 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

5 1. INLEDNING Vatteprogrammet består av ett huvuddokumet och fem bilagor. Huvuddokumet beskriver programmets mål samt vilke status och avgräsig programmet har getemot adra program, plaer, strategier och mål i kommue. Huvuddokumetet ager de politiska viljeiriktige för kommues vattevårdsarbete och beskriver asvarsfördelige mella de olika kommuala ämdera. Vart femte år tar styrgruppe för vatteprogrammet ställig till om huvuddokumetet behöver revideras, bl.a. för att stämma överes med vatteförvaltigscykel. Bilaga 1 Befitliga mål och hållbarhetskriterier beskriver de atioella, regioala och lokala miljömål som vatteprogrammet strävar efter att å. Bilaga 2 Lagstiftig, vatteförvaltig och åtgärdskrav beskriver hur Sveriges vatteförvaltig är uppbyggd, vilka lagar som styr, och vilka åtgärdskrav Vattemydighete ställer. De beskriver också asvarsfördelige i ladet. Bilaga 3 Sammaställig av Vattemydighetes statusklassigar iehåller statusklassigar för alla vatteförekomster som berör kommue. Bilaga 4 Lokalt åtgärdsprogram för Botkyrkas blå värde Åtgärdsprogrammet föreslår åtgärder för kommues ästföljade års budget och för ästa femårsperiod. Det är ett arbetsdokumet som följs upp och revideras varje år. Åtgärdsprogrammet ska ite förväxlas med Vattemydighetes mer övergripade åtgärdsprogram för vattedistriktet Norra Östersjö. Bilaga 5 Objektsblad beskriver alla vatteförekomster och övriga vatte på ett eget objektsblad, där fakta om objektet samlats. Objektsblade revideras av miljöehete är ya uppgifter tillkommit, t.ex. om vattemydighete gjort e y klassig eller om vattevårdsåtgärder har gjorts. 1.3 Vattevårdsarbetets orgaisatio I Botkyrka kommu arbetar flera olika eheter iom samhällsbyggadsförvaltige och tekiska förvaltige som med vatterelaterade frågor. VA-avdelige som arbetar på uppdrag av tekiska ämde asvarar för att distribuera dricksvatte, leda bort av spill- och dagvatte iom det tekiska verksamhetsområdet och fullgöra huvudmaes uppgifter eligt lage om allmäa vattetjäster. VA-avdelige iitierar och bereder ärede om irättade av vatteskyddsområde eligt 7 kapitlet miljöbalke. Miljö- och hälsoskyddsämde asvarar för tillsy eligt miljöbalke och livsmedelslage. Miljöehete som arbetar på uppdrag av ämde ispekterar och ställer krav på verksamhetsutövare, samt haterar tillståd för eskilda avloppsaläggigar. Miljöehete arbetar äve med aturvård, aturskola, miljöövervakig och bevakar miljöfrågor i kommues fysiska plaerig. Samhällsbyggadsämde asvarar för de fysiska plaerige. Pla- och bygglage ager att vid lokaliserig av bebyggelse ska häsy tas till hur vatteförsörjig och avlopp ka ordas samt att miljökvalitetsormer i miljöbalke ska beaktas. Berörda eheter är främst mark- och exploaterigsehete, bygglovsehete samt plaehete. Kommuera har huvudasvaret för mark- och vatteavädige. Gata- och parkehete utformar och sköter kommuala vägar och parker, där asvar för dagvattet igår. Samhällbyggadsämde har det operativa asvaret för vatteprogrammets geomförade. Nämde har ett huvudasvar och e samordade roll är flera ämder behöver samverka för att utföra e åtgärd och uppå ett mål. Vatteprogramsarbetet leds av e styrgrupp. E vattegrupp driver och samordar arbetet. Gruppe utgörs av represetater frå VA-avdelige, miljöehete, gata-parkehete och mark- och exploaterigsehete. Samtliga delar av programmets kommer att fias tillgägliga för edladdig på kommues webbplats. E kommuikatiospla har tagits fram som redovisar strategier för hur vatteprogrammet och dess aktiviteter ska kommuiceras, och vilka kommuikatiosisatser som gjorts uder arbetets gåg. BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 5

6 2. mål Vatteprogrammet ska: 1. skapa förutsättigar för aturliga ekosystem 2. tillgodose Botkyrkaboras behov av dricksvatte 3. skapa goda förutsättigar för rekreatio och fiske 4. öka kuskape och förståelse för vatte För att å måle behövs vatte av god kvalitet och kvatitet. Vattevägara behöver vara fria för fisk och adra djur att röra sig. För att bedöma om måle uppås aväds framför allt Vattemydighetes miljökvalitetsormer som värdmätare och som ska följas. Följer vi miljökvalitetsormera, klarar vi e stor del av måle och bidrar till att å de atioella miljökvalitetsmåle. Ovaståede mål ger emellertid utrymme för att äve adra vatterelaterade mål ska kua hateras iom rame för vatteprogrammet, t.ex. vad gäller havsmiljö och badvatte. I åtgärdsprogrammet (Bilaga 4) preseteras prioriterade åtgärder som syftar till uppfyllade av mist ett av de fyra måle. Åtgärdsprogrammet revideras e gåg per år. 6 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

7 2. MÅL Brikbäcke. Foto: Ste Modé BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 7

8 3. översiktlig beskrivig av Botkyrkas vatte Botkyrka kommu ligger i södra dele av Stockholms lä, och har ära ivåare. Botkyrka har e totalareal på 222 km², och består till 13 procet av vatte, i form av sjöar, vattedrag och hav. I Botkyrka fis det 35 sjöar, 15 vattedrag, 4 havsfjärdar och stora mägder grudvatte i delar av Uppsalaåses stråk. Av dessa klassas 9 sjöar, 3 vattedrag, 4 kustvatte och 10 grudvatte som vatteförekomster eligt Vattemydighetes kriterier. Vattemydighete har bestämt edre storleksgräser för är vatte klassas som vatteförekomster och därmed får fastställda miljökvalitetsormer. Sjöar har e yta över 1 km² Vattedrag har ett avriigsområde över 10 km² Grudvatte har ett magasi med uttag över 10 mᵌ/ dyg eller uttag av dricksvatte för fler ä 50 persoer Hela kommue igår i Norra Östersjös vattedistrikt. Det fis två huvudsakliga avriigsområde: Tumbaås avriigsområde som myar ut i Mälare och Kagghamraås avriigsområde som myar ut i Östersjö. Avriigsområdea skiljer sig till stor del åt. I orra dele av kommue ligger de flesta av kommues tätorter, där vattekvalitete framförallt påverkas av dagvatte frå hårdgjorda ytor. Södra dele är glesare befolkad och påverkas främst av jordbruk och eskilda avlopp, och havsområdea påverkas av utsläpp frå Himmerfjärdes avloppsreigsverk, SYVAB. Ett midre område av kommues ostligaste del rier till Tyreså, som myar i Kalvfjärde i Östersjö och e äu midre del, Gridsjö, rier via Muskå till Östersjö. Övriga område avvattas via midre vattedrag direkt till Östersjö eller till Mälare. Kustvatte ligger iom e sjömil (1852 m) frå kustes och skärgårdes yttersta skär Äve adra vatte ka klassas som vatteförekomster om de ases viktiga för dricksvatteförsörjige. Midre sjöar och vattedrag räkas som övriga vatte, och får därmed iga fastställda miljökvalitetsormer, me omfattas ädå av vattedirektivet och vatteförvaltige. Aspe. Foto: Ste Modé Gäddfabrik i Säckvikes dalgåg. Foto: Sara Lee Bocksjö. Foto: Ste Modé 8 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

9 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING Södra Björkfjärde STOCKHOLMS STAD EKERÖ KOMMUN Mälare Rödstesfjärde Slagsta Norsborg Borsjö Halluda Fittja Alby Eriksberg Älvestabäcke Tulligesjö Aspe SALEMS KOMMUN Lilltumb aå Tumbaå Tullige Såg- obäc r Harb Tumba e ck bä Kvarsjö HUDDINGE KOMMUN Albysjö SÖDERTÄLJE KOMMUN Rikste ke Uttra Vårsta å Getare Bock Axå Bjö aå Stora Skogssjö HANINGE KOMMUN å ge i Ur ggh Ka Eldtomtabäcke am - raå staviks Säck bäcke Lilla Skogssjö Kagghamra Kaggfjärde Näsladsfjärde aå rg r No rkst Sibble Hacksjö Bysjö Malmsjö Hallsfjärde Kvarsjö Bri kbäc ke Gridsjö Näsladet Botkyrka kommu Teckeförklarig Huvudavriigsområde (SMHI) Kommugräs Vattedrag NYNÄSHAMNS KOMMUN Stavbofjärde Himmerfjärde Vägar Grustag Bostadsområde Idustriområde Sakmark Vatte Odlad mark ÖSTERSJÖN km Öppe mark Horsfjärde Skog Karta 1 Översiktskarta över vatte i Botkyrka kommu. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 9

10 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING Botkyrka har god tillgåg på grudvatte, och har 10 grudvatteförekomster. De rikligaste grudvattetillgågara förekommer i två parallella stråk som löper geom kommue frå orr till söder. Uppsalaåse, e av Sveriges största åsar, går i i Botkyrka i orr mella Norsborg och Sturehov och löper seda söderut lägs Borsjös strad. De dyker seda upp i Uttra, Segersjö och Kassmyraområdet med vatte- och grustäkter. Åse fortsätter söderut geom Grödige för att läma kommue i söder i form av det mäktiga åsparti som sträcker sig söderut lägs Kaggfjärdes östra strad. Tulligestråket löper parallellt med Uppsalaåse och har ett ostligare läge ä dea. De kommer i i orr vid Fittja och har avsatts söderut lägs Albysjös och Tulligesjös bottar. Åse dyker seda upp som e stor grusavlagrig som har utyttjats av Hamra grustag och Tullige vattetäkt. Därefter blir de tydlig i ladskapet vid Rikstes gård. I Pålamalm fis e av ladets största grustäkter och här har äve Haige kommu e grudvattetäkt. Trots de stora grusuttage har Pålamalm fortfarade e grudläggade betydelse för vattets kvalitet och kvatitet edströms åse. De är därmed också e viktig förutsättig för de biologiska mågfalde i hela Kagghamraås sjösystem. Källor förekommer itill isälvsavlagrigar, ofta där dessa passerar ojämheter i bergsterräge. Botkyrkas ovaligt måga grusåsar har medfört att det fis relativt måga källor i kommue. År 1994 iveterade Botkyrka kommu 70 källor. Av dessa var 30 väsetlige itakta. Drygt 30 hade kompletterats med pumphus, betogrig etc. vilket iebar att de biologiska värdea var förstörda, och 7 av källora var helt förstörda på grud av exploaterig. 15 av källora hade ett påtagligt flöde äve uder kalla viterdagar. Omfattade utfällig av järockra påträffades i 6 av källora. Lässtyrelse i Stockholms lä iveterade källor 2004, varav ågra i Botkyrkas kommu. I orra dele av Botkyrka kommu fis ett av Nordes största vatteverk, Norsborgs vatteverk. Det byggdes 1904, och tar seda 1923 vatte ifrå Mälare, med Borsjö som reservvattetäkt. Det försörjer 11 kommuer i södra Stockholm med dricksvatte. I Botkyrka kommu fis sex vatteskyddsområde som är till för att skydda vattetäkter. Borsjö och Östra Mälares vatteskyddsområde för ytvatte, och för att skydda Norsborgs vatteverk. Skyddsområde för grudvatte är Pålamalm, Segersjö, SYVAB och Tullige. Varje område har föreskrifter med regler om hur vattet ska skyddas. Historiskt så har ma dikat ut måga sjöar i Stockholmsområdet. Framförallt har sjöar säkts i slättområde för att ge bödera tillgåg till mer åkermark. I Botkyrka kommu är det framför allt i de södra delara som sjöar har säkts. I Botkyrka kommu är övergödig ett av de största probleme i sjöar, vattedrag och havsfjärdar. Me i flera av Botkyrkas vatte har probleme miskat till följd av miskad belastig. Tydligaste exemplet på detta är förbättrige i Tulligesjö. I kommues södra del ligger Himmerfjärdsverket, ett stort avloppsreigsverk som tar emot avloppsvatte frå Botkyrka, Salem, Nykvar, huvuddele av Södertälje, delar av Huddige och sydvästra Stockholm. Verket har varit i drift seda Himmerfjärdsverket släpper ut det reade avloppsvattet i Himmerfjärde, 1,6 km söder om reigsverket på 25 meters djup. För att motverka egativa effekter av klimatförädrigar har Botkyrka kommu arbetat med att ta fram e klimatstrategi samt e klimat- och sårbarhetsaalys. Eligt klimatstrategi ska y bebyggelse ligga mist 2 meter över Mälares medelvatteivå, eller mist 3 meter ovaför Östersjös medelvatteivå. Samhällsviktiga fuktioer ska ligga mist 3 meter ovaför Mälares medelvatteivå. Botkyrka kommu har flera vatteakuta område med höga aturvärde. Kagghamraå i kommues södra del har utsetts till ett riksitresse för aturvårde, blad aat för si havsvadrade örigstam och bitvis aktiva meaderbildig. Delar av ås förgreigar, i Brikbäcke och Urigebäcke, är aturreservat. Området krig sjö Getare är aturreservat, och igår äve i ett större område som är av riksitresse för det rörliga friluftslivet. Delar av Borsjös aturreservatet, som är det största i Stockholms lä, ligger i Botkyrka. År 2011 upptäcktes höga halter av PFOS i dricksvatte ifrå Tullige grudvatteverk. Ämet visade sig komma ifrå bradsläckigsskum som uder låg tid aväts i stor skala vid bradövigar och tillbud på f.d. flygflottilje F18 i Tullige-Rikste. PFOS har spridit sig till grudvattet (vatteförekomst Tulligeåse-Ekebyhov. Rikste) som flödar orrut uder Tulligesjö. Vatteverket är avstägt seda 2011 och Försvarsmakte utreder möjliga åtgärder. Föroreigara har också släppts ut med dagvattet till Bysjödamme, som via Bysjö och Getare myar i Norrgaå, för vidare trasport ed till Kaggfjärde. När detta upptäcktes istallerades e aläggig som rear vattet ia det släpps ut i dagvattesystemet som myar i Bysjödamme. Foto: Ste Modé 10 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

