TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013



Relevanta dokument
Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

SF1625 Envariabelanalys

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

9. Bestämda integraler

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

10. Tillämpningar av integraler

SF1625 Envariabelanalys

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Räkneövning 1 atomstruktur

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Föreläsning 7: Trigonometri

Sfärisk trigonometri

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Generaliserade integraler

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

13 Generaliserade dubbelintegraler

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

TATA42: Tips inför tentan

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Matris invers, invers linjär transformation.

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4. Masscentrums x-koordinat för den sammansatta kroppen är allmänt. 1 g1 2 g2 3 g3 4 g4.

N atom m tot. r = Z m atom

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Finaltävling den 20 november 2010

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)


Kan det vara möjligt att med endast

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Tillämpning av integraler

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

24 Integraler av masstyp

Grundläggande matematisk statistik

Sammanfattning, Dag 9

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

1.1 Sfäriska koordinater

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Lösningsförslag till fråga 5

Matematiska uppgifter

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

Tavelpresentation grupp 5E

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Sidor i boken

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. X. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

TATA42: Föreläsning 2 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

Björnen och sköldpaddan Analys av en matematiskt paradoks

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Gör slag i saken! Frank Bach

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Transkript:

TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24

Outline 1 Mss, moment msscentrum. Avsnitt 7.4. Mss Moment och msscentrum 2 Centroider, Pppus sts, vsnitt 7.5 Centroider Pppus sts F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 2 / 24

Punktmssor, linjedensiteters mssor Den totl mssn m v N punktmssor med mssorn m j, j = 1,...,N ges v N m = m j. Den totl mssorn v en rät tråd från x = till x = b med linjedensitet δ(x) ges v m = j=1 δ(x) dx. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 3 / 24

Ytors mssor Om ett område begränss v x b och 0 y f(x) och om ytdensiteten σ(x) beror endst v x så ges ytns mss v m = σ(x)f(x) dx. En yt som fås v tt roter grfen (x, f(x)) för x b runt x-xeln och som hr en ytdensitet som br beror v positionen i x-led hr en mss m som ges v m = 2π σ(x)f(x) 1+f (x) 2 dx F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 4 / 24

Kropprs mssor Om en kropp hr känd snittsre A(x) för snitt genom i (x, 0, 0) vinkelrät mot x-xeln och densitet ρ(x) som br beror v positionen i x-led så ges mssn hos den del v kroppen som befinner sig melln x = och x = b v m = ρ(x)a(x) dx. En rottionskropp som fås v tt roter området x b, 0 y f(x) runt x-xeln och som hr densitet ρ(x) hr mssn m = π ρ(x)f(x) 2 dx. Hur ser uttrycket för mssn v en rottionskropp runt y-xeln ut? F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 5 / 24

Punktmssors moment Definition Om vi hr N punktmssor m j utplcerde i punktern x j, j = 1,...,N så ges mssorns moment med vseende på punkten x 0 v M x=x0 = N m j (x j x 0 ). j=1 Momentet m..p. x 0 är lltså summn v produkten v punktmsson och ders vstånd till x 0 (med tecken!) F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 6 / 24

Punktmssors msscentrum Definition Msscentrum är den punkt x för vilken M x= x = 0 Sts Msscentrum x ges v x = M x=0 m. Bevis. Det gäller tt 0 = M x= x = N m j (x j x) = j=1 N N m j x j m j x = M x=0 xm. j=1 j=1 Så m x = M x=0 x = M x=0 m. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 7 / 24

En mssfördelning kn ersätts med en punktmss En mssfördelning kn ersätts med en punktmss i momentberäkningr enligt följnde sts. Sts Det gäller tt punktmssorns moment m..p. x = x 0 ges v där x är systemets msscentrum. M x=x0 = m( x x 0 ) F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 8 / 24

Bevis v stsen ovn. Bevis. Vi hr tt M x=x0 = = N m j (x j x 0 ) = j=1 N m j (x j x)+ j=1 = 0+m( x x 0 ). N (m j (x j x)+m j ( x x 0 )) j=1 N m j ( x x 0 ) = M x= x + m( x x 0 ) j=1 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 9 / 24

Moment hos linjedensiteter En tunn rät tråd med linjedensiteten δ(x) kn ses som en oändlig mängd punktmssor där linjestycket dx innehållnde punkten x hr mssn dm = δ(x)dx och således momentet dm x=0 = xδ(x)dx med vseende på x = 0. 5 linjedensiteten δ(x) 4 3 2 1 dm=δ(x)dx 0 x= dx \br{x} x=b 1.5 1 0.5 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 Figur: Bild som beskriver linjdensitet... F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 10 / 24

Det följer tt hel trådens moment ges v Trådens msscentrum ges v M x=0 = xδ(x)dx. x = M x=0 m = xδ(x)dx b δ(x)dx. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 11 / 24

Moment och msscentrum hos punktmssor i plnet Vi låter vår N punktmssor m j vr utplcerde i plnet i punktern (x j, y j ). 2 x=\br{x} y=\br{y} 1.5 1 m 3 =1 (x j,y j )=(1,1) 0.5 0 m 1 =1 (x j,y j )=( 1,0) 0.5 1 m 2 =2 (x j,y j )=(1, 1) 1.5 2 2 1.5 1 0.5 0 0.5 1 1.5 2 Figur: Bild som beskriver punktmssor. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 12 / 24

