helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Relevanta dokument
Matematisk statistik

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

============================================================ ============================================================

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

Antal uppgifter: Datum:

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

375:Ord pris 750: :- 995:Ord pris 1 875:- 4RABATT! Ger mer för pengarna! autoprogram. Fördröjd start. 393:-/mån* Ord pris 6 995:-

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

TENTAMEN Datum: 14 april 09 TEN1: Omfattar: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Skol-SM för unga maskinförare...

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Pingsteld över Maramba, Zambia

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Betygsgränser: För (betyg Fx).

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Dagordning. Pågående planering Information om kommunalt VA Hur påverkar VA utbyggnaden fastighetsägaren? Information om avgifter mm Frågor

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Matematisk statistik

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 3.5hp,

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

Nya lediga platser hos Arbetsförmedlingen

3 Rörelse och krafter 1

Differentialekvationssystem

Folkets Parkskullen. Holmtebo. Gusum Vargbrogärdet. Ringarums Prästgård. Borg. Gryt Konvaljekullen. Öppet landskap med cykelavstånd till centrum.

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Lösningar till Matematisk analys IV,

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Normalfördelningens betydelse. Sannolikhet och statistik. Täthetsfunktion, väntevärde och varians för N (µ, σ)

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

101. och sista termen 1

1. Test av anpassning.

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Tentamen TEN1, HF1012, 29 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Transkript:

Teme i TEN, HF, Memisk sisik Dum -8-7 Kurskod HF Skrivid: 5-75 Lärre: Armi Hlilovi Hjälmedel: Bifog formelhäfe (" Formler oh beller i sisik ") oh miiräkre v vilke y som hels De är INTE TILLÅTET väd miilo, smrelefo eller r som k kols ill iere Skriv m oh ersoummer å vrje bld Poägfördelig oh beygsgräser: Teme ger mximl oäg Beygsgräser: För beyg A, B, C, D, E krävs,,, 6 resekive oäg Komleerig: oäg å eme ger rä ill komleerig (beyg Fx) Vem som hr rä ill komleerig frmgår v beyge Fx å MINA SIDOR Komleerig sker : vå vekor efer eme är räd Om komleerig är godkäd rorers beyg E, rss rorers F De emesl får ej behållss efer emesillfälle u läms i illsmms med lösigr Ugif () Ugif k du som är godkäd å KS ho över För de vå oberoede hädelser A oh B gäller = 5 A Besäm ) solikhee mis e v A, B häder, b) solikhee exk e v A, B häder Ugif () Br för dem som ie klr ks E koiuerlig soksisk vribel X hr ähesfukioe x om x f (x) för övrig Besäm ) kose b) väevärde ill sv X Ugif () Br för dem som ie klr ks I e koorshus fis e hiss med slge mx ersoer eller kg Vi vill därför ve hur sor solikhee är hisse överlss Ag vike v e sälld är ormlfördeld med väevärde 7 kg ohh sdrdvvikelse 5 kg k Olik ersoers vik är oberoede Beräk solikhee vike v ersoer överskrider kg Vr god väd!

