vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Relevanta dokument
FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Svar till tentan

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

101. och sista termen 1

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

ARCUSFUNKTIONER. udda. arcsin(x) [-1, 1] varken udda eller jämn udda. arccos(x) [-1, 1] [ 0, π ] arctan(x) alla reella tal π π. varken udda eller jämn

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1202/2 Diff och Trans 2 del 2, för F och T.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 11-14, 16/11-28/

16.3. Projektion och Spegling

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

SF1625 Envariabelanalys

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

9. Bestämda integraler

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Bengt Andersson, Elias Said, Jonas Stenholm

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

SF1625 Envariabelanalys

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Generaliserade integraler

Rita även grafen till Fourierserien på intervallet [ 2π, 4π]. (5) 1 + cos(2t),

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

SF1626 Flervariabelanalys

Matematiska uppgifter

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Räkning med potensserier

Komplexa tal. j 2 = 1

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Ohm:s lag Resistivitet. Temperaturberoende. Spänningsdelning. EMK, inre och yttre resistans. Seriekopplade spänningskällor

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Rita även upp grafen till Fourierseriens summa på intervallet [ 2π, 3π], samt ange summans värde i punkterna π, 0, π, 2π. (5) S(t) = c n e int,

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

Transkript:

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR FOURIERSERIER Deiitio (rigoometrisk serie Ett utryck v öljde orm [ cos( Ωx b si( Ω x är e trigoometrisk serie ] Amärkig: Först terme skriver vi som v prktisk skäl som vi örklrr ed Deiitio Låt (x vr e - periodisk uktio som är itegrerbr på itervllet [ /, /] Fourierserie ör (x är [ cos( x b si( x Ω Ω där Ω ] och Fourierkoeicieter och b ges v ormler ( x cosωx dx, b ( x si Ωx dx vå rågor dyker upp direkt eter deiitioe: För vilk x är Fourierserie koverget? Är series summ lik med (x i de pukter där serie kovergerr? Svret is i edståede kovergesstse v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Deiitio 3 Vi säger tt e uktio (x är styckvis kotiuerlig på itervllet [,b] om öljde gäller: (x är kotiuerlig på [,b] örutom evetuellt i ädligt måg pukter Om c är e diskotiuitet i (,b då existerr västergräsvärdet lim ( x och högergräsvärdet lim ( x i de pukt (I ädpukte existerr högergräsvärdet och i x c b existerr västergräsvärdet v (x x c KONVERGENSSASEN ör Fourierserie Sts (h i Zill-Wright Låt (x vr e -periodisk uktio At tt både (x och (x kotiuerlig på [, ] och tt S ( x [ cos( Ωx b si( Ωx] är Fourierserie som hör till (x Då gäller öljde: är styckvis Fourierserie S (x kovergerr mot (x i vrje pukt där uktioe (x är kotiuerlig Om c är e diskotiuitet ör (x då kovergerr Fourierserie mot ( c ( c, där ( c lim ( x x c och c lim ( x ( x c Med dr ord gäller öljde (om villkore i stse är uppylld: S ( x ( x om (x är kotiuerlig i pukte x, ( c ( c S ( c om c är e diskotiuitet ör v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Utvecklig v udd och jäm uktioer Om (t är e jäm uktio då är ( t si Ωt e udd uktio och därör är b ( t si Ωt dt ör ll I dett ll är ( t cosωt e jäm uktio och därör är ( t cosωt dt ( t cosωt dt Om (t är e udd uktio då är (smm resoemg som ov med b ( t si Ωt dt Smmttig ör utvecklig v udd och jäm uktioer: (t jäm ( t cosωt dt, b (t udd b ( t si Ωt dt, Amärkig: Hlvperiod betecks otst med L (ibld p som i Zill-Wright ÖVNINGAR: Uppgit Låt t, t < ( t, ( t ( t t, t < Låt S (t beteck Fourierserie till (t Rit gre till (t i itervllet [ 5, 5 ] och beräk ( 3 d S ( 3 b Bestäm Fourierserie till (t 3 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Lösig: ( 3, S ( 3 ( 3 ( 3 b, Ω, ( t dt ( t dt ( t dt ( t dt For we hve ( t cos Ωt dt ( t cos t dt ( t cos t dt ( t cos t dt (Prtil itegrtio cos cos 3 3cos 3 3( b ( t si Ωt dt ( t si t dt ( t si t dt ( t si t dt (Prtil itegrtio eller BEA v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cos cos ( Svr b S 3 3( ( ( t cos( t b si( t cos( t si( t Uppgit Bestäm Fourierserie till öljde uktio med periode ( t t, t < ( t ( t b I vilk pukter kovergerr serie till (t? Lösig: Period, Ω E jäm uktio b ( t dt ( [ ] t dt t, ( t cos Ωt dt t cos t dt t cos t dt (BEA eller prtiellitegrtio [cost t si t] (( Alltså s( t (( (( cos( t 5 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Svr: s( t (( cos( t b Fuktioe är kotiuerlig och hr styckvis kotiuerlig derivt Därmed är ll krv ör kovergesstse uppylld Etersom (t är kotiuerlig i ll pukter så kovergerr serie mot (t ör ll t Alltså s ( t ( t ör ll t R Uppgit 3 Låt ( t t, t <, ( t ( t 9 i Bestäm (, b ( 3 c ( ii Bestäm Fourierserie s(t till uktioe (t iii Bestäm s ( b s (, s ( 3 5 Svr: i b c ii s( t ( si t iii Noter tt både uktioe och derivt är styckvis kotiuerlig (dvs vilkor ör kovergese är uppylld s ( ( etersom uktioe är kotiuerlig i pukte 5 5 5 5 b Fuktioe är ite kotiuerlig i pukte, därör s( ( ( ( ( c s( 3 6 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Uppgit Låt ( t t, < t <, ( t ( t Bestäm Fourierserie ör (t b Bestäm summ 3 5 7 Svr: S ( t (( cost eller cost cos3t cos5t t 3 5 S ( Substituer t i ovståede serie ( 3 5 3 5 3 5 8 3 Svr: b 8 5 Uppgit 5 Låt ( t t, t <, ( t ( t Vis tt Fourierserie s(t till uktioe (t är s( t ( si t b Beräk summ S 3 5 7 ips ör b-dele: substituer t i s( t ( si t Noter tt si(, si(, si( 3, si(, Svr: b 7 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Uppgit 6 Bestäm de Fourierserie till uktioe, t < ( t, ( t ( t 3t, t < Svr: S 3 ( t 3( 3 ( cost 3 ( si t Bestämig v Fourierserie ör e uktio som skiljer sig ör e kostt rå e udd eller e jäm uktio At tt ( x C g( x och tt vi hr bestämt Fourierserie S g (x ör uktioe g (x Då är uppebrt S ( x C S ( x, där S (x beteckr Fourierserie ör (x At tt vi k skriv g ( x C g( x, där g (x är e udd uktio Då sprr vi tid ( etersom vi beräkr edst e itegrl om vi örst bestämmer Fourierserie S g (x ör uktioe g(x och däreter dderr kostte C till resultt dvs om vi väder S ( x C S ( x g Uppgit 7 (KS 3 okt 6 Bestäm de Fourierserie till uktioe 8 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Lösig: Gre till S (x k vi kostruer geom tt periodisk utveckl (x Metod Vi ser tt uktioe är äst udd Om vi drr gre edåt ör ½ då blir gre symmetrisk i origo Med dr ord, om vi deiierr g ( x ( x då är 3/ om < x < g( x e udd uktio 3/ om x < Alltså utvecklr vi örst uktioe g (x och däreter dderr / [etersom g ( x ( x S ( x Sg ( x ] Här är lösige som is på ätet : 9 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Metod ör -dele: Vi beräkr direkt ll koeicieter Vi år självklrt smm svr som ov, me med mycket mer beräkig (kske 3- gåger lägre beräkigstid, Ω, ( x dx ( x dx dx dx For we hve ( x cos( Ωx dx ( x cos( x dx v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cos( x dx cos( x dx si x si x b ( x si( Ωx dx ( x si x dx si( x dx si( x dx cosx cos x cos( cos( cos( (oter tt cos( cos( cos( 3 3cos( 3 3( Därmed hr vi S ( x cos( x b si( x 3 3( si( x (Självklrt smm resultt som med metod ov, me med lägre beräkigstid Svr S ( x b lösige is ov 3 3( si( x v