Distanscenter för lågutbildade

PROJEKTMATERIAL Distanscenter för lågutbildade Grimslövs folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1

Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 32... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande... 5 6. Utbildningens uppläggning:... 5 7. Utbildningens organisation:... 5 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 6 9. IT-stöd i projektet:... 7 10. Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat... 8 11. Kursekonomi:... 8 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 9 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 9 14.Utvärdering av projektet:... 10 Fri rapport... 11 DISTANSCENTER FÖR LÅGUTBILDADE VID GRIMSLÖVS FOLKHÖGSKOLA (projektnummer 32)... 11 2

KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 32 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Kursdeltagarna i projektet var lågutbildade kvinnor i Alvesta kommun. Efter två introduktionsveckor på folkhögskolan studerade de svenska, engelska, samhällskunskap och data på distans i 28 veckor. Kommunikationen skedde då huvudsakligen med e-post via Internet. Studierna varvades med yrkespraktik. Kursen fick en klart positiv effekt på deltagarnas självkänsla och studiemotivation. Participants in the project were women from Alvesta municipality with little education. After two introductory weeks at the Folk College there was a period of twenty-eight weeks of distance tuition. The subjects were Swedish, English, social studies and computer knowledge. Communication was mainly carried out by e- mail via the Internet. Studies and practical work were sandwiched. The positive effects of the course are clear. The students are more self-confident and they have an increased motivation for studies. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Rektor + kursansvarig lärare Sven-Olof Lorentzen Sven-Olof Lorentzen Sven-Olof Lorentzen B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det finns ett behov av grundläggande utbildning för framför allt lågutbildade kvinnor i länet, inte minst i Alvesta kommun, kvinnor som av olika anledningar inte har haft möjlighet att söka de traditionella utbildningarna. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Detta är för Grimslövs folkhögskola en helt ny verksamhet där vi vill pröva ITstöd inom ramen för traditionell folkbildningsverksamhet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville erbjuda målgruppen en bra och för den anpassad utbildning. Från skolans sida var vi angelägna att få pröva en IT-baserad metodik i praktiken. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte ändrats men målgruppen kom att snävas in en aning geografiskt från hela länet till bara Alvesta kommun. 3

3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? a) Idégivning: Rektor och IT-ansvarig b) Planeringsarbetet: Undervisande lärare, skolans kurator, representanter för Alvesta kommun och Arbetsförmedlingen i Alvesta c) Genomförande: Projektsamordnare, i övrigt som under pkt b Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Alvesta kommun och Arbetsförmedlingen medverkade vid finansiering samt rekrytering av kursdeltagare. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Grimslövs folkhögskola är en landstingsfolkhögskola med allmänna kurser såväl som yrkesinriktade linjer. Utbildningskulturen kan väl beskrivas som traditionell folkhögskolepedagogik. IT hade före projektets början kommit in på skolan främst genom de yrkesinriktade linjerna (fritidsledarutbildning, turismlinje). Nu sprids kunskapen om ITs möjligheter snabbt, delvis som en följd av detta projekt. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi arbetar f.n. på att starta en liknande distanskurs i samarbete med kunskapslyftet / Alvesta kommun. I framtiden vill vi gärna kunna erbjuda en fullständig Allmän folkhögskolekurs på distans. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Det har utan tvekan höjt medvetenheten om IT på skolan. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Ursprungligen lågutbildade i Kronobergs län. Så småningom kom inriktningen på kvinnor och avgränsningen till Alvesta kommun. Varför vände sig kursen till just dessa? Därför att det fanns ett klart behov inom målgruppen. De flesta av våra potentiella kursdeltagare är långtidsarbetslösa. Av Arbetsförmedlingen bedömdes de som svårplacerade. Vårt syfte var att fånga upp dessa och aktivera dem. Hur informerades om projektet? Genom Arbetsförmedlingen och skolans egen information (flygblad osv.) Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Urval och antagning skedde genom personliga träffar. Detta fungerade bra i relation till projektets mål. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 4

