Likabehandlingsplan Flurkmarks skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2012/13
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass-åk 6 Ansvariga för planen Rektor Fredrick Berglund Vår vision I all vår verksamhet stimulerar vi eleverna att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Vi strävar efter ökad måluppfyllelse och elevers medinflytande. Vi vill skapa en trivsam arbetsmiljö där alla elever, föräldrar och pedagoger känner trygghet, glädje och mår bra. Vi jobbar för en dynamisk skolgård som uppmuntrar till spontan lek och främjar ett hållbart lärande. Planen gäller från 2012-09-30 Planen gäller till 2013-09-30 Elevernas delaktighet Genom diskussioner på klassrådet, elevrådet och stormöte ges eleverna möjlighet att påverka upprättandet av likabehandlingsplanen och skolans trivsel- och ordningsregler. Uppföljning sker via trivselenkäter 2g/läsår samt att vi har en punkt vid utvecklingssamtalet som tar upp trygghet och trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid höstens föräldramöte visas årets förslag till likabehandlingsplan upp och det förs diskussioner kring de prioriterade målen. Sammanställningen av diskussionerna används som underlag för att skapa åtgärder till att nå målen. Därefter fastslås planen. Under läsåret besvarar föräldrarna en enkät med frågor om hur de upplever arbetet mot målen. Resultatet redovisades på vårens föräldramöte och diskussioner förs om vilka/vilket område som föräldrarna önskar att skolan fokuserar på under kommande läsår. Likabehandlingsplanen finns publicerad på skolans hemsida. Personalens delaktighet Under året gör personalen löpande utvärderingar av likabehandlingsplanen. De utvärderar incidentrapproter och trivselenkäter. Under kompetensutvecklingsdagarna i juni påbörjas arbetet med nästa års likabehandlingsplan. Detta sker genom samtal, diskussioner och analys av årets utvärderingar. Förankring av planen Under årets fösta vecka i skolan jobbar vi med främjande insatser för att nå målen i planen. Vid höstens föräldramöte förs diskussioner med föräldrarna kring planen. Efter att planen är fastställd presenteras den för eleverna i klasserna och på elevråd/stormöte. Planen skickas hem via e-mail till hemmen samt publiceras på skolans hemsida. All personal har eget ansvar att ta del av likabehandlingsplanen.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Föräldrarna besvarade en enkät under januari om hur de upplever likabehandlingsarbetet. Eleverna har fått tycka till på elevråd och stormöte om punkter ur likabehandlingsplanen. Incidentrapporter sammanställs. Övriga elevärenden under året sammanställs. Arbetslagen utvärderar planen på arbetslagsmötet och därefter görs en gemensam sammanställning för hela skolan, vilket sker under konferensen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal tillviss del vårdnadshavare och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetslagen har enligt årsplanen följt tidpunkterna för utvärdering av planen. Föräldrar har kunnat ta del av planen via hemsidan och diskussioner på föräldramöte samt föräldraråd. Den har till viss del arbetats med i klasserna och elevråd/stormöte. För att få den än mer levanade och synliggjord vill vi visa upp skolans regler/likabehandlingsplan i ett affischliknande format. En affisch som finns väl synlig i alla klassrum och gemensamma lokaler. Hanteringen av incidentrapportrena har förbättrats under året. Ny mall för sammanställning fungerar bra. Möjligheten att vara två vuxna ute på flera raster har gett större möjligheter att hålla uppsikt och upptäcka kränkningar och diskriminering. Ett av våra mål var att alla, oavsett kön, ska ha samma rätt till attraktiva platser i klassrum och övriga skolan. Vi upplever att det fungerar bra och att alla har samma rätt till attraktiva platser och aktiviteter, det blir sällan konflikter kring detta. Däremot kanske det fungerar bra för att det är normer som ingen av eleverna ifrågasätter. Det är därför viktigt att lyfta frågan även om man inte upplever att det är ett problem. Det är svårt att diskutera sexuell läggning och könsöverskridande identitet med de yngre eleverna men man skulle kunna leta bra böcker som tar upp ämnet på ett bra och enkelt sätt. Vi har beställt lärarhandledningen Jag visste redan när jag var 10 från RFSU men har inte hunnit gå igenom den i arbetslagen än. I vår skola finns det få elever med utländsk bakgrund så spontana samtal kring etnicitet och kulturell tillhörighet uppkommer alltför sällan. Vi har då försökt att hitta andra vägar att belysa dessa frågor och kunna föra bra diskussioner t.ex. film, böcker och utbyte med andra skolor. Efter en temadag om funktionsnedsättningar fördes det många samtal i klasserna kring allergier eftersom det finns flera elever på skolan med denna funktionsnedsättning. För att snabbt kunna ingripa och utreda kränkningar har vi bildat ett trygghetsteam på skolan. Två av pedagogerna i trygghetsteamet har utbildat sig i samtalsmodell mot mobbing och kommer att utbilda övriga kolleger. En pedagog har också utbildat sig kring boken Vilse i skolan.