Ugif () M hr gjor 6 mäigr v e ormlfördeld soksisk vribel X oh få följde resul: A 5 Age e 95% kofidesiervll för medelvärde E(X) Ugif 5) (5 ) Livslägde ( ide räks i dgr)för e vis y v elekrorör är exoeilfördeld med rmeer E såd elekrorör igår i e urusig, som sädig är i bruk ombord å e frig När e elekrorör går söder, bys de ges mo e y Om m hr såd elekrorör i lger ombord, beräk solikhee lgre räker 9 dgr Ugif 6 () E y es för vslöj e llvrlig sjukdom hr gis frm De ger osiiv uslg med solikhee 99 om ersoe hr sjukdome, oh med solikhee om ersoe ie hr de De är kä frå idigre % v ieer lider v sjukdome Beräk de iress solikhee e ie hr sjukdome ifråg om uslge är osiiv Ugif 7 (5) Vid besämig v e kos iom fysik hr m gjor mäigr Mäigr är oberoede oh ormlfördelde med väevärde oh med e käd sdrdvvikelse Resule gv e kofidesiervll [5,58] med 9% kofidesgrd Då de oggrhe ie vr illräklig vill m få e hälfe så bre kofidesiervll med kofidesgrde 98% Hur måg yerligre mäigr krävs? Ugif 8 (5) E sysem hr i geomsi fel er år Reriosid är exoeilfördeld oh sysemes reriosid är i geomsi måder Vid = är syseme i fukio Vi beekr ( ) = solikhee för sysem fugerr vid iduke oh ( ) = solikhee för sysem ie fugerr vid iduke ) Ri grfe med övergågsiesieer ( idsehe= år) b) Besäm Q-mrise (som visr övergågsiesieer) ) Besäm de sioär solikhesvekor, dvs lös ekvioe Q d) Besäm de rsie solikhesvekor, dvs lös syseme ( ) ( ) Q, med vseede å ( ) ( ( ), ( )) e) Beräk solikhee syseme fugerr vid idsmome = år Lyk ill

FACIT Ugif () Br för dem som ie klr ks För de vå oberoede hädelser A oh B gäller = 5 P ( A Besäm ) solikhee mis e v A, B häder, b) solikhee exk e v A, B häder A oh B är oberoede hädelser om oh eds om A A) A därför P ( A) 8 5 ) Solikhee mis e v A, B häder P ( A A) A 9 b) Solikhee exk e v A, B häder A B ) A A B A B AB Efersom A B ) A) A A A oh hr vi A B ) A 5 { Aleriv k vi beräk Solikhee exk e v A, B häder: P ( A A 5 } Svr: ) 9 b) 5 Ugif () Br för dem som ie klr ks E koiuerlig soksisk vribel X hr ähesfukioe

x om x f ( x) för övrig Besäm ) kose b) väevärde ill sv X f ( x) dx x x dx Efersom f ( x) dx hr vi x b) Väevärde xf ( x) dx xx dx x dx 8 Svr ) b) Ugif () Br för dem som ie klr ks I e koorshus fis e hiss med slge mx ersoer eller kg Vi vill därför ve hur sor solikhee är hisse överlss Ag vike v e sälld är ormlfördeld med väevärde 7 kg oh sdrdvvikelse 5 kg Olik ersoers vik är oberoede Beräk solikhee vike v ersoer överskrider kg Y X X X är roximiv N(, ) N(8,) X 8 Y ) Y ) F() ( ) () 977 8 Svr: 8 Ugif () M hr gjor 6 mäigr v e ormlfördelde soksisk vribel X oh få följde resul: A 5 Age e 95% kofidesiervll för medelvärde E(X) x = 5, sikroves vris =5, =6, r= (-) = 5 frihesgrder * =878

5% 975% x 95% 5% 5% b Allså, söker vi (5 / ) i 5 e rde oh koloe uder 975 ( iverse ill 975) (5) / =,576 * * ( x / ( ), x / ( ) ) 878 878 ( 5,576, 5,576 ) 6 6 (5, 5) Svr: ( 5, 5) Ugif 5) (5 ) Livslägde ( ide räks i dgr)för e vis y v elekrorör är exoeilfördeld med rmeer E såd elekrorör igår i e urusig, som sädig är i bruk ombord å e frig När e elekrorör går söder, bys de ges mo e y Om m hr såd elekrorör i lger ombord, beräk solikhee lgre räker 9 dgr Lå X i beek livslägde hos e elekrorör För exoeilfördelde sv X i med rmeer gäller ( formelbld sid ): i) väevärde, ii) vrise Vr( X i )= sdrdvvikelse Vr Efersom elekrorör räker 9 dgr om summ sv ders livslägder är sörre eller lik med 9, iför vi e y vribel Y X X X X oh väder CGS Y är roximiv N(, ) N(, ) 9 Y 9) Y 9) F (9) ( ) (577) (-857 ) 7566 Svr: 57 57 Ugif 6 () E y es för vslöj e llvrlig sjukdom hr gis frm De ger osiiv uslg med solikhee 99 om ersoe hr sjukdome, oh med solikhee om ersoe ie hr de De är kä frå idigre % v ieer lider v

