Producerat av Allergan Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister

Transkript

1 Uveit Uveit: en intrduktin Uveit är en vanlig rsak till synförlust 1 ch blindhet 2 hs vuxna i arbetsför ålder. Uveit står för uppskattningsvis 10% av alla fall av synnedsättning i västvärlden 3 ch incidensen är högst i gruppen persner i arbetsför ålder år. 1 Uveit är en inflammatin i ögat sm berör druvhinnan (uvea) 2 det mellersta lagret av ögat sm består av regnbågshinnan (iris), strålkrppen, ch åderhinnan (se figur 1). Uveit kan vara av tre lika typer: 4 1. Infektiös Infektinssjukdmar förknippade med uveit mfattar tuberkuls, syfilis ch txplasms Icke- infektiös, vilket inkluderar: Idipatisk uveit, sm uppstår spntant eller av vag eller känd anledning. 5 Ungefär hälften av alla uveit- fall är idipatiska Maskerad Uveit i samband med systemiska autimmuna sjukdmar, exempelvis sarkids, Behçets sjukdm, sympatisk ftalmi, multipel sklers, Vgt- Kynagi- Harada syndrm ch inflammatrisk tarmsjukdm. 6 Olika maskeradsyndrm kan efterlikna uveit, varav flera är maligna sjukdmar. 5 Uveit indelas vanligen i främre (främre delen av ögat), intermediär (mellersta delen av ögat), bakre (bakre delen av ögat) eller panuveit (diffus), baserat på det huvudsakliga inflammatinsstället. 7,8 De intermediära ch bakre mrådena betecknas även sm det bakre segmentet. Vilka är tecknen ch symtmen på uveit? Tecken ch symtm på intermediär uveit är rörliga grumlingar (svarta prickar eller stripiga linjer) ch dimsyn. 6 Tecken ch symtm på bakre uveit är rörliga grumlingar ch synnedsättning. 9 Tecken ch symtm på främre uveit är svår smärta, ögnrödhet, ljuskänslighet ch minskad syn. 9 Intermediära 6, 9 ch bakre 10 uveiter är vanligtvis smärtfria.

2 Figur 2 Vad en patient med intermediär ch bakre uveit kan se till följd av synnedsättning 10,11 Hur mäts uveit? Graden av glaskrppsgrumling ch synskärpa används för att mäta synförlust i samband med uveit ch den förbättring av synen sm sker till följd av behandling. Glaskrppsgrumling Inflammatin i ögats glaskrpp leder till en ökning av celler ch prteiner inuti glaskrppen. 6 Detta leder till grumlighet ch brist på transparens benämnt glaskrppsgrumling. Närvarn av glaskrppsgrumling används för att bedöma inflammatinsnivån hs patienter med uveit. 6,12 En standardiserad ftgrafisk skala sm representerar lika grader av glaskrppsgrumling (se figur 3) används för att bedöma glaskrppsinflammatin hs patienter med intermediär eller bakre uveit. 12 Figur 3: Grader av glaskrppsgrumling från (4+) till ingen grumling (0) Synskärpa Mätning av synskärpa förmåga att se välavgränsade detaljer av ett föremål används för att bedöma synfunktin. 13 Det finns två typer av ögnskalr sm används för att mäta synskärpa: Snellen- skalan eller Early Treatment Diabetic Retinpathy Study- (ETDRS) skalan. 14 Synskärpa mäts sm ett bråktal på Snellen- skalan: ju större nämnare dest sämre syn. 15

