Revidering av jämställdhetsmärkning år 2014, för förskolan Kantarellen

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LIKABEHANDLINGSPLAN

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Vår lokala likabehandlingsplan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

för Rens förskolor Bollnäs kommun

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Likabehandlingsplan & Värdegrund

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Lokal arbetsplan 14/15

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trulsagården

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Havgårdens förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Backens förskola, Bureå

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2017/2018

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT Blåkullas värdegrund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utdrag ur FN:s barnkonvention

LOKAL ARBETSPLAN 2014

SÄTERS KOMMUN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Kryssets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Revidering av jämställdhetsmärkning år 2014, för förskolan Kantarellen På lika villkor ett kompetensutvecklingsprogram i Falu Kommun Bakgrund På lika villkor är ett program för kompetensutveckling om jämställdhet riktat till förskolans och skolans anställda för att stimulera till en förändring och utveckling av den egna pedagogiska verksamheten. Med fördjupad kunskap om vad jämställdhet är och med nya insikter om flickors och pojkars villkor i förskolan och skolan följer ett annat förhållningssätt. Ett sådant förhållningssätt är grunden för utformandet av nya pedagogiska strategier. Denna kompetensutveckling syftar till att - öka medvetandet om könstillhörighetens betydelse i all pedagogisk verksamhet. - långsiktigt förändra synen på könsroller och könsmönster för flickor och pojkar i förskolan/skolan. - skapa förutsättningar för ett liv på lika villkor i både förskola och skola. Beskriv kommunens förskole/skolorganisation Förskolan Kantarellen är en av Falu Kommuns 60 förskolor. Totalt finns inom kommunens förskoleorganisation cirka 2 800 barn i förskola och cirka 155 barn i pedagogisk omsorg. Förskoleorganisationen leds av en verksamhetschef som till sin hjälp har 21 förskolechefer. Totalt finns det cirka 546 personer anställda inom organisationen, varav 523 är kvinnor och 23 män. Verksamhetschef förskolan Ulrika Forssell: Att vara chef för en verksamhet där de anställda gått På lika villkor-utbildningen känns tryggt. Då vet jag att förutsättningarna är goda för att barnen får ett respektfullt bemötande där individen står i fokus. Intentionerna i skollag och diskrimineringslag är uppfyllda. Verksamheten skall alltid utgå från förskolans styrdokument, Lpfö98, reviderad 2010, där det tydligt står att vi aktivt skall arbeta med dessa frågor för att motverka traditionella könsmönster och könsroller.

Beskriv den egna förskolans organisation Förskolechef: Tove Jensen Förskolan Kantarellen har funnits sedan sextiotalet. 1988 byggdes huset ut till en tvåavdelnings förskola. Avdelningarna heter Junibacken och Snickargården, med barn i åldern 1-5 år. Vi har för närvarande 40 barn inskrivna. Personalen består av enbart kvinnor, barngruppen är fördelad på 22 pojkar och 18 flickor. Inomhusmiljön är föränderlig, vi utvecklar den kontinuerligt. Vår utomhusmiljö består av två gårdar där barnen möter olika material/redskap och nya utmaningar varje dag. Förskolan Kantarellen är- En förskola för alla, vi vill ge barnen en bra start i livet med en god och omsorgsfull pedagogik. Vi tar vara på varje pedagogs egenskaper och använder den för att ha en bra verksamhet där barnen är i fokus. Vår inne- och utemiljö är skapad för ett lustfyllt lärande i lekens tecken. Här finns chans till att leka, upptäcka och utforska. Hos oss är gemenskap och respekt för varandra viktigt och vi arbetar alltid för att alla ska känna sig sedda och lyssnade på. Vi har ett väl genomtänkt sätt hur vi vill ge barnen allt ifrån språk, matematik, teknik, natur, hälsa, jämställdhet, skapande ämnen (musik,drama, rytmik, bild m.m.) Vi är närvarande pedagoger och aktiva i leken och lärandet tillsammans med barnen. Till Falun är det ca 5 km. Bussförbindelser finns och cykelväg in till centrum. Vi har nära till Hälsingbergsskolan, Hosjöskolan och Hälsinggårdsskolan. Problemformulering Flickors och pojkars villkor ser mycket olika ut. De bemöts och bekräftas utifrån sitt kön i stället för utifrån sina förutsättningar och behov. För att få en fullständig bild av deras vardag måste man därför syna verksamheten ur båda könens perspektiv i alla sammanhang. Skall man leva upp till skollagens och läroplanernas jämställdhetskrav och värna demokratin och individens okränkbarhet måste flickor och pojkar garanteras en förskola och skola på lika villkor.

