Masurgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Åsa Hansson och Biträdande förskolechef, Anna-Karin Wallenius Vår vision I Gävle kommuns förskolor ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den dom är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn på Masurgården ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2016-07-01 Planen gäller till Läsår 2016-2017 Barnens delaktighet Vi pedagoger förankrar likabehandling hos barnen genom att diskutera med barnen i mindre grupper, observerar och ansvarar för att alla barn har inflytande i verksamheten. Vi har även kontinuerliga diskussioner med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi pedagoger utvärderar detta genom dokumentationer och diskussioner på våra verksamhetsmöten. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom värdegrundsfrågor som vårdnadshavare får svara på inför utvecklingssamtal. Den dagliga kontakten, då vi lyfter barnens upplevelser under dagen. Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och hänger ute i avdelningarnas hallar. Vi pedagoger tar hjälp av vårdnadshavarna vid frågor om flaggor och maträtter från andra länder/ kulturer. Föräldramöte under hösten där vi lyfter likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Fast punkt på varje verksamhetsmöte, där vi ska ha regelbundna diskussioner och följa upp de insatser som vi ska arbeta med. Pedagogerna har skyldighet att agera utifrån likabehandlingsplanen och vara påläst om vad som står i likabehandlingsplanen. Förankring av planen Hos barnen: Genom kompisböcker, kompiskort och diskussioner. Genom vårt arbete med Barnkonventionen. Hos personalen: Kartläggningen där alla pedagoger deltagit. Alla pedagoger har ett eget exemplar av planen. Visa likabehandlingsplanen för nyanställd personal och vikarier. Hos vårdnadshavare: Planen finns att läsa på hemsidan och i hallen. Genom föräldramöten,utvecklingssamtal och den dagliga kontakten. 2/9
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultatet av de insatser vi har arbetat med under året har diskuterats på ett verksamhetsmöte, där pedagogerna satt i tvärgrupper. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan *Vi har genom våran temabok "Grodan och främlingen" arbetat med kompisböcker och figurerna från boken. (Grodan,Haren,Råttan,Ankan och Grisen) I temat har vi arbetat mycket med hur man är en bra kompis, vilket resulterat i många bra diskussioner och reflektioner. *Vi har inventerat material, lärande miljöer och förändrat miljöerna efter barnens behov. Vi har inte inventerat våran litteratur, vilket vi ska se över. *Vi har under våren ändrat i våra grupper, då det skilde mycket på antalet barn i de olika grupperna. Vid indelningen tittade vi inte på ålder utan gjorde två grupper med samma antal barn i. *Utvärderingen visar att vi har arbetat aktivt med åtgärderna vi kom fram till i fjolårets kartläggning. Vi ser att vårt arbete har gett resultat. Vi ser mycket empati, hjälpsamhet och viljan hos barnen att hjälpa varandra. Vi fortsätter att ge barnen möjligheter att bli lyssnade på och sätta ord på sina handlingar. Vi fortsätter med att ge barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi strävar efter att få likabehandlingsplanen som ett "mer levande dokument" Att den alltid ska finnas med vid planeringar, verksamhetsmöten, utvecklingssamtal. Visa likabehandlingsplanen för vikarier och nya pedagoger. Årets plan ska utvärderas senast 2017-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utvärderar var 3e mån för att se hur vi ligger till. Det gör vi genom månadsuppföljning, observationer, dokumentationer och reflektioner. På ett verksamhetsmötet i april gör vi den slutliga utvärderingen av årets plan. för att årets plan utvärderas Åsa Hansson 3/9