11 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING EKERÖ KOMMUN Mälare Borsjö Albysjö HUDDINGE KOMMUN cke Älvestabä Aspe SALEMS KOMMUN Tulligesjö Lilltumba å Tumbaå bä Såg- e ck Kvarsjö cke robä Harb Kvarsjö Uttra Hacksjö Bysjö Malmsjö SÖDERTÄLJE KOMMUN Getare Axå Bjö rkst aå staviks bäcke eå Ka ggh am raå Urig e Kaggfjärde Näsladsfjärde Bri kbäc ke NYNÄSHAMNS KOMMUN Gridsjö km Teckeförklarig Mörkarfjärde Huvudavriigsområde (SMHI) Grudvattets riktig (SGU) Grustag Delavriigsområde (SMHI) Grudvattetillgågar (SGU) Bostadsområde Avriigsområde 3:e rag (SMHI) Kommugräs Himmerfjärde Idustriområde >125 l/s (ca > m3/d) Sakmark Vägar l/s (ca m3/d) Vatte 5-25 l/s (ca m3/d) Odlad mark 1-5 l/s (ca m3/d) Öppe mark < 1 l/s (< ca 80 m3/d) Skog Källor (SGU) flöde 3-10 l/s Källor (SGU) flöde <0,5 l/s ÖSTERSJÖN Magasidelsområde grudvatte (SGU) Vattedrag Källor (SGU) flöde 0,5-3 l/s Botkyrka kommu HANINGE KOMMUN Lilla Skogssjö Säck Eldtomtabäck Hallsfjärde Stora Skogssjö å ga rr No kå Boc Källor (SGU) flöde okät Karta 2 Grudvattetillgågar i Botkyrka kommu. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 11

12 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING 3.1 Mälares avriigsområde i Botkyrka kommu Tumbaås avriigsområde Avriigsområdet sträcker sig frå Glasbergasjö i väster till Albysjös myig i Mälare i orr. Det täcker delar av Södertälje, Salem och Huddige kommuer, me största dele ligger i Botkyrka kommu. Berggrude domieras av gejs i väster med lite större islag av gejsgraiter i öster och orr, och midre islag av gröste, framför allt krig Tumba. Sjösystemet berörs av två större grusåsar med isälvsavlagrigar som båda tillhör Uppsalaåse. Uppsalastråket korsar sjösystemet vid Utterkalve-Kvarsjö och Tulligestråket ligger uder de två förkastigssjöara Tulligesjö och Albysjö. Tillriigsområdet för grudvatte skiljer sig markat frå avriigsområdet för ytvatte är det gäller området söder om Tulligesjö. Här sträcker sig grudvattetillriigsområdet lägre söderut och tillför vatte äda erifrå Rikste via Tulligestråkets mäktiga isälvsavlagrigar. Tumbaås avriigsområde är bitvis gaska kuperat, med höga åsar av isälvsmaterial och avsvallade hällmarker med morä och lera lägre er. Lerislaget är speciellt stort krig Aspe och Albysjö me äve högt upp i systemet krig sjö Uttra. Större mossar sakas. Avriigsområdet berörs av fyra vatteskyddsområde. Segersjös och Tulliges vatteskyddsområde skyddar två grudvattetäkter, och Östra Mälares och Borsjös vatteskyddsområde skyddar ytvattetäkter. Norsborgs vatteverk vid Mälares strad tar sitt vatte frå de två sistämda. Ytvatteuttag sker också ur Kvarsjö i Tumba, där företaget Crae AB som tillverkar värdepapper (tidigare Tumba bruk) tar sitt processvatte, och ur Tulligesjö är ivåera i Kvarsjö är låga. Som amet atyder fis ett dämme vid Kvarsjös utlopp. Iom avriigsområdet fis fyra midre sjöar som är skapade geom dämig. Det är Stora och Lilla Damme som myar via Harbrobäcke i Tumbaå, Lovisebergsdamme som myar i Aspe och de lilla Sågsjö (Sågstugedamme) i Tullige som rier till södra dele av Tulligesjö. Ett dämme fis också i Tulligegårdsbäcke. Markavädige iom avriigsområdet domieras av skog, me mer ä e tredjedel är urba mark som cetrum, vägar, tät bebyggelse, villaområde samt idustriområde. Det gör att dagvattetillförsel är stor. Lite speciellt för området är islaget av ett aktivt jordbruk i ärhete av cetrum och bostäder, geom ärvaro av DeLaval Hamra gård ära Tumba cetrum. Totalt utgörs e tiodel av avriigsområdet av jordbruksmark. Stora delar av bebyggelse i orra Botkyrka avvattas via e stor dagvattetuel till Albysjö. Iom området fis tre större grustäkter, me det pågår ite lägre ågo täktverksamhet. Tumbaå. Foto: Sara Lee Vattet i sjösystemet har påverkats kraftigt av verksamhetera iom avriigsområdet. Måga av sjöara har problem med övergödig, som beror på tillförsel av ärigsäme. Jordbruk har förekommit uder låg tid vilket ieburit läckage av ärsalter. Tidigare fas det lokala avloppsreigsverk som släppte ut bristfälligt reat avloppsvatte iblad aat Uttra, Tumbaå och Tulligesjö. Äve tre saatorier; Söderby, Uttra och Himmelsboda, hade utsläpp frå ega avloppsreigsverk. Samhället Tumba är uppbyggt krig Tumba bruk som byggdes på 1750-talet. Tumba växte upp krig bruket och järväge med bostäder och verksamheter. Blad aat startade e latbrukskola på Hamra gård och frå Separator utvecklades så småigom Alfa Laval (u DeLaval). Tumba bruk och Alfa Laval släppte uder låg tid ut sitt avloppsvatte i Tumbaå var Himmerfjärdes avloppsreigsverk klart och aslutig av kommualt avlopp kude ske dit aslöts Tumba bruk och Alfa Laval. Aslutig av bebyggelse har skett successivt. Stora delar av Tullige och Uttra var tidigare bebyggt med fritidshus som med tide har blivit permaeta bostäder. De sista delara aslöts till kommualt avlopp på 1990-talet. I Röige i Salems kommu fis fortfarade område som har eskilda avloppslösigar, me som successivt håller på att aslutas till kommualt VA. Norra Botkyrka utgjordes tidigare av ett herrgårdsladskap med stora jordbruk. På 1960-talet alades motorväge E4/E20 geom området och uder följade deceier uppfördes tät bebyggelse; flerfamiljshus och cetrum, som e del av miljoprogrammet. E stor del av dagvattet frå området släpps idag oreat ut i Albysjö via e dagvattetuel, me ett stort dagvatteprojekt med syfte att rea dagvattet har startats i kommue. 12 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

13 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING Övriga område som rier till Mälare I orra delara av Botkyrka fis det område som avrier direkt till Mälare. Borsjö, som delas mella Botkyrka och Salems kommuer, är reservvattetäkt för Norsborgs vatteverk och Borsjös aturreservat är det största i Stockholms lä. De tre grudvatteförekomstera Mäö, St. Botvid och Sadudde-Norsborg avvattas också mot Mälare. Mälare är käslig för saltvatteiströmig, som ka bli följde av höjd havsvatteyta i Östersjö på grud av klimatförädrigara. Mälare regleras med dammluckor i cetrala Stockholm, för att miska riske för översvämigar, låga vatteståd och saltvatteiträgig frå Östersjö. Vatteförekomste Mälare-Rödstesfjärde ligger delvis i Botkyrka kommu, och delas med Huddiges, Ekerös, Salems och Stockholms kommuer Mälare Mälare är Sveriges tredje största sjö, och de åttode största i Europa. Mälares avriigsområde är ugefär fem procet av Sveriges yta, och där bor över e och e halv miljo mäiskor. Sex lä och ett sextiotal kommuer ligger helt eller delvis iom avriigsområdet, som är ugefär km² stort. Botkyrka kommu är medlem i Mälares vattevårdsförbud. Förbudets syfte är att bidra till ett bättre uderlag för samhällsplaerig och aa verksamhet av betydelse för vatteförhålladea i Mälare. Därigeom förbättras möjlighetera att följa upp miljömål och iitiera miljöförbättrade åtgärder. Förbudet möjliggör e ökad aktivitet, effektivitet och kvalitet i miljöövervakige geom samverka av resurser. Mälare aväds både som recipiet för reat avloppsvatte och som dricksvattetäkt för över två miljoer mäiskor. Krig sjö fis måga idustrier och mycket jordbruksmark, och äve flera större städer, som Stockholm, Uppsala, Södertälje och Västerås. Mälare aväds också för båttrasporter och av yrkesfiskare. Samtidigt är sjö mycket värdefull för rekreatio och biologisk mågfald. Teckeförklarig EKERÖ KOMMUN Maria/ båtham Huvudavriigsområde Delavriigsområde Mälare Avriigsområde 3:e rag HUDDINGE KOMMUN Kommugräs Slagsta Vägar Vattedrag Norsborg Halluda Grudvattetillgågar Fittja Natura 2000-område Borsjö 0 2 Eriksberg Naturreservat Albysjö Alby Riksitresse för aturvård Riksitresse för aläggigar för vatteförsörjig cke Älvestabä 4 km Grustag Stedalsb äcke Lilltumba å - Tulligesjö ls äl sh af St cke bä Aspe SALEMS KOMMUN Vårbäcke Tumbaå Vatte Odlad mark Öppe mark e Botkyrka kommu sä Harb og Sk Skog gså robä Kvarsjö cke Rikste ke c bä e- klig Skäc Hacksjö e ck bä sjö oll Bysjö ckå Getare Bo sjö ar Kv cke bä Malmsjö Tr Vårsta e bäck Sad Skälbyå o Röm ck Tumba SÖDERTÄLJE KOMMUN Sakmark ke äc ssb bä Såg- Kvarsjö Uttra Idustriområde cke sbä d Går Bostadsområde Tullige Karta 3 Mälares avriigsområde i Botkyrka kommu. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 13

