Gilla svenska på nätet

Gilla svenska på nätet Projektägare: Folkuniversitetet 2014-01-15 Projektledare : Anna-Karin Sjöström annakarin.sjostrom@folkuniversitetet.se 035-260 69 32 2. Projektets syfte Erfarenheter från kommuner och utbildningsanordnare visar att många föräldralediga med invandrarbakgrund helt förlorar kontakten med det svenska samhället, språket och arbetslivet under föräldraledigheten. Föräldraledigheten skapar isolering och gör att inträdet på arbetsmarknaden försenas och/eller försvåras. Personerna riskerar att passiviseras som bidragstagare, vilket resulterar i ett förstärkt utanförskap och ett längre och djupare behov av samhällets stöd. Landskrona stad genomförde 2011 en kartläggning av bostadsområdet Karlslund i norra delen av Landskrona. Den visad på ett stort behov av insatser i form av samhällsvägledning, sysselsättning och mötesplatser. Området bebos av 3 747 invånare och 1 758 hushåll. Befolkningen är relativt ung och i jämförelse med resten av kommunen bor det fler barnfamiljer med små barn upp till skolåldern. Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund är 68 % och de största etniska minoritetsgrupperna är från det forna Jugoslavien och Mellanöstern. Andelen barn till utlandsfödda i den lokala grundskolan är mer än 90 %. Valdeltagandet i Landskrona vid senaste valet 2010 var i genomsnitt 79 %. Området Karlslund uppvisar de lägsta valdeltagandet i Landskrona med drygt 60 %. De största språkgrupperna är arabiska, albanska, somaliska, bosniska/kroatiska/serbiska. I den gjorda kartläggningen av området framkom att stort behov från främst nyanlända invandrare att få hjälp med att klara sin samhälleliga kommunikation. Generellt efterfrågades kostnadsfria fritids- och fortbildnings-aktiviteter med olika tema där de mest efterfrågade är dator- och hantverkarkurser, familjeaktiviteter och aktiviteter riktade till specifika grupper såsom kvinnor och ungdomar. Även konsumentvägledning framkom som ett komplext område att förstå sig på. Exempelvis att förstå ett juridiskt bindande dokument, förstå regler vid köp av varor och tjänster eller uppsägning av kontrakt. Kartläggningen visar även att speciellt responderande kvinnor starkt betonat att de saknar aktiviteter, och upplever sig sakna tillgång till kvalificerad samhällsinformation. I vårt projekt vill vi i nära samarbete med målgruppen utveckla metoder som gör det möjligt för mål- gruppen att i flexibla former fortsätta sitt lärande i svenska och om samhället. Grundläggande utbildningar i data och Internet erbjuds genom Digidel och kommer utgöra en sluss in till det vidare och flexibla lärandet som utvecklas i det tänkta metodprojektet. Med större kunskap om datorer och internet och dess användning som lärportal ökar både självkänsla och möjligheter till fortsatta studier och arbete. 1