Genom de personliga kontakterna kunde vi avråda några intresserade som vi bedömde inte skulle ha nytta av kursen. De slutliga kursdeltagarna motsvarade målgruppen väl. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Genom distansutbildning ville vi ge den studerande valmöjlighet och kontroll över sin studiesituation. Tre nyckelord var studerandedecentraliserad, flexibel och tillgänglig. Närundervisningen/träffarna var inte i första hand avsedd att överföra information utan för erfarenhetsutbyte mellan studerande och lärare, förståelseprocesser och tillämpningar. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Den modell vi tillämpade innebar att tvåvägskommunikation blev dominerande, samt att den studerande hade tillgång till en mängd informationskällor, som till exempel telefon, fax, ljudband, databaser och internet, förutom kurslitteratur och studiehandledningar. Mycket av kommunikationen mellan lärarna och kursdeltagarna samt mellan kursdeltagarna sins emellan skedde via e-post. De kursdeltagare som inte hade tillgång till dator fick låna en gratis av skolan, och vi bekostade även internet-abonnemang under kurstiden. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Modellen fungerade närmast över förväntan. Utvärderingen visar att resultatet blev mycket bra. Vad beträffar dataanvändningen, trodde vi inte att våra kursdeltagare dataovana kvinnor skulle visa sådan villighet och glädje! att lära sig hantera systemet. Ändå skulle vi, om kursen skulle göras om, ha satsat i första hand på kommunikation via First Class konferenssystem i stället för via e-post över internet, eftersom ett konferenssystem hade möjliggjort gruppkommunikation på ett effektivare sätt. Vi hade tänkt föra in First Class så småningom, men märkte att så mycket energi hos kursdeltagarna gick åt till att lära sig bemästra internet och e- post att motståndet blev för stort mot att gå vidare från ett kommunikationssystem de hade lärt sig hantera. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Inledningsvis träffades vi under två introduktionsveckor tre heldagar varje vecka. Därefter träffades vi en heldag varannan vecka. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Träffarna genomfördes på skolan. Ingen kursdeltagare bor längre bort än tre mil. 5

Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Vi indelade ämnesstudierna i fjortondagarsperioder. Inom perioden kunde kursdeltagarna arbeta helt i sin egen takt och på vilken tidpunkt som helst. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skedde vid kursens början och deltagarna var desamma under hela kurstiden. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Under träffarna skedde grupparbete, men hemarbetet gjordes individuellt. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Den individuella studietakten var bra och uppskattades av alla. Samlingarna på skolan hade med fördel kunnat ske en gång i veckan i stället för varannan vecka, främst av sociala skäl. Ett större inslag av grupparbete hade varit intressant men hade förutsatt en annan modell för datakommunikation än den vi kom att använda (dvs. vi skulle använt First Class-konferenser tillsammans med/i stället för vanliga e-mail). 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? I stort sett ingen. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? De fyra inblandade lärarna har på ett informellt sätt arbetat nära samman. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Skolan har inte bedrivit några motsvarande kurser tidigare, varför det är svårt att göra jämförelser. Men som helhet har de inblandade lärarna uppfattat en förändrad lärarroll, där lärarens tillgänglighet och flexibilitet är större än i vanligt lärararbete. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, i hög grad. Men allt arbete har naturligtvis varit arvoderat. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Det har fungerat bra eftersom det svarat mot deltagarnas behov. 6