14 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING 3.2 Östersjös avriigsområde i Botkyrka kommu Kagghamraås avriigsområde jordbruksmark. Vatteivå regleras geom ett s.k. dikigsföretag; dikigsföretaget Somra Malmsjö Axare frå Malmsjös yta säktes då med 0,2 meter. Malmsjös yta ka äve ha säkts före 1888, eftersom ma vet att ett bolag som hade till sitt syfte att säka sjö upplöstes reda Malmsjö har läge varit övergödd och blad aat påverkats av ett avloppsreigsverk som lades ed 1974, lakvatte frå e tipp i Södertälje, jordbruk, eskilda avlopp och e golfbaa. Vid milleieskiftet aslöts eskilda avlopp som belastade sjö. Fosforfällig gjordes i sjös bottesedimet 2007, vilket ledde till miskat ärigsläckage frå bottesedimete och förbättrad vattekvalitet. Kagghamraå är ett vattedrag med höga aturvärde i Botkyrkas södra del, och är klassad som riksitresse för de veteskapliga aturvårde. De är framför allt käd för si uika havsörigsstam och si geologi. Vattedraget har fyra delgrear: Axå med sjöara Somra, Övrasjö, Mellasjö, Brosjö, Malmsjö, Göla och Axare; Norrgaå med sjöara Bysjö, Bocksjö och Getare; Urigebäcke med utlopp frå Stora och Lilla Skogssjö; och Brikbäcke som sakar sjöar. Kagghamraås huvudfåra börjar där Axå och Norrgaå rier samma. Området är glest befolkat, med udatag för Vårsta vid Malmsjö och det ybyggda området Rikstes Friluftsstad. I avriigsområdet fis jordbruksmark främst lägs vattedrage i dalgågara och skog på bergshöjdera och de ärigsfattiga grusåsara. Norrgaågree har si börja i f.d. Kvarsjö, öster om Pålamalm. Norrgaå edströms Getare och de uppströms liggade Bockås dalgåg har höga aturvärde. Sjöara Getare och framför allt Bysjö visar tecke på övergödig. Sjöara har tidigare påverkats av uppströms liggade jordbruksmark, Axågree startar i Södertälje med Skälbyå och asluter i Rosehill till Norrgaå, där egetliga Kagghamraå börjar. Lägs med Skälbyå har marke blivit utdikad för att skapa Kvarsjö Rikste cke Uttra bä Tumba eklig Skäc Hacksjö sjö bäck bä ck e Sad SÖDERTÄLJE KOMMUN Bysjö kå Boc Getare sjö ar Kv cke bä Malmsjö oll Vårsta Tr e Skälbyå Axå Bjö ke rkst äc Iselstab aå Lilla Skogssjö HANINGE KOMMUN Teckeförklarig raå ikssäckstav bäcke Maria/ båtham Huvudavriigsområde (SMHI) Kagghamra Delavriigsområde (SMHI) eå Urig Avriigsområde 3:e rag am Sibble Kommugräs Ka ggh Eldtomtabäck Hallsfjärde Stora Skogssjö å ga rr No e Kaggfjärde å öta Bri Br kbäc ke Vägar Vattedrag Grudvattetillgågar Natura 2000-område Naturreservat Näsladsfjärde Gridsjö Näsladet Riksitresse för aturvård Grustag Bostadsområde Idustriområde Mörkarfjärde NYNÄSHAMNS KOMMUN Sakmark Vatte Odlad mark Öppe mark Himmerfjärde ÖSTERSJÖN km Botkyrka kommu Karta 4 Östersjös avriigsområde i Botkyrka kommu. 14 B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N Skog

15 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING dagvatte frå flygflottilje F18 och Getare äve av utsläpp frå Lida avloppsreigsverk. Iom Bysjös avriigsområde fis idag av två gemesamma avloppsaläggigar, eskilda avloppsaläggigar och e golfbaa. Dessutom tillförs dagvatte frå Rikstes Friluftsstad till de uppströms beläga Bysjödamme. I damme har förhöjda halter av miljögiftera PCB och PAH kostaterats. Strax sydväst om Bysjö fas tidigare e tjärfabrik, frå vilke det skulle kua läcka PAH:er, me ågra förhöjda halter av PAH eller PCB har ite återfuits i Bysjö. Däremot har PFOS återfuits i förhöjda halter i fisk frå Bysjö och Getare. PFOS kommer frå bradsläckigsskum som aväts i flygflottiljes bergrum. Vatte frå bergrummet pumpas ut till det dagvattesystem som myar i Bysjödamme. Seda PFAS upptäcktes 2011, reas bergrumsvattet med kolfilter ia det släpps vidare. Getares ivå regleras geom e kvardamm i Norrga. Botkyrka kommu i samarbete med markägare sökte vattedom (beslut 1991) för de gamla kvare för att tillförsäkra vattetillgåg i de edströms liggade Norrgaå som tidigare torkade ut uder torra somrar. Norrgaå är betydelsefull för havsöriges förygrig. Omgivigara rut sjö Getare är aturreservat seda 2010 och viktiga för regioes friluftsliv. Där ligger det populära utflyktsmålet Lida friluftsgård med blad aat e badplats, skidspår och vadrigsleder Övriga område som rier till Östersjö Det fis ett atal midre avriigsområde i kommue som myar direkt i de olika fjärdara i Östersjö. Här ka ämas Eldtomtabäcke med Stora Träsket samt Säckstaviksbäcke med sjöara Kvarsjö och f.d. Kyrksjö, som myar i Kaggfjärde. Säckstaviksbäcke som rier geom Säckvikes dalgåg är föremål för e rad aturvårdsåtgärder för att stärka skärgårdes gäddpopulatio, återskapa attraktiva fågelvatte och fåga upp ärsalter. Ett cirka 250 ha stort område sydväst rier till vatteförekomste Igelstavike i Södertälje kommu. Området sakar sjöar och markavädige utgörs av jordoch skogsbruk. E midre del i östra Botkyrka kommu igår i Tyresås avriigsområde. Det är sjöara Hacksjö, Kvarsjö Gladö och Kärrsjö, som alla är för små för att klassas som vatteförekomster. Kvarsjö och Kärrsjö delas med Huddige kommu. Botkyrka kommu är medlem i Tyresås vattevårdsförbud, som samordar åtgärdsförslag, miljöövervakig och iformatio om Tyreså. I Botkyrka kommu ligger äve e del av Gridsjö, som delas med Nyäshams kommu och igår i Muskås avriigsområde. Gridsjös avriigsområde i Botkyrka består ästa uteslutade av skogsmark. Urigebäcke börjar med sjöara Stora och Lilla Skogssjö väster om grudvatteförekomste Pålamalm. Malme bidrar med grudvatte till sjöara och är e förutsättig för att så stora sjöar ka fias högt upp i systemet. Lilla Skogssjö tar äve emot vatte frå Havedsmosse där omfattade torvbrytig har skett och där det umera fis verksamheter för masshaterig. Utloppet frå sjöara, som ligger i Svartkällsskoges aturreservat, stryps av e hålldamm med fast utformig som regleras i e vattedom frå Kostruktioe är uppförd för att säkerställa vattetillgåge i Urigebäcke. Bäcke rier seda geom ett omväxlade skogs- och jordbruksladskap. Lägs större dele av sträcka är de fortfarade aturligt meadrade. Hela Urigebäcke är viktig för öriges fortplatig i Kagghamraås sjösystem. Urigeå är ärigsfattig vid utloppet frå Lilla Skogssjö, me påverkas starkt av ärigsäme, bl.a. frå jordbruksmark och eskilda avlopp, fram till utloppet i Kagghamraås huvudfåra. Brikbäcke börjar vid Östra och Västra Bröta där de går i dike geom ett flackt jordbruksladskap. De rier seda västerut geom ett område med aktiv ravibildig, som är aturreservat, och myar i Kagghamraås edre del. Uppströms aturreservatet fis ett vattefall som är ett aturligt vadrigshider. Fram till vattefallet leker havsörige. Padda. Foto: Ste Modé BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 15

16 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING obäc r Harb Tumba Rikste Hacksjö ke Uttra Vårsta Malmsjö Getare Axå SÖDERTÄLJE KOMMUN Bjö Hallsfjärde N rkst aå Stora Skogssjö Uri å Ka ggh Kagghamra HANINGE KOMMUN ge am raå - Stavbofjärde Bysjö kå Boc Lilla Skogssjö staviks S ä ck bäcke Eldtomtabäcke Näsladsfjärde Sibble å ga r or Kvarsjö Kaggfjärde Bri kbäc ke Näsladet Gridsjö Himmerfjärde NYNÄSHAMNS KOMMUN Botkyrka kommu Teckeförklarig Huvudavriigsområde (SMHI) Delavriigsområde (SMHI) Kommugräs Vattedrag Vägar Vatteförekomst kustvatte Grustag Bostadsområde 0 Idustriområde km Sakmark Vatte Odlad mark ÖSTERSJÖN Öppe mark Skog Karta 5 Kust i Botkyrka. 16 B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N Horsfjärde

17 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING Östersjö Allt vatte i Botkyrka hamar så småigom i Östersjö, dels via de avriigsområde som flödar ut direkt i Östersjö, och dels via de som myar ut i Mälare, som via Norrström också hamar i Östersjö. De del av Östersjö som sträcker sig frå Ålads hav till de daska sude kallas för Egetliga Östersjö, och området som Botkyrka ligger i hör admiistrativt till Norra Östersjös vattedistrikt. Botkyrka har ca 33 km kuststräcka i Östersjö, i det som räkas till Stockholms ire skärgård. Kustområdet delas i fyra vatteförekomster; Näsladsfjärde, Kaggfjärde, Himmerfjärde och Hallsfjärde, som alla delas med mist e aa kommu. Området påverkas framför allt av utsläpp frå Himmerfjärdes avloppsreigsverk och ifrå eskilda avlopp och åkermark iom avriigsområdet. Iströmig av ärigsrikt bottevatte utifrå Östersjö påverkar också kvalitete. Adra källor är föroreat dagvatte och föroreade bottesedimet. Fjärdara aväds blad aat för bad, fiske och båtliv. Farlede geom Halls-, Näslads- och Himmerfjärde aväds av yrkessjöfarte. Kustvatte är också hem, rastplats och uppväxtmiljö för e mägd fisk- och fågelarter samt adra vattelevade orgaismer. Botkyrka kommu är medlem i Svealads kustvattevårdsförbud, SKVVF, som sköter miljöövervakige i Botkyrkas kustområde. SKVVF e ideell föreig som består av 22 kommuer, tre lässtyrelser, två ladstig, 13 företag och sex övriga orgaisatioer. Geom att samorda de regioala miljöövervakige ka resursera effektiviseras och kvalitete höjas. Förbudet arbetar med miljöiformatio, och bygger upp e kuskapsbas om kustvattets kvalitet och orsakera till påverka. I Botkyrka fis två provtagigspukter vardera i Hallsfjärde och Himmerfjärde, och e provpukt i Näsladsfjärde respektive Kaggfjärde. SKVVF provtar två gåger per år, i juli och augusti. I Himmerfjärde fis ett recipietkotrollprogram för det reade avloppsvattet som släpps ut. Lässtyrelse i Stockholm har utformat programmet, som bedrivs av istitutioe för ekologi, miljö och botaik på Stockholms uiversitet. Aledige till att SU har uppdraget är blad aat ärhete till forskigsstatioe Askö i Trosa skärgård. Himmerfjärde är ett av Sveriges mest studerade havsområde. Provtagigar startade 1972, är reigsverket togs i drift. Samtliga kustvatteförekomster i Botkyrka bedöms idag ha problem med främmade arter. Bedömige baseras på att ivasiva arter har hittats i flera kustvatteområde, me mer kuskap om specifika förhållade behövs. Sadviksbadet i Himmerfjärde. Foto: Sara Lee BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 17