Moment och msscentrum hos punktmssor i plnet, forts. Momentet m..p. linjen x = x 0 ges som förut v M x=x0 = och msscentrums x-koordint v N m j (x j x 0 ). j=1 x = M x=0 m. Vi inför nu momentet M y=y0 m..p linjen y = y 0 på smm sätt: M y=y0 = N m j (y j y 0 ). j=1 och med motsvrnde definition v msscentrums y-koodint ȳ så fås tt ȳ = M y=0 m och M y=y0 = (ȳ y 0 )m. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 13 / 24

Ytdensiteters moment I Betrkt den pln ytn som begränss v x b, 0 y f(x). Om den hr en densitet σ = σ(x) så ges den infinitessiml mssn dm ovnför dx v dm = σ(x)f(x)dx...... och momentet runt x = 0 som den ger upphov till v dm x=0 = xdm = xσ(x)f(x)dx...... så det totl mometet ges v M x=0 = xσ(x)f(x)dx. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 14 / 24

Ytdensiteters moment II För tt få momentet med vseende på y = 0 så konstterr vi tt msscentrum för ren ovnför dx ligger i (x, 1 2 f(x))...... vrvid dm y=0 = 1 2 f(x)dm = 1 2 f(x)σ(x)f(x)dx = 1 2 σ(x)f(x)2 dx...... vrvid M y=0 = 1 2 σ(x)f(x) 2 dx. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 15 / 24

Ytdensiteters msscentrum Det gäller tt och Dessutom är x = M x=0 m = ȳ = M 1 y=0 m = 2 xσ(x)f(x)dx σ(x)f(x) dx σ(x)f(x)2 dx σ(x)f(x) dx. M x=x0 = m( x y 0 ), M y=y0 = m(ȳ y 0 ) F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 16 / 24

Kurvdensiteters moment och msscentrum Om en kurv C ges v en funktionsgrf C = {(x, f(x)) : x b} och hr densitet δ(x) så ges dess moment runt koordintxlrn v respektive M x=0 = M y=0 = Msscentrum ges sedn v xδ(x) ds = xδ(x) +f (x) 2 dx δ(x)f(x) +f (x) 2 dx. x = M x=0 m, ȳ = M y=0 m med m = δ(x) +f (x) 2 dx. Övertyg dig om dett! F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 17 / 24

Outline 1 Mss, moment msscentrum. Avsnitt 7.4. Mss Moment och msscentrum 2 Centroider, Pppus sts, vsnitt 7.5 Centroider Pppus sts F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 18 / 24

Centroid Om ett plnt område x b, 0 y f(x) hr fix densitet σ = 1 så är mssn densmm som ren v området. m = σf(x) dx = f(x) dx = A. I det här fllet klls områdets msscentrum ( x, ȳ) dess centroid och är lltså en egenskp hos det geometrisk objektet. Tlet x klls också f :s medelvärde. För ett plnt område x b, 0 y f(x) gäller lltså tt tt centoriden ges v där x = M x=0 A, ȳ = M y=0 A. M x=0 = M y=0 = 1 2 xf(x) dx, f(x) 2 dx, F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 19 / 24

Exempel, centroider Exempel En cirkels centroid är dess centrum. Exempel Hlvcirkeln begränsd v R x R, 0 y R 2 x 2 hr centroiden i x = 0 på grund v symmetrin. Det gäller tt A = πr 2 /2 och M y=0 = 1 ( R 2 R(R 2 x 2 ) dx = 1 [ ] x 2R 3 3 R ) 2 3 R = 1 ) (2R 3 2 R3 = 2R3 2 3 3. så ȳ = 2R3 /3 πr 2 /2 = 4R 3π F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 20 / 24

Tringelns centroid Sts (Tringelns centroid) En tringels centroid ges v skärningspunktern melln dess mediner. Bevisidé. Beviset bygger på fktumet tt msscentrum är oberoende v vl v koordintxlr. Genom tt vis tt momentet med vssende på en godtycklig medin är noll följer tt msscentrum måste ligg på vrje medin och därmed i medinerns skärningspunkt. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 21 / 24

Pppus sts Sts (Pppus sts) Om ett plnt område S ligger helt och hållet på en sidn om en linje L så ges volymen v kroppen då vi roterr S runt L v områdets re A gånger sträckn som centroiden färds under rottionen. Låt r vr det vinkelrät vståndet från centroiden ( x, ȳ) till L. Då färds centroiden sträckn 2π r och volymen V ges v V = 2π ra. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 22 / 24

4 3.5 3 2.5 2 z 1.5 1 0.5 0 0.5 1 3 2 1 0 1 2 3 2 0 2 y F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 23 / 24

Bevis v Pppus sts Bevis. Välj koordintsystem så L är y-xeln och ntg tt vår yt S är ingstängd melln x = och x = b. Då är r = x. Låt da vr ren ovnför den tunn remsn med bredd dx. Vi hr tt rottionscylinderns volym ges v dv = 2πxdA och V = 2π x da = 2πM x=0 = 2π xa = 2π ra. Pppus sts kn nvänds för tt räkn ut såväl volymer som msscentrum (hos pln ytor). Studer exempel 5-6 sid. 422. F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 24 / 24