9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Deltagarna utrustades med dator och modem. Kommunikationen har skett via e- mail, någon gång fax, telefon och vanliga brev. Faktasökning på internet har tillämpats, främst i ämnet Samhällskunskap. Från skolans sida ville vi pröva kommunikation via dator; lärarna hade ganska liten erfarenhet av detta men ambitionen var att vi skulle lära oss i praktiken, inte minst för framtida användning. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Några av de inblandade lärarna har ingen större erfarenhet på dataområdet/ internet. Men vi lärde oss snabbt. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Alla kursdeltagare var försedda med dator de som inte hade tillgång till en, fick låna av skolan. Men datorvanan hos gruppen var inte stor. Vi hade fördomar om att dessa medelålders kvinnor skulle ha mycket svårt att lära sig tekniken, men det gick över förväntan. Dock upplevde många en hel del problem med mailkommunikationen och faktasökning på webben, så när vi äntligen hade fått allt att fungera fattade vi tillsammans med kursdeltagarna beslutet att inte komplicera det hela ytterligare för dem genom att introducera First Class-systemet. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ja, att kommunicera via e-mail blir en tvåvägskommunikation; jag hade gärna använt ett system som kunde bredda samtalet. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi skulle ansträngt oss ännu mer för att använda ett konferenssystem som hade kunnat möjliggöra ett mer grupporienterat arbetssätt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Från skolans sida fungerade samarbetet med kommunen och Arbetsförmedlingen i stort sett bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 7

Kursdeltagarna var inte helt nöjda med kontakterna med Arbetsförmedlingen, som de tyckte gav en bristfällig information stundtals. Ett stort problem kom inledningsvis att bli kursdeltagarnas studiefinansiering. Genom beslut i Arbetsmarknadsdepartementet om Aktiv Användning av A-kassa skulle deltagarna kunna lyfta sin arbetslöshetsersättning under kurstiden, men informationen till A- kassorna var dålig och deltagarna hade under flera månader frustrerande problem att få ut sina pengar. AF säger sig emellertid ha skött den nödvändiga informationen, och var skulden ligger kan jag inte bedöma. Problemen berörde inte projektets pedagogiska sida annat än genom att kursdeltagarnas motivation hotade att störas. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet togs emot positivt. En viss skepsis fanns huruvida verksamheten var förenlig med folkbildningstanken, men den debatt som har förts har varit stimulerande och klargörande. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Se svaren ovan. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 230.000:- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Budgetramarna ligger på 403.000:-. Uppskattningsvis utgör utvecklingskostnaderna ca. 30 % av den totala budgeten. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Med hänsyn taget till avskrivning (5 år), underhåll och förnyelse av IT-utrustningen blir driftskostnaderna för projektet direkt jämförbara med dem på folkhögskolans traditionella utbildningar. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 8

Av 14 antagna genomförde 13 kursen. Den fjortonde fick fast arbete ganska snart efter kursstart och hoppade därför av, under beklagan. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? De säger sig haft stor nytta av läroböcker och våra egenproducerade studiehandledningar: utan dom hade det varit svårt, de har lärt mig mycket, fått mer kunskaper osv. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Stor nytta. Detta var ju kursens själva kärna. Kommunikationen med de andra kursdeltagarna har upplevts som positiv: Roligt att få mail, skönt att känna att man alltid har någon att fråga eller diskutera med. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Ökat självförtroende. Det har varit en kick. Så uttrycker en kursdeltagare en allmän mening. Betydelsen för personlighetsutvecklingen framhålls mycket mer än ökade kunskaper o. dyl. Den har gjort så att jag vågar söka vidare till andra skolor. Flexibiliteten i studieformen framhålls också: Man kan planera sin läsning till den tiden som passar en bäst. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Finns knappast några, utöver när de gäller de ovan nämnda bekymren med deltagarnas studiefinansiering. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningarna för utveckling av vidare IT-verksamhet måste bedömas som goda. Vad beträffar genomförandet finns det frågetecken kring finansieringen. Att genomföra till exempel distanskurser med hjälp av Kunskapslyftet eller andra externa finansiärer blir kanske bara möjligt i projektform och med en ganska stark målinriktning mot yrkesutbildning. Från folkhögskolan är vi intresserade av att tillämpa en mer traditionell folkbildningssyn även i vår IT-baserade kursverksam 9

het att till exempel ordna en Allmän kurs på distans. En kontinuerlig finansiering av detta måste underlättas. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Vi måste undersöka vidare hur vi på bästa sätt förenar IT-stöd och distansutbildning med folkbildningens traditionella ideal. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Att ordna en kontinuerlig och stadig finansiering av folkhögskolekurser på distans. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursdeltagarna har gjort skriftliga kursutvärderingar. 10