Vi bör jobba med att var och en på skolan ska följa gemensamma ordningsregler. En av dessa är att ta av skorna i entrén där man kommer in. Vuxna kan bli mycket bättre på att lämna skorna i tamburerna för att föregå med gott exempel. Vi har också diskuterat detta i klasserna. Skodiskussionen har fortgått men vi upplever att det inte finns förutsättningar att hålla god ordning som det ser ut nu. Årets plan ska utvärderas senast 2013-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom föräldraenkät och diskussioner under föräldramöte. Under klassråden utvärderas regelbundet årets prioriterade mål. Klassläraren sammanställer dessa. Arbetslagen utvärderar kontinuerligt målen för året. Varannan vecka diskuteras nya incidentrapporter som skrivits samt nya elevärenden, detta sker under konferenstid. Incidentrapporter och övriga elevärenden sammanställs och utvärderas två gånger per läsår under konferens. Årsplanen för likabehandling utvärderas. Ansvarig för att årets plan utvärderas är Johanna Hedlund och Eva Öhgren Främjande insatser Främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland elever och pedagoger. Detta oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att alla ska må bra, trivas på skolan och få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar uppnå kunskapsmålen i skolan. Insatser Pumpen Fadderverksamhet Gemensamma aktivitetsdagar Klassråd, elevråd, stormöte Vuxna rastvärdar Trygghetsteamet Hulda No-/So-undervisning Bok- och filmsamtal Veckoutvärderingar Gemensam uppstartsvecka av läsåret med arbete riktat mot värdegrunden. Dagliga observationer och samtal mellan elev och pedagog. Ansvariga för målen är pedagogerna på skolan. Arbete sker löpande under läsåret.
Kartläggning Kartläggningsmetoder Incidentrapporter Trivselenkäter Husmodellen Utvärdering av fjolårets likabehandlingsplan Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Skolans trivselankät som gjordes under hösten. Under våren besvarade eleverna trivselfrågor på Unikum och i kommunens enkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Via husmodellen där alla skolans pedagoger deltog, sammanställning av incidentrapporter samt utvärdering av fjolårets likabehandlingsplan. Resultat och analys av kartläggningen Incidentrapporterna visar att de flesta incidenter (konflikter) sker ute på skolgården eller i tamburer och foajéer på väg in och ut från rast. På skolgården sker incidenterna oftast i lekar och aktiviteter med oklara regler där många elever deltar samtidigt. De elever som har svårt att känna av när leken går över till allvar är ofta inblandad i konflikten. (se mer i bilaga). Husmodellen visar att eleverna har svårigheter att se varandras olikheter vid konflikter men även att vi pedagoger ska fördjupa våra kunskaper om på vilka olika sätt elever bör behandlas. Pojkar och flickor tar och får olika mycket utrymme i skolan men det leder sällan till konflikter mellan elever. Detta kan bero på en norm som säger att pojkar har rätt till mer utrymme än flickor. Dagliga observationer, unikum och trivselankät visar att många elever inte känner till skolans regler och mål.
Förebyggande åtgärder Bemöta eleverna utifrån deras olikheter vid konflikter Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling och funktionsnedsättning Mål och uppföljning Ge personalen kompetensutveckling inom området förhållningssätt i att bemöta elever med intellektuella och sociala funktionsnedsättningar. Vi stämmer av på reflektionseftermiddagar att alla har fått rätt utbildning och tid för inläsning. Åtgärd Samtal kring boken "Vilse i skolan" under vårterminen. Upprättande av trygghetsteam. Motivera åtgärd I incidentrapporterna ser vi att det förekommer en hel del återkommande konflikter av liknande sort. Därför anser vi att vi behöver hitta nya vägar för att lösa- och förebygga konflikter. Ansvarig är pedagogerna på skolan. Målet ska vara klart 30/4 2013 Motverka obalans mellan pojkar och flickors nyttjande av utrymme i skolan Området som berörs av åtgärden är kön. Mål och uppföljning Killar och tjejer ska uppleva att de får samma utrymme på skolan, både fysisk plats och talutrymme. Detta följer vi upp via återkommande frågor på klassråden för att kunna se en ev. utvekling över året. Svaren sammanställs av klassäraren och sammanställs med övriga klasser på skolan. Åtgärd Diskutera frågor om kön och olika sätt att ta/få utrymme under klassråden. Göra enkla undersökningar i klassen t.ex. om vem som har mest talutrymme I vardagen observera platser och händelser där utrymmet är snedfördelat. Föra samtal om dessa situationer med eleverna och göra snabba återkopplingar för att rätt till situationen. Pedagogerna gör minnesanteckningar kring dessa händelser för att ta med till utvärderingen av likabehandlingsarbetet. Vara noga med att låta föräldrarna ta del av skolans likabehandlingsplan för att kunna sätta sig in i den och förstå den. Detta för att underlätt samtalen med sina barn hemma om pojkar och flickors rättigheter. (en åtgärd som kom fram via föräldradiskussioner i september)