Främjande insatser Främja likabehandling utifrån kränkande behandling, sociala samspelet Kränkande behandling Alla barn ska ges möjlighet till att utveckla sin öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Ingen ska uppfatta sig kränkt. Vi använder oss av sagor och drama i vårt arbete, för att stärka barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Vi använder tecken som stöd för att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Vi pedagoger finns nära, agerar och reagerar när det händer något. Vi agerar aktivt med samtal då vi hör/ser att det förekommer någon form av kränkning. Åsa,Sussie och Ulla Främja likabehandling utifrån kön Kön Vi ska erbjuda en pedagogisk miljö utformad utan traditionella könstereotypiska mönster. En miljö där barnen får välja aktivitet utifrån intresse och inte utifrån kön. Inventering av material, litteratur och lärandemiljö. Vi förändrar miljöerna efter barnens behov. Vi ger barnen lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme oavsett kön. Vi ska vara nära i barnens lek för att uppmärksamma allas lika värde oavsett kön. Vi arbetar med Barnkonventionen artikel 2."Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras". Tid för genusdiskussioner på våra verksamhetsmöten. Åsa,Sussie och Ulla Främja likabehandling utifrån ålder Ålder Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Låta barnen påverka sin vardag efter mognad och inte efter ålder. Uppföljning sker genom observationer, dokumentationer och reflektioner genom diskussioner. Vi delar in barnen i tre grupper Hararna, Råttorna och Ankorna. I grupperna utgår vi från mognad och inte ålder. Vi ska vara nära i barnens lek för att uppmärksamma allas lika värde oavsett ålder. Vi ska ge de barn som är i olika ålder förutsättningar för samtal och möten. Det gör vi t.ex. vid matsituationerna där vi sprider barnen vid borden för att ge förutsättningar till möten över olika åldrar. Åsa,Sussie och Ulla 4/9
Främja likabehandling utifrån Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förståelse och respekt för olika religioner och trosuppfattningar. Pedagogerna ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet och respekt, t.ex genom att berätta om olika religioner och högtidsdagar. Vi pedagoger håller oss informerade av vårdnadshavare, enligt handlingsplanen. För att bli upplysta om andra religioner och trosuppfattningar. Lil, Katarina och Madde K Främja likabehandling etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vi skapar förutsättning för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Vi läser böcker, sjunger sånger och spelar musik från olika kulturer. Serverar mat från de länder vi har barn ifrån. Eftersom finska är ett prioriterat språk har vi material, böcker, sånger och appar på lärplattorna som vi arbetar med. Vi strävar efter en god föräldrakontakt och är öppen för att ta in andra kulturer och traditioner i verksamheten. Lil, Katarina och Madde K Främja likabehandling utifrån sexuell läggning Sexuell läggning Vi synliggör olika familjekonstellationer för att varje barn ska kunna känna sig stolt över sin familj. Vi arbetar med Barnkonventionen, med material från UNICEF. Vi samtalar med barnen om vad en familj är och hur olika familjer kan se ut. Bejaka olika familjekonstellationer i leken i barngrupperna. Vi lånar böcker om regnbågsfamiljer som vi tillsammans läser och reflekterar med barnen. Anna K,Helena och Madelene 5/9
Främja likabehandling utifrån funktionsnersättning Funktionsnedsättning Förskolan ska skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen samt delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vi för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Vi använder oss av bildschema och TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation i vardagen. Vi har tillgång ett till elevhälsoteam som vägleder oss i vårat arbeta. I våra grupper arbetar vi med barnkonventionen, med material om att alla barn har samma rättigheter. Vi förhåller oss till de direktiv vi får, när det gäller en nötfri förskola. Anna K,Helena och Madelene Främja likabehandling utifrån könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska få uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Barns identitetsutveckling ska inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som är knutna till kön. Uppföljning sker genom observationer, dokumentationer och reflektioner genom diskussioner. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar de normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Vi är uppmuntrande i barnens lek och vilja till att prova nya saker, kläder mm. I grupperna arbetar vi med material från Barnkonventionen som berör könsidentitet eller könsuttryck. Vi pedagoger kommer att fortsätta ha diskussioner på våra verksamhetsplaneringar utifrån det här området. Anna K,Helena och Madelene 6/9
Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna har gjort observationer i rummen på granen och tallen. Där vi har observerat och dokumenterat under en veckas tid, vilka barn som vistas i rummet vid de olika tillfällena. Pedagogerna har observerat och diskuterat kring funktionsnedsättning. Områden som berörs i kartläggningen Kön och Funktionsnedsättning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen: Vid samlingar, lässtunder, i våra tvärgrupper och när situationer uppkom i den fria leken. Vårdnadshavarna: Har inte varit delaktiga i kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger har gjort en kartläggning i rummen på granen och tallen. Där vi har observerat och dokumenterat vid olika tillfällen under en veckas tid. Vilka barn vistas i rummet vid de olika tillfällena, hur många pojkar respektive flickor. Genom att observera verksamheten utifrån observationer, dokumentationer och diskussioner har vi kartlagt funktionsnedsättning. Resultat och analys Utifrån kartläggningen i rummen på granen och tallen har vi observerat att både pojkar och flickor leker i de olika rummen. Könsfördelningen ser dock lite olika ut. I musikrummet visade det sig att med en pedagog närvarande i rummet var det fler pojkar som var där och provade på de olika instrumenten, dansade och sjöng. Skaparrummet var det fler flickor än pojkar, Legorummet var det fler pojkar än flickor och byggrummet var det fler pojkar än flickor. Utifrån våra diskussioner och observationer kring funktionsnedsättning ser vi att vi ständigt förändrar och anpassar verksamheten efter barnens behov. Mer likvärdig kost som alla kan äta. 7/9
Förebyggande åtgärder Kön Områden som berörs av åtgärden Kön Vi vill få barnen att våga prova nya lekar och material, känna sig bekväm i sitt val av aktivitet. Barnen ska bli uppmärksamma och medvetna om att det är tillåtet att prova olika aktiviteter som inte är enligt könsnormen. Det ska kännas bra att välja det man vill och inte efter vad någon annan vill Vi kommer ha kontinuerliga diskussioner på våra gemensamma möten om hur arbetar fortskrider. Uppföljning sker genom observationer och diskussioner var 3: mån. Åtgärd Vi pedagoger är lyhörda och närvarande i barnens lek och bemöter och ställer motfrågor när barnen fastnar i traditionella mönster som t.ex flick-och pojkfärger. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi ser över material och lärandemiljöer utifrån kartläggningen och förändrar miljöerna vid behov. Vi arbetar aktivt med hur vi erbjuder barnen olika aktiviteter och material. Vi bjuder in Nanny Hörnqvist från BIG, brottsförebyggande rådet i Gävle till ett föräldramöte till hösten. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat att könsfördelningen i våra rum ser olika ut och att med en pedagog närvarande förändras könsfördelningen och barnens lekar. Åsa Hansson Funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Förskolan ska anpassa verksamheten så att alla barn kan delta på sina villkor. Uppföljning sker genom observationer och diskussioner sker kontinuerligt. Åtgärd Förändra miljöerna utifrån barnens behov. Vi använder oss av TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation i vardagen. Vi har bildschema för att förtydliga hur en dag på förskolan ser ut. Vi har ett elevhälsoteam som stöd och vägledning i vårat arbete. Servera en likvärdig kost för barn med t.ex allergier Bjud in Nanny Hörnqvist från Big, brottsförebyggande rådet i Gävle till ett föräldramöte under hösten. Motivera åtgärd För att alla barn ska kunna delta i verksamheten på sina villkor så har vi fler åtgärder som hjälper oss att uppnå detta mål. Vi bjuder in Nanny Hörnqvist från BIG, som kan förtydliga vad en funktionsnedsättning kan vara. Åsa Hansson 8/9
Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentant Åsa Hansson 177158, Biträdande förskolechef Anna-Karin Wallenius 179245. Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande: Förskolechef Ewa Åberg ansvarar för att rutiner följs. Ansvarsförhållande Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret 9/9