Fri rapport DISTANSCENTER FÖR LÅGUTBILDADE VID GRIMSLÖVS FOLKHÖGSKOLA (projektnummer 32) IT-projektet vid Grimslövs folkhögskola har nu avslutats (september 1998). Vi kom igång i januari 1998 efter några månaders fördröjning. Fördröjningen berodde på att graden av Alvesta kommuns medverkan i projektet inte blev klar förrän i december. Men när finansieringsfrågorna väl var lösta, kom vi igång snabbt. Kursdeltagare var 14 kvinnor i åldern 27 54 år, med relativt låg utbildning. Vi hade identifierat gruppen och konstaterat att den bestod av människor som av olika anledningar hade svårt att söka sig till traditionella utbildningar. Därför, och som ett sätt att öka vår egen kunskap i IT-frågor, ville vi arrangera en distanskurs med sikte på grundläggande ämnesstudier. Att locka kursdeltagare var ingen större svårighet. 15 deltagare hade bedömts som maximum; vi startade med 14. Alldeles i början av kursen slutade en av deltagarna p.g.a. att hon fick fast arbete, men de återstående 13 kom att fullfölja hela kursen på 30 veckor. Kursdeltagarna hade valts ut i samarbete med Arbetsförmedlingen och betecknades där som svårplacerade på arbetsmarknaden. Deras studiemotivation visade sig vara god och de enda problemen låg i en räcka missförstånd vad det gällde deltagarnas finansiering av sina studier. Genom beslut i Arbetsmarknadsdepartementet hade de lovats att få studera utan avdrag på sina A-kassedagar, men denna information hade tydligen svårt att nå ut till alla Arbetslöshetskassor. Efter två introduktionsveckor på skolan skedde studierna huvudsakligen på distans. En dag varannan vecka samlades gruppen på skolan. Däremellan sköttes kommunikationen till största del via e-post. De deltagare som inte disponerade egen dator fick låna en av skolan. Vi bekostade också internet-abonnemang åt samtliga. Ämnena som lästes var svenska, engelska, samhällskunskap och inledningsvis data. Nivån varierade individuellt, men i stort sett handlade det om grundläggande folkhögskolestudier. Datorvanan var inte stor från början bland kursdeltagarna men de lärde sig ganska snabbt elementa om ordbehandling, filhantering, internet och e-post. En viss mättnad märktes efter att dessa erövringar var gjorda och vi beslöt i samstämmighet med kursdeltagarna att inte gå vidare med att introducera First Class, vilket vi annars planerat. Kommunikationen med e-post blev livlig och kom inte bara att handla om studiefrågor. E-posten användes även kursdeltagarna emellan och stärkte den gruppkänsla som vuxit fram redan under de två inledningsveckorna. Gruppkänslan blev oväntat stark, och när en kursdeltagare efter några veckor var på väg att hoppa av kursen av personliga skäl, övertalade hennes kamrater henne att stanna kvar, vilket hon blev dem mycket tacksam för senare. Vi kan också se, några veckor efter kursens slut, hur gruppkänslan fortlever. E-post skickas fortfarande mellan kursdeltagarna och lärarna och umgängesträffar anordnas av kursdeltagarna. 11

Kursens påtagligaste resultat är den positiva effekten på kursdeltagarnas självkänsla. De flesta har en lång tid bakom sig av hel eller partiell arbetslöshet, med åtföljande sänkning av självförtroendet. Genom deltagandet i kursen såg de att de dög, att de klarade av att studera, att de klarade av att hantera modern datateknik. Flera av deltagarna fortsätter efter kursen med vidare studier eller har fått arbete. Från arbetsförmedlingens sida är man mycket nöjd med resultatet. Och vi på folkhögskolan är ur folkbildningssynpunkt minst lika nöjda, eftersom den personlighetsutveckling som här otvetydigt har ägt rum är ett klassiskt folkbildningsmål. Grimslövs folkhögskola den 8 oktober 1998 Sven-Olof Lorentzen 12