3

4 Vilken är prevalensen ch incidensen av uveit? Uveit är den femte främsta rsaken till synförlust i Eurpa med en prevalens på cirka per Eurpeisk uveit- prevalens Strbritannien Tyskland Frankrike Spanien Italien Samtliga typer av uveit* Intermediär ch bakre uveit $ *Baserat på 0,1% prevalenstal från Nrthern Califrnia Epidemilgy f Uveitis Study, 16 en amerikansk beflkningsbaserad studie med 2070 deltagare, sm mätte prevalens ch incidens av uveit; glbal prevalens uppskattad för prjicerad beflkningsmängd år $ Baserat på Saari- studien 18 ch 2010 års beflkningsdata från Statistical Office f the Eurpean Cmmunities (EUROSTAT) Vilka är kmplikatinerna vid uveit? Kmplikatiner vid uveit kan leda till blindhet, där de allvarligaste kmplikatinerna utgörs av cystid makulaödem ch grå starr. 19,1 Hur ser prgnsen ut för uveit? Akut främre uveit har vanligtvis ett gtt visuellt utfall, men andra frmer av uveit har sämre prgns. 5 Icke- infektiös intermediär eller bakre uveit ch dessas kmplikatiner kan, m de inte behandlas, rsaka betydande synnedsättning, sm slutligen kan leda till synförlust. Vilka är knsekvenserna av uveit? Eftersm uveit är en vanlig rsak till synförlust 1 ch blindhet 2 hs vuxna i arbetsför ålder, leder detta till en betydande eknmisk börda, till följd av prduktivitetsförlust ch minskad arbetsförmåga. 1 En studie uppskattar att de ttala årliga kstnaderna för persner sm blir blinda till följd av uveit är ungefär 1,1 miljarder krnr i Strbritannien. 20 Synförlust är bland de mest fruktade funktinsnedsättningarna. 21 Faktum är att 88% av tillfrågade persner fruktade blindhet mer än förlust av en arm eller ett ben. 21 Synnedsättning är förenat med betydande kstnader för den enskilde, häls- ch sjukvården ch samhället. 22,23 Synförlust kan leda till svårigheter i det dagliga livet. 21 Synförlust kan framkalla psyklgiska sjukdmar inklusive depressin ch kan leda till självmrd. 24 Hur behandlas uveit? Syftet med behandling av uveit är att minska inflammatinen ch återställa synen. 5 Ytterligare behandlingsmål är att reducera symtm sm ögnbesvär, förebygga synnedsättning ch förbättra patientens livskvalitet. Val av behandling berr på inflammatinsställe, sjukdmens svårighetsgrad, förekmst av samtidig systemisk sjukdm sm kräver immunsuppressin, inflammatinens varaktighet, synnedsättningens reversibilitet ch sjukdmens lateralitet. 25 Det är viktigt att välja rätt läkemedel ch administreringsväg för att säkerställa att penetratin sker till inflammatinsstället. 5

5 Uveitbehandling kan administreras systemiskt (det vill säga ralt eller intravenöst) eller lkalt (det vill säga tpikalt eller intravitrealt). Krtiksterider (vilka är antiinflammatriska ch dämpar den inflammatriska kaskaden) utgör grundbehandling vid uveit. 26,6 Krtiksterider kan administreras lkalt, antingen sm tpikal applicering i frm av ögndrppar, perikulär injektin eller intravitrealt implantat eller intravitreal injektin, eller systemiskt med rala krtiksterider såsm prednisln. 26 Biverkningar av krtiksterider kan vålla prblem, eftersm behandling kan behöva pågå under flera år. 27 Biverkningarna inkluderar viktuppgång, ökad aptit, vätskeretentin, magtarmbesvär, huvudvärk ch grå starr. 27 Systemiska immunsuppressiva läkemedel (anti- metabliter, alkylerande substanser ch T- cell inhibitrer) kan användas när patienter är terapiresistenta mt krtiksterider eller är i behv av krtiksteridsparande behandling till följd av biverkningar, men deras användning är begränsad till följd av deras biverkningsprfil. 26 Andra systemiska läkemedelsbehandlingar exempelvis bilgiska (tumörnekrsfaktr (TNF)- α läkemedel, anti- interleukin substanser, interferner) har ckså använts men är inte lika väl studerade. 28 Finns det icke- tillgdsedda behv vid behandling av uveit? Nuvarande behandlingsalternativ för icke- infektiös intermediär eller bakre uveit har samtliga begränsningar ch det finns ett behv av nya behandlingsalternativ för att möta patientbehvet. Tpikala sterider, ftast givna sm ögndrppar, har varit förstahandsterapi för främre uveit, men till följd av dålig intrakulär penetratin är dessa inte effektiva vid intermediär ch bakre uveit. 26,29 Det finns begränsat vetenskapligt stöd för användning av systemiska krtiksterider vid icke- infektiös intermediär ch bakre uveit. 30 Kravet på en initialt hög ds, dsupptrappning, varierande effekt 27 ch kulära ch systemiska biverkningar begränsar ckså användningen av dessa behandlingar. Läkemedelsrelaterade biverkningar, såsm grå starr ch förhöjt intrakulärt tryck samt ingreppsrelaterade kmplikatiner, till exempel endftalmit ch näthinneavlssning, har förknippats med de nuvarande använda intravitreala krtiksteriderna. 31,32 Källförteckning 1 Durrani OM, Tehrani NN, Marr JE et al. Degree, duratin, and causes f visual lss in uveitis. Br J Ophthalml 2004;88: Suttrp- Schulten MSA, Rthva A. The pssible impact f uveitis in blindness: a literature survey. Br J Ophthalml 1996;80: Nussenblatt RB. The natural histry f uveitis. Int Ophthalml 1990;14: Deschenes J, Murray PI, Ra NA, Nussenblatt RB. Internatinal Uveitis Study Grup. Internatinal Uveitis Study Grup (IUSG): clinical classificatin f uveitis. Ocul Immunl Inflamm 2008;16: Guly CM, Frrester JV. Investigatin and management f uveitis. BMJ 2010; 341: Nussenblatt RB, Whitcup SM, Palestine AG. Uveitis: Fundamentals and Clinical Practice. 3rd ed. St. Luis: Msby SUN Wrking Grup. Standardizatin f uveitis nmenclature fr reprting clinical data. Results f the first internatinal wrkshp. J Ophthalml 2005;140: Blch- Michel E, Nussenblatt RB. Internatinal Uveitis Study Grup recmmendatins fr the evaluatin f intracular inflammatry disease. Letter t jurnal. Am J Ophthalml. 1987;103: The Merck Manuals: Uveitis. 10 American Academy f Ophthalmlgy. Chapter 6. In: Intracular Inflammatin and Uveitis ( ), 2009.