3. Projektets målgrupper/deltagare Föräldralediga/daglediga/arbetslösa kvinnor av utländsk härkomst 10 handledare utbildas till cirkelledare för distansutbildningskurserna 20 deltagare/kvinnor deltar i cirklarna fördelade på två gruppen 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande I vårt projekt vill vi i nära samarbete med målgruppen utveckla metoder som gör det möjligt att i flexibla former fortsätta sitt lärande i svenska och om samhället. Vi använder studiecirkelns pedagogik med ett stor mått av deltagarinflytande och mindre gruppen. På detta sätt underlätta samt anpassa kursinnehåll till de enskilda deltagarnas behov och önskemål. Arbetssättet ska vara prövande och experimenterande. Vi räknar med att flera ur målgruppen har svaga kunskaper i såväl svenska språket som kunskaper om distansutbildning över nätet. Vilket innebär att vi erbjuder en lärsituation som möjliggör att man kommer över tröskeln. Grundläggande utbildningar i data och Internet erbjuds genom Digidel och kommer utgöra en sluss in till det vidare och flexibla lärandet som utvecklas i det tänkta metodprojektet. Med större kunskap om datorer och internet samt dess användning som lärportal ökar både självkänsla och möjligheter till fortsatta studier och arbete. Vi tror även att det webbaserade studiematerial som idag finns att tillgå kan utvecklas och kompletteras utifrån de erfarenheter som deltagarna gör. Önskvärt är att för denna specifika målgrupp utveckla ett anpassat studiematerial och att resurser för detta avsätts. 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Utbildning av nya cirkelledare som rekryteras från gruppen. Två parallella kurser/cirklar för lärande och träning i distanslärande över internet i bibliotekets lokaler. Metodutvecklingsarbete i fokusgrupp. 6. Ge en kort beskrivning av de tillgänglighetsaspekter ni arbetat med under ert projekt. Har ni uppnått ert mål? Beskriv eventuella avvikelser. Projektet har haft en krokig bana. Det som skulle ha varit en förlängning på ett Digidel projekt i Landskrona, fick avbrytas när Biblioteket som vi skulle samarbete med flyttade till andra lokaler. Vi hann att påbörja rekrytering samt utbildning av handledare och cirkelledare samt starta upp en fokusgrupp. Eftersom samma målgrupp fanns i Halmstad i våra lokaler beslöt vi efter sommaren att fortsätta projektet där. En ny grupp starta och nya handledare rekryterades. Fokusgrupp bestående av deltagare, handledare, SFI-lärare, datalärare samt projektledare bildades. Ganska ska snart konstaterades att behovet att hitta ett webbaserat lärmaterial som dessutom är anpassat till deltagaren är ett stort behov. Det ska vara flexibelt och vara enkelt att hantera, helst baserat på de dagliga situationer som deltagaren befinner sig. Praktiskt har detta inneburit att vi gått från bärbara PC till Cromebooks. Materialet måste finnas lätt tillgängligt på nätet och vara anpassat till PC, Smartphones och så vidare. När deltagarna kunde få sitt material i sin telefon så ökade intresset markant. Vi visste redan från början att målgruppen är svår att nå. Projektet har visat att deltagarna behöver något mer kunskap i såväl svenska och data än vad vi trodde från början. Trots detta tycker vi att vi har kommit än bra bit på väg. Det finns flera intressenter som vill att vi ska fortsätta utveckla metoden och att framför allt möta målgruppen. 2

7. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Vi har använt oss av studiecirkelns metodik och pedagogik. Samarbetet med ungdomar som kan mycket om internet och dess nya spännande funktioner. Hela projektet började med en introduktion, Digidel. Därefter började introduktion och arbete i Cromebooks, Google. Genom intervjuer samt frågeformulär började man bygga sin egen App i Symbaloo. Den kan användas även i Smartphones, PC samt läsplattor. 8. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Eftersom vi skiftade ort, så tappade vi tid. Dock har vi lärt oss massor och vi är inte på långa vägar klara. Bara diskussionen att gå från PC, läsplatta till Cromebooks har lärt oss mycket. Här har det handlat mycket om tillgänglighet, vad deltagarna har tillgång till när de inte är i våra lokaler. Vi har även inom organisationen haft diskussionen om hur vi ska internt ska redovisa våra projekt så att de blir tillgängliga för fler. 9. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi har en bit till att gå. Projektet har varit en start på en metod vi tror på som vi kommer att fortsätta utveckla. Alla i projektet har lärt sig något. Flera sidovinster har vi uppnått som vi inte visste om när vi började, exempelvis Diskussion om hur vi ska redovisa våra interna projekt Bygga hemsidor Allt som finns tillgängligt via folkbildningsnätet Från PC till Cromebooks 10. Vad har ni lärt av projektet? Trots att vi visste det från början, ha en struktur, gör en planering, avsett mer tid, avstämning, avstämning, avstämning. Vi har även ökat medvetenheten över allt det som finns där ute och att våga prova. Vi har även sett att det svåra har blivit enkelt. Att man med ganska små medel kan arbeta mer Flexibelt. 11. Hur har projektet kommit till nytta? Medvetenheten av vad som finns att tillgå har ökat. Vi har även insätt att vi i viss mån har tappat i kompetens. Vad vi menar, är att vi har lärt oss att med den teknik som finns idag kan alla med intresse vara med att utveckla och delta i det Flexibla lärandet. Projektet har även, som nämnts innan fått avknoppningseffekter. Det vill säga nya projekt. 12. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vi hade uppfattningen innan projektstart att deltagarna inte hade så stor erfaren av IT, så vi gick in i projektet med att ge en introduktion av IT och nätet. 13. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Allt tog mycket mer tid än vi tänkte oss. Saker som kändes självklara var inte riktigt så självklart. Mycket diskussioner omkring redovisning och var vi ska lägga våra projekt för att det ska vara tillgängligt intern. Många samtal har även handlat om Handlingsplan omkring Flexibelt lärande. Samtidigt som projektet startade, beslutade man att FirstClass skulle läggas ned och bytas ut. Till vad var 3