18 4. avädig av botkyrkas vatte 4.1 Dricksvatte I Botkyrka kommu fis fyra större vattetäkter; Norsborgs (Mälare och Borsjö), Segersjö och Tullige vattetäkter samt SYVAB:s vattetäkt på Näsladet. Samtliga har fastställda vatteskyddsområde. I östra dele berörs kommue av skyddsområdet för Pålamalms grudvattetäkt. Själva vattetäkte ligger i Haige kommu meda skyddsområdet sträcker sig i i Botkyrka. Stockholm Vatte AB driver det största vatteverket, Norsborgs, som tar sitt råvatte frå Mälare (vatteförekomst Mälare- Rödstesfjärde) och e midre del frå Borsjö (Borsjös vatteförekomst) som också är reservvattetäkt för vatteverket. Norsborgs vatteverk ivigdes 1904 och försörjer stora delar av befolkige i södra Stockholmsområdet med dricksvatte. Tillsammas med Lovöverket i Ekerö kommu produceras dricksvatte till omkrig 1 miljo persoer varje dag. Råvatteitaget sker på ett djup av 11 meter och medelproduktioe är cirka m3 dricksvatte/dyg. Grudvattetäkte på Näsladet (grudvatteförekomst Näsladet) försörjde tidigare verksamhete vid SYVAB (Himmerfjärdes avloppsreigsverk) med dricksvatte och drevs av verksamhete själv. VA-avdelige i Botkyrka kommu är huvudma för Segersjö och Tullige grudvattetäkter som båda är taga ur drift. (Tidigare fas också e vattetäkt i Vårsta, me dea lades ed på grud av kvalitetsproblem och bebyggelse i Vårsta kopplades ihop med Segersjö vattetäkt.) Fram till 2000 försåg Segersjö vattetäkt (grudvatteförekomste Uttra) bebyggelse i Tumba, Uttra och Vårsta med dricksvatte. Segersjö vatteverk stägdes 2000 på grud av stigade kloridhalter, som saolikt har sitt ursprug i ett saltupplag i Kassmyra grustäkt. Istället aslöts bebyggelse till Norsborgs vatteverk. Tulligebora fick tidigare sitt vatte frå Tullige vattetäkt (grudvatteförekomst Tulligeåse-Ekebyhov. Rikste). Me 2011 upptäcktes PFOS i grudvattet vid verket, som visade sig härstamma frå de tidigare militärflygplatse F18 vid Rikste. Kommue valde då att stäga verket. E utredig pågår för att udersöka om det är möjligt att rea vattet och åter kua starta upp verket. Asvarig för saerig är Försvarsmakte. Äve Tullige är seda 2011 aslutet till Norsborgs vatteverk. Utöver de större vattetäktera fis måga midre vattetäkter utaför VA-kollektivets verksamhetsområde som förser eskilda hushåll och verksamheter med vatte. När det gäller mer tätbebyggda område på ladsbygde utaför verksamhetsområdet för VA, plaerar kommue att bygga ut vatte och avlopp för att tillförsäkra ivåara e god hygieisk stadard och miska belastige på yt- och grudvatte. I dagsläget pågår plaerigsarbetet att asluta Kagghamra tomtområde, Sibble och Eldtomta. Iom VA-verksamhetsområdet fis det 330 km vatteledig för distributio av dricksvatte. År 2015 förbrukades 6,4 miljoer kubikmeter vatte. Medelålder på ledigara är år. För att kua ha ett bra tryck i ledigara fis det io reservoarer, varav fyra är i drift. Botkyrka kommu håller, är detta program skrivs, på att ta fram e föryelsepla för reoverig och föryelse av ledigsätet. Dricksvattekvalitete kotrolleras kotiuerligt i distributiosätet eligt ett egekotrollprogram som fastställts av miljö- och hälsoskyddsämde. Tulligesjö. Foto: Sara Lee 18 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

19 4. A N VÄ N D N I N G AV B OT K Y R K A S VAT T E N EKERÖ KOMMUN Mälare Slagsta Norsborgs vatteverk Norsborg Fittja Halluda Albysjö Borsjö Eriksberg Alby cke Älvestabä Aspe SALEMS KOMMUN Tulligesjö Tullige HUDDINGE KOMMUN Lilltumba å Tumbaå bä Såg- e ck Kvarsjö Harb cke robä Tumba Kvarsjö Rikste Uttra Hacksjö SÖDERTÄLJE KOMMUN Bysjö Vårsta Malmsjö kå Boc Getare Axå g rr No Bjö rkst aå Lilla Skogssjö staviks Säck bäcke Näsladsfjärde eå raå ggh am Sibble Kaggfjärde Bri kbäc NYNÄSHAMNS KOMMUN Himmerfjärde ÖSTERSJÖN ke Gridsjö Teckeförklarig Näsladet Mörkarfjärde Botkyrka kommu HANINGE KOMMUN Urig Kagghamra Ka e Eldtomtabäck Hallsfjärde Stora Skogssjö aå km Ire vatteskyddsområde Sakmark Yttre vatteskyddsområde Grustag Verksamhetsområde för dricksvatte Bostadsområde Samfällighet aslute till verksamhetsområde för dricksvatte Idustriområde Vattedrag Odlad mark Kommugräs Öppe mark Vägar Skog Vatte Karta 6 Vatteskyddsområde och verksamhetsområde för dricksvatte. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 19

20 4. ANVÄNDNING AV BOTKYRKAS VATTEN 4.2 Övriga vatteuttag Förutom dricksvattetäktera tas vatte ut för avädig i idustriella processer. Tumba Bruk tar eligt e vattedom frå 1974 ut vatte frå Kvarsjö och Tulligesjö. Utöver detta fis adra verksamheter som tar ut vatte, som jordbruk och golfbaor. 4.3 Dagvatte Dagvatte är reg- och smältvatte samt framträgade grudvatte som tillfälligt rier på hårdgjorda ytor som tak och vägar, eller på geomsläpplig mark via dike och ledigar till recipieter och reigsverk. Dagvattet leds ite sälla oreat till ledigar som myar ut i sjöar och vattedrag eller grudvatte. Dagvattet i kommue står iför fyra huvudsakliga problemområde; föroreigar, sjukade grudvatteivåer, översvämigar och kommade klimatförädrigar. Med tide har adele hårdgjorda ytor i samhället ökat och därmed också mägde dagvatte. På hårdgjorda ytor samlas ofta föroreigar frå till exempel trafik, biltvätt och djur- spillig vilket förorear dagvattet. När regvatte kommer i kotakt med olika byggmaterial, lyktstolpar och vägräcke fis det risk att metaller och adra äme löses ut och hamar i dagvattet. Valiga föroreigar i dagvatte är oljeprodukter, metaller samt fosfor och kväve. Tugmetaller kommer ofta frå trafik och flera av metallera bids till sad och partiklar som följer med dagvattet. Fosfor och kväve kommer frå blad aat växtrester, djurspillig och trafik och bidrar till övergödig av sjöar och vattedrag. Ofta leds föroreat dagvatte direkt ut till sjöar, vattedrag eller havsvikar, som på så sätt får försämrad vattekvalitet. Tidigare har tillvägagågssättet ofta varit att så sabbt som möjligt leda bort dagvattet frå stadsbebyggelse för att udvika översvämigar. Me är ma leder bort dagvattet ädras de aturliga avriigsförhålladea eftersom ma för bort regvatte som aars skulle ifiltreras. Dessa ädrade förhållade ka leda till att grudvatteivåer sjuker, vilket ka orsaka skador på byggader och vägar geom sättigar i marke. Dessutom ka dagvatte iblad avledas till e aa recipiet ä de aturliga vilket ka ge kosekveser på vattetillgåg och ekosystem. Hamrige dagvattepark i Tulligesjö. Foto: Sara Lee 20 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

21 4. A N VÄ N D N I N G AV B OT K Y R K A S VAT T E N Teckeförklarig EKERÖ KOMMUN Dagvattedamm Dagvatte utlopp Mälare Vattedrag Dagvattetuel Kommugräs Slagsta Tekiskt avriigsområde för dagvatte Vägar Norsborg Halluda Sakmark Fittja Grustag Bostadsområde Idustriområde Albysjö Vatte Alby Odlad mark Eriksberg Öppe mark Skog Älvestabäcke Borsjö Aspe Tulligesjö Tullige Lilltumb aå SALEMS KOMMUN Tumbaå Såg- bä ck e Kvarsjö r Harb ke obäc Tumba Uttra Rikste Bysjö Vårsta Malmsjö kå Boc Getare Axå Botkyrka kommu km Stora Skogssjö Karta 7 Dagvattets tekiska verksamhetsområde och större utsläppspukter. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 21

22 4. A N VÄ N D N I N G AV B OT K Y R K A S VAT T E N EKERÖ KOMMUN Mälare Slagsta Norsborg Fittja Halluda Borsjö Albysjö Alby Eriksberg cke Älvestabä Aspe SALEMS KOMMUN Tullige Tulligesjö HUDDINGE KOMMUN Lilltumba å Tumbaå bä Såg- e ck Kvarsjö Harb cke robä Tumba Kvarsjö Rikste Uttra Hacksjö SÖDERTÄLJE KOMMUN Bysjö Vårsta Malmsjö kå Getare Axå Bjö Stora Skogssjö aå g rr No Boc rkst aå Lilla Skogssjö HANINGE KOMMUN eå ggh am raå Sibble e Kaggfjärde Ka Eldtomtabäck Hallsfjärde Urig Kagghamra Bri kbäc ke 0 NYNÄSHAMNS KOMMUN Teckeförklarig Näsladet Föroread mark Risk för föroread mark Mörkarfjärde Vattedrag Kommugräs Vägar Himmerfjärde Botkyrka kommu ÖSTERSJÖN Sakmark Grustag 4 km Gridsjö Ny bebyggelse ska ligga mist 3.0 m över Östersjös medelvatteivå Nybyggatio av viktiga samhällsfuktioer ska ligga mist 3.0 m över Mälares medelvatteivå Ny bebyggelse ska ligga mist 2.0 m över Mälares medelvatteivå. Vatte Odlad mark Bostadsområde Öppe mark Idustriområde Skog Karta 8 Område som riskeras att översvämmas samt föroreade område B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N

23 4. ANVÄNDNING AV BOTKYRKAS VATTEN I framtide förvätas klimatförädrigara medföra ökade risker för extremt väder med både kraftigare ederbörd och torka. När mägde dagvatte ökar geom exempelvis hårdgjorda ytor eller kraftiga reg, så räcker iblad ite ledigssysteme till för att leda uda vattet. Det ka orsaka ras, skred och översvämigar som ger skador på byggader, vägar och i värsta fall persoskador. Kraftiga reg följt av iträgade dagvatte i klea ledigssystem för spillvatte ka också iebära risker för hälsa och miljö är avloppsvatte bräddar till omgivige. Av Botkyrka kommus totala areal på cirka 223 km2 är 29 km2 tätort. De hårdgjorda ytora i kommue upptar ugefär 17 procet eller 5 km2 av de totala tätortsareale, och består framför allt av byggader, vägar och parkerigar. Dagvatte frå dessa ytor avleds geom ledigar och dike till olika recipieter. I de flesta fall sker ige reig av dagvattet ia det år recipiete. I Botkyrka är det framför allt Tumbaås sjösystem som tar emot stora mägder dagvatte, me äve adra recipieter belastas; exempelvis Bysjö och Malmsjö i Kagghamraås sjösystem och Mälare. Eligt gällade lagstiftig har varje verksamhetsutövare och fastighetsägare ett asvar att hatera dagvatte med försiktighet så att miljö ite skadas. Utöver kommue haterar Trafikverket, fastighetsägare och exploatörer dagvatte. Botkyrka kommu har separerade system för dag- och spillvatte. Me iblad, om det t.ex. regar mycket, läcker dagvatte i i ledigsätet för spillvatte, vilket ka leda till överbelastig av ledigar och avloppspumpstatioer. Det ka iebära att oreat avloppsvatte bräddar till omgivige och att dagvatte som ormalt rier till recipiete, istället förs till avloppsreigsverket vid Himmerfjärde. (se avsitt 4.4 Spillvatte). Iträgig av vatte till spillvatteätet har beräkats till cirka 14 procet i Botkyrkas ledigsät. För att miska föroreigsbelastige på sjöar och vattedrag har kommue alagt flera reigsaläggigar för dagvatte, exempelvis Made och Hamrige dagvattepark i Tulligesjö, och Lovisebergsdammara i Lovisebergs idustriområde. BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 23