6 11 Frster DJ. Chapter 7.3. In: Ophthalmlgy. Msby Elsevier, Nussenblatt RB, Palestine AG, Chan CC, Rberge F. Standardizatin f vitreal inflammatry activity in intermediate and psterir uveitis. Ophthalmlgy 1985;92(4): Rubin GS. In: Ryan SJ (ed). Retina (4th edn). Elsevier Msby, 2006: Dennistn AKO, Murray PI. Oxfrd Handbk f Ophthalmlgy. Oxfrd University Press, Miller D, Schr P, Magnante P. Optics f the nrmal eye. In: Yanff M, Duker JS (eds). Ophthalmlgy (3rd edn). Elsevier Msby, 2009: Gritz DC, Wng IG. Incidence and prevalence f uveitis in Nrthern Califrnia. Ophthalmlgy 2004;111: United Natins. Wrld ppulatin prspects: the 2008 revisin. Ppulatin database. Available at Accessed December Saari KM, Päivönsal- Hietanen T, Vaahranta- Lehtnen H, et al. Epidemilgy f endgenus uveitis in suth- western Finland. Acta Opthalmlgica Scandinavica 1995; Rthva A, Suttrp- van Schulten MS, Treffers FW. Causes and frequency f blindness in patients with intracular inflammatry disease. Br J Ophthalml. 1996; 80: Durrani OM, Meads CA, Murray PI. Uveitis: a ptentially blinding disease. Opthalmlgica 2004;218: RNIB. Older peple and eye tests: dn t let age rb yu f yur sight. RNIB reprt, RNIB. Future sight lss UK (1): the ecnmic impact f partial sight and blindness in the UK adult ppulatin. RNIB, June Lafuma A, Brezin A, Lpatriell S et al. Evaluatin f nn- medical csts assciated with visual impairment in fur Eurpean cuntries. Pharmacecnmics 2006;24: De Le D, Hickey PA, Meneghel G et al. Blindness, fear f sight lss, and suicide. Psychsmatics 1999;40: Fraser- Bell S, Pavesi C. Advances in the treatment f intermediate and psterir uveitis. Expert Rev Ophthalml 2008;3(4): Jabs DA, Rsenbaum JT, Fster S, et al. Guidelines fr the use f immunsuppressive drugs in patients with cular inflammatry disrders: recmmendatins f an expert panel. Am J Ophthalml 2000;130: Sampsn, D, Berensn, K, Naik, R, et al. A systematic literature review f systemic therapies fr the treatment f nninfectius intermediate r psterir uveitis: crticsterids, cyclsprine, methtrexate, azathiprine, and mycphenlate mfetil. AMCP Pster SP- 15. Presented at the AMCP 2010 Cnference, Octber 13 16, 2010, St. Luis, MO, USA. 28 Imrie FR, Dick AD. Bilgics in the treatment f uveitis. Curr Opin Ophthalml 2007;18(6): Frster DJ. In: Ophthalmlgy. Yanff and Duker (eds) Msby Imrie FR, Dick AD. Nnsteridal drugs fr the treatment f nninfectius psterir and intermediate uveitis. Curr Opin Ophthalml 2007;18(3): Kk H, Lau C, Maycck N, et al. Outcme f intravitreal triamcinlne in uveitis. Ophthalmlgy 2005;112: Ku CH, McCluskey P, Gillies M. Pharmactherapeutic efficacy f preservative- free intravitreal triamcinlne acetnide. Expert Opin Pharmacther 2010;11(1):