mycket oklart. Det ska byggas ett nytt Intranät och innan det är utformat, så kommer man avvakta med att skriva en nya Handlingsplan omkring Flexibelt lärande. Trots detta har projektet varit positivt för oss inblandade. Vi har ny samarbetspartners, hitta nya möjligheter/program, testat olika plattformar, lärt oss massor av övriga projekt. 14. Utvärdering Vi har enbart haft muntlig utvärdering, dels med deltagarna och med cirkelledarna. Vår samarbetspartner kommer att göra en skriftlig utvärdering men den kommer först senare under våren 2014. 15. Fortlevnad efter projekttiden Vår hemsida är inte fullständigt klar, så den vill vi göra klart och även presentera den internt. Den går att publiceras men vi vill kunna komplettera efter hand. Vi kommer under våren att ha ytterligare grupper/deltagare som kommer att få bygga sin app/lärplattform. Under våren kommer vi även att arbeta med metoden/modellen på ytterligare en ort. 16. Organisationens ansvar Organisationen kommer under våren att skifta Intranät och man har beviljat ett sex månaders projekt där man kommer att titta på hur vår pedagogiska plattform ska se ut. Här kommer man även att ta projekt, FlexLär och tillgänglighet/delaktighet. Extern kommer vi att fortsätta samarbetet med olika organisationer omkring Digidel, även om just det specifika projektet är slut. 17. Projektets modell Vi ser det som två olika delar. Det ena är hur vi redovisar interna projekt och här tittar organisationen på denna modell. Samarbete mellan flera partners som besitter olika kunskaper är och kommer förbli ett sätt som vi vill gör och vill fortsätta med. Att använda sig att nätet med allt som finns tillgängligt där kommer att bli en nödvändighet. 18. A) Namnge målet. Erbjuda deltagare nya produkter och flexibelt arbetssätt 18. A) Vad bör göras under verksamhetsåret? Inventera vad som finns. Lärarträffar för att utveckla eller förnya utbudet. 18. A) Vem är ansvarig? Utbildningsledare. 18. A) När ska det vara klart? Höstterminen 2013 samt kontinuerligt. 19. B) Namnge målet. Nå nya målgrupper. 19. B) Vad bör göras under verksamhetsåret? Uppsökande verksamhet, vara på andra mötesplatser än våra egna lokaler. 19. B) Vem är ansvarig? Verksamhetsledare. 19. B) När ska det vara klart? Våren 2014. 4

20. C) Namnge målet. Pröva nya pedagogiska idéer. 20. C) Vad bör göras under verksamhetsåret? Vi ska använda oss av Cromebooks och dess möjligheter. Erbjuda lärare och deltagare var sin Cromebooks för utforska möjligheterna. 20. C) Vem är ansvarig? Verksamhetsledare. 20. C) När ska det vara klart? Hösten 2013. 21. Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Handlingsplanen för IKT tas upp vid Distriktets styrgruppsmöten samt när Utvecklingsplaner och budget ska läggas. Genomförandet av Handlingsplanen och vad vi uppnått diskuteras vid personalmöten samt lärarmöten. Alla projekt tas även upp vid Verksamhetsledarnas nätverksträffar. 22. Erfarenhetsspridning Projektet har redovisat under året vi ett flertal tillfällen. Intern har mitt Distrikt erhållit muntlig redovisning vid våra styrgruppsmöten I regionen har alla chefer för folkbildningen erhållit muntlig redovisning vid våra nätverksträffar. Projektet har även funnits med vid måndagsinformation till samtlig personal i distriktet. Externt har vi informerat vid möten med övriga studieförbund samt vid möten med bidragsgivare inom de kommuner där vi finns. 23. Extern information och erfarenhetsdelning Genom att finnas med på Folkbildningsnätet och även när vårt nya Intranät blir klart ska hemsidan även finnas här. 24. Övriga kommentarer om projektet Det har verkligen varit ett projekt i projektet. Har väckt många tankar och funderingar, vi som ingått har lärt oss massor om olika plattformar, olika program och tillgänglighet. Spännande att får höra andras tankar och funderingar. 25. Kostnader Verksamhet Personal 172 640 Övrigt 39 551 Summa kostnader 212 191 26. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp 199 000* Summa intäkter * Kommentar FBR: FBR:s komplettering av slutrapporten då uppgiften ej var ifylld 5

27. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Något mindre kostnader för handledare, då vi beslöt att flytta projektet till Halmstad och där enbart ha en grupp. Högre övriga kostnader, då vi flyttade projektet från Landskrona till Halmstad. Tomas Jahn tomas.jahn@folkuniversitetet.se 042-38 56 12 6