sjukdome Beräk de iress solikhee e ie hr sjukdome ifråg om uslge är osiiv Förs de ol solikhee för osiiv uslg som vi beekr P ( os) : os) sjuk) * os sjuk) frisk) * os 99 99 95 frisk) sjuk os) 99 99 P ( sjuk os) os) 99 99 95 Svr: Ugif 7 (5) Vid besämig v e kos iom fysik hr m gjor mäigr Mäigr är oberoede oh ormlfördelde med väevärde oh med e käd sdrdvvikelse Resule gv e kofidesiervll [5,58] med 9% kofidesgrd Då de oggrhe ie vr illräklig vill m få e hälfe så bre kofidesiervll med kofidesgrde 98% Hur måg yerligre mäigr krävs? METOD Frå formel för kofidesiervl ( x /, x / ) där är kä ser vi iervlles lägd är lik med d / Kofidesiervlle [5,58] hr lägde d =58 5=7 Nu k vi besämm elig följde: 7 d / 7,69 95576,69 För dr kofidesiervlle hr vi d d / 5 oh kofidesgrde 98% oh är okäd Därför 95576 95576 d /,6,6 6 5 METOD Vi k besämm äu sbbre, u beräk, om vi väder relioe d d /,6,69 Vi förkorr oh får ekvioe,6,69

,6 Härv 6,69 Allså, krävs de yerligre mäigr (+=6) Svr: De krävs yerligre mäigr Ugif 8 (5) E sysem hr i geomsi fel er år Reriosid är exoeilfördeld oh sysemes reriosid är i geomsi måder Vid = är syseme i fukio Vi beekr ( ) = solikhee för sysem fugerr vid iduke oh ( ) = solikhee för sysem ie fugerr vid iduke ) Ri grfe med övergågsiesieer ( idsehe= år) b) Besäm Q-mrise (som visr övergågsiesieer) ) Besäm de sioär solikhesvekor, dvs lös ekvioe Q d) Besäm de rsie solikhesvekor, dvs lös syseme ( ) ( ) Q, med vseede å ( ) ( ( ), ( )) e) Beräk solikhee syseme fugerr vid idsmome = år ) b Q Lå ( x, y) vr de sioär solikhesvekor d v s de solikhesvekor som sisfierr Q Då gäller i x y de gäller efersom ( x, y) är e solikhesvekor, oh ii ( x, y) (,) Vi får syseme:

x y ekv x y ekv x y ekv Ekvio re är roorioell med ekv, därför besämmer vi x, y frå de förs vå ekvioer Vi får : x, y Svr De sioär vekor är s (, ) d Vi subsiuerr ) ( ( ), ( )) i ekvioe ( ) ( ) Q oh får ( ( ), ( )) ( ( ), ( ( )) ) ( ) ( ) ekv ( ) ( ) ( ) ekv b ( sm ) ( ) ekv ( ekv gäller efersom ( ), ( ) är e solikhesvekor Frå ekv får vi ( ) ( ) ( som vi subsiuerr i ekv för få e differeil ekvio med obek fukio ( ) : ( ) ( ) ( ( )) Efer föreklig hr vi följde ekvio med kos koeffiieer: ) 8 ( ) * ( Mosvrde krkerisisk ekvioe ill homoge dele är r 8 r 8 oh därmed är Y h 8 Ce de llmä lösige ill de homoge dele E rikulär lösig får vi med hjäl v sse

y A ( efersom högerlede i (*) är, dvs e kos) Subsiuioe v 8A A / Allså y / y A i (*) gör 8 Därför ( ) Y y Ce / h Begyelsevillkore: Elig gde är syseme i fukio vid Därför () Allså Ce / C / oh ( ) e 8 För få ( ) väder vi ) ( ) oh får ( ( ) e 8 Svr d ( ( ), ( )) e 8, e 8 8* Svr e () e 75