24 4. ANVÄNDNING AV BOTKYRKAS VATTEN 4.4 Spillvatte I Botkyrka kommu är 97 procet av hushålle kopplade till det kommuala ätet som går vidare till SYVAB:s avloppsreigsverk vid Himmerfjärde. I verket reas avloppsvatte frå Botkyrka, Salem, Nykvar, huvuddele av Södertälje, delar av Huddige och sydvästra Stockholm. De totala tuellägde är cirka 55 km. Totalt är drygt persoer och idustrier motsvarade persoekvivaleter asluta, med e medeltillriig på liter per sekud. Det reade vattet leds meter ut i Himmerfjärde (kustvatteförekomste Himmerfjärde) för att släppas ut på 25 meters djup. Uder höst, viter och vår stiger det reade vattet till yta, me uder sommare sprids det vid temperaturskiktige på cirka 15 meters djup. Det tar ugefär 20 timmar för vattet att passera hela väge geom reigsverket och uder dea tid miskar halte kväve med cirka 90 procet, fosfor med drygt 95 procet och orgaiska äme (BOD) med ca 97 procet. Istitutioe för ekologi, miljö och botaik vid Stockholms uiversitet tar prover och kotrollerar vattet i Himmerfjärde. Botkyrka kommu har separerade ledigar för spillvatte och dagvatte och har cirkaa 14 procet iträgigar av vatte i systemet. Spillvatteätet i kommue är 308 km lågt, varav 54 km är trycksatt. Medelålder för ledigara är år. Måga ledigar är fortfarade i betog me håller på att bytas ut till plastledigar. Reoverige kommer att fias med i föryelseplae för ledigsätet. Det fis 50 pumpstatioer av varierade storlek i avloppssystemet. Dessa har fjärrstyrda larm. Alla driftstopp och evetuella bräddigar registreras och rapporteras årlige till tillsysmydighete, miljö- och hälsoskyddsämde. Bräddigar st ca 70 m³ st sammalagt 103 m³ st 700 m³ st okäd mägd 4.5 Eskilda vatte- och avloppsaläggigar samt gemesamhetsaläggigar Eskilda avlopp är aläggigar som ite är asluta till kommualt avlopp. Gemesamhetsaläggigar är större eskilda avloppsaläggigar för persoer. Otillräckligt reat avloppsvatte frå eskilda avloppsaläggigar iehåller ofta höga halter av olika typer av smittoäme och ärigsäme. Smittoäme och mikroorgaismer som bakterier, virus och parasiter ka sprida smitta till ärliggade dricksvattebruar och vattetäkter, och sprida sjukdomar till mäiskor och djur. I tätt bebyggda område och i omvadligsområde där flera eskilda dricksvattebruar samt eskilda avlopp ligger tätt med korta skyddsavståd frå varadra ka det fias e särskild risk för föroreig av mikroorgaismer i dricksvattebruar. Otillräckligt reat avloppsvatte iehåller också fosfor och kväve, ärigsäme som orsakar övergödig. Ett aat problem som ka uppstå i område med eskilda avloppsaläggigar är saltvatteiträgig. Det är är saltvatte träger i i eskilda dricksvattebruar och ka ske om vatteuttaget i ett grudvattemagasi blir för stort och uttaget av grudvattet sker för sabbt i förhållade till grudvattetillgåg samt på hur sabbt grudvattet återbildas. Sött grudvatte har e lägre desitet ä salt vatte och flyter ovapå. Är uttaget för stort och det söta grudvattet försvier ersätts det med det salta vattet som då träger i i brue. Saltvatteiträgig ka leda till förhöjda salthalter i vattet och ka påskyda korrosiosagrepp på vatte- och rörledigsistallatioer. Saltvatteiträgig är speciellt valigt i kustära område me ka också fias i område iåt lad som e gåg i tide har varit täckt av havsvatte. I Sverige sakar ugefär fastigheter aslutig till kommualt avlopp. Av dem är cirka 60 procet permaetboede som svarar för merparte utsläpp av otillräckligt reat avloppsvatte. Vid iveterigar i olika delar av ladet har ma uppskattat att cirka 40 procet av dessa aläggigar är bristfälliga och leder till utsläpp av otillräckligt reat avloppsvatte. Utsläpp av avloppsvatte räkas som miljöfarlig verksamhet eligt miljöbalke och vattet måste därför reas ia det släpps ut. Att irätta e y eskild avloppsaläggig kräver tillståd frå kommue. Fastighetsägare räkas som verksamhetsutövare och är asvarig för att löpade sköta och uderhålla si aläggig så att de fugerar. I Botkyrka kommu fis det cirka 950 käda eskilda avloppsaläggigar samt sju gemesamhetsaläggigar, de flesta på Grödigeladet, i södra dele av kommue. Merparte av de eskilda avloppe i Botkyrka har e markbaserad reig beståede av ifiltratio eller markbädd för både avloppsvatte frå vattetoalett samt bad-, disk- och tvättvatte me måga fastigheter sluta takar för mottagade av toalettvatte. Kommue har påbörjat utbyggad av det kommuala vatte- och avloppsätet i omvadligsområde (före detta fritidshus som allt mer aväds permaet), som Sibble och Kagghamra, vilket kommer att leda till att atalet eskilda avlopp i kommue kommer miska. I och med utbyggade av det kommuala vatte- och avloppsätet kommer två av gemesamhetsaläggigara att tas ur bruk. 24 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

25 4. A N VÄ N D N I N G AV B OT K Y R K A S VAT T E N EKERÖ KOMMUN Mälare Slagsta Norsborg Fittja Halluda Albysjö Borsjö Eriksberg Alby cke Älvestabä Aspe SALEMS KOMMUN Tulligesjö Tullige HUDDINGE KOMMUN Lilltumba å Tumbaå ck bä Såg- e Kvarsjö Harb cke robä Tumba Kvarsjö Rikste Uttra Hacksjö SÖDERTÄLJE KOMMUN Bysjö Vårsta Malmsjö Getare Axå rr No Bjö å ga rkst aå ckå Bo Stora Skogssjö Lilla Skogssjö HANINGE KOMMUN eå Näsladsfjärde ggh am raå Sibble Kaggfjärde Ka e Eldtomtabäck Hallsfjärde Urig Kagghamra Bri kbäc NYNÄSHAMNS KOMMUN Näsladet ke Gridsjö Teckeförklarig HimmerfjärdsMörkarverket fjärde Verksamhetsområde för spillvatte Grustag Samfällighet aslute till verksamhetsområde för spillvatte Bostadsområde Vattedrag Kommugräs Himmerfjärde Botkyrka kommu ÖSTERSJÖN Vägar km Sakmark Idustriområde Vatte Odlad mark Öppe mark Skog Karta 9 Verksamhetsområde för spillvatte och Himmerfjärdsverket. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 25

26 4. ANVÄNDNING AV BOTKYRKAS VATTEN 4.6 Rekreatio Mycket av det vi gör på vår fritid är kutet till vatte. Bad, fiske och båtliv förutsätter att vi har tillgåg till vatte e förutsättig, me äve e promead ka berikas med e vacker sjöutsikt eller ljudet av e porlade bäck. Botkyrka kommus måga sjöar och kustområde ger goda möjligheter till bad. Iom kommue fis sex kommuala stradbad där kommue det regelbudet tar prover på vattet uder jui augusti. Några av bade är klassade som EU-bad, vilket iebär att de har över 200 badade per dag och att det ska fias skyltar som visar vilke kvalitet badvattet har. Botkyrkas direkta tillgäglighet till Mälare och Östersjö gör att båtlivet är väl utbyggt. Iom kommue fis sex småbåtshamar och fler midre bryggor. De två största småbåtshamara är Slagsta Maria och Grödige båtklubb. Tack vare att de är tillräckligt djupa och båtara ite behöver passera broar för att å öppet vatte ligger måga stora båtar och segelbåtar förtöjda där. Vid båthamara fis ofta uppställigsplatser för viterförvarig och skötsel av båtara. Båtbottar har uder flera deceier målats med färg för att förhidra påväxt av växter och kräftdjur, så kallade atifouligprodukter. Färge läcker ut äme, till exempel bly-, te- och kopparföreigar, som är så giftiga att orgaismera ite vill fästa på botte. Detta har fört med sig att giftera spridits till vattet; dels geom direkt läckage frå båtbottara och dels via läckage frå lad är rester frå båtara hamat på marke i sambad med målig och skrapig av bottara. De värsta atifouligproduktera är idag förbjuda i söt- och brackvatte, me giftera fis kvar. Till exempel fis förhöjda halter av tributylte i Tullige- och Albysjö. Äve petroleumkolväte i form av olja och oförbräd besi och diesel sprids vid haterig och körig och förorear omkrigliggade vatte. Ett aat miljöproblem är är småbåtar med toalett ombord tömmer avloppstake. Detta drabbar ite områdea krig småbåtshamar så hårt, då ma brukar väta med att tömma take tills ma är ute på öppet vatte, me leder till övergödig av sjöar och hav. Seda 2015 är det förbjudet att tömma si tak till sjöss, och tömige ska istället göras vid speciella tömigsstatioer. I Botkyrka fis det tömigsmöjligheter i Slagsta Maria och Botkyrka båtklubb. Fritidsfisket i Sverige är mycket utbrett. Ma beräkar att ugefär 2 miljoer persoer fiskar ågo gåg uder året. Botkyrka kommu gräsar i orr till Mälare och i söder till Östersjö. Detta tillsammas med drygt ett trettiotal sjöar iebär goda möjligheter för fritidsfiske. De viktigaste fiskartera för fritidsfisket i Botkyrka är gädda, abborre och gös. I Östersjö fis äve havsörig och strömmig. I isjövatte fiskas kräftor, framför allt sigalkräftor. I Mälare och Östersjö är fritidsfisket fritt, me i isjöar får ofta bara de som har fiskerätte fiska. I de sjöar där kommue är delägare har fisket i de flesta fall upplåtits till allmähete på de del av sjö som ägs av kommue. I delar av Malmsjö och Kvarsjö Gladö (som delas med Huddige kommu) gäller föreige Sportfiskaras sportfiskekort. Förhöjda halter av föroreigara kvicksilver och PFOS har uppmätts i fisk frå vissa sjöara i kommue. Det iebär att kosumtio av dea fisk midre lämplig för framför allt kvior i fertil ålder och bar. Botkyrka kommu rekommederar e begräsad kosumtio av fisk frå Bysjö och Getare på grud av uppmätta halter av PFOS. Förutom dessa lokala rekommedatioer så har Livsmedelsverket kostrekommedatioer för fisk. Fet fisk frå Östersjö, som strömmig och vildfågad lax, ka iehålla höga halter av dioxi och PCB, och abborre, gädda och gös ka iehålla höga halter av kvicksilver beroede på var de är fiskade. Bar, uga och kvior i barafödade ålder är mer käsliga för miljöföroreigar, och därför rekommederas de ite att äta dessa fiskar oftare ä 2-3 gåger per år. Område vid vatte är ofta populära strövområde. Ett flertal av kommues sjöar och vattedrag ligger i eller ära aturreservat. Kommue har alagt flera aturstigar ära vatte; rut sjö Aspe, Mälarpromeade lägst Mälare och Stedalspromeade som passerar Flottsbrosudet. Kommue har också utformat dagvatteparker för att främja rekreatio och rea vatte. Till exempel fis det bryggor, stigar och parkerig vid Made och Hamrige dagvatteparker i Tulligesjö. De är u har mötesplatser i ature där ma ka lära sig mer om vatte, biologisk mågfald och fågelliv. I Botkyrka fis också måga område ära vatte som är bra för fågelskådig, till exempel vid f.d. Kyrksjö, våtmarke vid Lida friluftsgård vid sjö Getare och Made dagvattepark vid Tulligesjö. Exempel på arter som ofta sys i våtmarksområde är bru kärrhök, sågsva, kricka och tofsvipa. Ovaliga arter som observerats i kommue de seaste åre är blad aat spovsäppa, dammsäppa, korkarr, ägretthäger, bru glada, dubbelbeckasi, vassågare, myrsäppa och årta. 4.7 Utbildig Tillsammas med Miljöpedagogiskt cetrum iom utbildigsförvaltige utgör Fältbusse kommues aturskola. Fältbusses huvudverksamhet är att åka på exkursio med alla kommues elever i årskurs 5. Målet är att alla elever ska få två dagars iformatio om kommues atur- och kulturmiljöer. De ea dage udersöker bare livet i vatte och de adra dege udersöker de livet i skoge. Fältbusse är e specialiredd buss med både sittplatser och biologiskt laboratorium. De har mikroskop, håvar, akvarier och aat ma ka täka sig behöva för att udersöka ature. Fältbusse har också verksamhet för kommues aturveteskapliga gymasieklasser, sveska för ivadrare (sfi) och allmähete. 26 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

27 4. A N VÄ N D N I N G AV B OT K Y R K A S VAT T E N EKERÖ KOMMUN Mälare Slagsta Norsborg Fittja Halluda Borsjö Albysjö Alby Eriksberg cke Älvestabä Aspe SALEMS KOMMUN Tulligesjö Tullige HUDDINGE KOMMUN Lilltumba å Tumbaå bä Såg- e ck Kvarsjö Harb cke robä Tumba Kvarsjö Rikste Uttra Hacksjö SÖDERTÄLJE KOMMUN Bysjö Vårsta Malmsjö kå Getare Axå g rr No Bjö aå rkst aå Boc Stora Skogssjö Lilla Skogssjö HANINGE KOMMUN staviks bäcke Säck raå ggh am Sibble e Kaggfjärde Ka Eldtomtabäck Hallsfjärde eå Urig Kagghamra Bri kbäc ke Gridsjö Näsladsfjärde Näsladet NYNÄSHAMNS KOMMUN Mörkarfjärde Himmerfjärde ÖSTERSJÖN Botkyrka kommu km Teckeförklarig Badplats Grustag Maria/ båtham Bostadsområde Vattedrag Idustriområde Kommugräs Sakmark Vägar Vatte Fritt hadredskapsfiske Odlad mark Fiskeförbud då vatteskidåkig pågår Öppe mark Fiskeförbud Skog Karta 10 Båthamar, bad och fiske. B O T K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B O T K Y R K A K O M M U N 27