Motivera åtgärd Efter utvärdering av fjolårets likabehandlingsplan och en analys av husmodellen tror vi att det finns en norm bland eleverna där pojkar generellt sett tillåts ta mer plats än flickorna medan de anpassar sig till vad som blir kvar. Ansvarig är pedagogerna på skolan. Målet ska vara klart 30/4 2013. Visa respekt för sig själv och andra Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Eleverna ska känna till och var insatt i skolans likabehandlingsplan och ordningsregler. Uppföljning sker via trivselankät och samtal med elever Åtgärd Gemensam uppstartvecka med tema värdegrund och vår skola. Klassråd, elevråd, stormöte Övningar under hela skolåret som ger bra grund för samtal kring likabehandling t.ex. Lekar, kamratövningar, film Affischliknande format av reglerna för att synliggöra regler och plan. Vara noga med att låta föräldrarna ta del av skolans regler för att kunna sätta sig in i dem och förstå dem. Detta för att underlätt samtalen med sina barn hemma. (en åtgärd som kom fram via föräldradiskussioner i september) Motivera åtgärd Via trivselenkäten ser vi att många elever inte vet vad likabehandlingsplanen är får något. Nästan alla säger sig känna till skolans regler men i praktiken förstår vi att så inte alltid är fallet. Ansvarig är skolans personal Målet ska vara klart 30/4 2013
Rutiner för akuta situationer Vår policy är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling dagliga observationer och samtal med elever rastvakter trivselenkäter 2ggr/år Unikum och utvecklingssamtal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till elevens klasslärare eller mentor eller annan personal på skolan som de känner förtroende för. Skolans har även ett trygghetsteam bestående av fyra pedagoger. Dessa är läsåret 2012/13 Mats Lindgren, Victoria Larsson, Johanna Hedlund och Eva Öhgren. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Upptäckt: Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifter utredas skyndsamt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Rektor och mentor informeras. Incidentrapport skrivs av den som upptäckt kränkningen. Rektor anmäler via kommunens hemsida till Huvudmannen alla kränkningar i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Utredning: Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifter utredas skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av barn/elev ska rektor ansvara för utredningen. Mentor alt. den pedagog som sett kränkningen samtalar med de inblandade för att samla information. Vid allvarligare kränkningar går Trygghetsgruppen tillsammans med mentor, direkt in och tar de enskilda samtalen för att samla information. Vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade informeras. Beslut om åtgärder: Vid allvarligare kränkningar, eller om kränkningen inte upphör kallar rektor eller mentor till möte. (Beroende på vad som framkommit bestämmer rektor och mentor vilka som ska kallas till mötet. Här kan även beslut tas att representant från Trygghetsgruppen ska delta.) Vid ett eventuellt möte dokumenteras det som bestäms och vilka åtgärder man kommer fram till. Dokumentationen sker i form av ett individuellt åtgärdsprogram och dokumenteras i elevstödsprotokollet. Rektor och mentor bestämmer hur dokumentationen ska utformas
utifrån situationen. Det som skall dokumenteras är dock alltid: beskrivning av situationen, vad som ska uppnås och vilka åtgärder som behöver vidtas. Andra insatser: Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till socialtjänsten eller polis ska göras och om verksamheten behöver ta hjälp av andra instanser som t ex Elevhälsan eller BUP. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skolan följer samma plan följs oavsett om det är en elev eller personal som misstänks för kränkning av en elev. Men med den skillnaden att om personal misstänks för kränkning av barn/elev ska rektor ansvara för utredningen. Rutiner för uppföljning Uppföljning: Uppföljning görs inom rimlig tid och beroende på arbetsgången deltar berörda. Datum bestäms antingen i samband med enskilt samtal med elev eller i samband med möte med vårdnadshavare. Uppföljningen dokumenteras i elevens åtgärdsprogram Utvärdering: Tillsammans med rektor och berörd personal utvärderar vi det som hänt genom att diskutera dessa frågeställningar: Vad gjorde vi bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Nådde verksamheten målet med de vidtagna åtgärderna? Dokumentation av utvärderingen görs på en särskild blankett som finns i likabehandlingspärmen. Rutiner för dokumentation Dokumentationen sker i form av ett individuellt åtgärdsprogram och dokumenteras i elevstödsprotokollet. Rektor och mentor bestämmer hur dokumentationen ska utformas utifrån situationen. Det som skall dokumenteras är dock alltid: beskrivning av situationen, vad som ska uppnås och vilka åtgärder som behöver vidtas. Uppföljningen dokumenteras i elevens åtgärdsprogram. Dokumentation av utvärderingen görs på en särskild blankett som finns i likabehandlingspärmen. Ansvarsförhållande Incidentrapport skrivs av den som upptäckt kränkningen. Mentor och rektor informeras. Mentor eller den pedagog som sett kränkningen samtalar med de inblandade för att samla information. Vid allvarligare kränkningar går Trygghetsgruppen tillsammans med mentor direkt in och tar de enskilda samtalen för att samla information. Rektor beslutar om trygghetsteamet ska gå in.