Handlingsplan år 2014/2015 1. Problemformulering Identifiera ett problem inom jämställdheten som ni i er förskola vill komma till rätta med. Att föräldrar tycker att barnen skall leka med ett barn av samma kön och ålder. Att barnen inte väljer att leka med barn från den andra avdelningen i samma utsträckning som den egna avdelningen. 2. Övergripande mål Sätt upp övergripande mål som ska lösa problemet. Vilket är det önskade läget? Att alla föräldrar känner till vårt arbets- och förhållningssätt. Att föräldrarna accepterar barnens val av kamrater och aktiviteter. Att vi samarbetar mer med den andra avdelningen. Att barnen väljer kompisar utifrån intressen och aktiviteter, ej utifrån ålder och kön. 3. Indikator Välj en indikator (ett sätt att mäta) som visar att personalen och verksamheten rör sig i riktning mot det önskade läget. Genom observationer av barnens lekar, aktiviteter och kamrater. 4. Arbetssätt Vilket förhållningssätt och vilka aktiviteter/metoder använder vi för att nå det önskade läget? * Vi skall informera alla föräldrar om vårt arbets- och förhållningssätt, under inskolning, föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi ska även låta föräldrarna vara delaktiga i diskussioner som handlar om etiska dilemman som kan uppstå. Ett ex på detta är att de på senaste föräldramötet fick diskutera i smågrupper. Frågor som de fick var hur de tänker angående barnens olika lekar, könsspecifika kläder. Dessa frågor valde vi p g a föräldrar kommenterat barnens egna val, t ex det är ju en tjejtröja. Vi ska fortsätta med dessa typer av diskussioner och aktuella frågor, då föräldrarna fann detta givande! * Vårt arbets-och förhållningssätt på vår förskola ska genomsyras av alla människors lika värde och att alla har samma rättigheter. Detta gör vi genom samtal och diskussioner med barnen på samlingen och i barnens lekar. Vi läser böcker och diskuterar med barnen, Vi använder oss av mixade grupper; en pedagog har hand om en grupp förutbestämda barn, som är blandade från båda avdelningarna, med både pojkar och flickor i ungefär samma ålder. Ex.vis så har några barn haft rörelse, några har jobbat med rim och ramsor ( t ex med kort som barnen ska para ihop de saker som rimmar eller passar ihop på något annat sätt ), andra har haft skapande aktiviteter ( t ex en stor gemensam målning), vattenlek och bygglek. I alla lekar har vi arbetat för att barnen ska samarbeta och lära känna varandra och arbeta mot ett gemensamt mål. Vi ska fortsätta med detta arbetssätt under det kommande året, eftersom det har varit ett bra sätt för att få barnen att leka tillsammans både pojkar och flickor.

På eftermiddagarna när båda avdelningarna är ute, har vi möjlighet att dela upp grupperna på två olika gårdar. Syftet blir då att blanda barnen i olika konstellationer, för att ge dem fler möjligheter till fler kamrater och nya lekar. Vi lyssnar in barnen om de har några speciella önskemål beträffande lekar eller kamrater, t ex om de vill fortsätta en redan påbörjad lek. Vi vuxna är med som förebilder och inspiratörer! Vårt arbetssätt med På lika villkor är att så fort det uppstår en situation så tar vi tag i den genom att prata med barnen och även föräldrarna om vi anser det nödvändigt. T ex när barnen skulle tvätta sig hittade de på att det fanns en kö för flickor och en för pojkar. Då pratade vi med dem och förklarade att alla får välja den kön man vill och att vi inte gör skillnad på flickor och pojkar, alla är barn! 5. Hinder Varför befinner vi oss inte i det önskade läget? Vilka hinder måste tas bort? * Vi har fått nya barn och föräldrar som ej är insatta i vårt förhållningssätt gentemot barnen. Ny personal som behöver introduceras i vårt arbetssätt. Vi tar upp det som en punkt på dagordningen på våra möten. 6. Förbättringsidéer Vilka aktiviteter/metoder har vi för att få bort hindren? På föräldramötet ska vi diskutera vårt arbets- och förhållningssätt i grupper, där frågorna är utformade så att de belyser det vi anser vara viktigt i arbetet med barnen. Vi vill få föräldrarna att förstå vikten av att barnen får välja själva, med vad och med vem de ska leka. Vi har ett medvetet arbetssätt som gör att barnen får prova på nya aktiviteter och kamrater som de inte själva väljer, för att ge dem fler möjligheter till lek och lärande. Uppföljningsplan 2014/2015 Analysera, studera och utvärdera 1. Kan vi se några kortsiktiga resultat? 2. Fick våra aktiviteter några långsiktiga effekter? 3. Rör vi oss i rätt riktning mot målet?

4. Litteraturstudier? 5. Uppföljningsträffar? 6. Nyanställda?