28 5. allmät om vatte 5.1 Vattets kretslopp Det vatte som fis på jorde cirkulerar i ett städigt kretslopp som drivs av eergi frå sole. Vattet avdustar frå mark, sjöar och hav och avgår geom traspiratio frå växter och stiger upp i atmosfäre. Där kyls det er, kodeserar och bildar mol och faller er som reg och sö. Se rier det vidare till sjöar och hav, eller tas upp av växter. E stor del av vattet träger er i marke och blir till grudvatte som seare rier fram i kallkällor, kärr, sjöar, vattedrag och hav. Av det vatte som fis på jorde är 97 procet saltvatte. Midre ä hälfte av sötvatte är tillgägligt för mäiskor. Kulturhistoriskt sett är källor itressata eftersom de haft stor betydelse i folktro. Det har fuits källor av olika slag, som öskekällor, botkällor och trefaldighetskällor. Idag ka källor avädas i miljöövervakige av grudvatte, då deras vattekvalitet och flöde är represetativt för ett större område; källoras hela tillriigsområde. E aa fördel är att källora ite kräver ågra igrepp i form av borrigar och observatiosrör och därmed ite stör de aturliga förhålladea som ett observatiosrör ka göra Grudvatte Grudvatte är det vatte som fyller hålrumme i berg och jord. Det bildas geom att ederbörd träger er i marke, vilket är e lågsam process. Vattet som är på väg ed till grudvattet, i de omättade zoe, brukar beämas markvatte. I Sverige fis det goda förutsättigar för att grudvatte av god kvalitet ska bildas, framför allt är vattet filtreras geom sad- och grusavlagrigar. Grudvatteivå följer oftast topografi och iblad ut i sjöar och vattedrag. När sjöar och vattedrag asluter till grusåsar får de tillskott av åsaras rea vatte. Grudvatte brukar vara väldigt ret och aväds ofta som dricksvatte, me eftersom det bildas och omsätts lågsamt är det också mycket käsligt för föroreigar. Källa är ett geologiskt begrepp för e vattesamlig som rier fram ur marke och aldrig står stilla eftersom det fis ett städigt tillopp och utlopp. Källvattet består urspruglige av ederbörd som träger er i jord- och/eller berglagre. Beroede på markes geomsläpplighet kommer vattet att träga er till olika djup. Om vattet träffar ågot tätt och ogeomsläppligt lager, till exempel lera, lerskiffer eller själva urberggrude, så söker sig vattet lägs detta till städigt lägre ivåer. Vid fote av höjder och backsluttigar uppstår därför ofta källor. Morä iehåller ofta stråk av mer geomsläppligt material som sad eller grus, där vatte lättare ka strömma fram. Ivid källora fis ofta e itressat flora. Källvattet har, i likhet med djupare marklager, e ästa kostat temperatur året om. I Mellasverige är de oftast 6-7 C. Provtagig i Getare. Foto: Sara Lee 28 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

29 5. ALLMÄNT OM VATTEN Sjöar Ytvatte är allt det vatte som fis på jordes yta, som sjöar, vattedrag, våtmarker och hav. Ugefär 20 procet av Sveriges yta är olika typer av sötvattemiljöer. Sjöar defiieras valigtvis som stilla ytvatte med e yta på mist e hektar. Midre vatte ka kallas tjär, göl eller småvatte. Sjöar bildas i aturliga säkor i ladskapet geom att vatte tillförs som ederbörd direkt på sjös yta eller på marke i sjös tillriigsområde. Nederbörde frå tillriigsområdet år fram till sjö geom marke och i vattedrag av olika storlekar. Sjö förlorar vatte geom avriig frå utloppet och avdustig frå vatteyta. E sjö har oftast bara ett utlopp. Kvote mella sjös tillriig och volym kallas för omsättigstid, och är ett mått på hur sabbt sjös vattemassa byts ut. Sjöar karakteriseras ofta efter ärigstillgåg i vattet. Närigsrika sjöar är valigast i dalgågar och på slättområde. De har oftast stora tillriigsområde med ärigsrika lerjordar och mycket åkermark, vilket gör att vattet som år sjö har höga halter ärigsäme. De höga ärigshalte gör att växtera trivs i dessa typer av sjöar, och växtplakto gör ofta vattet grumligt. Närigsfattiga sjöar fier ma ofta högt upp i terräge, ofta med brata sträder och magra skogs- och hällmarker i tillriigsområdet. De har gles växtlighet och katas ofta av gugfly. I barrskogsområde är sjöara aturligt sura och brufärgade av humusäme. I måga sjöar skiktas vattet uder viter och sommare. Ett språgskikt är e horisotell gräs mella vattemassor med olika egeskaper som skiljer sig i temperatur. På viter är ytvattet blir kallare fis det varmaste vattet ärmast botte. Vatte är som tygst vid 4 C. Uder våre smälter framför allt soles strålar ise och värmer upp ytvattet. Så småigom får hela vattemassa samma temperatur och situatioe blir då istabil. Vid och vågor ka då röra om hela vattemassa, ma brukar tala om vårombladig. Uder sommare uppstår e y skiktig är ytvattet värms upp av sole. Ytvattet blir då lättare ä det kalla vattet lägre er och ligger därför kvar i övre dele av sjö, och det bildas två vattemassor som är skilda frå varadra av ett s.k. språgskikt. Gruda sjöar sakar ofta språgskikt och hela vattemassa har samma temperatur. Det gäller äve stora sjöar om sommare är mycket varm. På höste kyls sjöara er och situatioe blir istabil ige. Vide hjälper till att blada om vattet och vi får e höstombladig som ka föra er syrerikt ytvatte till sjös djupare delar Vattedrag Vattedrag för med sig sötvatte frå högre beläga område till lägre. De plats där vattedraget år sjö, hav eller ett större vattedrag kallas för myig. Flödea i vattedrage beror på ederbörd, avdustig och lufttemperatur i området, me också på hur avriigsområdet ser ut. Ett vattedrag som passerar geom måga sjöar har oftast ett mer utjämat vatteflöde, meda ett brat vattedrag uta sjöar får e sabb flödesökig efter ett reg och därefter avtar flödet gaska sabbt. Naturliga vattedrag på sträckor med lite lutig och lätteroderade sedimet är ofta meadrade, vilket iebär att vattedrages ytterkurvor eroderar sedimet som avlagras i ierkurvora. Detta ger vattedraget ett sligrade lopp som är i städig förädrig. Ravier ka bildas är ett vattedrag skär er i marke och för bort stora mägder fit sedimet. De har brata väggar och iblad bildas stora förgreade ravisystem. Vattedrage är e viktig aturresurs, som är till stor praktisk ytta för mäiskor och e ödvädig livsmiljö för djur och växter. Vattedrage har påverkats av utbyggade av vattekraft, sjösäkigar, kaaliserig, bevattig och ivallig. I måga område aväds vattet som dricksvatte och recipiet för spill- och avloppsvatte. Måga arter har vattedrage som si livsmiljö i hela eller delar av livet. För måga fiskar, som örige, är vattedrage ödvädiga för lek och reproduktio. Fis det vadrigshider, som dammar eller trummor, ka fiske hidras frå att fortplata sig. För att fisk ska kua ta sig förbi vadrigshider byggs iblad fisktrappor och omlöp Våtmarker Våtmarker är mark där vattet uder e stor del av året fis ära, uder, i eller strax över markyta eller utgörs av vegetatiostäckta vatteområde. Beroede på om våtmarkera främst får vatte frå ederbörd, grudvatte eller sjöar och vattedrag eller hav så delas de i i mossar, kärr, sötvattesvåtmarker eller maria våtmarker. Mossar och kärr kallas också myrar. Idelige av våtmarker ka förfias beroede på morfologi, hydrologi, fuktighet, kalkiehåll, vegetatio och trädtäckig. Uder 1800-talet dräerades måga våtmarker och omvadlades till åkermark, eftersom ma behövde mer odligsbar mark. Det var äve valigt att dräera sumpskogar för att öka produktioe vid dea tid. Våtmarker har äve aväts som torvtäkter. Våtmarker fugerar som aturliga reigsverk som tar upp och därmed rear vattet frå ärigsäme som kväve och fosfor. Växtlighete i våtmarke stoppar upp vatteflödet, partiklar sedimeterar och växter och bakterier ta upp lösta äme direkt ur vattet. Våtmarker har ofta ett rikt växt- och djurliv. Idag alägger ma ofta ya våtmarker. Syftet ka vara att rea dagvatte, ta upp ärigsäme eller främja de biologiska mågfalde. BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 29

30 5. ALLMÄNT OM VATTEN Östersjö Östersjö är ett ugt hav, som formades är iladsise uder de frå seaste istide började smälta för ugefär år seda. I orr pågår fortfarade ladhöjig efter istide. Östersjö är ett iahav som omges av io läder, me avriigsområdet omfattar äve delar av fem adra läder. Sverige är det lad vid Östersjö som har de ojämförligt lägsta kustlije. Totalt bor ugefär 90 miljoer mäiskor i avriigsområdet, som är starkt påverkat av idustrier, skogsbruk och jordbruk. Närigsäme, miljögifter och adra föroreigar frå lad hamar så småigom i havet. Östersjös vatte är bräckt, alltså e bladig mella sött och salt. Salthalte i Östersjös ytvatte miskar ju lägre orrut ma kommer, frå 10 promille i Öresud till 2-3 promille i Bottevike. I världshave är salthalte rut 35 promille. De varierade salthalte i Östersjö beror på att salt vatte kommer i via Öresud i söder, meda det sker stor tillriig av sötvatte frå lad via älvar och floder rut om havet. Östersjö består av ett flertal djupa bassäger med grudare område emella. Det gör att det tygre, saltare vattet ligger still i djupe, och bara föryas är det kommer i större iflöde av salt vatte frå Nordsjö. Sötvattet rier söderut ut ur Östersjö, meda det salta bottevattet får svårare att träga i geom de smala och gruda passagera. Vattet bladas ite heller om ordetligt, uta är tydligt skiktat mella sött och salt. Det gör att vatteomsättige är lågsam, och att föroreigar är kvar i havet uder låg tid. säga utsläpp och läckage av ärigsäme, främst kväve och fosfor, som slutlige hamar i havet. Övergödig leder till ökad produktio av fitrådiga alger och växtplakto, som på sommare ka massföröka sig och orsaka algblomigar. Kraftiga algblomigar ka göra vattet fläckvis gryigt, strimmigt, grö- eller brufärgat, ka påverka badvattekvalitete och ka i vissa fall påverka mäiskors hälsa, eftersom vissa arter av alger (egetlige cyaobakterier) producerar gift. I de djupa delara av Östesjö råder det ofta brist på syre. Syrehalte miskar är tillflöde av ärigsäme, främst kväve och fosfor, ökar produktioe av alger, som dör och faller er till botte och bryts er av mikroorgaismer som då förbrukar syre. Område där mycket lite eller iget syre fis kvar kallas döda bottar. Detta beror, förutom på syrebriste, på att det bildas giftigt svavelväte är det sakas syre. I pricip iga orgaismer, förutom svavelbakteriera, klarar av att leva där. Torske är e art som drabbas hårt, då deras ägg behöver vatte med e viss salt- och syrehalt för att kua överleva. Forskare har kostaterat att Östersjö har världes största område med döda bottar orsakade av mäsklig påverka. Areale döda bottar har ökat frå km² år 1900 till drygt km² år I Östersjös kustområde är gruda vegetatiosklädda mjukbottar produktiva miljöer med höga aturvärde. De har e, för Östersjö, hög biologisk mågfald med gott om både växter och djur, och utgör viktiga reproduktiosområde för fågel och fisk. När kustområde exploateras utsätts äve dessa ekologiskt viktiga område för högt tryck, eftersom de kokurrerar med utrymme för hamar, bryggor och hus. De är också mycket käsliga för övergödig, som leder till att vikara växer ige med sabbväxade alger. Östersjös bräckta vatte gör att få arter klarar av att leva i det. Atalet maria arter, som torsk och blåmussla, är störst i de sydvästra delara och avtar ju lägre öster- och orrut ma kommer. Lägre orrut i Östersjö tillkommer istället fler sötvattearter, som abborre och gädda. Eftersom Östersjö är ett ugt hav har det ite huit utvecklas så måga brackvattearter. Måga arter i Östersjö lever ära si tolerasgräs och blir därför, som blåmussla, midre i Östersjö ä på västkuste. De här faktorera gör att ekosystemet är särskilt käsligt för störigar. Östersjö är ett av världes mest föroreade hav. De dåliga miljöstatuse i havet beror främst på mäsklig påverka, me försämras också av havets speciella fysiska förutsättigar. Ett av de största probleme i Östersjö är övergödig. Det vill Tulligesjö-Hamrige. Foto: Sara Lee 30 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

31 5. ALLMÄNT OM VATTEN 5.3 Påverka på vatte Eftersom ärigsäme och adra föroreigar främst kommer frå lad, så är det där ma måste arbeta för att miska utsläppe och förbättra vattekvalitete i Östersjö. Eligt e y studie av miljöövervakigsdata frå de seaste 111 åre så har de totala övergödige i öppa Östersjö (utaför kustområdea) miskat de seaste åre. Miskige gäller främst i ytvattet. Det uppges vara det lågsiktiga arbetet med att miska ärigstillförsel frå lad som lett till förbättrigara. 5.2 Ekosystemtjäster Ekosystemtjäster är de varor och tjäster som ature producerar och som är till ytta för oss mäiskor. I vatte hadlar det om sådat som klimatreglerig, vattereig, primärproduktio, livsmedelsproduktio, och möjligheter till rekreatio och aturupplevelser. Geom att aväda begreppet ekosystemtjäster vill ma visa kopplige mella ature och mäiskors välbefiade, me också hur vi mäiskor påverkar ekosysteme, ofta på ett egativt sätt. Ett välfugerade ekosystem har måga olika fuktioer och producerar måga olika typer av ekosystemtjäster. Det samhällsekoomiska värdet på dessa varor och tjäster är ofta mycket högt Övergödig Övergödig iebär att för mycket ärigsäme tillförs till vattesysteme, vilket leder till ökad biomassa och igeväxig, miskad artdiversitet, miskat siktdjup, syrebrist, kraftigare algblomigar och risk för massförekomst av cyaobakterier. Ökad tillförsel av ärig till vattet är delvis e aturlig process, me mäsklig påverka har ökat tillförsel kraftigt geom t.ex. utsläpp av avlopps- och dagvatte, läckage frå jordbruksmark och djurhållig samt geom utdikig och säkig av sjöar. De viktigaste ärigsämea är kväve och fosfor. Fosfor är valige det ärigsäme som det fis mist av i aturliga sötvattessystem och i de ire dele av skärgårde. Det iebär att om ytterligare fosfor tillförs, så ökar tillväxte. Ovaståede är exempel på vad som brukar kallas exter belastig, me ett stort problem ka också vara de itera belastige. Iter belastig är är ärigsäme, framför allt fosfor, läcker frå bottesedimete till följd av låga syreivåer. Via ombladigar av vattemassa ka ärigsrikt bottevatte föras upp till ytvattet, och leda till ökad tillväxt Miljögifter Miljögifter är e bred term som omfattar måga olika typer av äme frå olika källor. Det ka vara metaller, bekämpigsmedel, läkemedelsrester och orgaiska äme, som släpps ut via avloppsvatte, dagvatte eller atmosfäriskt edfall. Källora ka vara verksamheter som idustrier, jordbruk, vägtrafik, depoier och föroreade område. De samlas ofta i sedimet i sjöar och kustvatte. Ofta har ma bristade kuskap både om hur ämea påverkar vattemiljö, och hur de påverkas av varadra. Samtidigt som vissa bevisat skadliga kemikalier fasas ut tillkommer måga ya med okäda effekter. Vattemydighete bedömer de kemiska statuse för vatteförekomster efter gräsvärde för 33 prioriterade äme och 8 övriga föroreade äme, som har EU-gemesamma miljökvalitetsormer. I de prioriterade ämea igår blad aat polybromerade difeyletrar (PBDE) och kvicksilver (Hg). Ma bedömer att haltera av dessa två äme överskrids i alla sveska ytvatte. Spridige sker främst geom atmosfäriskt edfall frå adra läder, och är därför svår att begräsa. Därför klassas kemisk status äve uta överallt överskridade äme, där ma bortser frå PBDE och kvicksilver, för att tydligare påvisa problem som beror på adra äme. Uder höste 2015 fick PBDE och kvicksilver säkta kvalitetskrav, istället för att som tidigare ha e tidsfrist för att å miljökvalitetsormera. Om det fis puktkällor för PBDE och kvicksilver som ytterligare ökar belastige iom ett avriigsområde bör dessa udersökas och åtgärdas. BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 31

32 5. ALLMÄNT OM VATTEN Det fis äve 31 så kallade särskilt föroreade äme eller ämesgrupper, som igår i bedömig av ekologisk status. Vilka dessa äme är beslutas på atioell ivå av Vattemydighetera. Av dessa är tre metaller, två biocider, arto växtskyddsmedel och åtta övriga äme. Kvicksilver (Hg) är ett av de farligaste miljögiftera, som ger skador på hjära och det cetrala ervsystemet. Kvicksilver bryts ite er uta samlas i mark, vatte och levade orgaismer, med högst halt hos djur högt upp i ärigskedja, som fisk, rovfåglar och rovdjur. Kvicksilver i miljö kommer främst frå atmosfäriskt edfall, som ka spridas över låga avståd. Utsläppskällora är blad aat förbräig av kol och avfall, smältverk, krematorier och guldutviig. Det sprids också geom utlakig frå soptippar, utsläpp frå idustrier och geom spridig av avloppsslam. Sveriges utsläpp av kvicksilver har miskat med två tredjedelar seda 1990-talet, me det atmosfäriska edfallet är fortfarade stort. Mäiskor expoeras framförallt geom att äta fisk med höga halter kvicksilver. Isjöfisk har geerellt högre halter ä fisk frå havet, och större rovfiskar mer ä midre eller växtätade fiskar. Foster och bar är särskilt käsliga, och därför har Livsmedelsverket särskilda kostrekommedatioer för gravida och ammade kvior. Polybromerade difeyletrar (PBDE) är e grupp bromerade flamskyddsmedel med stor spridig i miljö. De är idustrikemikalier som aväds som flamskyddsmedel i möbler, plastprodukter, elektroik, textil och byggadsmaterial. De sprids i miljö via atmosfäriskt edfall och läckage frå varor och avfallsupplag. Spridige till miljö är stor, och ma hittar ämea i vatte, sedimet och vattelevade djur. Mäiskor expoeras framförallt geom mat och iomhusdamm. Hälsoeffektera är ite helt klarlagda, me mycket tyder på att ämea har hormostörade egeskaper. Tributylte (TBT) är e orgaisk metallföreig som igår i de prioriterade ämea. Substase igick läge i båtbottefärger för att hidra påväxt av alger och havstulpaer, me är förbjude i Sverige seda 1989 och i EU seda De är mycket toxisk reda vid låga kocetratioer, och har hormostörade effekter. Ämet är svåredbrytbart och äve fast det ite lägre aväds fis det kvar i stora mägder i miljö, framförallt i färgrester på båtar och i sedimet i hamar. Utöver de äme som ligger till grud för bedömig av kemisk och ekologisk status fis e mägd adra äme som påverkar miljö egativt. PFAS (däriblad PFOS) är ett samligsam på e grupp perflourerade äme som är kraftigt vatte- och fettavvisade. De har tidigare aväts i bradsläckigsskum och som ytbehadligsmedel på kläder, möbler och förpackigar. Ämea är toxiska, svåredbrytbara och bioackumuleras i mäiskor och adra orgaismer. Mäiskor expoeras framför allt via föroreat dricksvatte och vissa livsmedel, exempelvis fisk frå föroreade sjöar. Studier visar att PFOS ka påverka fortplatigsförmåga och immuförsvaret. PFOS är förbjudet i EU seda Bakgrudshalte av PFOS i Sverige är <10 aogram per liter. (I Tullige vatteverk uppmättes halter på g/l.) Eligt Livsmedelsverket gäller edaståede för PFAS i dricksvatte: PFAS bör ite förekomma i dricksvatte. Lågvarigt itag av dricksvatte med höga halter PFAS miskar säkerhetsmargialera till ivåer som misstäks ge hälsorisker. Åtgärdsgräsvärde: För att behålla höga säkerhetsmargialer bör summa av PFAS i dricksvattet vara uder 90 aogram/liter. Uder 2015 fick States geotekiska istitut (SGI) i uppdrag av regerige att ta fram prelimiära riktvärde för är mark och grudvatte ka ases vara föroreat av PFAS. Det prelimiära riktvärdet för PFAS i grudvatte är 45 g/l. Sveriges Geologiska Udersökig, (SGU) tar fram förslag till föreskrifter om miljökvalitetsormer och statusklassificerig för grudvatte. Det prelimiära riktvärdet för PFAS i grudvatte är 90 g/l och utgågspukt för att väda uppåtgåede tred är 10 g/l. Ett överskridade av det föreslaga riktvärdet 90 g/l vatte iebär att grudvatteförekomste har otillfredsställade status och åtgärder behöver vidtas för att säka haltera. Läkemedel är e bred grupp kemiska äme som ka påverka fiskar och adra vattelevade djur reda vid låga halter. Vid avädig utsödras läkemedel ur kroppe via uri och avförig, och sprids via avloppssysteme. E aa källa är läkemedelstillverkig. Reigsverk är oftast ite apassade för att rea läkemedel ur vattet, och därför passerar läkemedelsrester reigsverke med utgåede vatte uta att haltera miskas eller att deras egeskaper förädras. Forskig pågår för att ta fram metoder som rear vattet frå läkemedel, geom ozobehadlig, membrafilter eller aktivt kol. I Sverige aväds ugefär 1000 olika aktiva substaser, och fler tillkommer varje år. Vissa äme, som östrogeer och atibiotika, käer ma till miljöeffektera av relativt väl, meda adra är midre studerade. Utöver läkemedel fis äve arkotiska substaser i avloppsvatte. 32 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

33 5. ALLMÄNT OM VATTEN Fysisk påverka Mäiskor har uder låg tid gjort olika igrepp i vattemiljöer för att förädra vattets ursprugliga egeskaper. Det ka vara dämme, kaaliserig, muddrig, vattereglerig, kulverterig, resig, uträtig av vattedrag, sjösäkig och kostruktio av hamar, bryggor och vägbakar, samt markavädig vid sträder och adra område. Äve brytig av grus, sad och torv påverkar vattets aturliga flöde. Alla dessa förädrigar påverkar vattets flöde och de djur och växter som ka fias där Nedskräpig Dages samhälle skapar stora mägder skräp, som till stor del slutlige hamar i våra sjöar och hav. Skräp består främst av plast, som ite bryts er i miljö uta söderdelas till midre bitar. Större dele av plastpartiklara kommer frå lad, och år sjöar och hav via regvatte, vidar, södumpig och floder. Skräp är ett stort miljöproblem, med måga egativa kosekveser. E rad olika djurgrupper, frå djurplakto till fåglar och valar, äter skräpet, som ka blockera tarmara och leda till att djure svälter ihjäl eller förgiftas. Djur ka också fasta i skräp och skadas eller druka, ågot som är särskilt valigt i borttappade fiskeredskap. Så kallade spökgar ka fortsätta fiska och särja fåglar och adra djur i måga år efter att det tappats bort. I Östersjö beräkas det fias mist tuse kilometer fiskade spökgar. Skräp ger också egativa ekoomiska kosekveser, blad aat geom kostader för städig, miskade itäkter frå turism och miskade ikomster för fiskare vars ät fylls med skräp eller skadas. maskar, musslor och adra orgaismer misstar plastpartiklara för föda. Djure påverkas egativt geom miskat födoitag, ökade iflammatioer och egativa effekter på eergilagrig, ervsystem och reproduktio. Större dele av plastpartiklara kommer frå lad, och år sjöar och hav via regvatte, vidar, södumpig och floder. Plast bryts ite er på hudratals år, uta söderdelas bara i midre och midre bitar. Mycket av skräpet består av egågsprodukter, me också fibrer frå rep och kläder, slitage frå däck och vägbaor, fiskeutrustig och mikroplaster som fis i kosmetiska produkter, ofta tillsatta som slipmedel i tadkräm eller kroppsskrubb. Kemikalieispektioe har i jauari 2016 lagt fram ett förslag till regerige om att förbjuda mikroplaster i kosmetika, och att driva på fråga om ett förbud iom hela EU. Udersökigar har uppskattat att 40 to mikroplaster frå kosmetika släpps ut i Östersjö varje år, vilket bara är cirka 0,1 procet av alla utsläpp. Me eftersom det är relativt ekelt att byta ut dessa mikroplaster så ses det ädå som e viktig åtgärd. Brasche har reda frivilligt börjat fasa ut mikroplastera. Havs- och vattemydighetes åtgärdsprogram för havet framhåller hur viktigt det är att kommuera idetifierar och belyser hur avfallshaterige ka bidra till att miska uppkomste av marit skräp, iklusive mikroplaster, är de reviderar de kommuala avfallsplaera. Mikroplaster i hav och sjöar hadlar om små plastpartiklar, midre ä 5 mm, som utgör de största adele av allt skräp i havet. Eftersom plastpartiklara är hydrofoba bider de lätt till sig hydrofoba miljögifter. Det gör att mägde miljögifter ofta är mycket högre på plastpartiklara ä i de fria vattemassa. Partiklara ka orsaka stor skada i vattemiljö och på orgaismera som fis där. Djurplakto, fiskar, skaldjur, Kvarsjöbäcke. Foto: Ste Modé Tumbaå. Foto: Sara Lee BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 33

34 5. ALLMÄNT OM VATTEN Främmade arter Det fis idag ett drygt hudratal främmade arter i Sveriges hav, sjöar och vattedrag. Främmade arter är djur och växter som med hjälp av mäiska, avsiktligt eller oavsiktligt, har förts i i e y miljö och etablerat e y populatio där. Måga av de vattelevade artera har spridits med barlastvatte frå fartyg. Det är svårt att förutse vad e främmade art kommer att ha för effekt är de kommer i i ett ytt ekosystem, me det fis risk för att de slår ut lokala populatioer eller sprider sjukdomar till ihemska arter. E främmade art som påverkar si ya omgivig på ett egativt sätt kallas för e ivasiv art. De ivasiva artera har ofta flera kokurresfördelar, de är tåliga, växer sabbt och förökar sig effektivt. Ivasiva arter är ett stort hot mot de biologiska mågfalde, och mycket tyder på att vattemiljöer är käsligare ä ladmiljöer. Ivasiva arter som umera är valiga i sveska sjöar och vattedrag är vatteväxtera är vattepest, smal vattepest och sjögull. De kokurrerar med adra växtarter om utrymme och ljustillgåg. Sjögull ka ta över stora område och bilda sammahägade täcke som tar över växtlighete helt. Sigalkräfta räkas också som e ivasiv art, som både kokurrerar med de ihemska flodkräfta och ka smitta de med kräftpest, som sigalkräfta själv är immu emot. Det har lett till att flodkräfta är utdöd i stora delar av Sverige. I Östersjö har ett flertal ivasiva arter hittats, blad aat fiskarte svartmuad smörbult, som aggressivt kokurrerar med adra fiskar. Rovvatteloppa Cercopagis pegoi är ett djurplakto som både äter stora mägder midre djurplakto, och fastar och täpper ige fiskät med sitt låga taggiga stjärtspröt. Havsborstmaske Marezelleria spp. hittades i Östersjö första gåge på 1980-talet och är u e av de valigaste artera av mjukbottefaua. De ka påverka de aturliga artsammasättige geom att kokurrera med ihemska havsborstmaskar och märlkräftor. Samtidigt syresätts sedimete geom deras grävade, vilket gör att fler arter ka leva där Klimatförädrigar Klimatförädrigar är till stor del orsakade av mäiskas utsläpp av växthusgaser och bedöms vara ett av de största hote mot hållbar utvecklig. Med de globala uppvärmige förutspås Stockholmsområdet få ett varmare och mer ederbördsrikt klimat. Variatioera i ederbörd kommer att bli större, med våtare vitrar och torrare somrar. Det iebär fler itesiva regperioder och ökad risk för extrem ederbörd. Klimatförädrigara kommer på måga sätt att visa sig geom förädrigar i vatteflöde; som översvämigar, torka, höjda havsvatteivåer med risk för saltvatteiträgig i sjöar, ökad urlakig av ärigsäme till vattedrag, ökad risk för ras och skred, försämrad vattekvalitet och breddigar av avloppsvatte. Eligt Klimat och sårbarhetsutredige förvätas ett förädrat klimat leda till försämrad vattekvalitet hos både ytvatte och grudvatte, ökade problem med dricksvatteförsörjig, och ökad spridig av föroreigar i sambad med itesiva reg och översvämigar. Ökade temperaturer i sjöar, vattedrag och i Östersjö, tidigare islossig och ökad avriig förvätas leda till ökad utlakig av ärsalter och humus. Detta ger till försämrad vattekvalitet i form av färgade vatte, ökad övergödig och saolikt ökad förekomst av alger och cyaobakterier. Dricksvatteförsörjige förvätas påverkas geom försämrad kvalitet på råvattet i vattetäktera med ökade humushalter och ökad föroreig av mikroorgaismer. Bruifierig är e beämig av ökade halter av humusäme och/eller jär och magaföreigar i vatte och är ett utbrett problem i Norra Östersjös vattedistrikt. Problemet är komplext och orsake är förmodlige e samverka mella globala processer som klimatförädrigar och miskat svaveledfall samt lokala processer såsom förädrad markavädig och dräerigsgrad. Bruifierig ka leda till e rad egativa kosekveser för de akvatiska ekosysteme, och att vattet försämras som råvara för produktio och dricksvatteförsörjig. Det blir svårare eller omöjligt att framställa dricksvatte: kemikaliebehovet ökar i vatteverke och i värsta fall tvigas ma att byta till e y vattetäkt med stora kostader som följd. Riske för föroreig av dricksvattet ökar också med ökade risker för översvämigar, ras och skred samt geom spridig av kemiska äme och smittäme frå föroread mark och gamla depoier. Äve torrperioder uder sommare ka allvarligt påverka vatteresursera, vattekvalitet, biologisk mågfald och vegetatio. Låga vatteivåer i sjöar, vattedrag och grudvatte orsakar ite bara begräsigar i vatteförsörjige, uta också sämre vatteomsättig och vattekvalitet. 34 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

35 5. ALLMÄNT OM VATTEN Axå. Foto: Sara Lee BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 35

36 6. litteratur och adra källor Botkyrka kommu: Miljöehete, Kagghamraå, Getare och Malmsjö. Sammaställig av vattekemiska provtagigar och jämförelser med tidigare resultat. Rapport 2014:2. Botkyrka kommu. Miljöförvaltige, Källor i Botkyrka. E iveterig av aturliga kallkällor i Botkyrka kommu viter Botkyrka kommu. VA-ehete, ov Dagvattestrategi för Botkyrka kommu. Kommufullmäktige , Botkyrka kommu. IVL, Botkyrka kommu klimatstrategi 2009; IVL Sveska Miljöistitutet, Översiktlig klimat- och sårbarhetsaalys Botkyrka. Botkyrka kommu. Miljöehete, Behovsutredig miljö- och hälsoskyddsämde Miljö- och hälsoskyddsteamets verksamhet. Botkyrka kommu. Botkyrka kommu, Grudvatte i Botkyrka kommu. Aalyser av vatte frå eskilda bruar Samhällsbyggadsförvaltige Miljöehete Miljöövervakig Rapport 2008:3 Bydé, S., Naturvärde i Kagghamraå. Melica AB. Lässtyrelse i Stockholms Lä. Havs- och vattemydighete Carstese, J., Aderse, J.H., Gustafsso B.G., Coley D.G Deoxygeatio of the Baltic Sea durig the last cetury pdf+html?sid=b81619d2-9c8b-49d2-ae5d-61b9423b36fe Främmade arter Havs- och vattemydighete ordbok-q-t/ tillgagligt-sotvatte.html Havs- och vattemydighete b5e51f7c41/ /hadbok-sma-avloppsalaggigar.pdf Havs- och vattemydighete Övrigt: Aderse J.H., Carstese J., Coley D.J., Dromph K., Flemig- Lehtie V., Gustavsso B. G., Josefso A. B., Norkko A., Villäs A. ad Murray C., Log-term temporal ad spatial treds i eutrophicatio status of the Baltic Sea. Biological Reviews Artdatabake Asplud, Säkta och utdikade sjöar i Stockholms lä. Rapport 1975:2. Plaerigsavdelige/Naturvårdsehete, Lässtyrelse i Stockholms lä Baltic Nest Istitute Boverket april Miljökvalitetsormer i fysisk plaerig, e orieterig för hadläggare. 36 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

37 6. LITTERATUR OCH ANDRA KÄLLOR Kemikalieispektioe, KEMI Kemikalieispektioe, KEMI hadligspla-for-e-giftfri-vardag/hogfluorerade-ame-pfas- Naturvårdsverket Livsmedelsverket kostrad-och-matvaor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/fisk/#- Bar,%20uga,%20kvior%20i%20baraf%C3%B6dade%20 %C3%A5lder,%20gravida%20och%20ammade Naturvårdsverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket Riksdage, Sveskforfattigssamlig/Miljobalk _sfs /?bet=1998:808 - K5 Statistiska Cetralbyrå: Kust och sträder i Sverige MI0812_2012A01_SM_MI50SM1301.pdf Stockholms uiversitets Östersjöcetrum Stockholm vatte vatteverk/#!/orsborgs-vatteverk Svealadskuste Sveriges geologiska udersökig Sveriges meteorologiska och hydrologiska istitut, SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska istitut, SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska istitut, SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska istitut, SMHI webb%5b1%5d.pdf SWECO, Åtgärdsprogram för Tumbaås sjösystem. Delrapport 1 Ytvatte. Botkyrka kommu. SWECO, Åtgärdsprogram för Tumbaås sjösystem. Delrapport 2 Grudvatte. Botkyrka kommu. SYVAB Himmerfjärdsverket Världsaturfode WWF Vatte% pdf SCB, lad och vattearealer MI0812_2012A01_SM_MI50SM1301.pdf Stockholms uiversitets Östersjöcetrum BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 37

38 7. ORDFÖRKLARINGAR Algblomig: e kraftig tillväxt av plaktoalger eller cyaobakterier som på kort tid bildar stora populatioer. Algblomigar förekommer aturligt me har ökat kraftigt till följd av övergödig. Vissa arter iehåller giftiga äme, som ka vara skadliga för mäiskor och djur. Avriigsområde: ett sammahägade område som avgräsas av e vattedelare. Det omfattar både mark- och sjöyta. Flera delavriigsområde ka igå i ett huvudavriigsområde. Belastig: De mägd fosfor eller kväve frå e viss källa som år recipiete. Betig: De mägd ärigsäme som utsläpp ska miskas med till e recipiet. Bioackumulatio: När halte av ett äme ökar i e orgaism så att de är högre i orgaisme ä i omgivige. Exempelvis ka halte av kvicksilver vara högre i fisk ä i omgivade vatte. Biodiversitet: biologisk mågfald. Defiieras av Kovetioe om biologisk mågfald som variatiosrikedome blad levade orgaismer av alla ursprug, iklusive frå blad aat ladbaserade, maria och adra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa orgaismer igår; detta iefattar mågfald iom arter, mella arter och av ekosystem. Närsalter: ärigsäme i löst oorgaisk form. De viktigare är fosfor som fosfat, kväve som itrat, itrit eller ammoium och kisel som silikat. Recipiet: det vatteområde som är mottagare för e viss kväveoch eller fosforbelastig geom reat eller oreat avlopps- och dagvatte. Totalfosfor: de sammalagda mägde löst oorgaiskt fosfor, polyfosfater, löst orgaisk fosfor och partikulärt bude orgaisk och oorgaisk fosfor. Totalkväve: de sammalagda mägde kväve som fis både löst i orgaisk och oorgaisk form, och uppbude i partiklar och biomassa. Tributylte (TBT): e mycket giftig, umera förbjude, orgaisk föreig som bl.a. aväts i båtbottefärger. Ka fias i höga halter i hamar och marior. VA: vatte och avlopp. Övergödig: är för höga halter ärigsäme släpps ut i vatte. Det leder till att primärproduktioe ökar, vilket ka leda till försämrad vattekvalitet, algblomig och syrebrist. Bräddig: Vid kraftiga reg ka kombierade system för dagoch avloppsvatte tvigas släppa ut vatte till ärmsta sjö eller vattedag för att udvika översvämigar i källare. Bräddigar ka också ske vid driftstörigar i ledigsätet. Dagvatte: Ytavriade reg-, spol- och smältvatte frå hårdgjorda ytor, som rier via dike eller ledigar till recipieter eller reigsverk. Iterbelastig: de process som frigör fosfor som tidigare sedimeterats på bottar i övergödda sjöar. Iträffar framförallt vid syrefria förhållade. Miljökvalitetsormer (MKN): ett juridiskt bidade styristrumet som ager de kvalitet e vatteförekomst ska ha vid e viss tidpukt. Närigsäme: Främst kväve och fosfor, och i viss må kisel. Nödvädiga bestådsdelar för de gröa växteras fotosytes. 38 BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN

39 Klart vatte i Gridsjö. Foto: Sara Lee BOTKYRKAS BLÅ VÄRDEN - VATTENPROGRAM FÖR BOTKYRKA KOMMUN 39

40